Inledning: Det har alltid funnits problem i hotellbranschen vid rekrytering. Branschenkarakteriseras av hög personalomsättning, låg utbildningsnivå och relativt låga löner.Efterfrågan på kompetent personal är hög medan utbudet av personal är lågt. Samtidigt ökarhotellbranschen i antal hotell och antal sängar liksom efterfrågan.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hotellchefers syn på en akademisk examen vidrekrytering av hotellpersonal.

Metod och material: Semi-strukturerade intervjuer utfördes med sju hotellchefer ochverkställande direktörer i Stockholm och London. De fick svara på semi-struktureradeintervjufrågor med följdfrågor. Materialet hämtades från intervjuer, tidskrifter, böcker ochhemsidor som varit relevanta för uppsatsen.

Resultat: Resultatet visar att både de svenska och brittiska cheferna anser att erfarenhet vägertyngre än en akademisk examen. Branschen föredrar internrekrytering för att det är ettbilligare sätt att rekrytera samt att hotellen slipper utbilda personen. Samtliga chefer i Londonoch Stockholm är positiva till traineeprogram men det är endast i London som sådanaprogram erbjuds.

Slutsats: Erfarenhet och bakgrund har en stor inverkan vid rekryteringsprocessen även ompersonen innehar en akademisk examen. Traineeprogram anses positiva av cheferna och ettbra sätt att komma in på ett hotell. Vidare bör man som arbetssökande veta att i Storbritannienvärderas utseende högre än i Sverige.

This thesis focuses on the political dimensions of aesthetic expression during the Long Sixties. The thesis deals with amateur theatre ventures both within and linked to the social democratic labour movement. ’Spelet om Norbergsstrejken’ (The Play about the Norberg Strike) had its première in 1977 in a small industrial village in the industrial region of Bergslagen. Similar plays appeared in many regions of the country and a wave of workers’ plays emerged and made an impact on the internal investments of the educational association ABF in amateur theatre. The empiricism of the thesis concludes in 1982 when a social democratic amateur theatre association was founded and after a breakaway from the social democratic movement was establishing a residential study centre in another small village in Bergslagen. Sixties radicalisation provides the social context of the study and the perspective of sociological social movement research is used and developed. Based on the perspective of cognitive practice and the concepts of cosmology and movement ideology attention is directed towards the theatre assets of performance hosts, expectation horizons and patterns of behaviour. The thesis argues for a deeper understanding of sixties radicalisation partly meaning that the periodisation needs to be extended backwards as well as forwards in terms of time and partly that the political dimensions of aesthetic expression should be focused on. Based upon the results of the thesis the concept of culturactivism was formulated which defines the specific approach that appeared in the space between political and cultural activism. This highlights the need for a concept that covers the cognitive free space that arose between aesthetic expression and political activism and which has not previously attracted the attention of historical studies about sixties radicalisation to any great degree.

Sammanfattning

Historieämnets mål har blivit tolkningsbara. Läroplanen och kursplanen anger mål för historieämnet men preciserar inte hur arbetet skall bedrivas. De perspektiv på historieämnet som styr undervisningen, är idag till syvende och sist till respektive lärare på fältet. Varför historia ska förmedlas, Vad som är historia, Vilken historia som ska förmedlas och Hur historia ska läras ut är avhängig vilken tradition som är rådande. Läromedelstexterna på internetsidan Lektion.se är offentliga och andra lärare förväntas få tips och råd från det publicerade, för hur de ska lägga upp sin undervisning. Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa?

För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historiebeskrivningskategori som författarna varit inspirerade av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda. Analysen av texterna sker också jag utifrån dessa begrepp: Identitet, där både ett etniskt-, genus. och HBT-perspektiv ingår. Värden, där motiv och ideologi ingår. Tid, där det genetiska, genealogiska och reflexiva perspektivet ingår. Och Förändring där aktör- och strukturperspektivet ingår. Dessutom söker jag i texterna efter tecken på vilket synsätt författarna haft på historieämnet: Traditionellt faktaspäckad, Historia som Samhällsblocksämne, Historievetenskapligt eller historiedidaktiskt.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? 

För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda. Analysen av texterna sker också jag utifrån följande begrepp: Identitet, där både ett etniskt-, genus- och HBT-perspektiv ingår. Värden, där motiv och ideologi ingår. Tid, där det genetiska, genealogiska och reflexiva perspektivet ingår. Och Förändring där aktör- och strukturperspektivet ingår. Dessutom söker jag i texterna efter tecken på vilket synsätt författarna haft på historieämnet: Traditionellt faktaspäckad, Historia som Samhällsblocksämne, Historievetenskapligt eller historiedidaktiskt.

This article brings together salient findings regarding communication and identity through studies of everyday social practices, studies of discourses about these practices and policy documents pertaining to special schools from previous and ongoing ethnographic projects based at the KKOM-DS (Communication, Culture and Diversity - Deaf Studies) research group in Sweden. Central findings regarding the complex nature of language usage in these 'bilingual' Swedish-Swedish Sign Language settings are highlighted and the key concept of different types of chaining is empirically explicated. The work presented here also takes its point of departure in how Self and Other are represented in everyday talk, in how the organisation of time and space and how the sociohistorical discourse about language, 'bilingualism' and identity in policy documents mediate a particular world view in terms of an 'imagined and pure homogeneity'. Together, these two empirically grounded analyses highlight a tension between human beings' ways of being or their actions and orientations in social practices and human beings' ways of understanding and conceptualising bilingualism in educational settings. The empirical analyses suggest that understanding linguistic competencies and the organisation of the primary languages in the special schools, on the one hand, and human beings' use of both the languages, on the other hand, are very different phenomena.

This paper focuses dimensions of human communication in social practices that can be characterised by the use of more than one language code, modality or register. Conceptual ideas that arise from explorations based upon empirical analysis of situated bi- or multilingual oral talk, signed talk and literacy communication are presented. The examples used to illustrate the theoretical ideas raised in this article are taken from the literature available on oral, signed and written communication. Thus the purpose in this paper is to juxtapose analytically derived findings from traditionally segregated fields of study – (hearing) bilingualism, visually oriented (deaf) bilingualism, (multilingual) literacies and (hearing so-called) monolingual communication.

The analysis of situated or context-bound mundane talk represents a perspective and interest in human communication in terms of meaning making semantic processes that can be distinguished from linguistic analysis of competencies or psychological measurements of cognitive resources or structures or the sociological analysis of attitudes or demographic patterns or analysis of competencies from a handicap or special educational perspective. Focusing social practices – what is communicated by human beings and the ways in which communication occurs – allows, it is suggested, for leaving behind a view of language as a static entity or a monological perspective on language.