This study explores vocational didactics and embodied knowledge in hairdressing education by studying how perceptive sensoriality is used by teachers and students in creating shared understandings of vocational knowledge. Among multiple actions, touch is distinguished as a central resource in learning the vocation, as it emerges in interaction between teacher and student related to the ongoing teaching and its assignment. The data is based on video-recordings displaying how touch is used in manipulating objects and material, or in assessing qualities and defects. In such instances, touch becomes a  diagnostic criterion (Goodwin, 1997) to investigate how the material worked with can be evaluated and handled. To bridge the gap between individual and collective vocational knowledge, metaphors are of use. The results show two approaches to the teaching of perceptive sensoriality. In order to learn the vocational subject content the teaching need to provide for and practice the individual’s embodied sense of touch as well as the vocation’s verbalised collective feel. This is the core of the didactical challenge.

This study explores vocational didactics and embodied knowledge in hairdressing

education by studying how perceptive sensoriality is used by teachers and students in

creating shared understandings of vocational knowledge. Among multiple actions,

touch is distinguished as a central resource in learning the vocation, as it emerges in

interaction between teacher and student related to the ongoing teaching and its

assignment. The data is based on video-recordings displaying how touch is used in

manipulating objects and material, or in assessing qualities and defects. In such

instances, touch becomes a diagnostic criterion (Goodwin, 1997) to investigate how the

material worked with can be evaluated and handled. To bridge the gap between

individual and collective vocational knowledge, metaphors are of use. The results show

two approaches to the teaching of perceptive sensoriality. In order to learn the vocational

subject content the teaching need to provide for and practice the individual’s embodied

sense of touch as well as the vocation’s verbalised collective feel. This is the core of the

didactical challenge.

Participation is an important factor for quality in preschool. Preschool is a place where participation can be understood as an aspect of sustainability. But, with participation comes opportunities and challenges. Preschool in general and preschool teachers in particular are tasked to promoting and strengthening the participation of guardians. In the preschool curriculum it is stated that preschool teachers shall ensure that guardians participate in the evaluation. The present study therefore aims to investigate how guardians´participation is documented and interpreted in SQW with a focus on evaluation. Research questions are: How is the guardians´participation in evaluation made visible? How do guardian´s opportunities for participation appear?

This study examines existing documents from a qualitative approach.

The project is realized by document study. Excerpts from systematic quality work with specific focus on evaluation, written by preschool teachers together with other colleagues, forms the empirical analysis material.

This study is conducted in accordance with guidelines from the Swedish Research Council. Used data material consist solely of form for guardian survey and evaluation documents written at organizational level. Any designation of preschool names and departments was removed before the material was provided. Guardians participation is described in SQW as to:

• Welcome
• Focus on the child
• Share information
• Opportunities for guardians participation is described in SQW as:
• A question of conditions

This article proposes a model that describes and frames sustainability commitment. The model is based on didactic theory and pragmatic philosophy and is informed by several empirical studies on environmental and sustainability education (ESE) practice. The intention is for the model to serve as a critical perspective on ESE practices in secondary and upper secondary schools, and to offer a framework for the development of future practice with emphasis on teachers’ choices of content and teaching methods. The model suggests that a sound commitment is situated in the in-tersection of the intellectual, emotional, and practical aspects of sustainability. It is argued that: The intellectual aspect is essential for giving the commitment scientific rigor and a critical stance; emotions are vital for students to become dedicated; and skills to carry out appropriate actions for change is necessary for playing an active role in providing a sustainable transformation of society. 

In this chapter, the authors present and describe a typology of how ethics and morals appear in educational practice. The ‘ethical tendency typology’ distinguishes three different kinds of situations: personal moral reactions, norms for correct behaviour and ethical reflections. A moral reaction is a spontaneous, unpremeditated and non-intentional reaction to a personal experience of what one ought to do or not do in a specific situation. Norms for correct behaviour are social conventions regarding the correct way of acting in certain kinds of social activities. Ethical reflections, finally, are rational and systematic reflections about the reasons for moral actions. Each of the three situations is described and illuminated with empirical examples in terms of the diverse learning conditions they bring about. In the final section, the authors discuss the typology as a didactic tool for teachers to use when facilitating students’ learning and guiding their moral growth in relation to environmental and sustainability issues. Relating the typology to the pluralistic approach to ESE, the authors suggest principles for dealing with the ethical tendency in a democratically responsible way and how to promote students’ critical thinking and democratic action competence.

I tidigare genomförda studier framträder olika perspektiv på hur flerspråkighet kan förstås som en resurs i matematiken. Dessa inbegriper dessutom ett antal olika möjligheter i relation till matematiklärande vilka bildat utgångspunkt för min studie. Studien har avgränsats till att undersöka kunskapsmässiga möjligheter i relation till flerspråkighet i matematikundervisningen med avsikten att bidra med positiva insikter och berikande aspekter i arbetet med flerspråkiga elever. 

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier som lärare använder för att inkludera elevers olika språk och kunskaper som en resurs i undervisningen samt hur dessa kan bidra till att utveckla elevers matematiska förståelser och kunskaper. Metoden för arbetet har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare som arbetar i flerspråkiga miljöer. Det empiriska materialet har systematiserats genom en teoretisk tematisk analys och analyserats i relation till en teoretisk modell. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare forskning. 

Resultatet av studien visar att det finns ett flertal olika strategier som används för att inkludera elevers olika språk och kunskaper i matematikundervisningen. Lärarna använder sig bland annat av både homogena och heterogena språkgrupper. Elevers informella lösningsstrategier används mer eller mindre systematiskt som en resurs för lärande men också att låta elever formulera egna problemlösningsuppgifter. Slutligen visar resultatet även på metoder med lär-par utifrån modersmål och flerspråkiga hjälpmedel som strategier för att inkludera elevers förstaspråk som resurs i matematiken. Framförallt framhävdes begreppslig förståelse och språkutvecklande möjligheter som strategiernas främsta funktionerna av lärarna. Modellen och dess teoretiska grunder bidrog med ytterligare potentialer. Bland annat tydliggjordes utrymme för matematiska nyanser att mötas, ifrågasättas och förenas och på så vis kan ett flertal olika matematiker involveras i undervisningen. 

The purpose of this article is to describe and illustrate an approach that facilitates a study of power and governing processes in teachers' and students' interactive actions and dealings. This approach is inspired by Foucault's work on power and the research field emanating from the concept of governmentality. The approach is illustrated through an analysis of texts of teacher and student interactions derived from video-recorded physical education lessons conducted in Swedish nine-year compulsory schools. This analysis is used to demonstrate how governing processes appear in Physical Education practices, and the socialisation content of this governance. Here the term socialisation content refers to the direction of governance, which constitutes a discursive resource for the constitution of particular forms of subjectivity.

This paper takes its starting point in the discourse of child protection and the growing anxiety around intergenerational touch in educational settings. The purpose is to examine PE teachers’ self-regulation in relation to the child protection discourse and no touch policies. What sort of strategies have the teachers developed for dealing with physical contact in their teaching? The study takes its starting point in a discourse-analytical tradition using a methodology based on Foucault’s ideas about governmentality. The results show two different self-regulating processes: (i) Adaptation with avoidance-oriented strategies and (ii) Resistance with downplaying-oriented strategies. The study aims to contribute to the literature on child protection and ‘no touch policies’ and to a more multifaceted understanding of intergenerational touch in PE.

Since the development of the welfare state, the Swedish school subject Health and Physical Education (HPE) has been regarded as an important site for public health work, and still assumes a central role in promoting the health of the coming generation. A specific type of health intervention, promoted by researchers in recent years, is the use of so-called exergames. In some countries, these fitness games are used as teaching aids in physical education classes and can be seen as examples of how public health issues and popular culture are shaping HPE in schools. The aim of the study reported in this paper is to examine which messages about health and body are offered, and how these are expressed in some of the fitness games used as teaching aids in school. The results of the study highlight the dangers of using exergames in the teaching of HPE in schools. The messages communicated by the games have a number of potentially harmful consequences, particularly with regard to the creation of specific health and bodily norms based on a measurable ideal. The use of this tool in education is thus far from value free, and the problems that might be solved when using the games are not necessarily the ones that education should privilege.

I den här uppsatsen undersöks hur fem olika lärare ser på sin undervisning i svensk grammatik och de svar som framkommit i intervjuer har speglats mot den forskning och debatt om grammatikdidaktik som har pågått i den akademiska världen under lång tid. Jag har frågat mig hur lärarna förhåller sig till sin grammatikundervisningspraktik, om det finns någon koppling mellan forskare och lärare och om lärarna tar till sig forskarnas resultat.

Undersökningen visar att lärarnas undervisning starkt påverkas av resterna av en lång tradition av formell, deduktiv grammatikundervisning där regler och termer i mångt och mycket är föråldrade och irrelevanta och detta har skapat en negativ attityd hos vissa lärare. Grammatiken har också behandlats som ett isolerat moment och därmed tappat sin koppling till övrig undervisning. Både lärare och elever har därför haft svårt att förstå poängen med grammatikundervisningen och för många blir betygen enda motiveringen för att anstränga sig.

Det blir även tydligt att det inte finns någon direkt koppling mellan lärare och forskare och att det råder en osäkerhet kring grammatiken som gör att både motivering och undervisningsmetod varierar stort. Det finns en önskan om att göra grammatiken intressant och relevant, men i slutänden är det betyget som blir den starkaste drivkraften och målet för grammatikmomentet.

Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare förhåller sig till utomhuspedagogik, samt ta reda på vilka möjligheter och hinder som finns i arbetet med utomhuspedagogik. Studien syfte är också att belysa platsens betydelse i relation till barns lärande utomhus. I studien används tre frågeställningar som är: Vilka uppfattningar har förskollärare om arbetet med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar förskollärare att de har med utomhuspedagogik? samt Vilka frekventa platsval gör förskollärare vid utomhuspedagogik? För att uppnå syftet används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Fyra verksamma förskollärare ingår i studiens urval. I analysen av resultatet används studiens teoretiska ramverk som består av Gibsons ekologiska utvecklingsteori och den sociokulturella teorin samt de teoretiska begreppen affordance, mediering och den närmaste proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att förskollärare anser att skogen är en positiv lärmiljö som utvecklar barns kreativitet och fantasi. Däremot menar förskollärarna i studien att förskolegården inte är en naturlig plats och att det kan försvåra arbetet med utomhuspedagogik. En annan utmaning för studiens förskollärare är att barnen inte har torra och varma kläder. Studiens resultat lyfter vidare fram att förskollärares arbete med utomhuspedagogik bidrar till barns hälsa och motorik. Samtliga förskollärare uppfattar att arbetet med utomhuspedagogik kräver en tanke bakom och planering för att förskolans verksamhet ska bli pedagogisk. En slutsats som synliggörs i studien är att samtliga förskollärare uppfattar arbetet med utomhuspedagogik som positivt och att det bidrar till barns lärande och utveckling i förskolan.

Användandet av barnböcker för att upptäcka matematik är ett tillvägagångssätt som inte är helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen väcktes min nyfikenhet inför detta.

Syftet med studien är att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptäcka matematik. Metoden grundar sig på ett undervisningsförsök där jag tillsammans med en grupp barn och utifrån en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lämpar sig mycket väl som tillvägagångssätt för att upptäcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats är att genom att vara en medveten pedagog och se så väl till barnens förförståelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer från en boks text och bilder hitta vägar till matematikens värld.

Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns inställning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehåll.

Undersökningen genomfördes med hjälp av ostrukturerade enkäter samt observationer av samling på förskolan. Vi utförde även intervjuer av barn för att få en övergripande bild på området. Resultatet visade att förskollärare anser att samlingen är en betydelsefull aktivitet som bör leda till att läroplanens mål uppfylls, genom att förskollärarna försöker förhålla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs även likheter med tidigare forskning och litteratur.  

The purpose of this study is to highlight some aspects of the increased usage of tablets in preschool environments by answering the questions: what does the tablet become in the preschool environment, how much freedom does the children have over its usage.

To answer these questions a series of observations were made at two different preschools. The observations were then complemented by interviews with teachers at the same preschools.

This qualitative study focuses on some of the didactic questions regarding the tablets, based on a theoretical framework that is within the design-oriented perspective; which addresses the children's’ autonomy, the institutional framework and affordance.

Our conclusion is that the tablet’s introduction in the preschool has helped the teachers in numerous parts of their documentation, but we can also see that the children's opportunities to make choices regarding the tablet are more limited than with any other resource on the preschool. In our results we also see that when the children get access to the tablet they receive a learning experience, which among other things, strengthens their language skills and their social interaction with each other.

Today, teachers orchestrate computer-based tasks in software applications in Swedish primary schools. Meaning is made through various modes, and multimodal perspectives on literacy have the basic assumption that meaning is made through many representational and communicational resources. The case study presented in this paper has analysed pupils’ products in which they made multimodal meanings in a film-editing software application. The task was to make advertising films for planets in the solar system. The analysis of the advertising films has been conducted using the visual grammar framework involving three metafunctions: the representational, interactive and compositional. The findings show how the digital features made it possible to compose film clips with a variety of modes of expression but also the impact of social and cultural influences on the pupils’ products. The representations were made in order to communicate and the representation of ideas was inspired by the advertising genre of Western society. From a pedagogical view, the impact of the instructions and the teacher’s design on pupils’ meaning-making needs to be taken into account and further discussed.

Digital technologies are increasingly implemented in Swedish schools, which impact on education in the contemporary classroom. Screen-based practice opens up for new forms and multiplicity of representations, taking into account that language in a globalized society is more than reading and writing skills. This paper presents acase study of technology-mediated instruction at the primary-school level including an analysis of the designed task and how the teacher orchestrated the digital resources during three introductory classes. The aim was also to explore the pupils' redesigning of advertising films based on teacher's instructions and available digital resources. Sequences of a learning trajectory were video recorded and analysed from a multimodal perspective with afocus on the designed task and the processes of how pupils orchestrate meaning through their selection and configuration of available designs. The findings show a distinction between the selection of design elements in the teacher's orchestration of the laptop resources during instruction and the pupils' redesigning of the task. Pupils' work developed from the linguistic design provided by the teacher towards visual design and the use of images as the central mode of expression in the process of creating advertising films. The findings also indicate alack of orientation towards subject content due to the teacher's primary focus on introducing the software.

Digital technologies are increasingly implemented in Swedish schools, which impact on education in the contemporary classroom. Screen-based practice opens up for new forms and multiplicity of representations, taking into account that language in a globalized society is more thanreading and writing skills.This paper presents a case study of technology-mediated instruction at the primary-school levelincluding an analysis of the designed task and how the teacher orchestrated the digital resourcesduring three introductory classes. The aim was also to explore the pupils’ redesigning of advertising films based on teacher’s instructions and available digital resources. Sequences of a learningtrajectory were video recorded and analysed from a multimodal perspective with a focus on thedesigned task and the processes of how pupils orchestrate meaning through their selection andconfiguration of available designs.The findings show a distinction between the selection of design elements in the teacher’s orchestration of the laptop resources during instruction and the pupils’ redesigning of the task. Pupils’work developed from the linguistic design provided by the teacher towards visual design and theuse of images as the central mode of expression in the process of creating advertising films. Thefindings also indicate a lack of orientation towards subject content due to the teacher’s primaryfocus on introducing the software.

Today, teachers and pupils are interacting with digital devices during different types of activities in the classroom context. During such activities, dialogic interaction has a particular value as a pedagogical practice that helps to develop pupils' understanding. This study has explored the question: In what ways do digital resources support dialogic and synergistic interaction?In order to explore primary school pupils' interaction within group activity and how they make use of the features of the laptops, the empirical material was collected through video recordings and further analysed with the interactivity analysis framework (IAF) developed by Beauchamp and Kennewell (2010). The findings show that although the products produced by the different groups of pupils were similar in a technological way (i.e. the pupils used the same modes of expression), the patterns of interaction during the group processes varied. Two out of six groups used the digital resource as an 'object of interaction', where the tool had a more passive role during the group collaboration. The other four groups used the ICT resource as a 'tool for interaction', where the resource became more of an interaction partner during the meaning-making processes, which opened up opportunities for learning. The findings also indicate that the interplay in these four groups between the group members and the laptop features seems to have developed the pupils' understanding of ICT resources as well as their understanding of the subject content during the group work. Synergistic interaction with ICT was rather rare but was observed in one of the groups.

Studiens syfte var att undersöka om några gymnasieelever utvecklas i sitt skrivande i en genrepedagogiskt inspirerad undervisning. Eleverna vars texter analyserades studerade på det samhällsvetenskapliga programmet på en gymnasieskola belägen i Mellansverige. Studien var longitudinell och metoden som användes var innehålls­analys som bestod av både en kvalitativ strukturanalys och en kvantitativ stilanalys. Strukturanalysen analyserade texternas helhet och med hjälp av den kunde olika språkliga variabler synliggöras för vidare stilanalys. Det insamlade materialet bestod av fyra gymnasieelevers texter skrivna under vårterminen 2014 och höstterminen 2014. Undersökningen gick ut på att undersöka vad som utvecklades och vilka språkliga skillnader som kunde utläsas i dessa fyra gymnasieelevers texter. Resultatet visade att av de fyra elever vars texter analyserades utvecklade deras skrivande. Anledningen till skrivutveckling kan dock inte fastslås helt men skrivutvecklingen skedde när en genrepedagogiskt inspirerad undervisning användes. 

The purpose of this study is to investigate how certificated music teachers select repertoire for ensemble plays in Swedish elementary school classes 7-9. By describing and interpreting the experiences of four music teachers experiences through semi-structured interviews and content analysis, the study's results were presented. Through experience and reflection, music teachers develop a familiarity with the school subject of music. The result shows that the music teacher's personal musical preferences, with the influence of colleagues and students' interests, influence the selection of repertoire. The range of popularity of the repertoire, praxis, attributes of the songs and connections to education of music history is common for selection of repertoire for the moments of ensemble plays. The playability of the repertoire is one of the most showed factors in the selection of repertoire. Content in song lyrics against the school's basic values and sound-based songs are being rejected, as resources to reproduce the sound of the originals are not suitable in the classrooms. Common interests created by the teacher, can create reason for the students that can show their interests for other genres. The repertoire contributes to create and maintain the student’s interests and motivation. Through pragmatism it is possible to establish a canon that is as dialectal as society and that a constant cultural reproduction is ongoing in the field of music.

Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys. Resultaten tyder på att pedagogerna konstruerar barnen i behov av särskilt stöd utifrån kategorier kopplade till deras särskilda behov som t.ex. diagnoser. Vid talet om barnen i behov av särskilt stöd är det vanligare förekommande med begrepp hemmahörande i en medicinsk diskurs snarare än i en pedagogisk diskurs. Barnhabiliteringen ses som en viktig instans för att förstå vilket slags stöd barnen i behov av särskilt stöd behöver. Diskursen om barnet i behov av särskilt stöd reproduceras genom, för verksamheten, meningsbärande konstruktioner och utmanas då normen för dessa konstruktioner bryts. 

Teachers in Social Studies can benefit from geographical perspectives in their teaching of Social Studies in elementary and high school. The aim is to connect geographical perspectives to various social processes and to integrate it in teaching of Social Studies. But how can the relevance of geographical perspectives in an education for teachers in Social Studies be motivated and to what benefits can it be internalized? I will try to answer that question in this article. This relevance is mainly, with basis in a literature study, focused on democracy, sustainable development and digital literacy. It is also relevant by giving teachers a broader teaching skill and thus they are able to help pupils achieve higher-order skills.

This article analyzes and discusses the construction of the Swedish syllabus in geography for compulsory school in relation to how knowledge is perceived in the curriculum. The process of making the syllabus and the intentions behind the concept of subject-specific abilities in the policy documents constitutes an important aspect. The article also discusses subject-specific abilities in national and international contexts and subject-specific abilities is compared with other related terms, such as abilities, skills, and competence. The research was conducted through qualitative methods: review and analysis of official and internal documents and interviews with stakeholders involved in the process of formulating the policy documents. The results are organized in six steps to describe the process of making the syllabus, and through different intentions of the abilities in the process. The six steps and the intentions are a foundation to analyze zones of conflicts and to investigate how knowledge in school geography can be understood in the making of the syllabus.

A subject in school is a construction and way to organize knowledge in the curriculum (Örbring 2021). The curriculum can, in turn, be viewed at different levels (Doyle 1992) or in different arenas (Wahlström 2014). At the programmatic level, school subjects are constructed in writing through various actors and decisions. In this process, the actors make choices and evaluate the knowledge that each subject must contain. Science Studies (“naturkunskap”) is a subject in the Swedish upper secondary school which is a complex construction that draws content from several different academic disciplines. The purpose of this study is to investigate how science studies were constructed on a programmatic level in the 2011 curriculum, and what values ​​of knowledge were made by different actors (or stakeholders) in this process. The theoretical starting point is curriculum theory in terms of levels (Doyle 1992), arenas (Wahlström 2014) and pedagogical device (1990) and vertical and horizontal knowledge (Bernstein 1990; 1999). Also relevant are theories regarding knowledge in school subjects, such as those by Deng and Luke (2008) and Carlgren (2020). Furthermore, Klafki’s Didaktik analytical questions will be applied (e.g. Sjöström & Eilks 2020). The method is qualitative and draws inspiration from an earlier study of geography education (Örbring 2020). This study consists of analyses of documents from the process of making the steering documents for the curriculum, such as minutes, drafts, comments, meeting notes and working materials. A content analysis will be made of these documents, found in the archives of the National Agency for Education. Expected findings are about describing how the Science Studies subject was constructed, what knowledge is included, as well as whether there were/are different values, traditions and conflicts in the subject. Our hypothesis and preliminary analysis – based on reading of the syllabus as well as own experience – is that in Science Studies there is a subject identity tension between being a natural science subject (based on biology, chemistry, physics and earth science) and a societal- and environmental-oriented social science subject (based on themes such as sustainable development, energy and health issues). Related to this tension is the question of what role the Science Studies subject has in the Swedish education system. Science Studies can be seen as a continuation of the science subjects in compulsory school, or alternatively, a value-oriented interdisciplinary subject. In the presentation we will especially focus on the implications of the curriculum and Didaktik analysis for teachers and teaching.

Studiens syfte är att belysa hur lärarbedömning av elevtexter varierar och hur sociala faktorer som skribenternas kön och bedömarnas socioekonomiska ver­kansområden påverkar betygssättningen. Majoriteten av den tidigare forsk­ningen inom ämnet är riktad mot högstadie- och gymnasienivå och visar att variationen existerar och kan vara stor. Denna studie undersöker om mönstret även finns i grundskolan. Studiens forskningsfrågor besvaras genom analys av insamlad data där nio svensklärare i tre olika verkansområden har fått bedöma tre elevtexter samt besvara kvantitativa och kvalitativa enkätfrågor. För att visa variationen i lärares bedömning användes variansuträkningar och resultatet presenteras i tabeller. Studien utgår från ett intersektionellt perspektiv i ana­lysen av genus och socioekonomins påverkan. Resultatet visar att variationen i lärarnas bedömningar är påtaglig och större än det som presenterats i tidigare forskning. Slutsatsen är att bedömare lämnas med för stort utrymme för egen tolkning av texters kvalitet. Skrivbedömningen i skolan är inte, enligt studiens resultat, likvärdig.

Syftet med studien är att, utifrån ett elevperspektiv, analysera väsentliga aspekter av konkret material som resurs vid övergång mellan bråktal och decimaltal samt hur det konkreta materialet kan hjälpa elevers diskussioner och resonemang framåt. Studien baseras på tidigare forskning samt observationer av elever i årskurs fem. För att komma fram till ett resultat och analysera detta används variationsteorin, utifrån begreppen lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsmönster. Resultatet visar att konkret material kan vara ett stöd i förståelsen av övergången mellan bråk- och decimaltal, förutsatt att eleverna vet hur material används. Med hjälp av det konkreta materialet kan eleverna visa sina tankegångar och styrka sina resonemang. Genom att fler elever kan följa resonemanget förs diskussionen framåt. Studien bidrar till en medvetenhet om elevers användning av konkret material.

This thesis investigates how implementational spaces of listening and speaking from the policy documents are created and realised in textbooks, and thus analysing how textbooks follow the directives of policy documents. To this end, a qualitative content analysis was performed on three textbooks for English 5. First, an analysis of the policy documents was performed to create a categorisation of what the documents stipulate. The categorisation was then used to analyse the textbooks. Results showed that all three textbooks did well in supplying a wide array of varied listening content. However, only one textbook covered listening strategies and only one textbook covered production speaking exercises. There was also a discrepancy between the length of recordings between the examples of standardised tests and textbooks, with the tests having up to 20 minute-long-tests and textbooks up to eight-minutes-long. The results showed that there was a lack of listening strategies, with only one textbook working on it. Furthermore, teachers may have to find longer recordings to prepare for the standardised tests. Lastly, there may be a need to form the speaking exercises to have different levels of preparation.

Antalet andraspråkselever har ökat i den svenska skolan och många av dessa elever har inte utvecklat tillräckliga kunskaper för att nå matematisk begreppsförståelse. Syftet med denna studie är att från ett lärarperspektiv undersöka på vilka kommunikationssätt matematikundervisningen bidrar till att främja andraspråkselevers begreppsförståelse. För att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar har en empirisk studie gjorts genom observationer i en årskurs tre och intervju med en matematiklärare. Materialet som insamlats har analyserats utifrån bland annat Prediger et al. (2012) tre grundidéer om språkväxling i matematikundervisning. Resultatet visade att kommunikationssättet i en matematikundervisning är viktigt för att främja andraspråkselevers begreppsförståelse i matematik. Vidare visade resultatet att en språkväxling mellan elevernas första– och andraspråk till en viss del kan vara fördelaktigt. Dessutom visade resultatet att det är gynnsamt att växla mellan skolspråk och vardagsspråk i matematikundervisningen. Resultatet visade även att det är bra att använda sig av olika matematiska representationer för att underlätta för andraspråkselever i matematikundervisningen. De slutsatser som dragits utifrån studiens resultat är att kommunikationen i matematikundervisningen är av stor vikt för andraspråkselevers utveckling i matematik.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts.

Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet.

Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

The first European Survey on Language Competences showed very low levels of proficiency in L2 Spanish among Swedish students in contrast to their high proficiency in English. The TAL (Teaching, Assessment, Learning) research project (2015-2018) emerged to investigate the reasons for this finding. This article studies the experiences and opinions of L2 Spanish teachers in Swedish schools from the perspective of their work and training. After surveying 114 Spanish language teachers, a shortage of qualified professionals was confirmed and we found an indifferent attitude towards language learning on the part of students and the surrounding society, compared to English. We also identified ways to improve the working conditions of Spanish language professionals in Sweden by reducing the number of students per class, eliminating job insecurity and the need to hold multiple jobs, and creating a specific training offer on the teaching of Spanish. The results are compared with those obtained globally on Spanish language professionals by Muñoz-Basols, Rodríguez-Lifante and Cruz-Moya (2017).

I denna studie undersöks om och i så fall hur gymnasielärare i svenska inkluderar personlig läsning, det vill säga tolkning och analys med utgångspunkt i elevens egen upplevelse av texten, i lyrikundervisningen, samt hur man förhåller sig till den nuvarande läroplanen som endast i mycket begränsad mån uppmuntrar till den sortens läsning. Aktuell lyrikdidaktisk forskning pekar på att den personliga läsningen bör ingå i någon mån i lyrikundervisningen och gymnasieskolans styrdokument kan tolkas på många olika vis, därför är det av intresse att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare på en gymnasieskola i en mindre svensk stad som analyseras utifrån studiens frågeställningar och diskuteras med utgångspunkt i litteraturdidaktisk teori och tidigare forskning. Resultaten är spretiga då respondenterna har olika syn på den personliga läsningens roll, men samtliga inkluderar den på något vis i undervisningen och de flesta anser att den har en viktig funktion i lyrikundervisningen. De är också överens om att den personliga läsningen är svår att förhålla sig till i bedömningsbara moment även när den specificeras i betygskriterier (vilket var fallet före läroplansbytet 2011) och önskar inte att den ska ingå i de delarna av läroplanen. Studiens resultat visar vidare hur vissa av lärarna i högre grad anpassar lyrikundervisningen efter styrdokumenten, vilket leder till en mer instrumentell än personlig lyrikläsning, medan andra anser att den personliga läsningen är så central för lyrikundervisningen att man letar efter stöd för inkluderingen av personlig läsning i mindre specifika formuleringar i läroplanen. 

Ämnen kopplade till sexualitet och relationer är populära att diskutera i samhället, och i och med kampanjen ”Metoo” så synliggörs också vikten av kunskap om jämställdhet och respekt. Mycket ansvar ligger på skolan att utbilda demokratiska medborgare med sunda värderingar som kan ta kloka beslut. Sex och samlevnad är ett ämnesövergripande ämne, och i biolog och i naturkunskap har ämnet en viktig plats i kursplanen. Studier visar att sex- och samlevnads-undervisningen varierar på svenska skolor. De visar också att sex och samlevnad är ett känsligt ämne att prata om både för lärare och elever, och även att lärare inte alltid får verktyg från lärarutbildningen i hur de ska bedriva undervisningen. Därmed uppfylls inte målet om att Sverige ska ha en likvärdig skola. Denna studie syftade till att ta reda på vad lärare fokuserar på i sin sex- och samlevnadsundervisning samt vilka didaktiska val de gör. Vidare undersöktes hur lärarna bedömer elevernas kunskaper i ämnet, och slutligen har eventuella problem i sex- och samlevnadsundervisningen undersökts och hur de i så fall hanteras.

Studien visade att sex- och samlevnadsundervisningen inte var likvärdig mellan och inom skolorna samt att lärarnas kunskaper om hur undervisningen ska bedrivas är bristfällig då de inte alltid följer de styrdokument som finns. Flera lärare var också omedvetna om att deras sätt att undervisa utgick från traditionella perspektiv på genus och sexualitet. Ingen av lärarna hade fått några verktyg i hur sex och samlevnad kan bedrivas på sin lärarutbildning, och ett annat problem som framkom var att det inte heller fanns någon närvarande rektor som ansvarade för att sex- och samlevnadsundervisningen höll hög kvalitet. Eftersom ämnet är så pass viktigt i samhället kommer det därför att behöva prioriteras mer. Lärarna behöver mer utbildning i hur man kan ta upp ämnet och få bättre didaktiska verktyg för att öka elevers inlärning och förståelse, och sex och samlevnad behöver få större plats i hela skolan.

This qualitative study has analyzed three English language textbooks aimed Swedish upper secondary school in order to examine the representation of “contexts and parts of the world where English is used” (Swedish National Agency for Education, 2011). Contexts and parts of the world have been categorized using Kachru’s model of “World Englishes”. Critical Discourse Analysis has been used to examine how the language in the text creates meaning. The texts have then been analyzed through postcolonial theory to discuss the meaning of the text in relation to stereotypes, power relations and colonial discourse. The analysis shows that contexts and parts of the world belonging to the “outer” and “expanding circle” are to a greater extent excluded, stereotyped and portrayed as “other” compared to the “inner circle”. The knowledge about the English-speaking world conveyed to the students is therefore that contexts and parts of the world belonging to the “inner circle” are the norm and the “outer” and “expanding circle” are “other”.