Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 539
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Granath, Sven
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Rättsliga reaktioner på ungdomsbrott 1980-2005: Påföljdsval, uppsåtsbedömningar och kriminalpolitik. En kriminologisk analys.2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis investigates changes in the justice system’s response to youth crime between 1980 and 2005. A central question is whether the legal system’s response as regards the choice of sanction and the official definition of offences has become harsher. This is studied in two empirical analyses examining: 1) the sanctions issued in connection with all convictions of youths aged 15–17 between 1980 and 2005, and 2) the assessment made of the perpetrator’s criminal intent among all youths aged 15–17 convicted of lethal violence between 1982 and 2005.

    The results show that the approach to both sanctioning and the official definition of offences has become harsher and more intrusive. This cannot be explained by reference to changes in the offences themselves or in the youth offenders’ backgrounds. It has, for example, become increasingly rare for prosecutors and the courts to opt for the least intrusive sanctions, such as waivers of prosecution or fines. Instead, youths are increasingly often prosecuted and sentenced to remand into the care of the social services. As regards the most serious crimes, such as attempted murder or manslaughter, fixed-term custodial sanctions have come to dominate since the mid-1990s. In cases of lethal violence, the assessment of criminal intent has changed. It has become increasingly uncommon to define acts as involuntary manslaughter by means of aggravated assault, and more common to define these acts as murder. This shift can at most be marginally explained by changes in the nature of the violence, or in other circumstances associated with these cases.

    The shifts can partly be explained by penal reforms that place the crime and its penal value at the centre, while assigning the perpetrator’s conduct less significance. However, the shifts must also be understood as part of a complex of factors that includes the general politicisation of crime policy, the crime victim discourse and a general, increased sensitivity towards violence.

  • 202.
    Green, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Fotboll och huliganism: Utveckling, problem och åtgärdsarbete i England och Skandinavien2009Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Förord

    Nu är det dags att avsluta mina år som doktorand, vilket sker med ett arbete om fotboll ochhuliganism. Det hela började med att jag hade ett, som vanligt, stimulerande samtal med professorLeif Lenke under vilket vi bland annat diskuterade mina möjligheter att skriva en licentiatuppsatspå ett material om långtidsdömda fångar. Sin vana trogen var Leif positiv och jagantogs som ofinansierad doktorand. Sannolikt med något ord på vägen från Leif, som tyvärravled under fjolåret. Tack, Leif!Det blev alltså inte en fängelsestudie. Inte heller kom min uppsats att handla om närpolisarbete,som var min idé under en period. Att det blev fotboll och huliganism skall min fru Ceciliatackas för. Efter ett inslag om huliganism på TV-nyheterna sade hon att det väl vore ett lämpligtämne för mig att forska om, inte minst då jag har fotbollsintresset. Hmm, sade jag direkt,men gillade allteftersom idén. Ganska snart tog jag kontakt med Lennart Petersson (dåvarandekommissarie på RPS, numera säkerhetsansvarig på SvFF) som var polisen som yttrat sig i TV.Genom hans välvilja kom jag i kontakt med generalsekreteraren i SvFF, Sune Hellströmer.Via stiftelsen ’Älska fotboll’ erhöll jag finansiering i två omgångar, vilket jag är väldigt tacksamför. Inte bara för forskningen i sig, utan även den möjlighet jag fått att få komma in”bakom elitfotbollens kulisser”. I synnerhet resorna till England var lite som att mina pojkdrömmarbesannades. Lennart och Sune, stort tack för det goda bemötandet, att ni trodde påmina projekt och ”dörröppnandet”.Vidare vill jag också rikta ett tack till NSfK (Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi) somfinansierade den skandinaviska delstudien.Under detta arbete har jag kommit i kontakt med många personer. Inledningsvis vill jag riktamitt tackande till de säkerhetsansvariga och supporterpoliser som ställt upp på intervjuer. Attses på möten, utbildningar etc. är riktigt givande och känns som en bekräftelse på att vi har enkonstruktiv dialog, som jag hoppas kan fortgå. Ett extra tack går till Hans Löfdahl, chef försupporterpoliserna i Stockholm, för manusläsningen.Gällande England vill jag rikta särskilda tack till några personer: Chris Whalley, säkerhetschefvid engelska FA, som var min värd vid den första Englands-resan i februari 2006. BryanDrew och Tony Conniford, vid UKFPU, som inte bara tog sig tid för möten utan även hjälptemig med att komma i kontakt med poliser som Keith, Karl, Scott, Warren, Jason, Shirley,John m.fl. till vilka också ett tack skall riktas. Inte minst tackar jag för den tid ni avsatte för atthjälpa mig. Good on you and cheers for all the help I’ve got!I de skandinaviska grannländerna vill jag särskilt tacka Morten Løw Hansen vid Oslo Sentralpoliti.Detsamma gäller Lars Ruby och Henrik Kjaer Jensen vid Rigspolitiet i Köpenhamn.Utöver god hjälp i era respektive länder har ni blivit goda vänner, som håller kontakten ochsom det alltid är givande att träffa.Huliganism ur ordningshållande perspektiv har passat väl inom mitt arbete på Polishögskolan(PHS) och jag har fått flera kollegor inom det polistaktiska arbetet. Tack, alla taktikare, för ertvisade intresse och era uppmuntrande ord. Ett par särskilda tack vill jag rikta till förre studierektornMarianne Hilton och fil.dr. Lars Dolmén. Utöver att ni stöttade mitt arbete och sågnyttan av det inom polisens utbildningar och verksamhet var ni även överseende med att jagunderstundom skrev på denna uppsats. Till PHS bibliotek, och till Maria Perényi i synnerhet,riktas ett stort tack för all hjälp med materialsökande.Professor Janne Flyghed har fungerat som min handledare. Jag är medveten om att mina texterofta präglas av bisatser och stickspår, men du har med noggrannhet tagit dig igenom dem.Allteftersom framväxte mer stringens och tydlighet i manuset och för detta skall du tillskrivasrätt stor ära. Tack, Janne! Framöver kan kanske våra samtal vara helt fotbollsfokuserade…Även om jag inte rent fysiskt har varit närvarande på Kriminologiska institutionen så oftakänner jag mig hemma där, vilket jag redan gjorde under 1980-talets slut då jag läste mitt förstabetyg i ämnet. Då jag kommer förbi finns det alltid någon att luncha med eller bara pratamed och få ventilera lite skrivarvånda. Tack riktas till alla som kan och vill känna sig träffade.Ingen nämnd och heller ingen glömd. Som en avslutning på detta kriminologiska kapitel villjag också passa på att tacka fil.dr. Helena du Rees som var kommentator vid mitt slutseminariumsamt de övriga som bidrog med synpunkter.Utöver nämnda personer finns det fler som jag lärt känna under arbetets gång och som uppmuntratmig och visat intresse för min forskning. Ett nästsista ”öppet tack” går till er som kankänna att ni passar in på denna beskrivning.Mina slutliga tackord riktas givetvis till min familj; Cecilia samt Vera och Jacob. Ni har ju, pågoda grunder, frågat er om jag någonsin blir klar. Trots att jag själv emellanåt tvivlat svaradejag oförtrutet ja på er fråga, och äntligen är det sant. Från och med nu skall jag inte hela tidenförsvinna in i arbetsrummet! Vi kan kanske få loss lite tid för en fotbollsresa till England…

  • 203.
    Green, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Hur viktig är fotbollen för fotbollshuliganismen? En skandinavisk betraktelse2010In: Fotboll och huliganism i Skandinavien / [ed] Jonas Havelund, Lise Joern, Kristian Rasmussen, Malmö: Idrottsforum.org , 2010, p. 99-118Chapter in book (Other academic)
  • 204.
    Grönnå, Elenor
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Mordet i Stureby: En genusteoretisk innehållsanalys av medias framställning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur medias beskrivningar av mordet i Stureby, som inträffade i juni år 2009 kan tolkas ur ett genus perspektiv. Min frågeställning som jag har arbetat efter är att studera hur gärningspersonerna, en pojke och en flicka i 16-års ålder som dömdes för mord respektive anstiftan till mord, beskrivs utifrån föreställningar om femininiteter och maskuliniteter.

    Jag har valt att ha en genusteoretisk utgångspunkt för min uppsats. De teorier jag har utgått från är teorier där kontexten betonas och genus ses som någonting som konstrueras. Messerschmidts ”Structured action theory” är ett exempel på ett sådant perspektiv. Vidare har jag i mina teoretiska val försökt framhäva vilka traditionella föreställningar som finns kring femininiteter respektive maskuliniteter. Jag har då använt mig av Connells begrepp hegemonisk maskulinitet, också för att framhäva kopplingen mellan makt och genus. Jag har även använt Landers begrepp om normativ femininitet samt olika författares beskrivningar av vad som kan anses vara typiskt feminint och maskulint.

    Jag har valt att göra en kvalitativ innehållsanalys på artiklar från fyra svenska rikstäckande tidningar. När jag har studerat texterna har jag utgått från mina formulerade teman som jag utformat efter ledning av Petterssons uppställning av föreställningar om vad som kan ses som maskulina och feminina egenskaper som en dikotomi. Jag har sedan studerat texterna och beskrivningarna av flickan respektive pojken som var gärningspersonerna vid mordet och analyserat huruvida dessa beskrivningar stämmer överens med eller motsätter sig traditionella föreställningar om feminint och maskulint eller kvinnligt och manligt.

    De övergripande centrala resultaten jag kommit fram till är att bilden som skapas av media är splittrad och bunden till en särskild situation. Flickan beskrivs å ena sidan i enlighet med vad som kan ses som förväntningar av typiskt feminint och å andra sidan beskrivs hon som maskulin. Pojken beskrivs genomgående i artiklarna som en motsats till flickan. Där flickan beskrivs som feminin, beskrivs pojken som maskulin och tvärtom. Denna splittrade bild av medias konstruktion av genus förde mig in på en avslutande diskussion om medias inverkan på hur nyheter förmedlas och hur media kan välja att framhäva endast vissa perspektiv medan andra döljs. Min slutliga bedömning är att utifrån en dikotomi, kan traditionella föreställningar om genus i huvudsak sägas befästas i medias beskrivningar av flickan och pojken även om traditionella föreställningar till viss del utmanas. I de artiklar där den feminina sidan av en dikotomi och normativ femininitet utmanas genom beskrivningar av flickan som t.ex. överordnad, maktlysten och våldsam kopplas detta ändå till traditionellt feminina egenskaper såsom psykiskt svaghet och svartsjuk t.ex. Detta gör att bilden av flickan som feminin ändå upprätthålls även när den utmanas.

  • 205.
    Gustafsson, Rasmus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Tankar om misstankar: Ett arbete om butikskontrollanters arbetsmetoder baserat på kvalitativa intervjuer2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    With an analysis of three qualitative interviews with three shop-walkers, understanding of how the interview-participants work has tried to be reached by analyze how they reflect, motivate and talk about their work. The questions at issue treats what the participants base their practice on, how they formulate and reflect upon their practice and it their practice can be interpreted as proactive or reactive. In the analysis it is presumed that the shop walkers have to rationalize and choose who to monitor, the presumption is supported in the interviews. With an interpreting reflecting analysis it is concluded that the participants either say that they learn their methods through own experience and through conversations with colleagues alternatively that they have found a very basic feature which they can seek for in order to find the perpetrator. It is concluded that there are a number of methods in which one can respond upon crime, where only one method is to arrest the perpetrator. The participants seem to have different opinions about whether the arrestment is a goal in their work field. This essay could be treated either as an independent paper or as a pilot study and introduction to see the guard - line of business from a criminological perspective.

  • 206.
    Gålnander, Robin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Being Willing but Not Able: Echoes of Intimate Partner Violence as a Hindrance in Women’s Desistance from Crime2019In: Journal of Developmental and Life-Course Criminology, ISSN 2199-4641Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose This article emphasizes the complexity of desistance processes by exploring how echoes of violent victimization from intimate partners work as a hindrance or barrier to desistance. Drawing on interviews with women who are striving to desist, this article seeks to elucidate how past experiences of excessive and recurring violent victimization affect the life course, with a focus on their restrictions on the women’s desistance processes.

    Methods This paper is built upon repeated qualitative interviews with ten women in the early stages of their desistance processes. They were all interviewed repeatedly on a 6-monthly basis for 2 years. Echoes of violent victimization as a hindrance to desistance emerged as a theme during the interviews and are explored further via a thematic analysis.

    Results Echoes of violent victimization from intimate partners restrict the women’s social lives, complicating an already fragile (re)connection to conventional society. Additionally, many of the women are restricted by post-traumatic stress disorders directly related to their violent victimization, which impedes their agency and limits their abilities to act towards desistance.

    Conclusions Recurring violent victimization has severe implications for the women’s desistance processes. Both social and health-related consequences of this violence restrict the women’s ability to act towards desistance from crime and expose them to painful experiences of isolation, goal failure, and hopelessness. These conclusions are important contributions to the understanding of the complexity of desistance processes.

  • 207.
    Hatakka, Sara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Begreppet med fäste i gråzonen: Korruptionsdefinitionen i Hufvudstadsbladets nyhetsrapportering2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this study, my intention has been to examine how the ambiguous concept of corruption is constructed by the press. Emphasizing the media’s representations of the socially constructed and context-specific concept, this work adopts a critical perspective on discourse, together with an approach of conceptual history. Finland has for many years been appointed as one of the least corrupt countries in the world, signing several international conventions against corruption since the 1990s, which in turn has led to an increase in discussion regarding the phenomenon. By conducting a multi-method study, my aim has been to analyse the possible changes in the definition of ”corruption” in the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet during the period 2000-2013. Using the theoretical framework of Fairclough’s media discourse and Koselleck’s conceptual history, the concept has been analysed in light of Finnish legislation regarding corruption during this period. The analysis yielded several results. The concept of corruption is defined as a both moral and legal problem, resulting in shifting meanings. A change in the representation of levels of corruption in Finland, from optimistic to pessimistic is illustrated, which is upheld in the press by results from international corruption surveys and statements made by those in power. Overall, while discourse on corruption is both constructed and transformed by journalists, it has ideological effects when what is presented as facts are in reality based on statements made by experts and political actors.  Finally the analysis shows that “corruption” and “trust”, being asymmetrical concepts, constitute an inseparable pair of concepts. In a democratic country these concepts depend on each other, making corruption a matter of the entire society. I propose that further research examine the possible changes in the concept of corruption over a longer period of time.

  • 208.
    Heber, Anita
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Fear of Crime in the Swedish Daily Press: Descriptions of an Increasingly Unsafe Society2011In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, Vol. 12, no 1, p. 63-79Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Fear of crime is a subject that is described increasingly often in the daily press. In spite of this, very few studies have examined how the press describes fear of crime. This article focuses on how fear of crime is presented, in what context, and who is labelled as fearful in the Swedish daily press. The theoretical frameworks are theories about the risk society and how fear of crime can be understood in a society characterized by risk, uncertainty, and worry. The current study analyses articles from four national daily newspapers employing a qualitative, thematic content analysis. In the analysis, four principal themes were distinguished: fear of crime defined, fear of crime personified, fear of crime situationalized, and fear of crime contextualized. The articles examined describe an increasingly unsafe society characterized by rising crime, particularly in the suburbs, which is producing fear among women and children. Male police officers are also described as being afraid and as no longer being able to protect the public. The daily press establishes clearly who should be afraid of crime, which crimes produce fear, and where and why people are afraid. The articles formulate special ways of describing fear of crime, in which fear appears as a natural and expected reaction to life in an increasingly unsafe and violent society.

  • 209.
    Heber, Anita
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology. Södertörn University, Sweden.
    Good versus bad?: victims, offenders and victim-offenders in Swedish crime policy2014In: European Journal of Criminology, ISSN 1477-3708, E-ISSN 1741-2609, Vol. 11, no 4, p. 410-428Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the crime policy field, the crime victim is usually described as the direct opposite of the offender in terms of characteristics and needs. This article analyses crime policy descriptions of crime victims and offenders, with a special focus on how politicians address the issue of the victim-offender overlap. The material comprises a sample of legislative crime policy bills submitted by members of the Swedish parliament during 2005-10. In the bills, crime victims are described as good, innocent and in need of help, whereas the offender is seen as a bad, ruthless scoundrel. In between stands a group of victim-offenders; pitiable poor things. However, when responses to offenders are discussed, both poor things and scoundrels are to be punished severely.

  • 210.
    Heber, Anita
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Hur görs viktimologi? Dåtid, nutid och framtid2019In: Att odla kriminologi: Perspektiv på brott & utsatthet. Festskrift till Eva Tiby / [ed] Anita Heber, Lena Roxell, Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet , 2019, p. 55-71Chapter in book (Other academic)
  • 211.
    Heber, Anita
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    The hunt for an elusive crime: an analysis of Swedish measures to combat sex trafficking2018In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, Vol. 19, no 1, p. 3-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sex trafficking has been described as an enormous, serious and growing problem that must be combatted, but also as a moral panic based on a very small number of cases. This article explores the measures that have been proposed to combat sex trafficking by politicians, the national police and the National Council for Crime Prevention in Sweden between 2007 and 2017. The analysis shows that sex trafficking is partly used by the actors to justify their own work. The measures that all three actors describe as central are crime victim support, co-operation, information, education and expanded legislation. The underlying problems associated with sex trafficking, according to the three actors, appear to be prostitution, drug use and foreign women crossing Swedish borders. Much of the responsibility for the provision of information and education is delegated from government agencies to a wide range of actors. This desire for comprehensive societal engagement stands in stark contrast to the small number of sex trafficking cases in Sweden. The measures to combat sex trafficking are thus largely characterized by the hunt for an elusive crime.

  • 212.
    Heber, Anita
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    'The worst thing that could happen': On altruistic fear of crime2009In: International Review of Victimology, ISSN 0269-7580, Vol. 16, p. 257-275Article in journal (Refereed)
  • 213.
    Heber, Anita
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Var rädd om dig!: En litteraturöversikt om rädslan för brott2005Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Rädslan för brott uppmärksammas allt mer i Sverige och betraktas oftare som ett problem i sigsjälvt, både forskningsmässigt och politiskt. Rädslan för brott studeras ofta utifrån två olikasynsätt. Dels kan ämnet undersökas utifrån att rädslan är relaterad till människors direkta ellerindirekta erfarenheter av brott. Dels kan den förklaras utifrån andra faktorer än brott. Syftetmed rapporten är därför att undersöka hur forskarna har förklarat rädslan för brott ochdiskutera brottsligheten betydelse för rädslan. Rapporten är en litteraturstudie somsammanfattar och granskar forskningen inom ämnesområdet.

    Rädslan för brott omfattar en rad olika begrepp. Inom litteraturen definieras den exempelvissom en emotion, en riskbedömning och ett förhållningssätt. Även sårbarhet och ilska ansesvara aspekter av rädslan. Hur rädslan för brott definieras kan påverka undersökningarna avbegreppet. Det finns flera svårigheter vid undersökningarna, vilket har lett till att allt flerförespråkar en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder.

    I Sverige har Statistiska centralbyrån (SCB) studerat rädslan för brott sedan slutet på 1970-talet. Dessa studier har visat att andelen rädda i befolkningen ökade under 1980-talet men harlegat på en relativt stabil nivå kring 16 procent sedan början på 1990-talet. Nivåskillnadernamellan olika grupper av människor varierar däremot kraftigt, enligt Statistiska centralbyrån. Ijämförelse med andra länder är andelen otrygga människor däremot lägre i Sverige.

    Människors rädsla för brott hänger inte alltid ihop med om de har utsatts för brott eller om deriskerar att utsättas för brott. Sannolikt blir brottsoffer som utsätts för grova våldsbrott rädda.Men många är rädda för brott utan att ha råkat ut för brott, dessutom är de vanligaste brottenmindre allvarliga brott som inte leder till rädsla. Eftersom utsattheten för brott inte ensamt kanförklara rädslan för brott är det nödvändigt att också undersöka andra faktorer.

    Kvinnor, äldre, fattiga, etniska minoriteter och andra minoritetsgrupper brukar ofta lyftas framsom de grupper där andelen rädda är som störst. Dessa gruppers rädsla kan bland annat förståsutifrån deras sårbarhet, det vill säga vilka möjligheter en person upplever sig ha för att hanteraen brottslig händelse. Människorna i de grupperna som vanligtvis är rädda löper också en riskatt utsättas för specifika brott som riktar sig särskilt mot dem, t.ex. sexualbrott, rasistiska brott och hatbrott. De riskerar däremot inte alltid att råka ut för fler brott än andra grupper.Uppfostran och sociala förväntningar påverkar också rädslan för brott. Under de senaste årenhar rädslan bland män, barn och ungdomar lyfts fram. Andelen rädda i dessa grupper är störreän vad man tidigare har trott.

    Faktorer som sårbarhet förklarar varför rädslan för brott skiljer sig åt mellan olika grupper avmänniskor, men inte varför den varierar i olika situationer. Vanligtvis upplever människorsina hem och arbetsplatser som trygga, trots att det är vanligt att utsättas för brott där. Deoffentliga platserna är mer okända och okontrollerbara, vilket bidrar till att människor oftareär rädda på sådana platser. Dessutom påverkar situationella faktorer som grannskapets fysiskaoch sociala miljö invånarnas rädsla. Välplanerad bebyggelse, en plats goda rykte, ordning,integration och en känsla av tillhörighet kan skapa trygghet och minska rädslan för brott.Mörker, nattetid och okända personer som avviker från normen ökar vanligtvis människorsrädsla.

    Rädslan för brott påverkas inte bara av gruppfaktorer eller situationella faktorer utan även avförhållanden i det omgivande samhället. Mycket av människors uppfattningar om brott formasutifrån samtal med andra där fakta och rykten om brott förenas, vilket influerar rädslan. Enstor del av informationen om brott kommer från medierna och medier ökar sannoliktmänniskors medvetenhet om brottsligheten och påverkar deras oro. Forskare anser också atträdslan för brott influeras av kriminalpolitiken och påverkas av att vi lever i ett så kallatrisksamhälle.

    Genomgången av forskningen visar att ett stort antal faktorer är betydelsefulla för att förstårädslan för brott. Den kan förklaras av faktorer hos individen, situationen och samhället.Därför är inte rädslan för brott bara rädsla för brott. Inom forskningen förekommer det ocksåen del motsättningar som visar på en nyare och äldre forskningsinriktning. Likaså dominerasden svenska debatten om rädslan för brott av motsättningar som förenklat kan sammanfattas itvå synsätt. Den här rapporten har försökt att inkludera båda synsätten.

  • 214.
    Heber, Anita
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Var rädd om dig!: Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The object of this project is to investigate people’s fear of crime. By means of three studies, the dissertation illustrates how the fear of crime is understood in Anglo-Saxon and Nordic research, by a group of interview subjects and also how this fear is depicted in Stockholm’s daily press.

    In the research, fear of crime is viewed as an individual problem that is not linked to exposure to crime. Instead the fear is explained by reference to individual factors, situational factors and societal conditions. The views described in the research have changed over time, with inter alia an increasing number of groups being described as experiencing fear.

    The interview study is based on 28 in-depth interviews with persons living in different areas of Stockholm. In summary, the interview subjects are not afraid of crime, and they say they do not think about crime in the course of their daily lives. They may perceive fear in certain situations, in specific locations and when faced with unknown people. These situations are characterised by a lack of control, which tends to be linked to the fear of crime. This fear also appears clearly to be influenced by the media.

    In the press, the fear of crime is not only depicted in relation to public places, but also in the home and at the workplace. The absence of police is described as one of the reasons for this fear. It is also acceptable for men to express a fear of crime in the newspaper articles. The descriptions expressed in the interviews and in the press reflect some of the theories propounded on the risk society. Risk appears to be perceived as separate from fear. A reduction in crime would therefore be likely to lead to a reduction in the risk of exposure to crime, but not always in the fear of crime. This fear may instead probably be reduced by measures that increase people’s sense of control.

  • 215.
    Heber, Anita
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    ‘You Thought You Were Superman’: Violence, Victimization and Masculinities2017In: British Journal of Criminology, ISSN 0007-0955, E-ISSN 1464-3529, Vol. 57, no 1, p. 61-78Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In order to develop an improved understanding of the central criminological relationship between men and violence, this article focuses on men’s gender performances in relation to both violent victimization and offending. By means of discourse analysis based on interviews with male probationers about their own experiences of the victim–offender overlap, this research shows how men relate to a gangster discourse, a developmental discourse, a discourse of vulnerability and a fatherhood discourse. These discourses are characterized by complexity, interdiscursivity and ambivalence, and they rely to a varying extent on bodily performance and on several intersections. The study deepens our understanding of men’s relationship with violence and shows how men perform, renegotiate and even undo gender, within and beyond street cultures.

  • 216.
    Heber, Anita
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Carlström, Anna
    Lantz Hedström, Henrik
    Organiserat svartarbete i byggbranschen2007Report (Other academic)
  • 217.
    Heber, Anita
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Hermansson, Klara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Crime and punishment in Sweden2015In: The encyclopedia of crime and punishment / [ed] Wesley G. Jennings, Wiley-Blackwell, 2015Chapter in book (Other academic)
  • 218.
    Heber, Anita
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Roxell, LenaStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Att odla kriminologi: Perspektiv på brott och utsatthet. Festskrift till Eva Tiby2019Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att odla kriminologi är en bok inspirerad av den forskningstradition om brott och utsatthet som Eva Tiby har planterat. Vi som har skrivit denna antologi har påverkats av de idéer Eva har odlat genom sin forskning och undervisning. Bokens 18 kapitel handlar därför om: hatbrott, viktimologi, kvinnor och brott, pedagogik, diskurser och konstruktioner.

    Eva Tiby har främst varit verksam som forskare och professor vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet. Där har hon introducerat och utvecklat forskningen och undervisningen om hatbrott och viktimologi. Tack vare Eva uppmärksammades dessa nya områden både akademiskt och politiskt i Sverige. Hon har också forskat om kvinnor och brott, samt analyserat olika konstruktioner av offer och gärningspersoner. Dessutom var Eva väldigt engagerad i undervisningen av studenter och hon utvecklade och använde pedagogiskt innovativa metoder. Eva har fått studenter och kollegor att växa.

  • 219.
    Heber, Anita
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Tiby, EvaStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.Wikman, SofiaStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Viktimologisk forskning: brottsoffer i teori och metod2012Collection (editor) (Other academic)
  • 220.
    Hedenbergh, Linda
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Det är kvantitet istället för kvalitet: En intervjustudie med personer verksamma i selektionsprocessen vid skattebrott2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den teoretiska utgångspunkten är utformad genom tidigare forskning på området, där särskilt Lipsky (1980), Korsell (2003) och Sahlin (1994) ansetts tillämpbara. I denna utgångspunkt är stereotypföreställningar av relevans och ärenden kan delas in i kategorier. Klientelet simplifieras därmed och görs till en del av föreställningar om en viss stereotyp, vilket sedan kan påverka utfallet, alltså om ärendet vidarebehandlas eller ej. Detta medför ett rutinbaserat arbete där effektivitet lättare kan uppnås.

    Studiens resultat stämde väl överens med den tidigare forskningen och därmed utgångspunkten, och indikerar att selektionen ibland sker genom en indelning av lätta och svåra ärenden. De lätta selekteras fram för att påvisa åstadkommet resultat. De svåra ärendena är besvärligare att driva vidare till lagföring, då dessa ofta begås av mäktigare gärningspersoner som har större möjligheter till att ”kämpa emot”.

    Det visade sig även att motiv kunde ha betydelse, men ofta var relaterat till ärendets storlek. Personer som begått skattebrott med motiv som krispåverkan, tyckte intervjudeltagarna kunde vara mindre klandervärda, dessa personer var dessutom ofta ärligare och i vanliga fall laglydiga medborgare. Denna grupp visade sig dock vara de som oftast gick vidare i selektionsprocesser och tillhörde ofta kategorin lätta ärenden.

  • 221. Hedlund, Jonatan
    et al.
    Masterman, Thomas
    Sturup, Joakim
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology. National Board of Forensic Medicine, Sweden; Karolinska Institutet, Sweden.
    Intra- and extra-familial child homicide in Sweden 1992-2012: A population-based study2016In: Journal of Forensic and Legal Medicine, ISSN 1752-928X, E-ISSN 1878-7487, Vol. 39, p. 91-99Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous studies have shown decreasing child homicide rates in many countries - in Sweden mainly due to a drop in filicideesuicides. This study examines the rate of child homicides during 21 years, with the hypothesis that a decline might be attributable to a decrease in the number of depressive filicide offenders (as defined by a proxy measure). In addition, numerous characteristics of child homicide are presented. All homicide incidents involving 0e14-year-old victims in Sweden during 1992-2012 (n = 90) were identified in an autopsy database. Data from multiple registries, forensic psychiatric evaluations, police reports, verdicts and other sources were collected. Utilizing Poisson regression, we found a 4% annual decrease in child homicides, in accordance with prior studies, but no marked decrease regarding the depressive-offender proxy. Diagnoses from forensic psychiatric evaluations (n = 50) included substance misuse (8%), affective disorders (10%), autism-spectrum disorders (18%), psychotic disorders (28%) and personality disorders (30%). Prior violent offences were more common among offenders in filicides than filicideesuicides (17.8% vs. 6.9%); and about 20% of offenders in each group had previously received psychiatric inpatient care. Aggressive methods of filicide predominated among fathers. Highly lethal methods of filicide (firearms, fire) were more commonly followed by same-method suicide than less lethal methods. Interestingly, a third of the extra-familial offenders had an autism-spectrum disorder. Based on several findings, e.g., the low rate of substance misuse, the study concludes that nontraditional risk factors for violence must be highlighted by healthcare providers. Also, the occurrence of autism-spectrum disorders in the present study is a novel finding that warrants further investigation.

  • 222.
    Hellqvist, Sara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    The Narrow Road to Exoneration - the Incidence, Characteristics and Outcomes of Wrongful Conviction Claims in Sweden over a One-Year Period2017In: Bergen Journal of Criminal Law & Criminal Justice, E-ISSN 1894-4183, Vol. 5, no 2, p. 131-153Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    One way of investigating the phenomenon of wrongful convictions is to study the road to exoneration. In some respects, the post-conviction review process lies at the heart of the wrongful conviction issue, since this is where alleged miscarriages of justice are either acknowledged or rejected. However, the number and characteristics of the criminal cases that pass through the Swedish post-conviction review process are unknown. Against this background, the overarching objective of the present article is to provide an empirical basis for an informed discussion of wrongful convictions. More specifically, this article examines wrongful conviction claims and the judicial outcomes of these claims over a one-year period. The findings are discussed in relation to the view that the operation of the post-conviction process may be understood as a means by which the legal system may preserve its legitimacy. It is also discussed why there is a need for more transparency in this particular part of the criminal justice system.

  • 223.
    Hermansson, Klara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Den svenska tryggheten: En studie av en kriminalpolitisk symbol2018In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 55, no 2-3, p. 179-202Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Public safety in Sweden. A study of a crime policy symbol

    Public safety has become an increasingly important part of crime policy debates in the Western countries. In Sweden, the concepts of trygghet (safety) and its negative counterpart otrygghet (insecurity) are often used in discussions about public safety and fear of crime. In this article, I argue that in order to understand Swedish crime policy, the symbolic meaning of these concepts cannot be overlooked. The political debates on public safety preceding the general elections in 2006, 2010 and 2014 are analysed with reference to three political parties: the Social Democratic party, the Conservative Party (Moderaterna) and the Sweden Democrats. By analysing the concept of safety (trygghet) as a condensation symbol, with its imaginative potential stemming from the historically strong relation between safety and the welfare state, this article illustrates how political solutions within the crime policy field are depicted as benign and universal. The article further explores how the political usage of the concept of safety generates feelings of ”national pride” to the general public.

  • 224.
    Hermansson, Klara
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    The role of symbolic politics in exceptional crime policy debate: a study of the 2014 Swedish general election2018In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, Vol. 19, no 1, p. 22-40Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Symbolic politics are often considered to be closely linked to an alarmist rhetoric, as well as to punitive crime policy initiatives. This article explores the symbolic dimension of the Swedish crime policy debate. Since Sweden is frequently depicted as an antithesis to punitive Anglophone societies, exploring symbolic politics in this setting might expand our understanding of what symbolic statements may consist of. The article analyses the electoral campaign preceding the Swedish general election of 2014, with the aim of identifying which symbolic statements occupy a central position in the debate through the use of a qualitative content analysis. This analysis reveals an ambiguous political rhetoric, comprising morally and emotionally charged condemnatory statements about getting tough on crime, as well as reformist and restrained references to expert knowledge and long-term solutions. On the one hand, these reformist statements strengthen the image of Swedish crime policy as being based on ideals such as rationality and humanity. On the other, they also serve to legitimize and obscure penal expansion.

  • 225.
    Hildeby Kellgren, Filip
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Ungdomsvåldets utveckling i de tre storstadslänen: En statistisk jämförelse av ungdomsvåldets utveckling, nivå och trend i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län, samt Sverige i sin helhet mellan åren 1995 och 20082010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån befintlig officiell kriminalstatistik, självdeklarationsundersökningen i årskurs nio, SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden och Brå:s Nationella trygghetsundersökning belysa och jämföra ungdomsvåldets utveckling i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län mellan åren 1995 och 2008 och sedan jämföra de resultaten med statistiken för hela Sverige. Resultatet av dessa statistiska data ämnar jag analysera, diskutera och problematisera utifrån tidigare forskning i ämnet, sambandet mellan alkohol och våld och urbaniseringens inverkan på, och samband med våldsbrott.

    De frågeställningar som studien är tänkt att besvara är följande:

    - Hur har ungdomsvåldet utvecklats i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län mellan åren 1995 och 2008?

    - Hur ser denna utveckling ut i förhållande till statistiken gällande Sveriges riksnivå under samma period?

    - Vilka skillnader eller likheter går att finna dels mellan de tre länen och dels mellan länen och hela Sverige under nämnda period?

    Sammanfattningsvis tyder studiens resultat inte på någon ökning av antal våldsbrott som begås av ungdomar under perioden 1995-2008. Utsattheten för våld eller hot bland ungdomar ser inte heller ut att ha ökat under samma period. Dessa resultat gäller för samtliga län och även för hela Sverige. Vid de få tillfällen någon källa tyder på en viss uppåtgående trend, rör det sig oftast om en mer eller mindre försumbar sådan. Istället finns det data som indikerar en viss minskning av självrapporterat ungdomsvåld.

    Däremot verkar det som att samtliga storstadslän som studerats i studien och även Sverige som land, visar på ett ökande antal 15-20 åringar misstänkta för misshandel (inklusive grov sådan) sedan millennieskiftet. Det är dock tveksamt om detta indikerar någon verklig ökning av ungdomsvåldet. Dessutom ligger antalet för misshandel misstänkta 15-20 åringar per 10 000 på en lägre nivå år 2008 i både Stockholms och Västra Götalands län jämfört med år 1995.

  • 226.
    Huschek, Doreen
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Bijleveld, Catrien C
    Parental criminality and children’s family-life trajectories: Findings for a mid-20th century cohort2015In: Longitudinal and life course studies, ISSN 1124-9064, E-ISSN 1757-9597, Vol. 6, no 4, p. 379-396Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The paper analyses the family life courses of sons and daughters from families with low socioeconomic status and at high risk to offend. For this Dutch cohort (N=522), born on average in 1932, register and archive data on offending and family-life events from age 18 to 50 years are investigated. We discuss different mechanisms of how parental criminality may affect demographic behaviours, such as marriage and parenthood. As these demographic behaviours are interlinked, and as their ordering is meaningful, we apply a holistic approach by using sequence and cluster analysis to construct family-life courses. Findings indicate four family-life trajectories that are almost similar for the sons and daughters, although criminal fathers appear to affect sons’ and daughters’ trajectories differently. Daughters’ family-life trajectories seem directly affected by father’s offending whereas sons’ trajectories are only affected by their own juvenile offending.

  • 227.
    Huschek, Doreen
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology. VU University Amsterdam, The Netherlands.
    Blokland, Arjan
    Crime and parenthood: Age and gender differences in the association between criminal careers and parenthood2016In: Advances in Life Course Research, ISSN 1569-4909, E-ISSN 1879-6974, Vol. 28, p. 65-80Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Criminal careers are linked with life-course careers in other domains. In life-course criminology, thus far research has predominantly focused on the effects conventional events and transitions (such as marriage or work) have on criminal development. Far less attention has been paid to the way that an individual's criminal career in turn may influence an individual's demographic transitions. This one sided research attention inhibits our understanding of how crime resonates through the life-course. The current effort seeks to help overcome this research bias by focusing on the influence crime has on the occurrence and timing of parenthood. Specifically, this paper examines the role of a criminal lifestyle - or in other words a frequent offending career - on the chance to become a first-time parent and whether this influence differs by age, gender and marital status. We use the Criminal Career and Life-Course Study (CCLS), a long-term longitudinal register dataset on a large sample of offenders (4059 men and 384 women) convicted in the Netherlands in 1977. For men and women, we find that being heavily involved in a criminal lifestyle during adolescence and early adulthood is connected with an early experience of parenthood. By contrast, being heavily involved in a criminal lifestyle after the mid-twenties is associated with a lower likelihood of experiencing fatherhood for men but does not any longer influence the transition to motherhood among women. These findings hold regardless of the type of crime. We discuss the possible importance of age-related social expectations for the involvement in crime, the special situation of criminal women and the possible importance of planned and unplanned parenthood to explain the results.

  • 228.
    Hällsten, Martin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, The Swedish Institute for Social Research (SOFI).
    Sarnecki, Jerzy
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Szulkin, Ryszard
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Crime as a Price of Inequality?: The Delinquency Gap between Children of Immigrants and Children of Native Swedes2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    We examine the gap in registered crime between the children of immigrants and the children of native Swedes. Our study is the first in Sweden to address the role of family and environmental background in creating the gap in recorded crimes. Lack of resources within the family and/or in the broader social environment, particularly in neighborhoods and schools, generates higher risks for criminal activity in children, and if the children of immigrants to a larger extent are underprivileged in those resources, a gap in crime may occur. In the empirical analyses we follow all individuals who completed compulsory schooling during the period 1990 to 1993 in the Stockholm Metropolitan area (N=66,330), and we analyze how background factors related to the family of origin and neighborhood segregation during adolescence influence the gap in recorded crimes, which are measured in 2005. For males, we are generally able to explain between half and three-quarters of this gap in crime by parental socioeconomic resources and neighborhood segregation. For females, we can explain even more, sometimes the entire gap. Resources in the family of origin appear to be the strongest mediator. In addition, the residual differences are virtually unrelated to immigrants’ country of origin, indicating that ‘culture’ or other shared context-of-exit factors matter very little in generating the gap.

  • 229.
    Hällsten, Martin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Szulkin, Ryszard
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Sarnecki, Jerzy
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Crime as a Price of Inequality?: The Gap in Registered Crime between Childhood Immigrants, Children of Immigrants and Children of Native Swedes2013In: British Journal of Criminology, ISSN 0007-0955, E-ISSN 1464-3529, Vol. 53, no 3, p. 456-481Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We examine the gap in registered crime between the children of immigrants and the children of native Swedes. We follow all individuals who completed compulsory schooling during the period 1990-93 in the Stockholm Metropolitan area (N = 63,462) up to their thirties and analyse how family of origin and neighbourhood segregation during adolescence, subsequent to arriving in Sweden, influence the gap in recorded crimes. For males, we are able to explain between half and three-quarters of the gap in crime by reference to parental socio-economic resources and neighbourhood segregation. For females, we can explain even more, sometimes the entire gap. In addition, we tentatively examine the role of co-nationality or culture by comparing the crime rates of randomly chosen pairs of individuals originating from the same country. We find only a small correlation in the crime of individuals who share the same origin, indicating that culture is unlikely to be a strong cause of crime among immigrants.

  • 230.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    A Symposium of Reviews of Peculiar Institution: America’s Death Penalty in an Age of Abolition: Peculiar Institutions and Peculiar Explanations2012In: British Journal of Criminology, ISSN 0007-0955, E-ISSN 1464-3529, Vol. 52, no 1, p. 214-216Article, book review (Other academic)
  • 231.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Allas vårt ansvar – i praktiken2001Report (Other academic)
  • 232.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Allas vårt ansvar i praktiken;: en statligt organiserad folkrörelse mot brott2001Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Förord

    Detta är en studie av hur regeringens brottsförebyggande program har förverkligats i förhållande till civilsamhället. På ett plan är det en enkel historia om vilka metoder som användes, vilka institutioner som skapades, och i vilken omfattning det skedde. Första delen av texten handlar om detta.Jag har uppehållit mig vid det som Michel Foucault kallade för maktens mikrofysik – tilltal, aktiviteter, styrmekanismer, organisatoriska lösningar och samverkansformer. Därmed också sagt att mitt eget intresse för den här frågan sträcker sig betydligt längre än det förvaltningstekniska. I grunden handlar det om formerna för samhällets sammanhållning efter det nyliberala systemskiftet under 1990-talet. För det som fascinerade mig första gången jag läste det brottsförebyggande programmet var inte de möjliga eller verkliga konsekvenserna på brottsligheten, utan något helt annat, nämligen mobiliseringen av samhället, ideologiskt och praktiskt, mot brott. Här fanns ett patos, här föreslogs nya grepp, och här skisserades en rad institutioner i gränslandet mellan stat, privat sektor och civilsamhälle på lokal nivå. Vad betydde detta? I framställningens andra del diskuterar jag utvecklingen i termer av normalitet och maktutövning, mot bakgrund av Foucaults tankar och funderingar kring detta. Annars har jag valt att tona ner de teoretiska övervägandena, och för att öka läsbarheten förklaras de centrala begreppen efter hand.

  • 233.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Disciplinerande aktivering: Den svenska arbetsmarknadens undervåning2008In: Den bästa av världar: Betraktelser över en postpolitisk samtid, 2008Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 234.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Efterfrågestyrd metod2006In: Frågor, fält och filter: Kriminologisk metodbok, 2006Chapter in book (Other academic)
  • 235.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    En annan Foucault: Maktens problematik2012Book (Other academic)
  • 236.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    En borgerlig kriminalpolitik2006In: Tidsignal, no 5-6Article in journal (Other academic)
  • 237.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Flexibilitet i fängelset?: Konsten att behärska sin underordning2011In: Arbete: Intersektionella perspektiv / [ed] Paula Mulinari & Rebecca Selberg, Malmö: Gleerup , 2011, p. 113-130Chapter in book (Other academic)
  • 238.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Foucaults maktanalys1996Book (Other academic)
  • 239.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Ingen höjdare: Anstaltsplacerade narkomaners syn på sin situation2003In: Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab, no 2Article in journal (Other academic)
  • 240.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Klass2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi är alla väl medvetna om våra livsvillkor och om våra begränsade utsikter att förändra dem. Att vi kanske inte så ofta pratar om det som klass är en annan sak. I en tid då ojämlikheten närmar sig 1800-talets nivåer är det inte medvetenheten om ojämlika livsvillkor som minskat utan snarare förhoppningarna att kunna göra något åt dem. Med utgångspunkt i sociologins klassiker lotsar Magnus Hörnqvist läsaren från det synliga till det mindre synliga. På ytan ser vi skillnader i hälsa och boende, inkomst och smak. Men under ytan verkar tunga strukturer. Det råder ingen enighet om vilka frågor som bäst ringar in fenomenet klass. Dessutom tillåts de ständigt glida in i varandra. Då blir klass oerhört komplext. Samtidigt är klass enkelt – det handlar om skiljelinjer i samhället som i grunden formar våra liv. Ingen kan undgå att lägga märke till skillnaderna mellan fattig och rik, mellan kallskänka och bankdirektör, eller mellan vårdbiträde och överläkare. Klassanalysen är kanske inte utarbetad, men vi är alla på något sätt medvetna om klass.

  • 241.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Kravaller i välfärdsstaten? Konturer till en modern moralisk ekonomi2016In: Bortom kravallerna: Konflikt, tillhörighet och representation i Husby / [ed] Paulina de los Reyes, Magnus Hörnqvist, Stockholm: Stockholmia förlag, 2016, p. 187-215Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    När bilbränderna och stenkastningen mot polis pågick i Husby framstod de som diffusa protester. Eftersom en tydlig målsättning och en identifierbar organisation bakom kravallerna saknades, fanns ett stort spelrum för olika tolkningar. Detta kapitel undersöker hur innebörden formulerades strax efter kravallerna. Fokus vilar på den underliggande förståelsehorisonten. Jag argumenterar för att efter krigstidens svenska välfärdsstat gav upphov till en modern moraliskekonomi, som levt vidare på ett lokalt plan. I Husby hölls tanken om ett välfärdsstatligt samhällskontrakt levande genom åratal av mobiliseringar. Därför möttes kravallerna i början med stor förståelse av de boende i stadsdelen. Föreställningen om etablissemangets normbrott var grundläggande. Att bränna bilar och kasta sten på polisen vägdes mot statens strukturella förseelser, i form av arbetslöshet, polistrakasserier och brist på social service. Som vi ska se omfattade också ledande politiker och tjänstemän delar av den moraliska ekonomin, men tillskrev dem en annan betydelse.

  • 242.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Ordningspolitikens födelse2003In: Laglöst land, 2003Chapter in book (Other academic)
  • 243.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Pleasure, punishment and the professional middle class2013In: Why Prison? / [ed] David Scott, Cambridge: Cambridge University Press, 2013, p. 89-107Chapter in book (Other academic)
  • 244.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Psykopatfabriken: Det olyckliga äktenskapet mellan kriminalvård och psykopatforskning2007In: Brott i välfärden: Om brottslighet, utsatthet och kriminalpolitik, 2007Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 245.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Psykopatfabriken. Det olyckliga äkteskapet mellan kriminalvård och psykopatforskning2007In: Brott i välfärden: Om brottslighet, utsatthet och kriminalpolitik. Festskrift till Henrik Tham, Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen , 2007, p. 462-Chapter in book (Other academic)
  • 246.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Regulating business or policing crime?: Tracing the policy convergence between taxation and crime control at the local level2015In: Regulation and Governance, ISSN 1748-5983, E-ISSN 1748-5991, Vol. 9, no 4, p. 352-366Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Policing is commonly associated with street-level crime, whereas regulation is instead associated with thecomplexities of business and market governance. However, this distinction has been questioned by recentresearch and it seems that the worlds of regulation and policing are tending to merge. Still, little is knownabout how this convergence is unfolding. By following the intersection of two international policy-levelprocesses – the financialization of organized crime and the upgraded monitoring of tax evasion – down tothe level of organizational practice in the Swedish restaurant trade, this article contributes to an understandingof the institutional dynamic behind the recent convergence. At the same time, it discusses theconceptual relationship between policing and regulation, and the counter-arguments that may be needed toovercome the distinction between the two. I specifically address the neglected issue of the differential socialvaluation of “crime” and “business,” and find that it is relativized by a common focus on unreportedtransactions.

  • 247.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Repositioning sovereignty?: Sovereign encounters with organized crime and money laundering in the realm of accountants2014In: Theoretical criminology, ISSN 1362-4806, E-ISSN 1461-7439, Vol. 18, no 4, p. 528-545Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article repositions sovereignty on the basis of a study of recent regulatoryapproaches to organized crime and money laundering. The spread of techniques acrossadministrative domains is traced through organizational documents and interviews withpractitioners, and related to an observed trend toward integration between policingresearch and regulation research. The same trend, however, assigns sovereignty tothe periphery. A richer notion of sovereignty is recovered through a reading of theclassical theorists, and used to tease out the articulation of sovereignty in current statestrategies. Theorizing ‘sovereignty at the center’ as opposed to ‘sovereignty at theperiphery’ challenges basic assumptions about the relationship between the state andeconomic activity, and in particular about the utility-oriented character of state violence.

  • 248.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Review Symposium: Punishing the Poor: The Neoliberal Government of Social Insecurity. By Loïc Wacquant2010In: British Journal of Criminology, ISSN 0007-0955, E-ISSN 1464-3529, Vol. 50, no 3, p. 589-608Article, book review (Other academic)
  • 249.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Riots in the welfare state: The contours of a modern-day moral economy2016In: European Journal of Criminology, ISSN 1477-3708, E-ISSN 1741-2609, Vol. 13, no 5, p. 573-589Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article accounts for the tacit politics of the 2013 Stockholm riots. Based on interviews with local residents and a study of the parliamentary debate, it is suggested that the post-war Swedish welfare state generated commonly shared conceptions, which ascribed a temporary legitimacy to the riots within the community by conceptualizing poor living conditions and police racism as government infractions. The modern moral economy was endorsed by the political establishment, with a cynical twist. For future studies of similar riots, it is argued that, although the classical notion of moral economy successfully directs attention to the normative conceptions that propel riots, the notion must be extended with a racialized dimension, the concept of citizenship, and new incarnations of government infraction.

  • 250.
    Hörnqvist, Magnus
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Risk Assessments and Public Order Disturbances: New European Guidelines for the Use of Force?2004In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, Vol. 5, no 1Article in journal (Refereed)
2345678 201 - 250 of 539
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf