Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger. Resultatet visar att den funktionalistiska demokratiteorin är den dominerande, men även att elever i större utsträckning än i resultat från tidigare forskning erfar att den deliberativa demokratin är väl fungerande. Resultatet visar även att elever vill, men inte upplever sig kunna, påverka sin skolsituation.

Den variant av svenskt talspråk som utvecklades för teaterns behov och som lärdes ut vid Kungl. Dramatiska Teaterns elevskola (1787-1964) kom att fungera som ett ideal också för det i början av 1900-talet framväxande rikstalspråket. Syftet med föredraget är att diskutera sambandet mellan teatern, röstpedagogiken och rikstalspråket. Utbildningen vid elevskolan ägnades huvudsakligen åt röst- och talteknik. Detta innebar att eleven skulle lära sig att kontrollera kroppen och rösten genom övningar i andningsteknik, artikulation, frasering och välläsning. Även om utbildningen vid elevskolan var påverkad av utvecklingen inom medicin, fonetik och psykologi, så var den till sin karaktär praktisk och normativ. Att vårda sin röst betraktades länge som en del av skolhygienen. Uttal som inte ingick i normen beskrevs som sjuka eller osunda.

Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.

Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling. Detta var de alla överens om men efterfrågade yttre stöd och ökad kunskap inom ämnet. Vad vi kunde se var att pojkar är de som i större utsträckning får ta del av den negativa uppmärksamheten, framförallt under samlingen. Flickor uppmuntrades oftare till längre samtal och deltog på ett aktivt sätt i både samling och under måltider. Tidigare forskning har visat att detta ämne (genus) är i behov av större kunskap och vidare forskning. Även om pedagogerna är till viss del medvetna och försöker bemöta flickor och pojkar på ett jämställt sätt är det tydligt att detta är ett långsiktigt och krävande arbete. Det fordras av pedagogerna att de är insatta i vad det kan innebära att vara och agera genusmedvetet.

The purpose of this essay is to study the republican and socialist Northern Ireland political party Sinn Féin and to examine its legitimacy in the eyes of the citizens of Northern Ireland. Is it possible to have a political agenda that includes violence and still maintain legitimacy? The Irish Republican Army’s (IRA) military struggle was for a long time a part of the party’s political agenda. This strategy has been described as to have a ballot paper in one hand and an Armalite in the other, and successfully made Sinn Féin one of the province’s largest political parties. I have examined the time period from 1989 to present time. My concept of legitimacy is based on a theory by the political scientist Mikael Axberg, who describes legitimacy to be a concept that contains three different parts: a legal, a democratic and a sociological perspective. Methodically this essay is both a qualitative and quantitative study. 

The main question of the essay is:”Can Sinn Féin be considered to be a political party of a legitimate foundation in the eyes of the citizens?”. In order to examine this question I have used three sub questions:

1) Is Sinn Féin, from a legal understanding of legitimacy, a legitimate party?

2) Is Sinn Féin, from a democratic understanding of legitimacy, a legitimate party?

3) Is Sinn Féin, from a sociological understanding of legitimacy, a legitimate party?

Of course this is not the only way to understand legitimacy and approach this problem, but it is the way I find most useful in order to answer the question. The sub questions have a wide range and include three different perspectives, which provides a good foundation for answering the main question of the essay.

The essay comes to the conclusion that Sinn Féin is a legitimate party in the eyes of the citizens, if the polarisation of the society is considered. Catholic and protestant citizens have very different views on the legitimacy of Sinn Féin. The essay concludes that if a society is as polarised as Northern Ireland, that has to be taken into account when questions of legitimacy are examined.

Despite claims that planners' attitude towards public participation has not always been enthusiastic, there have been genuine attempts to devolve powers through participation—although seldom with success. In this paper we discuss several major attempts to improve participation in Sweden including case studies of e-participation. Despite great expectations on information and communication technologies, Swedish experience indicates that the status quo between planners and people remains.

Blogging is an increasingly important practice in election campaigns, showing interesting variations across contexts. Recent research has shown that the adoption and use of blogs is strongly shaped by national institutional settings, that is, the different roles given to political parties. However, intra-national differences in the practice of political blogging are yet to be explained. This article investigates the variation in usage of blogs in electoral campaigns in Sweden, a country characterized by strong political parties and a party-centered form of representative democracy. The central argument of this article is that blogs are utilized in different ways by different parties. Just as blogging is shaped by how institutions support persons or parties, we propose that political blogging is shaped by party affiliation and ideological positions on individualism and collectivism. The empirical analysis, based on a survey among over 600 blogging politicians, confirms that ideological positions towards individualism and collectivism have a great impact on the uptake and usage of political blogs, portraying political blogging as a strongly ideologically situated practice of political communication.

Blogging is an increasingly important practice in election campaigns, showing interesting variations across contexts. Recent research has shown that the adoption and use of blogs is strongly shaped by national institutional settings, that is, the different roles given to parties within political systems. However, intra-national differences in the practice of political blogging are yet to be explained. This article investigates the variation in usage of blogs in electoral campaigns in Sweden, a country characterized by strong political parties and a party-centered form of representative democracy. The central argument is that different parties utilize blogging in different ways. Just as blogging is shaped by how institutions support persons or parties, we propose that political blogging is shaped by party affiliation and ideological positions on individualism and collectivism. The empirical analysis, based on a survey among over 600 bloggingpoliticians, confirms that ideological positions towards individualism and collectivism have a great impact on the uptake and usage of political blogs, portraying political blogging as a strongly ideologically situated practice of political communication.

This article investigates the usage of blogs in electoral campaigns in Sweden, a country characterized by strong political parties and a party centered form of representative democracy. The central argument is that blogs are utilized in different ways by different parties. The empirical analysis based on a survey among over 600 blogging politicians indicates a vast difference in uptake and usage of blogs between the right- and left wing politicians. The results indicate that ideological positions towards individualism and collectivism matters for the practice of blogging.

In 1989 the European People’s party (EPP) set the goal to represent Christian Democracy in the whole of Europe. This paper sets out to discuss three questions concerning this. A) What challenges and problems did the EPP have to confront? B) What strategies did they use to face these problems? C) To what degree has the EPP succeeded in reaching the goals? The study is done by following the EPP over time and how it has worked towards the new parties in Central and Eastern Europe with a special focus on Poland, Hungary and the Czech Republic. The data used for this is party documents, yearbooks and interviews. Both the aims and the strategies of the EPP caused internal disputes. The main question was whether size or ideology should guide the strategic decisions. The conclusions are that EPP was successful much thanks to its pragmatism to organization and ability to reach compromises internally.

In this paper I examine the liberal party family (ELDR) and its relations with the new liberal parties in Central and Eastern Europe (CEE). Through document studies and interviews, I have followed the ELDR activities in CEE during the first years after 1989. The focus is put on the incentives, strategies and problems which surround the contacts between the ELDR and the liberal parties in CEE. When it comes to incentives for establishing the contact there are both idealistic and strategic reasons. As for the liberal parties in CEE the reasons can vary between a survival strategy in a cruel electoral climate to tactical moves against sister parties at home. The problems for ELDR had much to do with choosing partner and coordinating all the liberal actors in the West that wanted to contribute. In the paper, I also discuss the importance of the historical factors and whether neofunctionalist logic can be used in the analysis of this process.

This paper attempts to apply the three so called new institutionalist schools on European transnational party organizations (Europarties); rational choice institutionalism, sociological institutionalism and historical institutionalism. Two questions are guiding the discussion. The first is whether institutionalist approaches can deepen our understanding of Europarties. The second question is which one of the three schools of new institutionalism can best contribute to the discussion of Europarties. The paper departs from how each institutionalist school has been applied to the analysis of the EU and endeavors thereafter to apply those experiences on the Europarties. The conclusion is that institutionalist perspectives can indeed enrich our understanding of Europarties. When it comes to which one of the schools that is most appropriate, the conclusion is that they each contribute in their own way.

Syftet med uppsatsen är för det första att genom en historisk överblick lyfta sexualitetens betydelse för unga i dagens samhälle. För det andra att sätta sexualitetens betydelse i samband med skolans samlevnadsundervisning och då undersöka hur lärare förhåller sig gentemot ungdomars sexualitet och hur deras förhållningssätt speglas i samlevnadsundervisningen. Syftet för denna uppsats nås genom studier av tidigare forskning och genom en empirisk undersökning i form av intervjuer med tre lärare som bedriver samlevnadsundervisning på tre olika skolor. Eleverna de undervisar är av varierande ålder. De forskningsfrågor jag ämnar besvara är Hur har synen på sexualitet och sexualupplysning sett ut ur ett historiskt samhällsperspektiv, Hur lärare förhåller sig till samhällsutvecklingen vad gäller ungdomars sexualitet i utformandet av samlevnadsundervisningen och Hur ser kompetensutvecklingsbehovet ut för lärare i samlevnadsundervisning.

De resultat jag kom fram till genom intervjuerna och genom tidigare forskning är att samlevnadsundervisningen har under åren utvecklats och förändrats i takt med samhällets förändring. Men en likhet är att undervisningen fortfarande utgår från ett hälsofrämjande perspektiv.

I undervisningen visade det sig att både forskning och i mina intervjuer ser man positivt på att utgå från vad eleverna själva vill lära sig. Elevinflytande skapar ett större engagemang och undervisningen upplevs mer förankrad i ungdomarnas verklighet.

Eftersom det dock inte finns några direkt mål för samlevnadsundervisningen så får elever skiftande undervisning i ämnet. I och med den låga utbildningsnivån på sexualitetsområdet så varken kan eller vågar lärarna ta initiativet. Det visar sig att kompetensutveckling i ämnet är liten. Endast på en av de intervjuades skola erbjöds fortbildning i ämnet. RFSU (2004) förespråkar obligatorisk samlevnadsundervisning i alla lärarutbildningar, då de föreslår att ämnet skall ingå i det allmänna utbildningsområdet. Tanken är då att man får generella kunskaper om ungdomssexualitet och den psykosexuella utvecklingen.

Att lärare nämner i intervjuerna de positiva aspekterna som kommit med dagens sexualiserade samhälle.  Därför har idag samlevnadsundervisningen ett stort ansvar för vilka normer som sätts.

Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ”Ordet” och ”Konsten”. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.

I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.

Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag. Han vill predika otro till dem han femtio år tidigare frälste i Guds namn. I detta vilar en stor ironi. Hans möten med gamla vänner blir inte som han tänkt sig. Många har gått bort och de som är kvar har redan lämnat tron eller hittat en ny. I dessa möten diskuteras även konsten explicit. Det framgår på flera ställen att den är en teknisk färdighet. Då framförallt i tal om predikan. Dessutom framgår att konsten kan gripa och upphöja. Till exempel säger Olof Helmersson om dragspelandet: ”Ingen blir idag gripen av dragspelsmusiken” (s. 88).

Inbäddat i romanen finns en krönika över Karl den femtondes besök av trakten. Även där berörs konsten tydligt. Dessutom kommenteras det inre Västerbotten på ett speciellt vis. Invånarnas uppfattning om sig själv som ett utvalt och förunnat folk suggereras. Detta berörs också i huvudhandlingen då Olof Helmersson rör sig i och möter många åsikter och tankar om bygden. Dock överdrivs västerbottensskildringen och övergår även den i ironi.

Dessa teman menar jag bildar tre linjer i kompositionen: Västerbotten, det andliga och krönikan. De vävs samman av det övergripande tema som de behandlar: komplexiteten i den mänskliga existensen och betydelsen av konsten. Ironin som genomsyrar samtliga delar suggererar frågor utan svar och romanen slutar på sätt och vis där den börjar. 

Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ”Ordet” och ”Konsten”. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.

I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.

Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag. Han vill predika otro till dem han femtio år tidigare frälste i Guds namn. I detta vilar en stor ironi. Hans möten med gamla vänner blir inte som han tänkt sig. Många har gått bort och de som är kvar har redan lämnat tron eller hittat en ny. I dessa möten diskuteras även konsten explicit. Det framgår på flera ställen att den är en teknisk färdighet. Då framförallt i tal om predikan. Dessutom framgår att konsten kan gripa och upphöja. Till exempel säger Olof Helmersson om dragspelandet: ”Ingen blir idag gripen av dragspelsmusiken” (s. 88).

Inbäddat i romanen finns en krönika över Karl den femtondes besök av trakten. Även där berörs konsten tydligt. Dessutom kommenteras det inre Västerbotten på ett speciellt vis. Invånarnas uppfattning om sig själv som ett utvalt och förunnat folk suggereras. Detta berörs också i huvudhandlingen då Olof Helmersson rör sig i och möter många åsikter och tankar om bygden. Dock överdrivs västerbottensskildringen och övergår även den i ironi.

Dessa teman menar jag bildar tre linjer i kompositionen: Västerbotten, det andliga och krönikan. De vävs samman av det övergripande tema som de behandlar: komplexiteten i den mänskliga existensen och betydelsen av konsten. Ironin som genomsyrar samtliga delar suggererar frågor utan svar och romanen slutar på sätt och vis där den börjar.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår.

Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet.

Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet.

Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande.

De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt.

This dissertation is a contribution to the social analysis of nationalism. Its disciplinary context comprises the field of empirical studies that explore how forms of mediated quasi interaction can function in processes of reproduction and transformation of nationality. The study poses the question of how news journalism can establish national frames of reference within which social reality is made meaningful by citizens.

The research design facilitates a novel contribution to a field of research that is largely dominated by analyses of media output. Two distinct but intertwined domains are empirically studied: news as a form of discourse and the moment of news decoding as a form of social interaction between readers and texts.

The results from the empirical studies show that phenomena deemed undesirable by the prevailing moral order tend to be symbolically expelled from the national community that news audiences recognize as their own. As a conclusion, two sets of structures and mechanisms are identified as generative of this logic. Their joint articulation in news decoding can establish nationalist closure of meaning by connecting morality to nationality.

First, certain established interpretive repertoires can be brought into play in the moment of decoding. These function ideationally to depict other nations and ethnic minorities pejoratively. Thus they indirectly give meaningful content to the nation and its majority population. The invocation of such frameworks of meaning tends to employ discursive resources from the news domain itself. This is a feature that ultimately reveals the subordination of news reception to elite news journalism as a knowledgeable institution.

Second, as a textual system, news discourse can function interpersonally to establish a configuration of identities and relations between itself, the news consumer and other institutions and actors in society. In accordance with this configuration, the audience can incorporate the position of being citizens (in a moral sense) and national members (in a geopolitical or an ethnic sense). The character of these identities and relations is an effect of news journalism being an inherently national institution, and of the normative presuppositions built into the structure of news values itself.

Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson

Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C

Period: HT 2010

Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.

Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet.

Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens Nyheter.

Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen. Analyserna har också visat att klimatförändringarna framställs i de båda tidningarna utifrån nationella identiteter och en ”vi” och ”dem” diskurs återges konsekvent i artiklarna. När det kommer till vetenskaplig säkerhet och osäkerhet ställer sig både DN och NYT säkert till klimatförändringarna och detta görs genom citat från vetenskapsmän och statistik. Säkerheten präglas också av medvetenhet och god inblick i klimatförändringarna. Ansvarsutkrävandet i DN och NYT läggs till stor del på politikerna, dock utkräver NYT ett globalt ansvar och DN utkräver ett ansvar mot USA och Europa som Sverige i denna kontext står utanför.

Nyckelord: Critical discourse analysis, climate, accountability, scientific certainty and uncertainty, identity, New York Times, Dagens Nyheter and climate policy