Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
31323334353637 1651 - 1700 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1651.
    Karagianni, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Marklund, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Ett stöd för gymnasieelever inom Umeå kommun: En kvalitativ studie om elevkonsulenternas uppdrag på gymnasieskolor2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1652.
    Karlin, Emmy
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Erfarenheter av dagliga aktiviteter under tillfrisknande från beroendesjukdom: En systematisk litteraturöversikt2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie var att syntetisera vuxna personers erfarenheter av dagliga aktiviteter under tillfrisknande från beroendesjukdom. Metoden var en systematisk litteraturöversikt av kvalitativa forskningsstudier, där sökning i CINAHL, PubMed, Scopus samt Web of Science resulterade i 11 artiklar som granskades och därefter analyserades genom tematisk analys. Resultatet bestod av två tolkande teman; ”Tillfrisknandeprocessen innebär utmaningar ochförluster i de dagliga aktiviteterna, som kan hindra engagemang och leda till återinsjuknande” och ”Dagliga aktiviteter fyller en både stödjande och utvecklande funktion i ett tillfrisknande, där både aktivitetsmönster och engagemang förändras över tid” samt fem beskrivande teman.

    Konklusion: Det finns flera hinder för aktivitetsengagemang under tillfrisknandet. Svårigheter att hantera vardagen samt avsaknad av meningsfulla aktiviteter riskerar att resultera i försämrad hälsa och återfall. De dagliga aktiviteterna har stor betydelse för tillfrisknande från beroendesjukdom genom att ge struktur, nya sammanhang, mål och meningsfullhet. Vidare forskning rekommenderas för att undersöka erfarenheterna i en svensk kontext ochutifrån resultatet föreslås även att befintliga arbetsterapeutiska gruppinterventioners användbarhet och effekt provas för aktuell målgrupp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1653.
    Karlsson, Angelika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Erbs, Viktoria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Hur elevhälsoteamets arbete påverkar elevers delaktighet i skolaktiviteter: En kvalitativ studie i fokusgrupp2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elevhälsan består av flera olika professioner som tillsammans bygger upp ett elevhälsoteam. Målsättningen för elevhälsoteam är att arbeta tillsammans mot att alla elever ska vara delaktiga i sina skolaktiviteter och känna att de klarar av dessa aktiviteter. Hur elevhälsans teamarbete sker kan möjliggöra eller hindra elevers delaktighet i skolaktiviteter. Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsan upplever sitt teamarbete och dess påverkan på elevernas förutsättningar till delaktighet i skolaktiviteter. I studien genomfördes två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med två olika elevhälsoteam. Elevhälsoteamen bestod av åtta professioner och totalt deltog tolv individer i fokusgruppsintervjuerna. Resultatet visade att elevhälsoteamen upplevde att deras samarbete hade en positiv inverkan på elevernas möjlighet till delaktighet och att samarbetet som de har är väl fungerande men att det samtidigt finns hinder inom teamet som skulle kunna förbättras. Bland de möjliga förbättringsområdena ansåg elevhälsoteamen att de behövde mer resurser för att få mer tid till sina elever och till sitt förebyggande arbete. En vidareutveckling av studien rekommenderas för att kunna få en ökad förståelse för individuella åsikter inom elevhälsoteamen och göra en jämförelse mellan kollektiva och individuella åsikter i gruppen

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1654.
    Karlsson, Anna
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Dahlgren, Maria
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Personer med Asperger Syndrom och deras upplevelser kring arbete: People with Asperger Syndrome and their experience of work2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det är att ha ett arbete respektive gå på dagverksamhet/sysselsättning, samt fånga deras upplevelser angående erhållna stödinsatser från samhället. Samhällets stödinsatser handlar om att få och behålla ett arbete. Med samhället avses t.ex. personer i allmänhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försäkringskassan och socialarbetare.

    En kvalitativ metod med intervjuer användes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anställda på ett företag som anställer personer med detta funktionshinder. Frågeområdena var arbete, dagverksamhet/sysselsättning och samhälle. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysarbetet.

    Resultatet redovisades i fem huvudkategorier som belyser olika upplevelser som de intervjuade delgivit: 1. Arbetets betydelsefulla funktion för personer med Asperger Syndrom, 2. Betydelsen av arbetets utformning för personer med Asperger Syndrom, 3. Personer med Asperger Syndrom - en resurs på arbetsplatsen, 4. Betydelsen av dagverksamhetens/sysselsättningens utformning för personer med Asperger Syndrom, 5. Upplevelser av kunskaper om Asperger syndrom och stödinsatser från samhället

    De intervjuade beskrev sina upplevelser om vad som gjorde ett arbete betydelsefullt, vad det skulle innehålla och hur det borde vara utformat. Ett arbete betydde mer än att få en lön. Det hade dessutom en social och aktiverande funktion, samt att de fick känna att de bidrog och var delaktiga i samhället. Vikten av ett individanpassat arbete togs upp. Det framkom även att det var viktigt att det fanns tillgång till stöd på arbetsplatsen. Det skulle också finnas förståelse och kunskap om diagnosen. De intervjuade upplevde brister i dagverksamheten/ sysselsättningen p.g.a. att det var dålig individanpassning. Det framgick hur aktiviteterna borde vara för att upplevas stimulerande. Samhällets stödinsatser beskrevs ofta som missriktade och att det saknades kunskaper om diagnosen. Det gavs förslag på meningsfulla insatser, bl.a. att få en mer personlig kontakt som hjälper dem i sökandet efter arbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 1655.
    Karlsson, Anna Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Upplevelser av bildterapi, ur ett patientperspektiv2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva vad personer med långvarig smärta, upplevde under skapandet i bildterapi, och den betydelse skapandet i bildterapi tillskrevs, för hur livet såg ut sex månader senare. Fokusgruppsamtal genomfördes med fyra kvinnor som genomgått ett års bildterapi. Innehållsanalys gav tre teman: 1) skapa via känsla och egna val ger flow 2) gruppen och bilden bär och utvecklar processen i skapandet, 3) skapa utvecklar inre resurser och ger styrka till livshantering. Att skapa utifrån känsla med valmöjligheter upplevdes meningsfullt. Färgernas, bildtemats och materialets känslokontaktande egenskaper och lagom utmaning av egna krav, gav flöde i skapandet, uttryck av egna behov och möjlighet att finna mening. Gruppens och bildens processbärande egenskaper ökade tillit, stimulerade till samtal och till utveckling av inre styrka och hanteringsstrategier. Efter sex månader upplevdes livshanteringen förbättrad.

  • 1656.
    Karlsson, Carina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Arbetsgivares erfarenheter av SE/IPS på den svenska konkurrensutsatta arbetsmarknaden2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med aktuell studie är att belysa arbetsgivares erfarenheter av arbetsrehabiliteringsmetoden SE/ IPS för personer med psykisk funktionsnedsättning på den svenska konkurrensutsatta arbetsmarknaden. Lämplighetsurval praktiserades och utforskande kvalitativ ansats valdes utifrån studiens syfte, intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod och kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Analysen av intervjutexterna utmynnade i ett övergripande tema och fyra kategorier. Det övergripande temat ”arbetsgivarnas engagemang för att inkludera kontra produktionskrav och resurser” visar på en spänning mellan arbetsgivarnas starka drivkraft att inkludera personen i samhället utifrån personens vilja till arbete och svårigheten att finna meningsfulla arbetsuppgifter vars krav svarar mot personens arbetsförmåga. De fyra kategorierna är: ”Skapar egna förutsättningar för arbete trots utmaningar”, ”oklara yttre förutsättningar äventyrar arbetsrehabilitering”, ”ständigt drivande och samordnande vägledare” och ”arbetslivet som en del av vardagen”. Slutsats: Arbetsgivarna har tydliga ambitioner att utgöra en utgöra en stödjande omgivningsfaktor enligt PEO-modellen. Resultatet presenterar arbetsgivarnas behov för att kunna leva upp till sina ambitioner. Det kvalificerade stöd i form av information och vägledning som arbetsgivarna efterfrågar motsvaras av PEO-matchning, en teoretisk modell tillämpad inom arbetsterapi.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1657.
    Karlsson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sjukskrivnas kommunikation med Försäkringskassan vid indragen och beviljad sjukpenning - en aktstudie2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: I flera studier påvisas svårigheter i att förstå sjukförsäkringssystemet samt skillnader i olika gruppers tillgång till sjukpenning och rehabilitering. Individer med synliga fysiska nedsättningar ifrågasätts i lägre utsträckning jämfört med de med neurologiska eller psykiska nedsättningar. En svensk rapport visar att de som främst får sin sjukpenning indragen är mellan 60-64 år, lågutbildade och utrikes födda. Utifrån ett tidigare insamlat material finns indikationer på skillnader i hur sjukskrivna argumenterar för sina rättigheter och vilka intyg de skickar in.    

    SYFTE: Syftet med studien var att undersöka hur kommunikation med Försäkringskassan skiljer sig åt mellan sjukskrivna och hur de verkar förstå sjukförsäkringssystemet.

    METOD: Detta var en aktstudie med trettio sjukskrivnas akter från Försäkringskassan, innefattande korrespondensen mellan sjukskriven och handläggare såväl som medicinska utlåtanden och andra dokument. Studiedeltagarna var mellan 32-64 år, varav tjugo var kvinnor och tio män. Graden av sjukskrivning och arbete varierade och alla hade deltagit i en Aktivitetsförmågeutredning. Data analyserades genom kvalitativ aktanalys.

    RESULTAT: Resultatet visar att sjukskrivna kommunicerar på olika sätt med sin handläggare, karaktäriserat av känslomässig kommunikation, saklig kommunikation och/eller informationsutbyte. Vilket förefaller ha varierad framgång i att påverka handläggarens beslut. Det fanns även skillnader i hur information kring den sjukskrivne tolkas av olika professionella.

    SLUTSATS: Det förefaller finnas en skillnad avseende i vilken utsträckning sjukskrivna förstår sjukförsäkringssystemet och hur de uttrycker sina behov och förutsättningar, varpå stöttning från professionella är essentiellt. Fortsatt forskning behövs för att undersöka socialförsäkringslitteracitet hos sjukskrivna och de skillnader mellan olika grupper som leder till orättvisor inom systemet.

  • 1658.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Liedberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Initial evaluation of psychometric properties of a structured work task application for the Assessment of Work Performance in a constructed environment2018Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 40, nr 21, s. 2585-2591Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The Swedish Social Insurance Administration has developed a new assessment tool for sickness insurance. This study is a part of the initial evaluation of the application, called the Assessment of Work Performance, Structured Activities, and focuses on evaluation of the psychometric properties of social validity, content validity, and utility.

    Materials and methods: This was a qualitative study using semi-structured telephone interviews with occupational therapists. A convenience sample was used and participants who fulfilled inclusion criteria (n = 15) were interviewed. Data were analyzed using content analysis with a directed approach.

    Results: The results indicate that the application provides valuable information and that it is socially valid. Assessors found work tasks suitable for a diverse group of clients and reported that clients accepted the assessments. Improvements were suggested, for example, expanding the application with more work tasks.

    Conclusion: The instrument has benefits; however, further development is desired. The use of a constructed environment in assessments may be a necessary option to supplement a real environment. But depending on organizational factors such as time and other resources, the participants had different opportunities to do so. Further evaluations regarding ecological validity are essential to ensure that assessments are fair and realistic when using constructed environments.

    • Implications for rehabilitation
    • This study indicates that assessment in a constructed environment can provide a secure and protected context for clients being assessed.

    • Psychometric evaluations are a never-ending process and this assessment instrument needs further development. However, this initial evaluation provides guidance in development of the instrument but also what studies to give priority to.

    • It is important to evaluate social validity in order to ensure that clients and assessors perceive assessment methods fair and meaningful. In this study, participants found the work tasks appropriate and usable when assessing their clients but client’s perspective must also be included in following studies.

    • This assessment instrument is the only activity-based assessment instrument within the Swedish Social Security Insurance. Psychometric evaluations are important since it affects so many individuals in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1659.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Audiological Research Centre, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden; Swedish Institute of Disability Research (SIDR), Örebro University, Örebro, Sweden.
    Mäki-Torkko, Elina
    Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper. Audiological Research Centre, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Granberg, Sarah
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Audiological Research Centre, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Audiological Research Centre, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Manchaiah, Vinaya
    Department of Otolaryngology-Head and Neck Surgery, University of Colorado School of Medicine, Aurora, Colorado, USA; UCHealth Hearing and Balance, University of Colorado Hospital, Aurora, Colorado, USA; Virtual Hearing Lab, Collaborative Initiative Between University of Colorado School of Medicine and University of Pretoria, Aurora, Colorado, USA; Department of Speech-Language Pathology and Audiology, University of Pretoria, Pretoria, South Africa; Department of Speech and Hearing, Manipal College of Health Professions, Manipal Academy of Higher Education, Manipal, India.
    Swarnalatha Nagaraj, Vinay
    Audiology Group, Institute of Neuromedicine and Movement Sciences, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway.
    Pichora-Fuller, Kathleen M.
    Department of Psychology, University of Toronto, Mississauga, Ontario, Canada.
    Selb, Melissa
    ICF Research Branch and Swiss Paraplegic Research, Nottwil, Switzerland.
    Swanepoel, De Wet
    Virtual Hearing Lab, Collaborative Initiative Between University of Colorado School of Medicine and University of Pretoria, Aurora, Colorado, USA; Department of Speech-Language Pathology and Audiology, University of Pretoria, Pretoria, South Africa.
    Yerraguntla, Krishna
    Department of Speech and Hearing, Manipal College of Health Professions, Manipal Academy of Higher Education, Manipal, India.
    Gustafsson, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Audiological Research Centre, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Hearing and Functioning in Everyday Life Questionnaire: Development and Validation of an ICF-Based Instrument2023Inngår i: Ear and Hearing, ISSN 0196-0202, E-ISSN 1538-4667, Vol. 44, nr 6, s. 1498-1506Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: Self-assessment instruments are commonly used in audiological rehabilitation. However, several studies highlight the lack of multidimensionality in existing outcome measures, with the consequence that they only partially capture aspects of functioning in everyday life for people living with hearing loss. This study aimed to develop and investigate the content validity of a self-assessment instrument based on the validated Brief International Classification of Functioning, Disability, and Health Core Set for Hearing Loss.

    DESIGN: The design was a two-part instrument development study. The first part focused on the item-generation process of the instrument, named the Hearing and Functioning in Everyday Life Questionnaire (HFEQ) during an experts' workshop. The second part focused on international content validation of the instrument using group interviews. Strategic sampling was used and 30 adults with hearing loss from India, South Africa, and the United States participated in the group interviews.

    RESULTS: The expert's workshop resulted in the first version of the HFEQ containing 30 items. The results from group interviews show that the content of the HFEQ was considered to be valid concerning its relevance, comprehensiveness, and comprehensibility. A majority (73%) of the HFEQ items were perceived by the participants as relevant and easy to comprehend. For the remaining 27% of the items, the content was perceived to be relevant in all countries, but some terms and expressions were reported to require rewording or clearer examples. These modifications will be made in the next step of the development process.

    CONCLUSION: Content validation of the HFEQ demonstrates promising results, with participants perceiving the content as relevant and comprehensible. Further psychometric validation is required to investigate other psychometric properties, such as construct validity and reliability. The HFEQ has the potential to become a valuable new instrument for assessing everyday functioning in people with hearing loss in audiological rehabilitation and in research.

  • 1660.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Validitet och användbarhet för bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP-FK)2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1661.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Seing, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Maktspel och arbetsmoral bland sjukskrivna och andra aktörer - Sjukförsäkringssystemet och moral hazard2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Aktiveringspolicy och teorier om moral hazard har influerat utformningen av sjukförsäkringssystem i flera delar av västvärlden. Detta har lett till att sjukpenning blivit allt svårare att erhålla, mer kopplat till arbete och aktivitet, samt insatser för att genomskåda fusk bland sjukskrivna.

    Syftet med studien var att utforska hur makt och arbetsmoral uttrycks av sjukskrivna och andra aktörer i sjukförsäkringssystemet.

    Metod: Detta var en kvalitativ longitudinell studie baserad på intervjuer och akter från 31 sjukskrivna som varit på en försäkringsmedicinsk utredning. Data analyserades genom tematisk analys.

    Resultat: Resultatet visar hur olika aktörer misstänkliggör varandras agendor och kompetens, samt hur olika maktmedel används för att rättfärdiga deras slutsatser. Det framkom även vissa allianser mellan aktörer där dessa präglas av samsyn och samarbete mot gemensamma mål i sjukskrivningsprocessen. Primärt ses dessa allianser mellan sjukskriven och sjukskrivande läkare, men även i enstaka fall mellan handläggare och sjukskrivande läkare i de fall läkaren förespråkar aktivering. De sjukskrivna personerna uttryckte en stark vilja och försök mot arbete eller aktivitet, och deras arbetsmoral verifierades ofta av andra aktörer.  

    Slutsats: Maktspel förekommer på olika sätt inom sjukförsäkringssystemet och de medel som användes i den här studien gavs olika betydelse beroende på vilken aktör som använde dem (exempelvis tolkningen av en försäkringsmedicinsk utredning). Den här studien kan ifrågasätta vissa antaganden om moral hazard och simulering bland sjukskrivna då personerna ofta presterade över sin förmåga under en försäkringsmedicinsk utredning i förhoppningen om att i någon mån visa sig förmögen att bidra till samhället, vilket även verifierades av andra aktörer.

  • 1662.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Seing, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social validity of work ability evaluations and official decisions within the sickness insurance system: a client perspective2021Inngår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 70, nr 1, s. 109-124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Studies of the social validity of work ability evaluations are rare, although the concept can provide valuable information about the acceptability, comprehensibility and importance of procedures. 

    OBJECTIVE: The aim of this study was to explore clients’ perceptions of social validity of work ability evaluations and the following official decisions concerning sickness benefits within the Swedish sickness insurance system.

    MATERIALS AND METHODS: This was a longitudinal qualitative study based on interviews with 30 clients on sick leave, analyzed through deductive content analysis. 

    RESULTS: Clients’ understanding of the evaluation was dependent on whether the specific tests were perceived as clearly related to the clients’ situation and what information they received. For a fair description of their work ability, clients state that the strict structure in the evaluation is not relevant to everyone. 

    CONCLUSION: The work ability evaluations indicate low acceptability due to lack of individual adaptation, the comprehensibility varied depending on the applicability of the evaluation and information provided, while the dimension ‘importance’ indicated as higher degree of social validity. The official decision about sickness benefits however was considered unrelated to the evaluation results, lacking solid arguments and sometimes contradictory to other stakeholders’ recommendations indicating poor social validity.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1663.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län.
    Skagerstrand, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län.
    Vilka frågeformulär används inom svensk hörselvård och är det evidensbaserade?2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom området för audiologi och hörselrehabilitering finns det många olika frågeformulär framtagna och översiktsstudier har påvisat att många av dessa frågeformulär; inte används kliniskt, enbart använts i en enstaka studie och att många frågeformulär inte utvärderats gällande psykometriska aspekter såsom validitet och reliabilitet. I en kartläggning genomförd av Socialstyrelsen 2012 visade resultatet att det varierar mycket mellan Sveriges regioner gällande vilka frågeformulär som används. Inom vissa regioner används flera frågeformulär och inom andra används inte några frågeformulär alls, det varierar även mycket gällande vilka frågeformulär som används.     Internationellt har fokus på frågeformulär, översättningsprocesser och psykometrisk utvärdering fått allt mer fokus under senare år och flera studier har publicerats inom ämnet. Av denna anledning är det även av stor vikt att undersöka vilka frågeformulär som används inom svensk hörselvård idag, vilka evidens frågeformulären bygger på, vilken kvalitet översättningarna har och om de utvärderats psykometrisk. Studiens resultat kommer att vara till hjälp vid val av frågeformulär och att jobba evidensbaserat inom svensk hörselvård. 

    Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka frågeformulär som används inom hörselvården i Sverige och hur dessa frågeformulär är översatta och psykometriskt utvärderade.

    Metod: Studien består av två delar, en webbenkät och en litteraturstudie. Webbenkäten riktar sig till privat och regional hörselvård i Sverige och omfattar bland annat frågor om vilka frågeformulär som används, i vilket syfte dessa används samt för vilken patientgrupp. Studiens andra del är en litteratursökning baserat på resultatet av webbenkäten. Syftet med litteratursökningen är att sammanställa vilka frågeformulär som finns översatta till svenska och hur de utvärderats psykometriskt.

    Preliminära resultat: Datainsamling pågår under våren 2023, hittills har svar inkommit från både privat och regional hörselvård, från hela Sverige. Preliminära resultat visar på en variation gällande vilka frågeformulär som används inom olika regioner och verksamheter. Variation finns även gällande vilka patientgrupper och i vilket syfte frågeformulären används.     Resultatet kommer färdigställas under våren/sommaren 2023 och innehålla en översikt över vilka frågeformulär som används kliniskt i Sverige, hur de används, vilka evidens de har, och hur de utvärderats psykometrisk. Målet är att denna översikt ska kunna vara till hjälp för personal inom hörselvården i att kunna jobba evidensbaserat och välja och använda lämpliga frågeformulär som verktyg i sitt kliniska arbete. 

     

     

  • 1664.
    Karlsson, Emmelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Ylitalo, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Effekten av teambaserad rehabilitering i öppenvård vid en reumatologisk klinik2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns olika former av reumatologisk rehabilitering i Västerbotten. En av dessa är rehabilitering av arbetsterapeut och sjukgymnast (RAS) vid kliniken i Umeå, där patienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar rehabiliteras av arbetsterapeut och fysioterapeut. Rehabiliteringen pågår under två veckors tid. Syftet med denna studie var att undersöka om rehabiliteringsformen RAS kan förbättra hälsotillstånd/livskvalité, förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, smärta och trötthet för patienter med patienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Åttiofyra patienter svarade på bedömningsinstrumenten EQ-5D, HAQ och VAS-skala som användes vid inskrivning och utskrivning. Resultatet visade att patienter efter RAS självskattade en signifikant förbättrad hälsa/livskvalité, förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt minskad smärta och trötthet. Författarna kan inte med säkerhet konstatera att resultaten har en klinisk relevans då förbättringarna var relativt små. Men slutsatsen från denna uppsats är att rehabiliteringsformen RAS vid den reumatologiska kliniken i Umeå ger positiva effekter för patienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar.

  • 1665.
    Karlsson, Erik
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Rosén, Matilda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Hur den sociala miljön påverkar incestutsatta personers delaktighet i aktivitet: Analys av självbiografier2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva incestutsatta personers upplevelse av hur den sociala miljön hindrat eller främjat deras delaktighet i aktivitet både som barn och vuxen. Metod: Litteraturstudie av självbiografier vilka analyserades utifrån en kvalitativ analys av berättelser och resulterade i fem kategorier: Behovet av stöd för en sund kärleksrelation, vuxna påverkar barns lek och fritid, avgörande faktorer för missbruk, utsattheten driver utbildning och karriär och bemötandet påverkar vård och rättsprocess. Tre självbiografier inkluderades i studien, inklusionskriterier var självbiografier inom ämnet incest samt att de skulle vara skrivna på engelska eller svenska. Samtliga av de utvalda självbiografierna är skrivna av kvinnor där fadern varit förövaren. Resultat: Resultatet av studien visar att den sociala miljön kan verka främjande och hindrande gällande delaktighet i aktivitet för personer utsatta för incest. Övergripande upplever personerna att relationen till fadern och de övergrepp han begått på flera sätt påverkat deras delaktighet inom alla livsområde både som barn och vuxen. Ett socialt stöd från familj, vänner och omgivningen är den främsta faktorn i den sociala miljön som upplevs främja delaktighet i aktivitet. Slutsats: Det finns behov för djupare forskning inom ämnet. För att arbetsterapeuten skall ha möjlighet att utveckla arbetsterapeutiska åtgärder som gynnar en incestutsatt person krävs mer kunskap och förståelse kring kopplingen mellan den utsatte personen, den sociala miljön och delaktighet i aktivitet. Fortsatt forskning hade varit intressant genom en tvärvetenskaplig studie tillsammans med andra professioner som har annan kunskap av värde inom ämnet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1666.
    Karlsson, Jaana
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Rangford Montgomery, Jenny
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Mening med deltagande i fysik aktivitet, för personer med psykiska funktionsnedsättningar2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1667.
    Karlsson, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Lundberg, Emelie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Barn och ungdomar med cerebral pares och deras upplevelse av delaktighet i fritidsaktiviteter: Systematisk litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cerebral pares är en vanlig funktionsnedsättning och kan innebära många svårigheter för en individ. Begränsad fysisk förmåga, kognitiva svårigheter och samhällets attityder gentemot tillståndet kan påverka individernas delaktighet i fritidsaktiviteter. Att vara delaktig i fritidsaktiviteter kan innebära en känsla av tillfredsställelse, återhämtning och känsla av tillhörighet. Det finns begränsad mängd forskning och saknas sammanställning av barn och ungdomars subjektiva upplevelser av delaktighet. Syftet med studien var att beskriva hur barn och ungdomar med cerebral pares upplever delaktighet i fritidsaktiviteter. För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt där resultatet av databassökningar och manuella sökningar resulterade i åtta artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna som användes var PubMed, Cinahl, APA Psycinfo och SocINDEX. I urvalsprocessen gjordes en kvalitetsgranskning av samtliga artiklar och därefter en kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta artiklarnas resultat. Slutligen resulterade artiklarna i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna var följande: 1) Att påverkas av omvärlden, 2) Att känna en meningsfull delaktighet trots annorlunda förutsättningar och 3) Känsla av att inte passa in. Resultatet visade att barn och ungdomar upplever sin kropp och sitt tillstånd på olika sätt. Vissa barn upplever sig självständiga när de får handräckning, medan andra känner sig självständiga när de gör något helt själv. Även upplevelsen av hjälpmedel, medicinsk behandling och vänners inflytande på delaktighet upplevs olika. Resultatet kan ge arbetsterapeuten en förståelse av vikten av att arbeta klientcentrerat och att det är viktigt att bemöta barn och ungdomar med cerebral pares som individer, inte som ett tillstånd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1668.
    Karlsson, Johanna
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ekenberg, Charlotte
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder för att förbättra social interaktion och kommunikation i vardagsaktiviteterhos barn och vuxna med autismspektrumtillstånd: En intervjustudie2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder för att förbättra social interaktion och kommunikation i vardagsaktiviteterhos barn och vuxna med autismspektrumtillstånd
  • 1669.
    Karlsson, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Barn med fysiska funktionsnedsättningar och deras delaktighet i fritidsaktiviteter2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fritiden är en viktig del av livet och är betydelsefullt för alla människor. Barn och ungdomar med fysiska funktionsnedsättningar sägs vara mer begränsade i sitt deltagande i fritidsaktiviteter. Fritidsaktiviteter har många positiva effekter på en individs hälsa och välmående och får individen att uppleva stimulans och glädje. Syftet med denna studie var att undersöka vilka fritidsaktiviteter barn och ungdomar med fysiska funktionsnedsättningar i åldrarna 9-11 år utför och föräldrarnas uppfattning om deras fritidsaktiviteter. Två barn fick i appen Aday, som är en tidsgeografisk metod, registrera sina fritidsaktiviteter under tre dagar och sedan i ett samtal reflektera kring fritidsaktiviteterna. Materialet analyserades med Adays analysprogram som sedan sammanställdes. Intervjuer med en förälder till vardera barn genomfördes också och detta material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av data, som registrerades i Aday, kunde 11 olika fritidsaktiviteter identifieras.  och i intervjuerna framkom följande kategorier: Fritidsaktiviteter är en del av livet och Faktorers påverkan på deltagandet i fritidsaktiviteter. Det framkom att många olika fritidsaktiviteter utfördes och att de var av olika karaktär, där vissa aktiviteter var organiserade och andra icke organiserade. Fritiden visade sig vara betydelsefull då det gav möjlighet till socialisering och gav nya erfarenheter. Det fanns även många olika faktorer som påverkade barn och ungdomars delaktighet i fritidsaktiviteter som exempelvis föräldrars engagemang och miljöns påverkan. Denna studie kan bidra till att ge en inblick i vilka fritidsaktiviteter barn med fysiska funktionsnedsättningar utför samt föräldrars uppfattning om barnens fritidsaktiviteter.

  • 1670.
    Karlsson, Josefine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Hugo, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Upplevelsen av föräldraskapet i det dagliga livet med barn som har autismspektrumtillstånd2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diagnostiseringen av Autismspektrumtillstånd (AST) har den senaste tiden ökat och det föds cirka hundra barn per år i Sverige med funktionsnedsättningen. Studier visar att föräldrar till barn med AST upplever en högre nivå av stress och ångest. Familjer som har ett barn med AST påverkas kraftigt och ställs inför flertalet krävande utmaningar. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av föräldraskapet hos föräldrar till barn med autism. Till denna studie användes en kvalitativ metod för att fånga föräldrarnas upplevelse av deras föräldraskap. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen framkom ett tema “Går ständigt på nålar” och fyra huvudkategorier: “Överväldigad av intryck”, “Acceptans av en ny tillvaro”, “Livet anpassas efter barnet” och “Känna sig otillräcklig”. Föräldrarna upplevde höga nivåer av stress kopplat till sin roll som förälder, bristande förståelse från omgivningen och att de inte fick det stöd de behöver. Föräldrarna upplevde samtidigt att de vuxit som människor genom att de fått bättre tålamod, blivit starkare och fått en bättre förståelse för andra människor.

  • 1671.
    Karlsson, Julia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lasou, Marena
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Sexuell hälsa inom arbetsterapi: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexuell hälsa är en integrerad del av människans liv och välbefinnande. Tidigareforskning har visat att sexuell hälsa är ett relevant område inom arbetsterapi men i nulägetundviker arbetsterapeuterna att ta upp ämnet sexuell hälsa med sina patienter på grund avbristande kunskap.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sexuell hälsa inom arbetsterapi.

    Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar som har blivit systematisktgranskade. Artiklarna i denna litteraturstudie söktes fram i databaserna Cinhal with Full textoch PubMed, samt tre artiklar genom sekundärsökning. Artiklarna analyserades med induktivansats.

    Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeuter i varierande utsträckning inte väljer att ta uppämnet sexuell hälsa med sina patienter på grund av kunskapsbrist och brist på kliniskerfarenhet. Arbetsterapeuterna arbetar utifrån ett holistiskt och personcentrerat förhållningsättdär en helhetsuppfattning om patienten skapas. Resultatet presenterades med hjälp av treteman: “Kunskap” “Ansvarsområde” samt “Bemötande och förhållningsätt”.

    Slutsats: Studien har visat att det finns bristfällig kommunikation gällande patientenssexuella hälsa. Arbetsterapeutiska professionen hanterar sexuella hälsan i varierandeutsträckning vilket leder till att patienterna inte får helhetsbedömningen de behöver och harrätt till. Teoretisk utbildning, klinisk kunskap och bedömningsinstrument behövs för att kunnata upp och hantera patientens sexuella hälsa.

    Sökord: Arbetsterapi, attityder, bemötande, kunskap, personcentrerad, sexuell hälsa

    Fulltekst (pdf)
    Sexuell hälsa inom arbetsterapi - En litteraturstudie
  • 1672.
    Karlsson, Karin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karlsson, Laila
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Aktiviteternas betydelse och förutsättningar för utförandet av aktiviteter: Fokusgruppsintervjuer med äldre personer2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Aktiviteternas betydelse och förutsättningar för utförandet av aktiviteter
  • 1673.
    Karlsson, Lina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Effekter och erfarenheter av interventioner för vuxna med sömnsvårigheter med arbetsterapeutiskt fokus: Litteraturöversikt med mixad metod2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva och syntetisera erfarenheter och effekten av olika interventioner för vuxna personer med sömnsvårigheter. Metoden som användes var en litteraturöversikt, genom en mixad metod av kvalitativ innehållsanalys och narrativ sammanställning av kvantitativ data. Litteratursökning genomfördes i fyra databaser, varav 12 studier identifierades motsvara studiens syfte för inkludering. Åtta RCT-studier och fyra studier med kvalitativ metod. Sju interventioner framkom för förbättrad sömnsvårighet vid insomni. Sex av interventionerna har visat ge signifikanta positiva effekter för förbättring vid sömnsvårigheter; Digital eller internetbaserad kognitiv beteendeterapi, Sömnrestriktion, Individanpassad Homeopathy, Sömnhygien, Dreampillow och IRest meditation. Positiva erfarenheter från deltagare med sömnsvårigheter och behandlare kunde kopplas till intervention Sömnrestriktion. Intervention Digital eller Internetbaserad Kognitiv Beteendeterapi var den intervention som föredrogs av vuxna med sömnsvårigheter. Utöver de sömninterventioner som arbetsterapeuter utför kan arbetsterapeuters kompetens gällande att öka aktivitetsbalans bidra till att stötta patienter att fullfölja sömninterventioner. Utifrån resultatet dras följande slutsats att multiprofessionella team bör utformas inom vården för att ta tillvara på professioners olika kompetenser kring sömninterventioner för att genom ett personcentrerat arbetssätt kunna erbjuda bästa möjliga behandling för personer med sömnsvårigheter. Denna litteraturöversikt bidrar till inspiration för vidare förbättringsarbeten för sjukvården för att främja hälsa i samhället genom att behandla sömnsvårigheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1674.
    Karlsson, Louise
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sociodemografiska faktorer i relation till utvecklande av aktivitetsohälsa och sjukskrivning2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 80 poäng / 120 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjukskrivningar pga. stressrelaterad ohälsa fortsätter att öka frekvent i samhället. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster att vara en förutsättning för upplevelsen av hälsa och välmående. Kunskap om aktivitetsbalans och aktivitetsvärden är en viktig del av arbetsterapeuters arbete med personer som lider utav aktivitetsohälsa. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall vilka sociodemografiska faktorer som påverkar sambandet mellan hälsa, aktivitetsvärden och aktivitetsbalans för personer med aktivitetsohälsa. Metod. Kvantitativ tvärsnittsstudie där data från totalt 218 personer samlades in, varav 192 kvinnor, 22 män och 4 hen. Data samlades in med hjälp av enkäter inför en arbetsterapeutiskintervention. De instrument som användes i studien var Oval-pd, OBQ, EQ5D samt en sociodemografisk enkät. Data analyserades genom regressions och moderationsanalyser. Resultatet visade att deltagarna generellt upplevde låga värden inom både aktivitetsbalans, aktivitetsvärde samt självskattad hälsa inför interventionen. Det fanns statistisk signifikanta samband mellan aktivitetsbalans och självskattad hälsa, varav tre moderatorer identifierades stärka det sambandet. Inget samband fanns mellan aktivitetsvärde och upplevd hälsa kunde ses, däremot identifierades att det fanns ett statistiskt signifikant samband för två moderatorer. Slutsats. Att vara kvinna, högutbildad eller sambo påverkar signifikant sambandet mellan aktivitetsbalans och upplevd hälsa. Vidare att vara kvinna eller sjukskriven på del/heltid påverkar signifikant sambandet mellan aktivitetsvärde och upplevd hälsa. Detta är ett viktigt område som behöver fortsatt forskning kring vad som kan påverka, och vara en bidragande orsak, till att personer utvecklar psykisk ohälsa pga. sin vardag. Det är viktigt för att kunna utveckla och implementera nya interventioner, samt belysa mer hälsofrämjande insatser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1675.
    Karlsson, Louise
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Upplevelse av aktivitet och vardagsohälsa- infördeltagande i ReDO intervention2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjukskrivningstalen pga. stress och psykiskohälsa fortsätter att stiga varje år. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster att vara en viktig komponent för upplevelsen av hälsa. Inte enbart balans mellan aktivitet och vila, utan även mellan t ex meningsfulla och nödvändiga aktiviteter eller olika upplevda värden i aktivitet. Syftet: med denna studie är att undersöka vilka samband som finns mellan upplevelse av aktivitetsvärde och självskattad subjektiv hälsa, respektive sociodemografiska faktorer, för personer som har behov av att förändra sin vardag och är eller riskerar att bli sjukskrivna pga. psykisk ohälsa. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 97 kvinnor insamlades med hjälp av enkäter vid baslinjen av en arbetsterapeutiskintervention. De enkäter som användes var Oval-pd, EQ5D samt sociodemografiskdata. Resultatet visar att personerna inför interventionen upplevde låga aktivitetsvärden samt låg självskattad hälsa. Det fanns en tydlig statistisk signifikant korrelation mellan upplevd hälsa och aktivitetsvärde, men inte mellan de analyserade sociodemografiska faktorerna och upplevt aktivitetsvärde. Slutsats. Det finns ett tydligt samband mellan hur personerna upplever sina aktivitetsvärden och hur de skattar sin hälsa. Även om inget samband kunde identifieras mellan sociodemografiska faktorer och aktivitetsvärde så är detta ett område som behöver fortsatt forskning kring vad som kan påverka, och vara en bidragande orsak till att personer utvecklarpsykisk ohälsa pga. sin vardag.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1676.
    Karlsson, Louise
    et al.
    Centre for Clinical Research Sörmland, Uppsala university Sweden, Region Sörmland, Gnesta, Sweden.
    Erlandsson, Lena-Karin
    School of Health & Welfare, Halmstad University, Halmstad, Sweden; School of Health & Welfare, Halmstad University, Halmstad, Sweden; Dept. of Work Life and Social Welfare, University of Borås, Borås, Sweden.
    Cregård, Anna
    Högskolan i Borås, Verksamhetsstöd. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nordgren, Lena
    Centre for Clinical Research Sörmland, Uppsala university Sweden, Region Sörmland, Gnesta, Sweden; Dept. of Public Health and Caring Science, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lydell, Marie
    School of Health & Welfare, Halmstad University, Halmstad, Sweden.
    Taking control of one’s everyday life - a qualitative study of experiences described by participants in an occupational intervention2023Inngår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 23, nr 1, artikkel-id 605Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Sick leave due to stress-related ill-health is increasing and is often caused by occupational imbalance. These types of issues tend to affect both the ability to work and cope with everyday life, as well as the overall experience of health, negatively. There is still little knowledge on how to prepare people and workplaces for the return-to-work process after participation in a work rehabilitation program due to stress and occupational ill-health. Therefore, this study aimed to describe what is needed to achieve a balanced everyday life that includes paid work as experienced by individuals who had participated in a ReDO® intervention due to occupational imbalance and ill-health.

    Methods

    The concluding notes from 54 informants’ medical records were used for qualitative content analysis. The informants had participated in an occupational therapy group intervention to promote occupational health and regain full work capacity.

    Results

    The analysis resulted in one major theme and four categories describing how the informants perceive that they must take control of their everyday life as a whole. By doing so, they need to work with structurization and prioritization, social interaction, boundary setting, and occupational meaningfulness.

    Conclusion

    The study indicates a highly relational process, where it is impossible to divide life into private and work, and presupposes balance in everyday life in multiple dimensions. Its contribution includes the formulation of perceived needs in the transition between intervention and return to work and could, through further research, be used to generate a more effective and sustainable return- and rehabilitation models.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1677.
    Karlsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. University of Borås, Borås, Sweden.
    Cregård, Anna
    University of Borås, Borås, Sweden.
    Nordgren, Lena
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lydell, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Taking control of one's everyday life - a qualitative study of experiences described by participants in an occupational intervention2023Inngår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 23, nr 1, artikkel-id 605Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Sick leave due to stress-related ill-health is increasing and is often caused by occupational imbalance. These types of issues tend to affect both the ability to work and cope with everyday life, as well as the overall experience of health, negatively. There is still little knowledge on how to prepare people and workplaces for the return-to-work process after participation in a work rehabilitation program due to stress and occupational ill-health. Therefore, this study aimed to describe what is needed to achieve a balanced everyday life that includes paid work as experienced by individuals who had participated in a ReDO® intervention due to occupational imbalance and ill-health. METHODS: The concluding notes from 54 informants' medical records were used for qualitative content analysis. The informants had participated in an occupational therapy group intervention to promote occupational health and regain full work capacity. RESULTS: The analysis resulted in one major theme and four categories describing how the informants perceive that they must take control of their everyday life as a whole. By doing so, they need to work with structurization and prioritization, social interaction, boundary setting, and occupational meaningfulness. CONCLUSION: The study indicates a highly relational process, where it is impossible to divide life into private and work, and presupposes balance in everyday life in multiple dimensions. Its contribution includes the formulation of perceived needs in the transition between intervention and return to work and could, through further research, be used to generate a more effective and sustainable return- and rehabilitation models. © 2023. The Author(s).

  • 1678.
    Karlsson, Louise
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD). School of Health & Welfare, Halmstad University, Halmstad, Sweden.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Cregård, Anna
    Nordgren, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Lydell, Marie
    Taking control of one's everyday life: a qualitative study of experiences described by participants in an occupational intervention.2023Inngår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 23, nr 1, artikkel-id 605Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Sick leave due to stress-related ill-health is increasing and is often caused by occupational imbalance. These types of issues tend to affect both the ability to work and cope with everyday life, as well as the overall experience of health, negatively. There is still little knowledge on how to prepare people and workplaces for the return-to-work process after participation in a work rehabilitation program due to stress and occupational ill-health. Therefore, this study aimed to describe what is needed to achieve a balanced everyday life that includes paid work as experienced by individuals who had participated in a ReDO® intervention due to occupational imbalance and ill-health.

    METHODS: The concluding notes from 54 informants' medical records were used for qualitative content analysis. The informants had participated in an occupational therapy group intervention to promote occupational health and regain full work capacity.

    RESULTS: The analysis resulted in one major theme and four categories describing how the informants perceive that they must take control of their everyday life as a whole. By doing so, they need to work with structurization and prioritization, social interaction, boundary setting, and occupational meaningfulness.

    CONCLUSION: The study indicates a highly relational process, where it is impossible to divide life into private and work, and presupposes balance in everyday life in multiple dimensions. Its contribution includes the formulation of perceived needs in the transition between intervention and return to work and could, through further research, be used to generate a more effective and sustainable return- and rehabilitation models.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1679.
    Karlsson, Louise
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Olsson, Linda
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Äldres upplevelse av att delta i fysisk gruppaktivitet och deras syn på aktivitet och hälsa: En kvalitativ intervjustudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer över 65 år upplever deltagandet i en fysisk gruppaktivitet och vad det är som gör att de vill delta. Syftet var också att ta reda på vad fysisk aktivitet betyder för informanterna samt hur de ser på kopplingen mellan aktivitet och hälsa. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med deltagare av en gymnastikgrupp för äldre. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i nio kategorier sorterade in under tre teman; ”Vad betyder fysisk aktivitet?”, ”Upplevelsen av och anledningen till att delta i fysisk gruppaktivitet” samt ”Koppling mellan aktivitet och hälsa”. Sammanfattningsvis framkom det under intervjuerna att informanterna tyckte att aktivitet är grundläggande både för den fysiska och psykiska hälsan. Informanterna såg hälsa som viktigt och flera deltog i fysisk aktivitet därför att de tänkte på sin hälsa. En stor anledning till att delta i fysisk gruppaktivitet var den sociala faktorn. Den sociala interaktionen ansågs oerhört viktig och var därmed även en del av upplevelsen. Flera av informanterna uppgav att de går från gymnastiken gladare och positivare och detta mycket på grund av den sociala gemenskapen. Informanterna upplevde gruppgymnastik som en bra och rolig träningsform i vilken de känner en stor tillfredsställelse i att delta, här kan alla vara med efter egen förmåga. Informanterna upplevde ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. De upplevde att de orkade mer, de hade blivit rörligare, starkare och fått bättre kondition genom att ha deltagit i gruppgymnastik. De såg också en koppling mellan fysisk aktivitet och deras humör samt psykiska hälsa. De ansåg att det var viktigt att hålla sig aktiv och frisk längre, både fysiskt och psykiskt. Slutsatsen är att informanterna ser fysisk aktivitet som viktig för hälsan och upplever fysisk gruppaktivitet som något positivt. Det är framförallt den sociala gemenskapen i gruppen som är viktigt. Deltagandet innebär inte bara en möjlighet att ta hand om sin hälsa utan innebär också en möjlighet att träffa andra och umgås. Den sociala interaktionen, som gruppaktivitet innebär anses också som en stor motiverande faktor.

  • 1680.
    Karlsson, Malin
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. malin.karlsson@jonkoping.se.
    Delaktig PADL Arbetsterapeuters erfarenheter av delaktighet vid interventioner: Arbetsterapeuters erfarenheter av delaktighet vid interventioner2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Brister i aktivitetsutförandet inom personliga vardagliga aktiviteter PADL ger upplevelsen av minskad delaktighet. Arbetsterapeuter arbetar med interventioner för att möjliggöra utförandet i aktiviteter. Delaktighet kan skapa känslan av meningsfullhet för individen som leder till hälsa. Syfte: Beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i personliga aktiviteter i det dagliga livet (P-ADL) med interventioner för äldre individer som bor på äldreboende. Metod: Utifrån kvalitativ design med strategiskt urval utfördes semistrukturerade intervjuer med tretton arbetsterapeuter. Manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av arbetsterapeuternas erfarenheter framkom fyra kategorier; organisatoriska beslut, arbetsterapeutens relation till omvårdnadspersonal, kompensatoriska interventioner på beställning och interventioner som hindrar eller bidrar. Det gemensamma temat hindrande eller bidragande för att främja delaktighet, binder ihop kategorierna. Konklusion: Resultatet speglar arbetsterapeuternas erfarenheter av delaktighet av interventioner inom PADL Arbetsterapeutiska interventioner bidrar eller hindrar delaktighet för äldre individer som bor på äldreboende. Implikationer: Studien inriktade sig mot arbetsterapeuters erfarenheter arbetande på äldreboende, men kan delges till alla arbetsterapeuter som utför interventioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1681.
    Karlsson, Mathias
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Isaksson, Alexander
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Tillbaka på jobbet: Erfarenheter och upplevelser av att återgå till samma arbete efter sjukskrivning på grund av muskuloskeletala nedsättningar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet var att beskriva vilka erfarenheter och upplevelser personer som sjukskrivits på grund av arbetsrelaterade muskuloskeletala nedsättningar har av att återgå till samma arbete. Metoden som användes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare från utvalda vård och omsorg, bygg-, logistik- och industribranscher i södra Sverige rekryterades genom ett avsiktligt urval. Intervjuerna bearbetades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i huvudkategorin Övergång från sjukskrivning till arbete och de fyra kategorierna: Upplevelsen av den egna förmågan, Arbetssituation vid arbetsåtergång, Betydelsen av stöd från omgivningen samt Viljan och motivationens betydelse. Kategorierna omfattades av 14 underkategorier. Resultatet visade att personer som sjukskrivits på grund av muskuloskeletala nedsättningar är i behov av stöttning och anpassning av arbetssituationen vid återgång till samma arbete men att behoven tillfredsställs i varierande utsträckning. Slutsatsen var att arbetsterapi kan vara gynnsamt att implementera i större omfattning och i ett tidigare skede för att motverka sjukskrivningar och underlätta arbetsåtergång för personer med muskuloskeletala nedsättningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1682. Karlsson, Matilda
    et al.
    Segerström, Maria
    En kvantitativ studie om hur kultur på recept påverkar hälsan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1683.
    Karlsson, Moa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Ersson, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Användning och erfarenheter av tyngdtäcken -: hos vuxna med depression, ångesttillstånd och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att upprätthålla hälsa och välbefinnande behövs balans mellan aktivitet, vila och sömn. Tyngdtäcke räknas till ett kognitivt hjälpmedel som vanligtvis förskrivs för personer som har störd nattsömn och/eller har svårigheter att finna ro under dagen på grund av psykisk eller motorisk oro. Deltagarna i denna studie har diagnoser som vanligtvis bidrar till sömnbesvär och nedsatt aktivitetsförmåga, och är bland annat personer som använder tyngdtäcke. Syftet med studien var att undersöka användning och erfarenheter av tyngdtäcken hos vuxna med depression, ångesttillstånd och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Metod: en enkätstudie genomfördes. Totalt fanns 116 potentiella patienter varav 71 patienter fick enkäten skickad till sin mailadress. Svar inkom från 31 personer mellan 18-65 år som fått ett tyngdtäcke förskrivet. Deltagarna rekryterades via verksamma arbetsterapeuter vid en psykiatrisk klinik. I resultatet framkom att nästan alla deltagare använder tyngdtäcken alla årstider nattetid men att de upplevs varma sommartid och är svåra att transportera. Användning av tyngtäcke under dagtid var inte lika vanligt förekommande. Många deltagare upplevde olika nivåer av förbättrad sömnkvalitet med minskad ångest och oro efter påbörjad användning av tyngdtäcket nattetid. Det framkom även minskat intag av sömnmedicin hos många deltagare i samband med att de började använda tyngdtäcket. Slutsats: Tyngdtäcke är ett hjälpmedel som fungerar för personer med sömnbesvär. Den låga svarsfrekvensen medför dock att resultaten bör tolkas med försiktighet. Vidare studier rekommenderas för att jämföra sömnmedicin mot tyngdtäcke som behandling mot sömnbesvär.  

  • 1684.
    Karlsson, Rosita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Andersson, Ida
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Äldres upplevelse av delaktighet på äldreboende2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
  • 1685.
    Karlsson, Sanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Velic, Alma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse för personer med depression i vuxen ålder2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturöversikt för att få en överblick av tidigare forskning och sammanställa till en ny helhet.Data insamlades genom sökning i databaser som resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med Fishers (2009) interventionsmodeller som raster. Analysen visade att arbetsterapeutiska åtgärder kunde placeras under tre av interventionsmodellerna och kunde summeras i form av fritidsaktivitet, fritidssysselsättning, fysisk träning, skrivterapier, gruppterapier, coopingstrategier, The Tree Theme Metod, byte av erfarenheter i grupp och livsberättelser. Resultatet visade vidare på att de arbetsterapeutiska åtgärderna är varierande och att det fanns sparsamt vetenskapliga artiklar som tar upp arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. Arbetsterapeutiska åtgärder ger positiva resultat när det gäller åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. The Tree Theme Metod (TTM) är en klientcentrerad metod som var mer framträdande i de granskade studierna och författarna kunde summera metoden som betydelsefull åtgärd för arbetsterapeuter att använda i arbete med personer med depression, detta speciellt då depression är ett växande problem i samhället.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1686.
    Karlsson, Ulf
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Törnquist, Kristina
    Örebro universitet, Institutionen för idrott och hälsa.
    What do Swedish occupational therapists feel about research?: A survey of perceptions, attitudes, intentions, and engagement2007Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 14, nr 4, s. 221-229Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify Swedish occupational therapists' perceptions and attitudes to research-related activities as well as the therapists' present engagement in future plans for research. A follow up design was used, and the study was undertaken between 1997 and 2003. A total of 425 and 442 Swedish occupational therapists responded to a postal questionnaire (response rate 74.4% and 70.4%). Questions regarding research-related activities were measured on a Likert-type scale, whereas questions referring to attitudes towards research used a semantic differential scale. There were small differences between the two surveys. The result showed that occupational therapists considered research-related activities to be an important part of their development of the professional role and status. Reading research literature to update knowledge was the most important research activity and the second most important activity was applying research findings to improve occupational therapy practice. High workload and lack of time were the most commonly mentioned barriers to participation in research- related activities. Occupational therapists read a large variety of journals, preferably in Swedish. The barriers to participation in research-related activities did not change from 1997 to 2003. The fact that occupational therapists reported reading research as rating highly gives hope for the future development of the occupational therapy profession and practice.

  • 1687.
    Karlsson, Victoria
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Larsson, Lena
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Betydelsen av fritidsaktiviteter för äldre personer: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Betydelsen av fritidsaktiviteter för äldre personer
  • 1688.
    Karlsson-Schagerström, Eva
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Melin, Ann-Marie
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Kan bedömningsinstrumentet AHA användas för att göra tillförlitliga bedömningar på barn med handdysmeli?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 1689.
    Kassberg, Ann-Charlotte
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada: med fokus mot arbete2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna avhandling var att generera ny kunskap om förmågan att använda vardagsteknik (VT) hos personer i arbetsför ålder med förvärvad hjärnskada (FHS) med fokus mot arbete. Syftet var också att bidra till utveckling av arbetsterapeutisk intervention genom att beskrivaoch utvärdera hur förmågan att använda VT kunde bedömas samt att utforska hur aktivitetsbaserade klientcentrerade interventioner kunde stödja förmågan att använda VT i arbetet. Studie I syftade till att genom en kvalitativ explorativ design utforska och beskriva hur personer med FHS använde den VT som de behövde i arbetet och användningens betydelse för deras möjligheter att arbeta. Studie II syftade till att genom en kvantitativ tvärsnittsstudie beskrivaförmågan att använda VT hos personer med FHS samt att utforska huruvida förmågan var relaterad till funktionshindrets svårighetsgrad. Studie III syftade till att utvärdera test-retest reliabilitet för bedömningsinstrumentet Management of Everyday Technology Assessment (META). Studie IVsyftade till att genom en kvalitativ multipel fallstudie utforska hur klientcentrerade arbetsterapeutiska interventioner kunde designas för att stödja personer med FHS förmåga att använda VT i arbetsuppgifter.I studie I framkom en diskrepans mellan deltagarnas förmåga och de utmaningar som användningen av VT i arbetet utgjorde. Samtliga nio deltagare uppvisade svårigheter, vilka varierade i omfattning från svårigheter med användningen av nästan all VT, och befinna sig i en osäker arbetssituation, till att föreställa sig framtida svårigheter i användningen av VT i arbetet. Resultatet av studie II visade att förmågan att använda VT skilde sig åt mellan de tre grupperna med olika svårighetsgrader av funktionshinder efter FHS (totalt 81 deltagare). Medelvärdet av deltagarnas mått av förmåga att använda VT var lägst i gruppen med "svåra funktionshinder" och högst i gruppen med"god återhämtning". Vid jämförelse av de tre grupperna framkom det att svårighetsgraden av funktionshindret var den enda variabel som signifikant inverkade på förmågan att använda VT. Alla deövriga variablerna: kön, ålder, utbildningsnivå, levnadsförhållanden och år sedan skada inverkade inte signifikant på förmågan att använda VT. Resultatet av studie III indikerade att 22 av de 25 deltagarnas mått av förmåga att använda VT förhöll sig stabila mellan de båda mättillfällena, baserat på valda kriterier. Detta indikerar att META har god test-retest reliabilitet vid bedömning av personer med FHS förmåga att använda VT. Resultatet från studie IV visade att de tre deltagarnas klientcentrerade interventionsprocesser initialt bestod av likartade arbetsterapeutiska åtgärder men att de senare i processen kom att ha olika fokus och intensitet. Vidare indikerade resultatet att interventionerna bidrog till förbättrad upplevd och observerad förmåga att använda VT i arbetet efter FHS.Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att generera ny kunskap om personer med FHS förmåga att använda VT, med särskilt fokus på användningen av VT i arbetet. Resultaten visar att användningen av VT i arbetet kan innebära olika utmaningar, vilka kan ha varierade betydelse förmöjlighet att arbeta. Detta visar på behovet av att beakta den roll som användningen av VT kan utgöra för återgång i arbete. Resultatet har även bidragit till kunskap om att variationer i förmågan att använda VT kan vara relaterat till funktionshindrets svårighetsgrad. Vidare framkom det att personermed FHS sparsamt beskrev svårigheter i användningen av VT, vilket indikerar att intervju behöver kompletteras med observation. Avhandlingen indikerar också att observationsinstrumentet META kan användas för bedömning och utvärdering av förmågan att använda VT för personer med FHS.Slutligen, har avhandlingen bidragit till ny kunskap om hur arbetsterapeutiska klientcentrerade interventioner kan utformas för att stödja förmågan att använda VT i arbetet efter FHS.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 1690.
    Kassberg, Ann-Charlotte
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Malinowsky, Camilla
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge.
    Jacobsson, Lars
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Larsson-Lund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Ability to manage everyday technology after acquired brain injury2013Inngår i: Brain Injury, ISSN 0269-9052, E-ISSN 1362-301X, Vol. 27, nr 13-14, s. 1583-1588Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To investigate and describe how persons with an acquired brain injury (ABI) manage everyday technology (ET) in their daily activities and to explore whether the ability to manage ET was related to the severity of the disability. Method: Eighty-one persons with ABI were observed while managing ET by using the Management of Everyday Technology Assessment (META). The Glasgow Outcome Scale-Extended (GOSE) was used to assess the severity of disability after the ABI. A computer application of a Rasch measurement model was used to generate measures of the participants’ ability to manage ET and the measures were compared groupwise with analysis of covariance (ANCOVA). Results: The degree of severity of disability had a significant main effect on the ability to manage ET. The groups with severe and moderate disability exhibited a significantly lower ability to manage ET compared to the group with good recovery. Conclusion: The result indicates that the ability to manage ET in daily activities can be related to the global severity of disability after ABI. This demonstrates the importance of considering the ability to manage ET to support the performance of activities at home, at work and in society in persons with ABI.

  • 1691.
    Kassberg, Ann-Charlotte
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Department of Development and Research, Region Norrbotten, Luleå, Sweden.
    Nyman, Anneli
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Larsson-Lund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Perceived occupational balance in people with stroke2021Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 43, nr 4, s. 553-558Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background The balance of activities in daily life can become disrupted after a stroke; however, previous research has mainly focused on the performance of daily activities. Therefore, it is important to understand the impact that stroke has on various aspects of balance in activities for working-age people.

    Purpose To describe how persons with stroke perceived their occupational balance and to explore whether occupational balance was associated with the severity of disability, fatigue and sociodemographic characteristics.

    Methods This cross-sectional study included 63 working-age persons with stroke. The Occupational Balance Questionnaire, Glasgow Outcome Scale and Fatigue Severity Scale were used and analyzed statistically.

    Results The majority of participants disagreed or strongly disagreed that they perceived occupational balance in most of the investigated aspects. Moreover, few significant associations were found between total summed occupational balance and injury and sociodemographic characteristics.

    Conclusion These results demonstrate the importance of considering occupational balance in the rehabilitation of persons with stroke to support their engagement in a variety of meaningful activities that contribute to health.

    IMPLICATIONS FOR REHABILITATION

    • Rehabilitation need to support persons with stroke to monitor their entire patterns of activities and perceived balance to support wider engagement in meaningful activities and promote health.
    • Balance between all kinds of activities in daily life besides work, needs to be considered in the later phase of rehabilitation in persons with stroke.
    • A majority of the participants with stroke in this study disagreed that they had a satisfying level of occupational balance.
    • Perceived balance between all activities in daily life can together with performance of activities add to the understanding of consequences after stroke.
  • 1692.
    Kassberg, Ann-Charlotte
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Larsson-Lund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Användning av vardagsteknik: hinder eller möjlighet till återgång i arbete efter förvärvad hjärnskada?2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 1693.
    Kassberg, Ann-Charlotte
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Larsson-Lund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Occupational Therapy Interventions to Improve the Ability to use Everyday Technology in Work After Acquired Brain Injury: a comparison with controls2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 1694.
    Kassberg, Ann-Charlotte
    et al.
    Division of Primary Rehabilitation Lulea, The County Council of Norrbotten.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Larsson-Lund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    The challenges of everyday technology in the workplace for persons with acquired brain injury2013Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 20, nr 4, s. 272-281Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To explore and describe how persons with an acquired brain injury (ABI) managed the everyday technology (ET) that they needed to use in their workplace and how this use influences their opportunities to work. Method: Nine persons with an ABI were interviewed and observed when managing ET in their workplace. The data were analysed qualitatively with a constant comparative method. Results: The main category, "The challenge of managing ET in the workplace", consisted of three categories, all of which reflected different kinds of discrepancies between the participants' ability to manage ET and the demands that ET imposes on them in work: "Struggling with ET to be able to continue to work; "Depending on strategies to cope with ET to continue in a particular profession", and "Managing ET at work but concerned about keeping up with the changes". Conclusions: The result revealed discrepancies between the abilities of the persons with ABI to manage ET in relation to the demands that technology imposed on them in their work setting. This indicated that professionals need to consider the role of ET when designing interventions supporting a person's return to work after an ABI.

  • 1695.
    Kassberg, Ann-Charlotte
    et al.
    Norrbottens Läns Landsting, Primärvården FoU.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Larsson-Lund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Utmaningar med att använda teknik i arbetet efter förvärvad hjärnskada2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 1696.
    Kassberg, Ann-Charlotte
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Department of Research, Norrbotten County Council, Luleå, Sweden.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Malinowsky, Camilla
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge,Sweden.
    Larsson-Lund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Interventions aimed at improving the ability to use everyday technology in work after brain injury2016Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 23, nr 2, s. 147-157Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective The aim of this study was to explore and describe how client-centred occupationaltherapy interventions may support and improve the ability to use everyday technology (ET) in worktasks in people with acquired brain injury (ABI). Method A qualitative, descriptive multiple-casestudy was designed, and occupation-based interventions were provided to three working-ageparticipants with ABI. Multiple sources were used to collect data throughout the three interventionprocesses, including assessments, field notes, and interviews. The Canadian OccupationalPerformance Measure and the Management of Everyday Technology Assessment were administeredbefore the interventions, after the interventions and at a follow-up session 2–3 monthssubsequent to the interventions. Results The three intervention processes initially consisted ofsimilar actions, but subsequently the actions took on a different focus and intensity for each case.All of the goals in each of the three case processes were achieved, and both perceived andobserved abilities to use ET in work tasks improved. Conclusions Client-centred occupationaltherapy interventions might have the potential to improve the ability to use ET in work tasks inpeople with ABI.

  • 1697.
    Kasseberg, Mimi
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Gisler Josefsson, Christina
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Självskattad hälsa och vardagliga aktiviteter före och efter multidisciplinär dagvård för personer med Parkinson.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För personer med diagnosen Parkinson, en progredierande sjukdom där både motoriska och icke-motoriska symtom påverkar vardagen, är det viktigt att stödja den enskilde individen att få uppleva hälsa.

    Dagrehabiliteringen på berörd klinik, har varit ett inarbetat multidisciplinärt arbetssätt, och erbjudit deltagarna träning vid två tillfällen i veckan under en fem veckorsperiod. En kvantitativ studie genomfördes utifrån enkäten, SF-12, som samlats in på kliniken för att få underlag för utvärdering av det kliniska arbetet.

    Syftet med examensarbetet var att beskriva självskattad hälsa och vardagliga aktiviteter hos personer med Parkinson, före och efter multidisciplinär dagrehabilitering.

    Resultatet visade att deltagande i dagrehabiliteringen innebar att deltagarna i lägre omfattning begränsades i att utföra aktiviteter till följd av känslomässiga problem.  Deltagarna upplevde även mindre problem i utförandet av arbetsuppgifter eller aktiviteter, relaterat till sitt kroppsliga tillstånd, efter genomförd dagrehabilitering.

    Diskussion

    I nationella riktlinjer för Parkinson lyfts vikten av det multidisciplinära teamet fram som en framgångsfaktor för att personer med Parkinson. Nyare studier visar vikten av att Parkinsonpatienten behöver intensiv rehabilitering med en individuell behandlingsplan, integrerat i ett multiprofessionellt team.

    I studien tydliggörs arbetsterapeutens behov av validerade bedömningsinstrument, exempelvis COPM, för att kunna utvärdera de arbetsterapeutiska insatserna som ges och för att möjliggöra ett personcentrerat arbetssätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1698.
    Kassling, Caroline
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Tran, Mary
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Kartläggning av den fysiska miljöns tillgänglighet för individer i behov av grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK)2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1699.
    Kastberg, Maria
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Holm, Johanna
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Sexuell hälsa påverkas av Multipel Skleros: -en scoping review.2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att diagnostiseras med MS och konsekvenserna som medföljer har en stor inverkan på livet. Sexuell hälsa är en betydande faktor som kan påverka hälsan och livskvalité, där det ingår fler faktorer än enbart fysiska funktionsnedsättningar. Hos personer med MS är sexuell dysfunktion ett etablerat problem, men andra faktorer som påverkar sexuell hälsa är inte lika utforskat. Arbetsterapeuters kompetens är optimal för att identifiera värdefulla aktiviteter som kan påverka den sexuella hälsan. Därför var syftet med examensarbetet att beskriva hur den sexuella hälsan påverkas hos individer med multipel skleros. Metoden var en scoping review, där artiklar samlades in från databaserna CINAHL, PsycINFO, AMED och Medline. Tjugoen artiklar granskades och analyserades. Resultatet visade att sexuell hälsa påverkas av MS relaterade symtom, som kan leda till bland annat förändrade roller, påverkan på relationer, identitetskris samt en minskad livskvalité. Slutsatsen blev att stöd från partner underlättade att hantera konsekvenserna av MS. Men personer med MS upplevde brist av stöd från sjukvården, då sexuell hälsa inte var ett ämne som togs upp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1700.
    keinan, rugia
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Zidane, Andrina
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Fjärr- och distansstudier påverkan på gymnasieelevers aktivitetsmönster: En kvantitativ enkätstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelevers aktivitetsmönster påverkas i samband med studier hemifrån genom fjärr- och distans. En kvantitativ, deskriptiv studie utfördes för att samla in data genom en egenkonstruerad enkät. Det var totalt 10 frågor och enkäten skapades med inspiration från det arbetsterapeutiska instrumentet bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS). Studien tillämpade en blandning mellan ett bekvämlighetsurval och snöbolls urval. 37 gymnasieelever deltog i studien. Data analyserades i mjukvaruprogrammet Statistical Package for the Social Science (SPSS), resultat presenterades genom deskriptiv statistik. Resultatet visar att gymnasielever föredrar studier i skolan över studier genom fjärr- och distans. Det framkommer att deltagarna spenderar mer tid på studier utöver lektioner (läxor, inlärning, uppgifter etc.) när de studerar genom fjärr- och distans än vad de vanligtvis gör när de studerar i skolan. Slutsatsen för studien är att fjärr- och distansstudier har en påverkan på gymnasieelevers aktivitetsmönster. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
31323334353637 1651 - 1700 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf