Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 763
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Falenius, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Lex Uggla: Ett hot mot rättssäkerheten?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Skatteverket bestämde sig hösten 2005 för att påbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, på grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgång ansågs vara rörelsefrämmande. Detta vållade stor uppmärksamhet bland allmänheten men även i media där bland annat namnet lex Uggla uppstod.

    Vid innehav av onoterade aktier skall en värdering av bolagets tillgångar och skulder göras för att således bestämma vilket värde aktierna skall åsättas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgångar som kan anses ingå i bolagets rörelse eller som ett led i denna är förmögenhetsskattefria, såtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgångar som däremot bedöms vara rörelsefrämmande skall tas upp av delägaren i proportion till dennes ak-tieinnehav. Denna gränsdragning är dock mycket komplicerad då några klara riktlinjer i dagsläget inte finns att tillgå och leder därmed till en betydande rättsosäkerhet.

    I dagsläget är riktlinjerna för beräkning av överlikviditet ytterst godtyckliga då de ofta färgas av den handläggande tjänstemannens personliga åsikter. Detta leder till en total oförutsebarhet för delägarna och där likabehandlingsprincipen även lyser med sin frånvaro.

    En annan situation som kan anses kränka det viktiga kvalitetskravet, vilket bör tillämpas vid bedömningen av all lagtext, är då delägarna inte ges rätt att dra av latent skatt. Det måste anses oproportionerligt att avdrag inte skall få göras för den fiktiva skatt som skulle komma att utgå vid ett kapitaluttag ur bolaget. Det kan inte heller anses vara frågan om någon likabehandling mellan direkt och indirekt ägande i denna situation, eller då en i dagens samhälle obefogad uppdelning görs mellan olika aktiesorter samt registreringsland. En dylik åt-skillnad måste anses strida mot den i EG rätten stadgade fria rörligheten för kapital samt även mot etableringsfriheten.

    Någon omfattande lagändring eller ett generellt avskaffande av förmögenhetsskattelagen verkar inte vara aktuellt inom den närmsta framtiden enligt de diskussioner som har förts mellan regeringen och stödpartierna den senaste tiden. Lagstiftaren bör därmed ta sitt an-svar och publicera nödvändiga förtydliganden för att råda bot på reglernas idag generella och godtyckliga karaktär. Även beviskraven bör ses över då delägarna idag åläggs en opro-portionerligt hög bevisbörda.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 152.
    Falk, Nadja
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Exit-upplägg: En analys kring möjliga åtgärder för att minska fysiska personers användande av exit-upplägg för att undgå svensk beskattning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som syfte att analysera problematiken kring så kallade exit-upplägg. Syftet är vidare att hitta en möjlig lösning för att minska exit-upplägg som utförs av fysiska personer. Efter EU-Domstolens dom i

    X och Y-fallet öppnades en möjlighet att utföra exit-upplägg. Ett exit-upplägg innebär att en person gör en un-derprisöverlåtelse till ett holdingbolag i utlandet som personen själv äger för att se-dan efter en fullständig utflyttning få sina kapitalvinster beskattade i den nya hem-viststaten. Väljs ett land med låg eller ingen beskattning på kapitalvinster och har landet ett skatteavtal med Sverige som inte ger Sverige såsom källstat en rätt att be-skatta vinster kan beskattning av andelar minskas eller helt undgås.

    Problematiken kring exit-upplägg ligger i att tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL endast blir tillämplig i de fall då Sverige inte har något skatteavtal med den nya hemviststaten eller då skatteavtalet innehåller en rätt för Sverige att beskatta värdeökningar på an-delar som kan hänföras till Sverige som källstat. Utflyttningar sker dock vanligen till de länder som har ett skatteavtal som inte ger Sverige beskattningsrätt på kapitalvins-ter eller där rätten begränsas till färre än tio år. Den svenska tioårsregeln blir därmed lätt att undvika och på så sätt även mycket ineffektiv.

    Då utflyttningsskatter uppmärksammats av EU-Kommissionen bör Sverige invänta en läsning på EU-nivå. Under tiden regler utformas bör Sverige omförhandla skatte-avtal med de länder som är vanligast vid exit-upplägg, exempelvis Cypern och Mal-ta. Införs en rätt för Sverige såsom källstat blir det därmed svårare att undvika svensk beskattning. För att det ska bli lättare att få igenom denna ändring i skatteavtalen bör Sverige erbjuda en avräkning av skatt som tas ut i den andra staten. På så vis förlorar inte den aktuella staten något på ändringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 153.
    Farhan, Sarah
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § IL: Står tioårsregeln i strid med Sveriges skatteavtal?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.

    Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.

    För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln. Ett skatteavtal ingås mellan två eller fler länder och är till för att förhindra skatteflykt och dubbelbeskattning. I praktiken skall skatteavtalet tillämpas för att avgöra i vilket land en person skall anses skattskyldig för inkomster.

    Författarens slutsats är att utvidgningen av tioårsregeln föranlett att den gått före tillämpliga skatteavtal. Detta då både Regeringsrätten och Skatterättsnämnden tillämpat principerna om regelkonkurrens och ansett att då utvidgningen tillkommit senare än de flesta skatteavtal skall den ges företräde. Dessutom anser författaren att beslutsfattarna frångår de folkrättsliga förpliktelserna genom att de tillämpar svenska interna regler framför ett gällande skatteavtal.

    

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 154.
    Faust, Marie
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Jämkningsregeln 29:5 ABL: -Jämfört med motsvarande dansk rättsregel2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There are no set guidelines on how to interpret the criteria’s in the adjustment rule within the meaning of the companies act. The criteria’s are not discussed in literature and the Swedish case law in this area is very limited. A reason for the limited use of the adjustment rule is the slow and very costly process, which does not grantee the outcome of the case. Because of the lack of case law regarding damages and the adjustment rule it has not been up for discussion. The responsibility of a CEO or member of the board is a very central part in a working company. The rules for damages must therefore work as an incitement for a member of the board or CEO to show care and make decisions the very best of interest of the company. All types of companies involve some form of risk taking. The rules within the companies act shall not discourage the board or CEO to make well calculated decisions that in the end can become a loss-making deal.

    The adjustment rule in the companies act is written in very general terms. This is because of the large type of situations that can occur in a company. Sweden’s and the rest of Scandinavia’s legal systems are very much alike. To try and understand how the adjustment rule is supposed to be processed; a comparison is going to be made with another Nordic country’s equivalent rule, in this case Denmark. This can shed more light on how to interpret the adjustment rule within the meaning of the companies act, and if there are any differences between the two countries in the usage of this rule. If there are any differences, is the difference more beneficial seen to the person who has caused the damage?

    There are only minor differences between the two countries and the usage of the rule. However these differences can be seen at more beneficial to the person who has inflicted the damage, when using Denmark’s adjustment rule.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 155.
    Faust, Marie
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Sammanflätade avtaloch avtalstolkning: - Kredit, säkerhetsbilaga och avtal upprättade i samband med säkerhetsöverlåtelse av byggnad på ofri grund2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa är krediten, säkerhetsbilagan, avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkännande av överlåtelsen av arrenderätten. Det är dock oklart hur dessa förhåller sig till varandra då de verkar för olika saker trots att de är upprättade i ett nära funktionellt och tidsmässigt sam-band. Syftets första del är att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflätning eller om de ska bedömas isole-rade från varandra då varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. Sammanflätningen mel-lan tre avtal, ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkän-nande av överlåtelsen av arrenderätten” ansågs vara så stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade från varandra utan de utgör tillsammans ett avtal. Krediten och säkerhetsbilagan bedöms vara ett avtal då säkerhetsbilagan utgör en del av krediten och är således inte ett självständigt avtal.I ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse” finns det en klausul vilken av den bank som jag skriver för har ansetts vara snarlik den som gäller vid generell pantsättning. Problemet är dock att generell pantsättning inte ska förekomma i konsumentsam-manhang. Avtalstolkning genom den objektiva tolkningsmetoden gjordes för att fast-ställa klausulens innebörd då avtalet var ett standardavtal. Sedan jämfördes den med en generell pantsättningsklausul för att se hur lika de är. Det fastställdes då att verk-ningarna av klausulen är de samma som en generell pantsättningsklausul och de skill-nader som föreligger dem emellan är endast terminologiska samt att vissa ord var oli-ka men reellt inte påverkade klausulen vid en jämförelse. Klausulen kunde därför lik-ställas med en generell pantsättningsklausul som inte ska förekomma i konsument-sammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Fayad, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Svensk ordre public: Mål om makars förmögenhetsförhållanden2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ordre public-förbehållet innebär att svensk domstol har rätt att avstå från att tillämpa enutländsk rättsordning, erkänna eller verkställa en utländsk dom, om det skulle leda tillett resultat som är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som är uppenbart oförenliga med grunderna för rättsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. Frågan har i stället lämnats åt rättstillämpningen, främstdomstolen, att avgöra. I förslaget från Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållandenåterfinns ett ordre public-förbehåll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillämpas även om det inte är fråga om lagen i en medlemsstat. Medanledning av lagvalsreglernas universella karaktär är det angeläget att fastställa de konsekvensersom är förenliga med grunderna för rättsordningen i Sverige. Sannolikhetenför att den utländska rätten leder till ett resultat som strider mot grunderna för densvenska rättsordningen är större då makarnas förmögenhetsförhållanden ska avgöras enligten rättsordning vars lagbestämmelser är baserade på gammal tradition och kultur.Hit hör varken länder inom EU eller Norden, eftersom grunderna för rättsordningen inämnda länder liknar den svenska. Enligt svensk rättsuppfattning är det viktigt att degrundläggande rättigheterna som vardera make tillförsäkras inte åsidosätts på grund avdennes kön, ras, hudfärg, läggning, religion eller annan åskådning. Viktigt är även, beroendepå giftorättsgodsets storlek, att den ”svagare” maken tillförsäkras ett tillräckligtekonomiskt skydd, antingen genom äktenskapsrättsliga eller arvsrättsliga regler, i synnerhetdå den utländska rätten saknar regler om rätt att erhålla bodelning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Svensk ordre public- mål om makars förmögenhetsförhållanden
  • 157.
    Fayad, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Utländskt giftorättsgods: särskilt om lagvalsfråganSjälvständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The purpose of this essay is to investigate whether joint accommodation and house-holds located in a foreign country is included in the term material property in the Swedish material law or if it is limited to include only property located or situated in Sweden. In additional to the material law there is two essential acts which deal which partners capital relationship due to the marriage dissolution. One deals with the ma-terial relationships between Nordic marriages and the other one between non-Nordic marriages. This thesis elucidates the adaptation of both acts and clarifies which law is the applicable one in each scenario.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 158.
    Fernow, Emil
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Österlund, Tobias
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Väsentligt inflytande enligt IL 24 kap 10a §: – En utredning av gällande rätt och hur tillämpningen av uttrycket påverkar ränteavdragsreglernas prövning mot de Europeiska friheterna.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Väsentligt inflytande
  • 159.
    Finnigan, Gregory
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Svensk utflyttningsbeskattnings förenlighet med EU-rättens etableringsfrihet.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Flagstad, Malin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Bolagsrätt för små och medelstora bolag: En utredning kring hur de bör regleras2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 161.
    Folkestad, Geir
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Risk Management for Residential Property.: Hedging alternatives for small investors2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This thesis has the intention to investigate the risk situation for small investors in the domestic residential property market in Sweden, and discuss some alternatives for reducing that risk. Focus will be on risk reduction by diversification.

    Residential property is considered to be a rather safe investment for the long term investor. The return is determined by the change of value for the property (capital growth), and the direct return through net rental income. When investments in residential property are compared with other types of investments, they have high returns compared to their stan-dard deviation. Diversification gains are described in the frame of the Capital Assets Pricing Model (CAPM).

    The CAPM shows that portfolios based on residential property can reduce their risk and maintain the same level of returns through diversification. To get the best effect out of this diversification this should be done with assets that are least correlated with residential property. This thesis has tested with other residential property, other real estate and equities/bonds. Of which equities/bonds gave the best results. An optimal portfolio based on historical data from 1984 – 2003 suggests a portfolio with 40 -60 % residential property, 30 – 60 % bonds and 0 – 10 % equities. This is with a risk free rate between 3 – 11 %. The debt ratio for this portfolio is determined by the investor’s risk-aversity and utility function.

    The positive effects from diversification have to be compared to the increased scale effect from investing in more residential property when chosing new investment items. Investors can get a good diversification performance even with a few stakes. The main point in this thesis is that investors with residential property can get positive effects from diversification and the effects from diversification increase the more different the investments are.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 162.
    Forsberg, Annelie
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Transfer Pricing and Business Restructurings: Risk Allocation as set out in Issues Notes 1 of the OECD Discussion Draft2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to analyze the notion of risk as set out in Issues Notes 1, in the document “Transfer Pricing Aspects of Business Restructurings: Discussion Draft for Public Comment”. Furthermore, the approach of this draft is compared with the authorized OECD approach, established in the 2010 Report on the Attribution of Profits to Permanent Establishments. German law on transfer pricing provisions will also be examined to see whether domestic provisions could make a good example in allocating risks, as a supplement to the guidance from the OECD.

    Issues Notes 1 has been subject for a debate as to how it should be interpreted and whether the provisions laid down in the document provide the tax authorities of contracting states too much room for subjectivity in determining whether risk allocation scenarios as set up by associated enterprises have economic substance. It has also been argued that Issues Notes 1 is an attempt by the OECD to align risk allocation under Article 9 of the OECD Model Convention with the authorized OECD approach, applicable to permanent establishments, because risk allocation under Article 7 is conducted by applying the Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations by analogy. There are however crucial differences between associated enterprises and permanent establishments which makes this impossible.

    The guidance under Issues Notes 1 is insufficient, why the OECD should seek to further clarify the concepts regarding business restructurings. The German way of implementing domestic provisions is incompatible with the provisions of the OECD and Article 9 and therefore violates most of its tax treaties.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 163.
    Friberg, Kristin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Swedish Implementation of the InfoSoc Directive: Emphasis on the Exception for Private Use2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Upphovsrätten har alltid varit föremål för två motstående intressen, dels upphovsrättsinnehavarens intresse, dels det allmännas intresse. Det är upp till lagstiftaren att bibehålla denna balans och samtidigt förse båda parter med tillfredställande lösningar. De enheter som interagerar i denna balansakt för den här uppsatsen är: upphovsrätten i sig, undantag till och inskränkningar i upphovsrätten, Trestegsregeln vilken skall reglera undantagen och inskränkningarna samt skyddet av tekniska åtgärder. Den sistnämnda enheten är en indirekt reaktion på informationssamhällets ankomst där upphovsrättsskyddade verk kan kopieras digitalt samt spridas med minimal ansträngning. Det som utmärker informationssamhället är ett ökat antal av digitala intrång, särskilt över Internet, samt det faktum att kopian av verket helt motsvarar originalets kvalité. För att motarbeta piratkopiering i informationssamhället samt harmonisera medlemsstaternas olikheter gällande undantag till och begränsningar i upphovsrätten, har ett upphovsrättsdirektiv framarbetats. Sverige implementerade direktivet 1 juli, 2005 och syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida implementeringen har upprätthållit eller förvrängt denna känsliga balansakt. Informationssamhällets ankomst har särskilt påverkat undantaget för privat bruk, dels p.g.a. att intrång från aktörer i denna sektor är svårkontrollerade, samt dels p.g.a. den olägenhet som ett intrång i användarnas privata sfär skulle utgöra. Utifrån det som behandlas i denna uppsats visar det sig att balansen har upprätthållits rent generellt, men att det även har uppstått särskilda effekter som kan orsaka, eller kan komma att orsaka en förvriden balans. Exempelvis har den svenska lagstiftaren intagit en mycket restriktiv ställning, inte bara gentemot digitalt privat bruk, utan även gentemot analog användning. Det framgår också att Trestegstestet och dess ställning i nationell lag kan vara beroende av lagstiftningstraditioner. Vidare riskerar verk som är föremål för förmånstagare av ett lagstiftat undantag till upphovsrätten, att låsas in p.g.a. skyddet av tekniska åtgärder. Problemet är relaterat till den svenska lagstiftarens val att inte implementera en bestämmelse för ett ikraftträdande av undantag för privat bruk. Generellt sett är detta problem mycket komplext vilket förhindrar en lösning på ett sådant här tidigt stadium.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 164.
    Frick, Julia
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Beneficial Owner: - Begreppet i samband med tioprocentsregeln i 24 kapitlet 10 d § IL2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I svensk rätt gäller som utgångspunkt att alla räntor är avdragsgilla. Sedan 1 januari 2013 begränsas dock rätten till avdrag för samtliga koncerninterna lån, eftersom det visat sig att bolag utnyttjat rätten till avdrag för att uppnå skattefördelar. Det finns dock undantag till begräsningen då avdrag ändå kan medges. Ett sådant undantag är den så kallade tioprocentsregeln. Regeln innebär att avdrag ändå kan medges, om det företag som faktiskt har rätt till inkomsten beskattas med minst tio procent. Det har dock visat sig att bolag anpassat sig till regeln genom att sätta upp lånestrukturer där räntan ”slussas” via flera bolag. Slussningen av räntebetalningen görs för att uppnå kravet på en beskattning av tio procent, för att slutligen landa hos ett bolag där räntan beskattas betydligt lägre än tio procent.

    För att förhindra slussning har det infört ett krav i lagtexten på att det ska vara det bolag som faktiskt har rätt till inkomsten, som ska beskattas med minst tio procent för att avdrag ska medges. Det råder oklarheter kring hur det ska avgöras vilket bolag som faktiskt har rätt till inkomsten i koncerninterna låneströmmar. Lagstiftaren har infört kravet i syfte att förhindra slussning, samtidigt som begreppet har likställts med beneficial owner. Beneficial owner härrör från anglosaxisk rätt och förekommer också inom skatteavtalsrätten. Begreppet bygger på att man skiljer mellan legal och ekonomisk äganderätt. En sådan skillnad görs inte i svensk rätt, varför införandet av begreppet har skapat förvirring i rättstillämpningen. Domstol har dock inte, trots uttalandet i propositionen, tagit hänsyn till beneficial owner i sitt resonemang i att avgöra vem som faktiskt har rätt till inkomsten.

    Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning OECD:s beteckning på beneficial ownership skulle bli accepterad av den svenska domstolen och om så, vilken styrka detta skulle ges i förhållande till resonemanget om slussning i förarbetena. Det råder således en oklarhet hur beneficial owner förhåller sig till det svenska begreppet. Något som står klart är dock att Skatteverket genom att avgöra vilken bolag som faktiskt har rätt till inkomsten nu har ytterligare ett vapen till att neka avdrag för ränta mellan bolag inom en intressegemenskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Julia Frick Masteruppsats
  • 165.
    Frick, Julia
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap. Högskolan i Jönköping.
    Sveriges möjligheter till informationsutbyte: Utvecklingen på området samt avtalen med Schweiz och Liechtenstein2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 166.
    Frånlund, Olof
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Aktiemarknadsnämnden som myndighetsutövare: En studie av nämndens sammansättning och värdet av dess uttalanden avseende tolkning av lag2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex. premie, skyddas minoriteten.

    För Sveriges del har detta område sedan tidigare endast reglerats av självreglering utarbetad av Näringslivets Börskommitté (NBK) som blivit giltig i och med noteringsavtalen. Aktiemarknadsnämnden (AMN) har sedan starten agerat tolknings- och dispensinstitut avseende dessa Takeover-regler.

    I och med direktivets genomförande kom bestämmelserna om bl.a. budplikt och försvarsåtgärder att lagregleras, samtidigt som ett lagstadgat krav för budgivare att följa den befintliga självregleringen[3] (takeover-reglerna) infördes. Detta har inneburit att AMN numera på delegation från Finansinspektionen (FI) utför myndighetsutövning och tolkar lag vid tolknings- och dispensuttalanden avseende LUA. Detta ger upphov till ett antal frågor, bl.a. angående nämndens sammansättning och värdet av dess uttalande som rättskälla.

    Tolknings- och dispensfrågor får enligt LUA överlåtas till ett organ med representativa medlemmar för näringslivet. De som främst berörs av nämndens uttalanden är ett aktiemarknadsbolags huvudsakliga intressenter; bolaget självt och dess aktieägare. Aktieägarna kan även delas upp i en majoritet och en minoritet. På den svenska aktiemarknaden är det vanligt med en stark majoritet eller kontrollägare. Den för svenska förhållanden accentuerade intressekonflikten är därför mellan majoritets- och minoritetsintresset.

    AMN:s ledamöter utses av Föreningen för god sed på aktiemarknadens styrelse, vars huvudmän är framförallt branschorganisationer. I uppsatsen konstateras att det både bland föreningens huvudmän och nämndens ledamöter finns ett starkt representerat lednings- och majoritetsintressen medan ett utpräglat minoritetsintresse endast finns hos en ledamot i nämnden. Det har anförts att domare och akademiker skall garantera rättssäkerheten men på grund av att de endast utgör en marginell del i nämnden får de anses sakna avsedd verkan.

    AMN:s uttalanden avseende LUA bör formellt sett inte ha någon prejudicerande verkan då nämnden är första instans. Det är dock lagstiftarens avsikt att tyngdpunkten skall ligga i första instans, vilket tillsammans med den mycket låga frekvensen av överklaganden får till följd att nämnden hittills i praktiken varit högsta instans. Vad gäller takeover-reglerna är AMN även i fortsättningen enda instans och tolkare. I avsaknad av fler avgöranden från högre instans får därför AMN:s uttalanden tillmätas stor vikt vad gäller god sed på aktiemarknaden.

    [1] Lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

    [2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden.

    [3] Regler rörande offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden NASDAQ OMX Stockholm, den 1 oktober 2009, utvecklade av NBK.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 167.
    Furlan, Karolina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    CFC-reglerna: -en studie av den svenska CFC-lagstiftningen och dess förenlighet med internationella åtaganden i form av skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal beträffande inkomst och förmögenhet2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den svenska CFC-lagstiftningens förenlighet med internationella åtaganden i form av skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal har varit ett omdiskuterat ämne inom svensk lagstiftning under mer än ett decennium. Tvistigheten kring CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal förekommer också i andra medlemsstater av OECD.

    Den svenska CFC-lagstiftningen tillämpas sedan 1 januari 2004. Rättsföljden av lagstiftningen framgår av 39 a kap. 13 § IL. Syftet med CFC-lagstiftningen är att förhindra en erosion av den svenska skattebasen. Utan CFC-lagstiftning skulle en skattebetalare kunna etablera företag i lågbeskattde jurisdiktioner enbart i syfte att minska den totala skattebördan. Genom att tillämpa CFC-lagstiftningen beskattas en delägare löpande för sitt innehav i den utländska juridiska personen.

    Enligt förarbeten är CFC-lagstiftningen förenlig med de svenska skatteavtalen. Lagstiftaren lägger stor vikt vid ordalydelsen i kommentarerna till OECD:s modellavtal. OECD rekommenderar medlemsstaterna att tillämpa lagstiftningen.

    Uppsatsen visar att CFC-lagstiftningen är förenlig med skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal. Syftet med skatteavtal är att förhindra juridisk dubbelbeskattning. CFC-lagstiftningen ger upphov till ekonomisk dubbelbeskattning. Diskussionen gällande CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal beror på kommentarernas rättsliga verkan samt därtill framställda anmärkningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 168.
    Fuszpaniak, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det förstärkta laglottsskyddet: Vid generationsskifte2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    When a person of the older generation in a family owned company wish to transfer his ownership to a person in the younger generation this can be done through a succession of generation. Different methods can be used to proceed with such a matter, selling the company shares for a price below the market value is one example of this.

    When the owner transfers shares to a person in the younger generation, either as a gift or by selling them to a price below the market value, the provision in the 7th chapter 4 § ÄB can be applicable. This provision establish that; when a gift that has been given during the grantors lifetime and when the purpose of this gift is to be equivalent to a testament, the gift shall be returned to the receiver if this action confines with the direct heirs statutory portion.

    A gift is to be equivalent to a testament when the giver had the intention to arrange the succession when the gift was given away, and when this gift did not amount to any economical sacrifice for the giver. There are two situations which causes a gift to be equivalent to a testament. The first situation arises when the gift is given by the giver right before his death, on his deathbed so to speak. The other situation arises when the giver keeps his right of using the gift or when he claims the right to the return, such as dividends etc, of the given property.

    Based upon the conditions that are to be fulfilled for a direct heir to make use of the regulation to claim his statutory portion, some situations can be constructed where the provision in the 7th chapter 4 § ÄB should be both applicable and inapplicable, depending on the nature of the situation. However, there are situations in which it is doubtful whether a gift in a succession of generation is to be equivalent to a testament and whether there exists certain circumstances that will make the provision inapplicable. Even though it is possible to construct situations where the provision is both applicable and inapplicable, one cannot be certain about the outcome in any particular case since there might be circumstances that differs from one situation to another and which will determine whether the provision is applicable.

    In situations where the provision is applicable, the receiver of the gift has an obligation to return the gift or secondary to pay compensation if this is not possible. According to the wording in the provision, the receiver should not be able to determine whether to return the property or whether to pay compensation himself, this is since it is stated in the provision that the property is to be returned and payment is only to be made when this is not possible. In situation where the gift can be returned the receiver shall therefore do this regardless of his opinion of the matter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 169.
    Fuszpaniak, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Kortare avbrott: Analys av SKV:s ställningstagande avseende kortare avbrott i tredje land2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sexmånaders- och ettårsregeln är en av de metoder som används för att eliminera den internationella dubbelbeskattningen. För att sexmånaders- och ettårsregeln ska vara tillämpliga får inte den skattskyldiga personen göra kortare avbrott i Sverige som är mer än 6 dagar per varje hel månad eller mer än 72 dagar under ett och samma anställningsår. I lagen stadgas det inget om hur många dagar en skattskyldig får tillbringa i tredje land, dock har SKV kommit med ett ställningstagande som berör denna fråga. SKV har kommit fram till att en skattskyldig inte får vistas mer än 8 dagar per hel månad eller mer än 96 dagar under ett och samma anställningsår i Sverige och i tredje land.

    SKV:s ställningstagande har ifrågasatts då det bland annat anses att ställningstagandet saknar stöd i lagtext, förarbeten och praxis. Mot bakgrund av SKV:s ställningstagande är uppsatsen syfte att analysera för vilka lagtolkningsmetoder SKV har använt sig av i sitt ställlningstagande samt att utreda för huruvida SKV har stöd för sitt ställningstagande i lagtext, förarbeten och praxis.

    Analysen om vilka lagtolkningsprinciper SKV har använt sig av i sitt ställningstagande visar att SKV har använt sig av en subjektiv lagtolkningsmetod. Det finns det som talar för att SKV har använt sig av en teleologisk lagtolkningsmetod i sin bedömning. Det finns också det som talar för att SKV kan ha använt sig av en objektiv lagtolkningsmetod vid tolkningen av kortare avbrott vid tillämpningen av ettårsregeln, dock kan inga säkra slutsatser dras då det finns argument som talar både för och emot en sådan tolkning.

    Analysen om huruvida SKV har stöd för sitt ställningstagande utifrån lagtext, förarbeten och praxis visar att SKV saknar stöd för sitt ställningstagande vad gäller sexmånadersregeln. Vad gäller ettårsregeln visar analysen att SKV har stöd för sitt ställningstagande utifrån lagtext, förarbeten samt praxis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kortare avbrott
  • 170.
    Gankin, Dimitri
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gränsöverskridande förlustutjämning: En analys av EU-domstolens domar2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I de flesta medlemsstater kan vinster och förluster som uppkommer i samma koncern utjämnas om bolagen i koncernen är belägna i samma medlemsstat. Den typen av utjämning utsträcker sig inte i allmänhet till en koncern etablerad i flera medlemsstater. Eftersom en EU-harmonisering vid gränsöverskridande förlustutjämning saknas, riskerar vinster och förluster inom en koncern att hamna mellan olika skattelagstiftningar. Det medför i sin tur att förlustutjämning inom en koncern inskränks till den medlemsstat där vinsten eller förlusten uppstår. En koncern etablerad i flera medlemsstater riskerar härmed att beskattas högre än deras sammanlagda resultat på EU-nivå.

    Problemet med gränsöverskridande förlustutjämning är inte begränsat till att endast avse koncerner belägna i flera medlemsstater utan omfattar även företag med ett fast driftsställe i en annan medlemsstat än sin hemviststat. Precis som för inhemska koncerner tillåter medlemstater förlustutjämning för nationella företag med ett inhemskt fast driftsställe. När ett företag bedriver verksamhet från ett fast driftställe i en annan medlemsstat är det den avräkningsmetod som valts i de dubbelbeskattningsavtal som ingåtts mellan medlemsstaterna, som avgör om det fasta driftsställets förluster ska beaktas vid beräkningen av hela företagets resultat.

    I Marks & Spencer tillät domstolen för första gången en gränsöverskridande förlustutjämning. Enligt Marks & Spencer-målet kan ett moderbolag ta emot ett dotterbolags förlust vid det fall dotterbolaget har uttömt alla möjligheter till att beakta förlusten i sin hemviststat. Vad som anses med att dotterbolaget har uttömt möjligheterna till att beakta förlusten i sin hemviststat är oklart. Att ett dotterbolag ska likvideras eller tas över av en tredje part får i nuläget anses innebära att förlusterna är definitiva och en medlemsstats lagstiftning inte kan hindra att en sådan förlust beaktas i moderbolagets hemviststat.

    Precis som för koncerner är det, genom Lidl-målet, fastställt att domen i Marks & Spencer utsträcker sig till att även avse fasta driftställen. En gränsöverskridande förlustutjämning kan få företas med ett bolags fasta driftställe beläget i en annan medlemsstat, men bara om det rör sig om definitiva förluster och det fasta driftstället har uttömt möjligheterna till att beakta förlusten i etableringsstaten. I ett sådant fall är inte nationell lagstiftning proportionell och går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade ändamålen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 171.
    Genfors, Marcus
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Förmånsbeskattning av dispositionsrätter till tillgångar i fåmansföretag2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis discusses taxation of benefits, which shareholders and company leaders can enjoy from close corporations. The Government said in the government bill lead- ing to the amendments regarding taxation of benefits, that it should be the possibility alone to enjoy benefits that should be the reason to impose taxes on company lead- ers. The Swedish tax agency (Skatteverket) has agreed to that statement. In other words, it isn’t necessary that someone actually enjoys the company’s assets for pri- vate use, it is enough that they have the right of disposal of them in order to be taxed. The question that arises is how a benefit can be defined as something you can enjoy rather then something you actually enjoy.

    The objective of this thesis is to straighten out if there are legal grounds for imposing taxes on company leaders just because they have the right of disposal to the compa- ny’s assets, and in that case which those legal grounds are.

    Different courts have interpreted the law in different ways in a number of cases, which this thesis gives an account of. In summery, the conclusion is that there are a legal grounds for imposing these taxes on company leaders because of their right of disposal to the company’s assets. The case law has interpreted the law and the gov- ernment bill, and from that interpretation developed a rule that declares that owners and leaders in close corporations shall be taxed based on their right of disposal.

    The reason for this is that the vision for the enactor is to reach neutrality between people who run and own companies and people who are employed in a regular way. The rule that assess company leaders in close corporations because of their right of disposals preventing people from letting their company pay their private cost of living. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 172.
    Genfors, Marcus
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Verksamhetsrekvisitet i relation till förvaltande fåmansföretag: När anses delägare vara verksamma i betydande omfattning?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Verksamhetsrekvistet i relation till förvaltande fåmansföretag
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Compensation of Losses in Foreign Subsidiaries within the EU: A Comparative Study of the Unilateral Loss-Compensation Mechanisms in Austria and Denmark2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study commences in the problems related to the restricted possibilities for cross-border groups to take losses incurred in foreign subsidiaries into account upon taxation. These difficulties lead to the situation where the overall tax burden of the group, seen as an economic unit, might exceed its economic capacity. Such over taxation is likely to cause the cross-border group cash-flow disadvantages, liquidity problems, reduced expansion possibilities and it might also effect the organisation and location of the group’s business activities.

    This study has two research aims; firstly to analyse unilateral compensation of losses in foreign subsidiaries de lege lata, and secondly to analyse the consequences of different alternatives, as well as refraining from taking specific measures, upon opening up a unilateral system to cover also foreign losses de lege ferenda. In these respects, the experiences from the Austrian and Danish unilateral loss-compensation systems, under which losses incurred in foreign subsidiaries are acknowledged, serve as valuable sources of information.

    The findings in the study are evaluated based on the fundamental objectives that ought to be balanced from the perspective of the group as well as the loss-granting state. These objectives are; the recognition of the ability of the cross-border group, seen as an economic unit, to pay taxes; the prevention of double dip of losses, and the prevention of arbitrary as well as permanent income shifting between MS.

  • 174.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Dansk sambeskattning av gränsöverskridande koncerner2003Ingår i: IUR-Information, nr 5/6, s. 19-21Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 175.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det svenska apoteksmonopolet2004Ingår i: IUR-Information, nr 6/7, s. 23-24Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 176.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    EG-domstolens avgörande i Marks & Spencermålet: en kort kommentar2006Ingår i: IUR-Information, nr 2, s. 4-7Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 177.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gränsöverskridande förlustutjämning i ett EG-perspektiv2003Ingår i: IUR-Information, nr 8, s. 9-15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 178.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Mål C-168/01 Bosal Holding2004Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, Vol. 54, nr 3, s. 146-151Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 179.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Om ränteavdrag i EG-domstolens praxis2009Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, Vol. 59, nr 3, s. 93-102Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 180.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skattemässig särbehandling av moderbolag inom EG2003Ingår i: IUR-Information, nr 10, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Ghajar, Homa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ett europeiskt småmålsförfarande2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förordningen om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EG) nr. 861/2007 trädde ikraft den 1 augusti år 2007. Förordningen tillämpas fullt ut från och med 1 januari år 2009. Förordningen tillämpas i samtliga medlemsstater utom i Danmark. Förfarandet som inrättas genom förordningen utgör endast ett alternativ till befintliga rättegångsförfaranden. För Sveriges del innebär detta att förordningen ska vara ett alternativ till bestämmelserna i rättegångsbalken. I verkställighetsdelen ska förordningen vara ett alternativ till Bryssel I-förordningen.

    Förordningens syfte är att förenkla, påskynda samt kostnadseffektivisera handläggningen av småmål. Förordningen gör det även enklare för parterna att få erkännande och verkställighet av ett avgörande i det europeiska småmålsförfarandet i en annan medlemsstat. Förordningen är tillämplig inom privaträttens område, tvisten ska ha en gränsöverskridande karaktär, fordran får inte överstiga 2 000 euro samt domstolen måste vara behörig.

    Det finns både för- och nackdelar med förordningen utifrån ett svenskt perspektiv. En nackdel kan vara den ökade målströmningen till de allmänna domstolarna, vilket kan vara resurskrävande. Även antalet exekvaturmål i Svea hovrätt kommer förmodligen att öka. Den största fördelen med förordningen är att den har avskaffat exekvaturförfaranden i form av nationella verkställighetsförklaringar. Sådana verkställighetsförklaringar finns dock i Bryssel I-förordningen men på ett mer förenklat sätt.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 182.
    Glaad, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Kapitaltäckningsgarantier: Krav på avrop eller automatiskt utlösande?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    If an enterprise lacks capital it might be in desperate need of capital contribution to avoid liquidation. One solution to restore the economic balance, is to construct a contract in which the enterprise ensures that capital contribution will be made on given conditions. The purpose with this thesis is to analyze different ways to establish such agreements.

    A capital contribution can be triggered by a call-off from the board of directors to the contributor, or automatically, when the shareholders’ equity falls below 50 percent of the registered capital stock. In the literature, the latter is represented as the most adaptable. A consequence of capital contribution, that automatically triggers when shareholders’ equity falls below the critical point, is that it enables for enterprises to stay at a low economic level. This is because the automatically triggered contribution keeps the economic level just as high as necessary. Thus, the enterprise does not have to perform measures that otherwise would be required, according to the Swedish Companies Act. From that follows, that such agreements enables a possibility for the board of directors to avoid legal responsibility to set up a control balance sheet, controlled by an independent auditor. This indisputably reduces the protection for creditors, which are intended to be protected by the rules in the Swedish Companies Act. Therefore, in my opinion, such contractual terms for capital contributions should not be acceptable. When a board of directors has to trigger the contribution by a call-off, they are instead obliged to define the amount before the contribution can be made. Consequently, preventing inactivity within the board of directors, which must be frequently updated with the financial situation. Accordingly these terms of contract in an agreement of capital contribution, would be more in line with the regulations in the Swedish Companies Act.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 183.
    Glaad, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Hardcore Restrictions on Internet Distribution under the Regulation 330/2010: The scope of Objective Justifications and the Double Negative Presumption2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines the approach and attitude towards restrictions on internet distribution in distribution systems under EU competition law. When the Regulation 330/2010 and the Vertical Guidelines entered into force in 2010 a new level of guidance was given by the Commission on internet distribution. The Vertical Guidelines made an important contribution with its detailed rules but did also leave some questions. In the case C-439/09, Pierre Fabre Dermo-Cosmétique which came in the late 2011 the COJ gave its first preliminary ruling concerning internet distribution and two of those questions are addressed and examined in this thesis.

    The Vertical Guidelines state that distributors are generally free to use internet for sale and marketing purposes and the first question regards the scope of objective justifications for restricting internet distribution. The thesis shows that the Commission has taken a quite restrictive approach on restrictions on internet distribution which has, at least partly, been confirmed by the COJ. It is however possible to objectively justify restrictions with reference to foremost health and safety but also due to technically advanced and high quality products.

    The second question concerns the double presumption rule mentioned in the Vertical Guidelines stating that an agreement containing a hardcore restriction is presumed to infringe Art 101(1) in the TFEU by not being exempted by Regulation 330/2010 and to not fulfill the criteria in Art 101(3) in the TFEU for being individually exempted. The examination of the rule and the analyze of case law gives that the COJ does not seem to take the presumption rule into consideration in regard of internet distribution. The conclusion is however that; restrictions together with any other directly or indirectly outright bans on internet distribution must be carefully constructed and performed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The hardcore restriction on internet distribution
  • 184.
    Godring, Björn
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Wåhlin, Lisa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Business Restructurings and Transfer Pricing in Germany and Sweden: The concepts of profit/loss potential and indemnification2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Business restructurings within multinational enterprises (MNEs) are regular occurrences. Such restructurings are often carried out in order to increase the MNE‟s competitiveness on the market by making the supply chain and management more efficient in order to ac-quire benefits due to economies of scale. There is a risk that such cross-border business re-structurings will transfer the profit/loss potential that is associated with the assets, risks and/or functions that are transferred, to low-tax jurisdictions in order to minimize the MNEs tax burden. Germany amended its tax act in order to prevent such profit potential from being transferred out of the country. This amendment came into effect on the 1st of January 2008. The OECD, which is the normative body on the international tax arena, re-leased a Discussion Draft for the public in September 2008 with the purpose to highlight the transfer pricing aspects of business restructurings and to serve as an interpretation of the application of the Transfer Pricing Guidelines on business restructurings. In this thesis, the concepts of profit/loss potential and indemnification, as they are pre-sented in the Discussion Draft, will be analyzed. The interpretation of the OECD will then be contrasted with the German and Swedish regulation of these concepts. The OECD defines a business restructuring as a transfer including a bundle of assets, risks and/or functions which are transferred across borders within a MNE. If this transfer in-volves the shift of profit/loss potential it shall be included in the valuation of the transfer price of the transactions. The profit/loss potential shall only be included if it can be identi-fied as belonging to a specific asset, risk or function of the bundle. In Swedish legislation there is only one rule which tax authorities can use in order to adjust the income of related parties. This regulation is not a specific rule for business restructurings as such but a gener-al rule for all transfer pricing matters. Sweden has traditionally followed the OECD guide-lines and the Swedish courts and tax authorities will most likely apply the guidance set out by the OECD on business restructurings as well.

    Germany views a business restructuring as a transfer package which consist of assets, risks and/or functions which are transferred a cross borders within a MNE. The concept of business opportunities, i.e. the profit potential of the combined assets, risks and/or func-tions of the transfer package, shall be included in the valuation of the transfer package. In the valuation of the transfer package synergy effects for the MNE and location savings as a whole shall be included. This concept deviates from the view of the OECD. The OECD states that only local synergy effects and location savings shall be included in the valuation of the transfer package. The German approach leads to an inherent risk of overvaluation of the transfer package. The way of valuing the transfer package in Germany could lead to

    taxation without realization, i.e. profits that would never have been or never could be rea-lized in Germany will be taxed. This contradicts the principle of realization. The OECD, in the Discussion Draft, gives an account for the possibilities for an indemni-fication for the transferor. A business restructuring can sometimes be compared with the breach of a contractual relationship. In such a situation, associated parties would be entitled to an indemnity if independent parties would be indemnified. Such an approach will be dif-ficult to apply in practice since indemnification is closely linked to nations national com-mercial legislation. The matter of indemnifying a party shall be decided on the merits of each case, and it can thereby be complicated to formulate a general regulation. The ques-tion regarding which authority shall be competent to govern such a matter must thereby al-so be resolved.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 185.
    Good, Helena
    Högskolan i Jönköping. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Business Restructurings: Transfer Pricing Aspects from a Distributor's Perspective - When Should Shifted Profit Potential be Remunerated?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The OECD Guidelines stipulates that a business restructuring resulting in shifted profit potential not automatically implies that compensation should be paid between the restructuring parties. This thesis examines when shifted profit potential should be remunerated from the perspective of the fictive Swedish distributor Enterprise A which is facing a business restructuring. The arm’s length principle does not require any remuneration for the mere shift of profit potential when applying the principle on business restructurings. Instead, the questions are whether there has been a transfer of something of value; or a termination or significant renegotiation of the current agreement. In the context of remuneration for shifted profit potential the questions can be rephrased to whether considerable assets and/or rights have been transferred which carry considerable profit potential that should be remunerated. And, whether the arm’s length principle requires remuneration to be paid by reference to the concept of “options realistically available”. Enterprise A’s shifted profit potential could be remunerated and thus have tax consequences if there are other options realistically available for the entity apart from entering into the business restructuring. Enterprise A’s bargain power would then have been greater and consequently the chances of being remunerated as well. Further, Enterprise A could be remunerated as a result of the shifted profit potential if the entity takes title to transferred marketing intangibles that can be identified and assessed valuable. The shifted profit potential should as well be remunerated and thus have tax consequences if the parties in Corporate Group C have included a compensation clause in their contract, and the clause can be assessed as at arm’s length when considering what independent parties would have agreed upon.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Business Restructurings - Transfer Pricing Apects From a Distributors's Perspective
  • 186.
    Grahn, Josefine
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Innovationsupphandling: Innovationspartnerskap, ett upphandlingsförfarande med genomslagskraft genemot befintliga förfaranden för upphandling av innovativa lösningar?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det sker väldigt få innovationsupphandlingar i dagsläget i Sverige. Innovationsupphandling är att upphandla okända lösningar på ett definierat problem eller behov och för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad. Gällande upphandlingslagstiftning förhindrar inte innovationsupphandling, dock begränsas myndigheters möjligheter att aktivt arbeta med innovativa företag att ta fram nya lösningar samt att visa målkonflikter uppstår mellan upphandlingslagstiftningen och de grundläggande EU-rättsliga principerna som ska beaktas vid all upphandling. Vidare finns inte ett specifikt upphandlingsförfarande avsett för innovativa lösningar i gällande regelverk.

    Den 15 januari 2014 antogs tre nya direktiv om upphandlingsregler med den allmänna målsättningen att förenkla upphandlingsförfarandet samt att göra regelverket mer flexibelt. Det har även tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, innovationspartnerskap. Innovationspartnerskap bör tillåta upphandlande myndigheter/enheter att ingå i långsiktiga partnerskap för utveckling och efterföljande köp av nya, innovativa varor, tjänster, eller byggentreprenader. Frågan är om detta nya upphandlingsförfarande bidrar till den förbättring som behövs och medför att myndigheter faktiskt tar steget och satsar på innovationsupphandling?

    Innovationspartnerskap bör baseras på bestämmelserna om förhandlat förfarande under konkurrens och ska få tillämpas i princip när den upphandlande myndigheten/enheten finner det lämpligt. Med beaktande av detta anser uppsatsförfattaren att det finns goda förutsättningar att innovationspartnerskap medför en förbättring och förenkling för innovationsupphandling. Det som återstår att se är hur lagstiftaren väljer att implementera bestämmelserna i den svenska upphandlingslagstiftningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Granlund, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    ACTA-avtalets internetregler: Förenliga med EU:s grundläggande fri-och rättigheter?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med den gränsöverskridande handeln har intrång i immateriella rättigheter blivit ett växande problem i Europa och resten av världen. I juni år 2008 inleddes förhandlingar om ett nytt internationellt handelsavtal mellan Europa, dess medlemsländer och tio andra länder som ska hindra intrång i immateriella rättigheter. Avtalet heter ACTA, vilket står för Anti-Counterfeiting Trade Agreement.

    Den 26 januari 2012 skrev EU och tjugotvå av dess tjugosju medlemsstater under en avsiktsförklaring till avtalet och EU:s interna processer om avtalet inleddes. I samband med detta påbörjades stora protester mot avtalet runt om i Europa. Allmänheten propagerade att ACTA-avtalets regler avseende internet inskränker medborgares fri- och rättigheter i EU såsom rätten till yttrandefrihet, informationsfrihet, integritetsskydd och dataskydd. Efter flertalet protester och 2,4 miljoner underskrifter till Europaparlamentet orsakades en osäkerhet till avtalet bland EU:s institutioner och medlemsländernas myndigheter. Detta ledde till att Europakommissionen skickade avtalet till Europadomstolen för prövning.

    Frågan är huruvida ACTA-avtalets regler, som ska säkerställa skyddet av immateriella rättigheter på internet, är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter. I följande uppsats kommer utredas och besvaras om avtalet kommer inskränka EU: medborgares grundläggande fri- och rättigheter avseende internet eller om det är förenligt. Slutsatsen som presenteras i uppsatsen är att ACTA-avtalets regler avseende internet inte är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Granlund, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Feka, Hake
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ne bis in idem: Tillämplig på förhållandet mellan skattetillägg och skattebrott samt på förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Europakonventionen och EU:s stadga föreskrivs principen ne bis in idem som innebär att en person inte kan bli dömd eller straffad två gånger för samma gärning. Sedan Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt år 1995 har principens tillämpningsområde på det skatterättsliga området blivit omdiskuterad. Flera fall har prövats av både Europadomstolen och Högsta Domstolen (HD), i strävan att avgöra huruvida dubbelbestraffning har förekommit vid tillämpning av de svenska skatterättsliga bestämmelserna om skattetillägg, skattebrott och bokföringsbrott. Rättsinstansernas prövningar har resulterat i olika bedömningar, varpå rättsläget för principens tillämpningsområde i svensk rätt anses oklart.

    Uppsatsens syfte är att klargöra om ne bis in idem är tillämplig på förhållandet mellan skattetillägg och skattebrott samt förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott.

    Författarnas slutsats är att principen ne bis in idem är tillämplig på förhållandet mellan skattetillägg och skattebrott för att båda sanktionerna skattetillägg och skattebrott har straffrättslig karaktär samt att sanktionerna vid en jämförelse av omständigheterna är väsentligen samma och därför avser samma brott. Avseende förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott, som prövas av HD för tillfället, är författarnas bedömning att båda sanktionerna har straffrättslig karaktär och baseras på samma omständigheter för att en anknytning mellan omständigheterna för sanktionerna föreligger och därför utgör de samma gärning. Principen ne bis in idem ska därför vara tillämplig även på förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Granström, Stefan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Hur kommer de nya skatteavtalen att påverka CFC-lagstiftningen?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har sedan lång tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgångar utomlands i lågbeskattade länder, där sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen är att förhindra eller åtminstone försvåra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-ländska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstår i utländska juridiska personer, oavsett om delägaren erhåller någon utdelning eller inte.

    De senaste åren har skatteavtal angående utbyte av information mellan Sverige och lågbe-skattade länder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod säkerställa den svenska skattebasen. Sedan 2007 har över trettio avtal ingåtts med bl.a. länder som Schweiz, Luxemburg och Brittiska Jungfruöarna. Avtalen har till syfte att ge Skatteverket möjligheter att få tillgång till exempelvis bankinformation i utlandet och avtalen är även viktiga för att myndigheten ska kunna kontrollera svenskars inkomster och förmögenheter utomlands.

    Denna uppsats behandlar hur CFC-lagstiftningen bör komma att påverkas av de nya avta-len angående utbyte av information. I analysen fastställs att avtalen gällande informations-utbyte torde innebära att Sveriges CFC-lagstiftning blir effektivare till viss del, men att lag-stiftningens syfte skulle få ännu större inverkan med bättre avtal. Likväl fastställs att vid ett närmare samarbete mellan Sverige och de lågbeskattade länderna avseende flertalet förbätt-ringar torde CFC-lagstiftningen slutligen kunna bli överflödig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Green, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Angelägna allmänna intressen: En begränsning av möjligheten att genomföra kommersiellexpropriation?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Commercial expropriation occurs when real property is compulsory acquired by a private operator. This phenomenon is relatively new and has been criticized not only because of the rules concerning compensation, but also from the point of view of permissibility.

    An intervention in the protection of property must fulfill the requirement of important public interest set out in RF 2 kap. 15 § in order for it to be allowed. There is no definition regarding what constitutes an important public interest, the only thing that exist is a non-exhaustive list in the preparatory work. This in turn has led to the creation of a broad discretion when it comes to determining what constitutes important public interests. The broad discretion is making it difficult for the courts to reject interventions due to the vague meaning of the requirement.

    Commercial expropriations are not exempted from the difficulty of determining the meaning of important public interests. What makes commercial expropriation controversial is the fact that it occurs under the same rules that govern communi-ty expropriation, although private operators are driven by profit motives. The problem is the fact that the requirement does not limit the possibilities of making interventions in the protection of property. The necessity of having a requirement without meaning that should limit the possibilities of making interventions can be questioned. The possibility of making all or nothing fit under the requirement can affect legal certainty in a negative way, because it becomes difficult to predict the reasons that may justify expropriation.

    In order for the requirement to work as a limitation, there must be a clarification concerning its meaning. A first step in that direction is to introduce a clarification in the preparatory work which would render the courts able to determine if the requirement is fulfilled.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Angelägna allmänna intressen
  • 191.
    Green, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Antagning till högskolan: Gränsen mellan positiv särbehandling och olaglig diskriminering2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Likabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering.

    Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell. Motståndarna hävdar att den diskrimine-ring som lagstiftaren initialt ville bli av med kommer tillbaka i samband med att särbehandlingen tillämpas. De anser inte att det är möjligt att skapa jämlik-het genom att någon blir bortvald på bekostnad av någon annan. Förespråkarna däremot anser att den positiva särbehandlingen är nödvändig för att uppnå jäm-likhet och att åtgärder i likhet med positiv särbehandling måste finnas. De häv-dar att fördelarna med positiv särbehandling är så stora att de uppväger de nackdelar som de bortvalda drabbas av.

    Formuleringen av såväl diskrimineringsförbuden som av undantagsreglerna till dessa förbud är svepande och deras tillämpningsområde går inte att utläsa ur lagstadgandena. När klarhet inte ges i lagtexten har det istället varit upp till EU-domstolen och de svenska domstolarna att avgöra var gränsen går mellan positiv särbehandling och olaglig diskriminering. Det som framkommit vid domstolsprövningarna är att den starka formen av positiv särbehandling, även kallad kvotering, inte är tillåten enligt varken EU-rätten eller svensk rätt. Kvo-tering som metod är för ingripande genom att den ger automatiskt och ovillkor-ligt företräde, utan möjlighet att välja någon annan än de som utsetts som efter-satta eller underrepresenterade.

    Tillåtligheten av så kallad vanlig positiv särbehandling måste bedömas från fall till fall. EU-domstolen har uppställt ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att särbehandlingen ska omfattas av undantagen till diskrimineringsförbu-den. Åtgärderna som vidtas ska bland annat stå i proportion till ändamålet och när en jämförelse görs mellan de med likvärdiga eller nästan likvärdiga meriter måste det finnas utrymme att beakta personernas samtliga personliga förhål-landen. Det ska med andra ord inte handla om att ge någon automatiskt företrä-ii

    de, utan om mer talar för att en sökande som inte är underrepresenterad eller eftersatt ska väljas så ska den möjligheten finnas. Tillåtligheten är beroende av vilka omständigheter som råder i varje enskilt fall, vilket gör att något generellt svar inte kan ges på frågan om när positiv särbehandling får tillämpas.

    Slutsatsen är att den starka formen av positiv särbehandling, kvotering, alltid utgör olaglig diskriminering när metoden används. Den vanliga formen av po-sitiv särbehandling däremot utgör inte olaglig diskriminering under förutsätt-ning att de villkor som uppställts av EU-domstolen är uppfyllda i varje enskilt fall. En individuell bedömning måste alltid genomföras för att få ett svar på frågan om den positiva särbehandlingen är tillåten eller som den utgör olaglig diskriminering.

    Slutligen är min åsikt att den positiva särbehandlingen inte kan ses på det sätt som den gör idag. Det är inte svart eller vitt utan mycket beror på hur särbe-handlingen tillämpas. Den positiva särbehandlingen, tillsammans med andra åtgärder, kan utgöra ett fungerande instrument för att främja jämlikheten. Det viktigaste är enligt min mening att den positiva särbehandlingen inte är det enda redskap som används samt att särbehandlingen tillämpas i de situationer där den kan få störst resultat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 192.
    Guerrero, Marcos
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Nodin, Fredrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Microsoft: Ett nytt sätt att hantera kopplingsförbehåll2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här magisteruppsatsen analyserar domen mot Microsoft i EG-domstolens första instans. Domen fastställde att Microsoft genom användningen av kopplingsförbehåll, missbrukat sin dominerande ställning enligt artikel 82 i EG-fördraget. Kopplingsförbehållet i det aktuella fallet bestod i att Microsoft uteslutande sålde två separata produkter tillsammans, operativsystemet Windows och mediaspelaren Windows Media Player. Före Microsoft-fallet tillämpades inom EG-rätten ett per se-förbud mot kopplingsförbehåll, vilket innebar att de automatiskt ansågs olagliga utan att effekterna av det individuella kopplingsförbehållet utreddes. Kopplingsförbehållet i Microsoft-fallet ansågs däremot ha en så komplicerad karaktär att en vidare utredning var nödvändig. Därför gjordes en övergång från per se-förbudet till en bedömning med inslag av rule of reason. Den nya bedömningen innebar bland annat en granskning av den effekt som kopplingsförbehållet hade på marknaden. Det var också möjligt för Microsoft att visa att kopplingsförbehållet hade konkurrensfrämjande effekter och effektivitetsvinster som övervägde kopplingsförbehållets konkurrenshämmande effekter, vilket skulle anses som sakligt skäl. Om det bedömdes att det fanns sakliga skäl till kopplingsförbehållet, skulle det kunna tillåtas.

    I ett närmast identiskt fall av kopplingsförbehåll i USA, även det gällande Microsoft, ansågs en bedömning enligt rule of reason vara bättre än tillämpningen av ett per se-förbud. Det fanns dock betydande skillnader mellan den rule of reason-bedömning som förespråkades i USA och den europeiska bedömningen som hade inslag av rule of reason. I USA ansågs exempelvis testet som användes för att fastslå att kopplingsförbehållet bestod av två separata produkter som alltför tillbakablickande och riskerade att hämma teknologisk utveckling och innovation. Det synsättet fanns inte i Europa och därför tillämpades testet vid bedömningen av Microsofts kopplingsförbehåll. Den europeiska metoden för att bedöma kopplingsförbehåll ställde överlag betydligt hårdare krav på svaranden än den amerikanska motsvarigheten. I det europeiska fallet var det upp till Microsoft att visa att kopplingsförbehållet var ”indispensible”, det vill säga nödvändigt för att effektivitetsvinsterna och de konkurrensfrämjande effekterna skulle erhållas. Något krav på svaranden att visa att kopplingsförbehållet var nödvändigt ställdes inte i USA.

    Trots att vi ställer oss positiva till avsteget från ett per se-förbud, anser vi att det nya sättet att bedöma kopplingsförbehåll har svagheter. Metoden att fastslå effekterna av kopplingsförbehållet är mycket spekulativt och kravet på att svaranden måste visa att kopplingsförbehållet är nödvändigt för att uppnå konkurrensfrämjande effekter är alltför hårt. Det råder fortfarande osäkerhet kring vilka konsekvenser den nya europeiska metoden kommer att få i framtiden vid bedömningen av kopplingsförbehåll enligt artikel 82 i EG-fördraget. Sedan Microsoft-fallets avgörande har det inte tagits upp något annat fall av kopplingsförbehåll, varken av Kommissionen eller EG-domstolen. Det är därför än så länge oklart om per se-förbudet är avskaffat och en rule of reason-inriktad bedömning kommer att göras i fortsättningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 193.
    Gunnarsson, Jonathan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det personliga betalningsansvaret i 25:18 ABL: Tidpunkten för en förpliktelses uppkomst i leveransavtal2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 194.
    Gunnarsson, Jonathan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skiljemäns (o)partiskhet: Särskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de mest framstående fördelarna med skiljeförfarande som tvistlösningsmetod är att parterna har möjlighet att utse skiljemän som de känner förtroende för och som har sär- skild kompetens för tvistens avgörande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omständigheter som rubbar förtro- endet för skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas från sitt uppdrag. Om en skiljeman är partisk kan även skiljedomen klandras och upphävas.

    Denna uppsats syftar till att utreda skiljemäns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att försöka fastställa gällande rätt för partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.

    Relationen mellan skiljeman och partsombud är inte reglerad i LSF men i rättspraxis finns vägledning för vilka omständigheter som kan vara av förtroenderubbande karaktär. HD har fastslagit att en hög standard ska gälla för den aktuella relationen. Enligt domstolen är det förtroenderubbande om en advokatbyrå där skiljemannen är anställd har en affärsmässigt betydelsefull relation med en part eller närstående till part i skiljeförfarandet. Vidare har HD anfört att det även kan vara förtroenderubbande för skiljemannens opartiskhet om en advokatbyrå medverkat till att en viss skiljeman ofta får skiljeuppdrag. Svea hovrätt har konstaterat att det även är förtroenderubbande om en delägare i en advokatbyrå tjänstgör som skiljeman i ett skiljeförfarande där ena parten är motpart i en annan tvist till ett annat företag som har skiljemannens advokatbyrå som ombud.

    Vidare har advokatetiska regler en preventiv funktion för att motverka partiska skiljemän. En advokat som handlar i strid med sådana regler är dock inte automatiskt att anse som partisk enligt 8 § LSF. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skiljemäns (o)partiskhet
  • 195.
    Gustafsson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Kontraheringsplikt: juridiska förutsättningar för kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kontraheringsplikt är ett undantag från grundprincipen om avtalsfrihet och innebär att en part kan kräva att få ett avtal till stånd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja härom. Den innebär också att part kan kräva förnyelse eller fortsättning av ett avtalsförhållande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebär att villkor som tillämpas på andra kunder ska gälla. Fjärrvärmemarknaden uppvisar likheter med andra områden där det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjärrvärme. Uppsatsens syfte är därmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden.

    Uppsatsen ger en allmän beskrivning av avtalsfriheten och dess begränsningar för att sedan smalna av i en av dessa begränsningar, kontraheringsplikten. Olika områden där det föreligger kontraheringsplikt har använts för att systematisera de juridiska förutsättningar som krävs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga. Dessa juridiska förutsättningar har sedan jämförts med fjärrvärmemarknaden och på ett objektivt sätt har det kunnat fastställas att det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden både vad gäller kontraheringsplikt för tredje parts tillträde till fjärrvärmeledning och kontraheringsplikt för kundens rätt till avtal om fjärrvärme.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT06
  • 196.
    Gustafsson, Erik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Beskattning av skalbolagstransaktioner: Analys av skalbolagsreglerna ur ett tillämpnings- och rättssäkerhetsperspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Shell companies are characterized by containing liquid assets such as cash, securities or other similar assets. Transactions of shell companies constitutes a severe problem since the purchaser often has the aim of obtaining undue tax advantages by not paying the tax debt of the company.

    Historically it has been complicated for the legislator to stop the set-up in an efficient way since the transactions as such are not illegal, instead rather commonly used for example to restructure companies or for the transfer of companies to the younger generation. The purpose of the current legislation is to prevent individuals and corporations to involve in shell company trade. Aiming for an efficient legislation, the tax rate is at a very high level.

    The issue with the rules is that also honest buyers are at risk of being covered. This calls for high demands in complying with the principle of legal certainty and the possibility to forecast the tax consequences.

    The purpose of the thesis is to identify and analyze eventual problems when applying the legislation. Problems that arises beacuses of difficulties forecasting in what situations the rules become applicable. The question is whether the current legislation is appropriate considering the principle of legal certainty.

    Throughout the legislation there are several unclear prerequisites, without sufficient guidance from preparatory work and case law. Thus, it is difficult for individuals and companies to foresee how the tax authorities or courts will apply the law. With this is mind, the current legislation is found inappropriate considering the principle of legal certainty.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 197.
    Gustafsson, Erik
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Börjesson, David
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Generationsskifte: Särskilt om gåva och blandade fång2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    All small- and medium-sized family owned enterprises need to sooner or later undergo a change of ownership. When the elder generation is approaching their retirement they have to make a choice; either hand over the business to the younger generation or sell it to an outsider. The succession of the family owned business can create a life long dilemma for the entrepreneur. From the view of taxation there are, according to current legislation, no reasons to plan the succession to the younger generation. If no preparation has been done, the optional law system concerning inheritance will divide the property left. This can result in undesired effects, such as shattering the ownership. To plan the succession of generations can be costly and time consuming but contributes to favourable effects. The entrepreneur has the opportunity to decide how the company will be operated in the future with legal transactions. The younger generation will have the opportunity to gain knowledge of the company routines and be educated in the position as executive director. This thesis describes how a succession of generations can be planned and executed. We have attached great importance to the methods gift and sale of the company shares for a price below market value. If the elder generation has attained economic security, a succession of generations throughout the gift method are a good alternative. This method demands that some mandatory requirements are fulfilled. Gift enables for the elder generation to transfer the family business to the younger generation during their lifetime without any taxation. A sale of shares to the younger generation for a price below the market value gives the older generation a compensation that can be used to enhance their standard of living or compensate other offsprings. However, the older generation will more likely be taxed on a part of the sale. We do not consider today’s Swedish tax legislation, concerning succession of generations, compatible to fundamental taxation principles.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 198.
    Gustafsson, Fredrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Datorprograms patenterbarhet: Utvecklingen av kravet på teknisk karaktär vid bedömning av uppfinningsrekvisitet i artikel 52 EPC2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppställer artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktär. Vad som utgör teknisk karaktär har även det utvecklats genom praxis. En patenterbar uppfinning ska avse den tekniska ämnessfären. Detta kommer till uttryck i artikel 52(2) EPC som genom en inte uttömmande lista definierar vad som inte ska anses vara en uppfinning. Det framgår av artikel 52(2)(c) och (3) EPC att datorprogram ”som sådana” inte är patenterbara uppfinningar. Trots det kan vissa datorprogramrelaterade uppfinningar patenteras.

    Syftet med denna uppsats är att redogöra för EPO:s utveckling av patent på datorprogram och mer specifikt hur kravet på teknisk karaktär har förändrats för att avgöra om uppfinningsrekvisitet i artikel 52(1) EPC är uppfyllt.

    Bedömningen av teknisk karaktär för bedömningen av uppfinningsrekvisitet i artikel 52(2) EPC har utvecklats från en bedömning av det tekniska bidraget i VICOM-målet till att bedöma ytterligare teknisk effekt, tekniska medel och fysiska ting i IBM-målet, Pension Benefit-målet och Hitachi-målet. Denna utveckling har inte medfört någon minskning av kravet på teknisk karaktär, utan har gjort uppfinningsbegreppet bredare med anledning av den utveckling som skett på området och på så vis anses flera uppfinningar ha teknisk karaktär. Effekten av utvecklingen i praxis är att det anses viktigare att bedöma kravet på uppfinningshöjd. Kravet på uppfinningshöjd är speciellt viktigt inom tekniska områden med en snabb utveckling eftersom det annars finns en stor risk att utvecklingen blockeras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Datorprograms patenterbarhet
  • 199.
    Gustafsson, Fredrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skötsel av bostadsarrende i  sommarstugeföreningar: Majoritetskrav för införande av skötselregler i ekonomisk förenings   stadgar2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns många sommarstugeföreningar som direkt arrenderar ut mark till sina medlemmar genom bostadsarrende. Frågor kring bostadsarrendeställets skötsel finns inte reglerat i lag och inte heller alltid i arrendeavtalet. I vissa fall kräver arrendegivaren i arrendeavtalet att arrendatorn måste vara medlem i föreningen. Syftet med uppsatsen är att analyser om det går att inskränka en bostadsarrendators totalnyttjanderätt genom att föra in skötselregler i föreningens stadgar och i så fall med vilket majoritetskrav. Det ska även utredas vilken effekt en klausul som tvingar arrendatorn att vara medlem har på majoritetskravet. En bostadsarrendator anses ha totalnyttjanderätt och därmed själv kunna bestämma om arrendeställets skötsel. Genom gällande regler krävs två tredjedelars majoritet för en ekonomisk förening att ändra i stadgarna och i vissa fall högre majoritet. Vissa beslut kan dock vara så pass inskränkande i den enskilde medlemmens rätt att det inte borde gå att rösta igenom utan samtliga medlemmars samtycke. Inskränkning i arrendatorns totalnyttjanderätt genom att föra in regler i den ekonomiska föreningens stadgar borde gå att göra. Avtalsfrihet råder inom civilrätten och dessutom uppfyller skötselinförandet kravet på skriftlighet och syftet bakom det. Ett beslut om stadgeändring bör vid införande av skötselregler kräva full majoritet för att röstas igenom. Gränsen mellan att kräva enhällighet eller två tredjedelars majoritet är dock fin, men övervägande själ talar för enhällighet. Om det dessutom i arrendeavtalet skulle föreskrivas att arrendatorn ska vara medlem i föreningen, talar väldigt starka själ för att ett sådant beslut ska kräva enhällighet då en medlems möjlighet att gå ur föreningen blir illusorisk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skötsel av bostadsarrende i sommarstugeföreningar
  • 200.
    Gustafsson, Linnéa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal: Ska avdrag beaktas?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts. Syftet med förevarande uppsats är därför att avgöra vilken beräkningsmetod som har stöd i nu gällande svensk rätt för beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal.

    I avsaknad av en direkt reglering av beräkning av bruttolön utifrån ett nettobelopp sker tolkningen av gällande rätt i stor utsträckning efter praxis och doktrin. Dock tillmäts även skatterättsliga principer en avgörande betydelse då de utgör viktiga hjälpmedel för tolkning av skatterätt. En analys av rättskällorna ger dock stöd för olika slutsatser. Ett nyligen lämnat prejudikat från Regeringsrätten anger klart att avdrag inte ska beaktas vid bruttolöneberäkningen medan skatterättsliga principer, tidigare praxis och argumentation framförd i doktrin ger för handen att avdrag ska beaktas vid beräkningen. Författaren finner att Regeringsrättens domskäl saknar rättslig grund, varför det nya prejudikatet lämnas utan hänseende. Gällande rätt ger därmed stöd för en beräkningsmetod där skattemässiga avdrag beaktas vid omräkningen av nettolön till bruttolön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 151 - 200 av 763
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf