Europeiska kommissionen överväger att föreslå nya EU-regler om föräldraledighet och andra typer av ledighet som kan göra det lättare att förena arbete och familjeliv och även regler som förbättrar skyddet för gravida. Det framgår av den nya sociala agenda som kommissionen presenterade i somras. Någon översyn av utstationeringsdirektivet som många har efterlyst efter EG-domstolens domar i Laval- och Rüffert-målen tycks däremot inte stå på kommissionens dagordning.

Hur ska de nordiska länderna ställa sig till Europeiska kommissionens s.k. inre marknads-paket? Det var den underliggande frågan vid ett seminarium som EU & arbetsrätt och Nordiska Ministerrådets arbetsrättsutskott ordnade i Oslo i september.

Sedan den 1 april 2008 ska utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Danmark lämna uppgifter till ett nyinrättat register, för att myndigheterna ska kunna utöva tillsyn och få överblick över utländska företag och arbetstagare i landet.

Finlands Högsta domstol har begärt ett förhandsbesked från EG-domstolen om hur direktivet om kollektiva uppsägningar ska tolkas. Frågorna handlar om på vilket stadium i beslutsprocessen som en arbetsgivare ska ta upp förhandlingar, och om ansvarsfördelningen mellan moderbolag och dotterbolag inför en företagsnedläggning.

Ska Finland trots allt få gehör för sitt krav att egenföretagare ska undantas från direktivet om arbetstidens förläggning vid vägtransporter (2002/15)? Det är i varje fall har vad Europeiska kommissionen nu föreslår. Samtidigt ska definitionen av vilka förare som omfattas av direktivet ändras, så att inte transportföretagen anlitar "falska" egenföretagare för att slippa följa direktivets regler om längsta veckoarbetstid, raster, viloperioder och nattarbete.

Ett bolag med en enda ägare och ett aktiekapital på 1 euro är Europeiska kommissionens nya förslag efter att den tvingats dra tillbaka förslaget till förordning om privata europeiska bolag, SPE-bolag (se EU & arbetsrätt nr 4/2008 s. 6). Det stupade framför allt på att det inte innehöll några regler om arbetstagarinfl ytande, som ett antal medlemsstater krävde. Efter-som det behövdes ett enhälligt beslut för att det skulle bli antaget gav kommissionen upp.

Behöver det så kallade direktivet om skriftligt meddelande ändras så att bestämmelserna även omfattar de personer som arbetar i nya anställningsformer? Det frågar Europeiska kommissionen i ett öppet samråd om direktivet om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet (91/533).

Danmark, Finland och Sverige kan alla räkna med att få på pälsen av Europeiska kommissionen för hur de behandlar utländska företag. Det framgår av ett nytt meddelande där kommissionen går igenom vilka kontrollåtgärder medlemsstaterna använder och hur de lever upp till utstationeringsdirektivets (96/71) krav på administrativt samarbete och information om vilka arbets-och anställningsvillkor som gäller i landet.

Det finns inte tillräckligt intresse ur EES-synpunkt (insuffi cient EEA interest) att driva saken om ID-korten på norska byggarbetsplatser vidare. Med denna formulering meddelade Eftas övervakningsmyndighet ESA att den inte tänker göra något åt klagomålen på den norska föreskriften om obligatoriska ID-kort på byggarbetsplatser i landet.

Inget hindrar att en myndighet som upphandlar varor kräver att de har vissa miljöegenskaper och kommer från rättvis handel, bara kraven utformas så att de uppfyller principerna om likabehandling, icke diskriminering och öppenhet. Det bekräftar EU-domstolen i en färsk dom där Nederländerna döms för fördragsbrott, men där domstolen också underkänner Europeiska kommissionens tolkning av EU-rätten på en punkt som har stor betydelse för möjligheterna att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling.

Är det verkligen motiverat att EU:s arbetsrättsliga direktiv innehåller så många undantag för sjöfolk? Nej knappast, menar Europeiska kommissionen som i oktober inledde ett samråd med arbetsmarknadens parter om en översyn av dessa undantag. Kommissionen konstaterar i sitt samrådsmeddelande att det finns olika typer av undantag för sjöfolk i direktiven:

Over 18,000 workers were this spring posted by companies from other countries to work in Sweden, most of them in the construction industry. The number of posted workers in that industry was nearly as high as one fifth of all the working members of the Byggnads union – Sweden’s main union for construction workers. These are figures from the first comprehensive attempt at mapping the posted workers in Sweden.

Advokat Jan Södergren, som företrädde Evaldsson m.fl. i Europadomstolen, aviserade att andra oorganiserade byggnadsarbetare skulle väcka grupptalan för att få ersättning för granskningsarvoden som de hade betalat genom åren. Det står nu klart att detta inte blir av.

When SAS employees were forced to agree to a 47.5 hour week they came closer to the general rule within the EU. Now further EU adjustments await. Brussels is preparing new rules on flight working hours and member states will not be allowed to adopt stricter rules. But according to pilot organisations and air safety authorities the proposals are a threat to air safety.

Det finns både kryphål och inkonsekvenser i den nuvarande gemenskapslagstiftningen som kan ha öppnat för tolkningar av utstationeringsdirektivet som inte avsågs när gemenskapens lagstiftare försökte skapa en god jämvikt mellan friheten att tillhandahålla tjänster och skyddet för arbetstagarnas rättigheter. Det skriver Europaparlamentet i en resolution med anledning av EG- domstolens domar i målen Laval, Viking Line och Rüffert. Slutsatsen är att man bör överväga att se över utstationeringsdirektivet (96/71).

Direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag antogs snabbare än väntat den 22 oktober. Det blev möjligt genom att Europaparlamentet accepterade ministerrådets gemensamma ståndpunkt utan en endaste ändring. Därmed visade parlamentet att det faktiskt kan ha ett stort inflytande i lagstiftningsarbetet.

Arbetsmarknadens parter vill bli mer involverade i utformningen av EU:s politik och styrning-en av medlemsstaternas ekonomi. Samtidigt måste EU:s institutioner och medlemsstaterna respektera parternas autonomi. Fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer måste behandlas på ett sätt som ger dem en tydlig särställning jämfört med andra intresseorganisationer. Det framhåller Europafacket (EFS) och arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope, CEEP och UEAPME i en gemensam deklaration om ”en nystart för en stark social dialog”.

Ett steg på vägen mot bättre arbets- och anställningsvillkor för sjöfolk togs den 5 november 2007 då Europeiska transportarbetarefederationen (ETF) och Europeiska Redareföreningen (ECSA) efter ett års förhandlingar slöt ett avtal om 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss.

Kommissionen måste ta hänsyn till de speciella förhållanden som kännetecknar arbetsmarknaderna i Norden och respektera den roll som arbetsmarknadens parter har här. Det skriver de nordiska ländernas arbetsmarknadsministrar som svar på Europeiska kommissionens önskan om att få in synpunkter på ett kommande förslag om en europeisk ”pelare” för sociala rättigheter.

Varken EU-stadgan om grundläggande rättigheter, Europakonventionen om mänskliga rättigheter eller Europarådets sociala stadga medför någon skyldighet att inrätta en procedur för kollektiva förhandlingar eller att tillerkänna fackföreningar en rätt till medbestämmande vid utformningen av arbetstagarnas anställningsvillkor. Detta något överraskande besked gav EU:s personaldomstol i slutet av september i en tvist mellan Europeiska Centralbanken (ECB) och en av dess tidigare tjänstemän.

I skuggan av besluten om EU:s fi nanspolitiska regelverk den 8– 9 december ställde sig alla de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer också bakom ett förslag från Europeiska kommissionen som innebär en helomvändning i synen på arbetsmiljöpolitiken med hänvisning till EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 och den ekonomiska krisen. Det marknadsförs under rubriken ”Att minska regelbördan för små och medelstora företag” och innebär bland annat att kommissionen ska ”hjälpa” medlemsstaterna att avstå från vad den kallar gold plating, dvs. att anta strängare regler än EU:s minimiregler.

Stärkt kontroll av utländska företag och ökad användning av arbetsklausuler vid offentlig upphandling är två av beståndsdelarna i ettavtal om stärkta insatser mot social dumpningsom den danska regeringen och Enhedslisten ingick i samband med överläggningarna om statsbudgeten för 2012. Totalt 65 miljoner danska kronor avsätts för insatserna.

En manual på den polska ambassadens webbplats som manar företag att vara försiktiga i sina kontakter med danska fackförbund har vållat diplomatiska förvecklingar i Danmark.

Det kan strida mot företagsöverlåtelsedirektivet (2001/23) att göra som Rautaruukki OY och Amica Ravintolat OY gjorde när det förra överlät driften av sin personalmatsal till det senare dagen efter att kollektivavtalet för metallindustrin hade löpt ut, så att Amica kunde tillämpa hotell- och restaurangavtalet i stället. Det menar generaladvokaten Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer i sitt förslag till dom i målet Juuri.

I  slutet av 2011 ska Europeiska kommissionen lägga fram ett förslag till direktiv som ska säkra att utstationerade arbetstagare får de rättigheter de ska ha och förhindra att gällande regler om utstationering kringgås och missbrukas. Det framgår av kommissionens nyligen publicerade arbetsprogram för nästa år. Andra tänkbara initiativ är bl.a. en översyn av direktivet om arbetstagarinflytande i Europabolag (2001/86) och, på litet lägre sikt, ett lagförslag om pappa- och föräldraledighet. Och så ska sjöfolk få samma skydd som andra arbetstagare.

Europeiska kommissionen kommer inte att föreslå något direktiv som ska göra det europeiska avtalet om hälsa och säkerhet på arbetet för frisörer bindande i medlemsstaterna. Det har kommissionen nu officiellt bekräftat i sitt meddelande om ”programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat”, det så kallade Refit-programmet. De fackliga organisationerna ser detta som ett av många exempel på en strategi som går ut på att försvaga skyddet för arbetstagarnas rättigheter under hänvisning till att den administrativa bördan för små och medelstora företag ska minskas.

Antalet Europabolag (SEbolag) varierar kraftigt mellan olika medlemsländer och det beror främst på reglerna om arbetstagarinfl ytande, enligt en rapport från Europeiska kommissionen. Därför har den inlett ett öppet samråd för att ta reda på om regleringen ska ändras.

Än en gång har ministerrådet och Europaparlamentet enats om att skjuta upp genomförandet av direktivet om skydd mot risker med elektromagnetiska fält i arbetet (2004/40). Direktivet som antogs för åtta år sedan har aldrig genomförts, och kommer heller aldrig att genomföras i sin nuvarande form.

I kapitlet analyseras det komplicerade samspelet mellan nationell nivå och EU-nivå och mellan olika industrial relations-traditioner, under försöken att skapa en europeisk reglering av anställningsvillkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.

Några nya lagstiftningsinitiativ kommer Europeiska kommissionen inte att föreslå efter att ha analyserat de över 450 yttranden som kommit in över grönboken "En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar" (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 6). Det framgick när kommissionen informerade arbetsmarknadsministrarna om resultatet av det öppna samrådet om grönboken.

Nu ska gemensamma EU-standarder få fart på handeln med tjänster över gränserna. Bara det inte blir ett sätt att smygvägen införa EU-regler som strider mot medlemsstaternas arbetsrätt och kollektivavtal, framhåller de fackliga organisationerna och den svenska regeringen, som delar deras oro.

Begreppet ”anställningsvillkor” i direktivet om visstidsarbete omfattar inte lön. Inget hindrar alltså att arbetstagare med visstidsanställning får lägre lön än de som är tillsvidareanställda. Denna synnerligen kontroversiella tolkning av direktiv 1999/70 framförs av generaladvokaten Poiares Maduro i ett förslag till dom.

Nu börjar Europeiska kommissionen om från början med försöken att revidera arbetstidsdirektivet (2003/88) genom att inleda samråd med arbetsmarknadens parter. I stället för att koncentrera sig på de frågor som fi ck förhandlingarna att bryta samman 2009 (se EU & arbetsrätt nr 2/2009 sid 4) vill kommissionen göra en heltäckande översyn som bygger på en grundlig utvärdering av nuvarande direktiv.

Den 1 juni 2010 skärptes anmälningsskyldigheten för utländska företag i Danmark. Inte bara de som utstationerar arbetstagare dit utan även självständiga företagare utan anställda som utför arbete i landet är nu tvungna att lämna upplysningar till det s.k. RUT-registret. Det är innebörden av de ändringar i den danska utstationeringslagen som Folketinget antog i maj efter förra årets överenskommelse mellan regeringen och oppositionspartierna (se EU & arbetsrätt 3-4/2009 sid 5).

Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige måste enligt lagen om utländska filialer ha en föreståndare som bor i Sverige och ansvarar för verksamheten i landet. Men när Riksdagen i höst antar regeringens proposition om genomförande av tjänstedirektivet (tjenesteydelsesdirektivet) kommer det kravet att tas bort för näringsidkare från länder inom EU/EES. Med vem ska vi då förhandla? klagar de fackliga organisationerna som är mycket kritiska. Även ILO-kommittén ifrågasätter förslaget. Men Europeiska kommissionen har redan tagit det första steget mot ett fördragsbrottsförfarande för att få Sverige att ändra filiallagen.

Nu hotar Europeiska kommissionen Spanien med dryga viten för att det inte har rättat sig efter den dom från 2014 där EU-domstolen dömde ut ett system som liknar det i Holship-målet (se artikeln på s. 4). Många EU-länder har, liksom Norge, regler som innebär att registrerade hamnarbetare har företräde till arbete. Men system som hindrar speditörer och andra från att använda egen personal för lossning och lastning är en nagel i ögat på kommissionen. Den har länge – förgäves – försökt få igenom EU-lagstiftning som öppnar hamnarna för konkurrens. Europaparlamentet har strävat emot.

Det ska kosta för arbetsgivare att anställa arbetstagare som inte har rätt att vistas i EU. För det första kan de åläggas kännbara administrativa sanktioner. För det andra ska de bli tvungna att betala arbetstagarnas innestående löner (som ska antas vara minst tre månadslöner) plus skatt och sociala avgifter. Och för det tredje ska de kunna dömas till straff. Det är innebörden av ett nytt direktiv som ministerrådet antog den 25 maj.

Norges högsta domstol gjorde fel när den slog fast att företag som utstationerar arbetstagare till den norska varvsindustrin ska ersätta deras kostnader för resa, kost och logi. Det hävdar Efta-domstolens president i ett generalangrepp på Høyesterett, där han inte bara beskyller denna för att vara illojal mot EES-avtalet, utan också antyder att sista ordet inte är sagt ännu.

Är de franska "nyanställningsavtalen" (contrat nouvelles embauches) förenliga med EU:s stadga om grundläggande rättigheter, ILO:s konvention (nr 158) om uppsägning och Europeiska sociala stadgan? Det undrar en fransk arbetsdomstol som ställt frågor till EG-domstolen.

Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet som skyddas av EU-rätten. Den kan dock begränsas med hänsyn till den fria rörligheten, och fördragsartiklarna om etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster kan tillämpas i tvister mellan arbetsgivare och fackföreningar. Så långt var generaladvokaterna Poiares Maduro och Mengozzi eniga när de gav sina förslag till domar i Viking Line- respektive Laval-målet den 23 maj 2007.

Den som begär in anbud på utförandet av en tjänst ska i förfrågningsunderlaget beakta att de som ska utföra arbetet inte får utsättas för risker, och utforma det på ett sätt som ger entreprenören möjlighet att uppfylla sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen. Det föreslår den svenska utredningen om arbetsmiljölagen i sitt slutbetänkande som överlämnades den 13 juni 2007.

Tillåter företagsöverlåtelsedirektivet (2001/23) att man enbart räknar anställningstiden hos förvärvaren när man avgör om en arbetstagare har rätt till förlängd uppsägningstid vid uppsägning på grund av arbetsbrist? Den frågan kommer EU-domstolen att få ta ställning till sedan den svenska Arbetsdomstolen, AD, har beslutat att begära förhands-avgörande i en tvist om tolkning av kollektivavtal.

Åtminstone tre av svenska LO:s medlemsförbund verkar beredda att börja diskutera allmängiltigförklaring av kollektivavtal i Sverige. Denna överraskande omsvängning kom i dagen vid ett seminarium som LO ordnade under den så kallade politikerveckan i Almedalen på Gotland första veckan i juli.

Vad menas i lönegarantidirektivet (2002/74) med att ett företag är verksamt i flera medlemsländer? Det är frågan i en begäran om förhandsavgörande från Lunds tingsrätt till EG-domstolen.

Sent omsider ska nu EU:s bemanningsdirektiv (2008/104) genomföras i Sverige genom en ny lag om uthyrning av arbetstagare, föreslår regeringen. Men propositionen hade knappt hunnit landa på Riksdagens bord innan arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen kontaktade Europeiska kommissionen för att klaga på lagförslaget.

Det är mycket angeläget att direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag (2001/86) revideras så att det säkerställer att arbetstagarinflytande kan aktualiseras även efter att bolaget har registrerats. Det skriver den svenska regeringen i samband med den översyn av direktivets tillämpning som kommissionen håller på att göra. Även den finska regeringen menar att direktivet behöver regler om vad som ska gälla om personalstyrkans storlek eller sammansättning ändras.

Arbetsmiljöverket bröt inte mot EU-rätten när den förbjöd marknadsföringen av en tysktillverkad rullställning, och svenska staten är följaktligen inte skyldig att betala skadestånd till tillverkaren. Det menar Sveriges Justitiekansler som drar en annan slutsats än länsrätten hade gjort.

Den svenska regeringen ger efter för Europeiska kommissionens synpunkter och är nu beredd att föreslå en lagändring som ska göra det möjligt att ingripa mot missbruk av upprepade tidsbegränsade anställningar.

Standarder för tjänster ska enbart ställa krav på själva tjänsten, inte på tjänste-leverantörernas personalpolitik. Det menar den svenska regeringen som delar de fackliga organisationernas oro för att Europeiska kommissionens nya favoritidé ska bli ett sätt att införa regler på EU-nivå som strider mot arbetsrätt och kollektivavtal i medlemsländerna. Men kommissionen avfärdar invändningarna som irrelevanta.