Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 4687
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Akcan, Victoria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skyddar aktiekapitalet borgenärerna?: Eller utgör aktiekapitalet de facto ett legalt hinder för entreprenörerna?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose with this essay is to investigate whether the legal capital can be justified as creditor protection and whether the legal capital prevent entrepreneurship.

    Historically the legal capital has been justified by means of creditor protection. Nowdays the development within EU rather reduces or abolish the legal capital. Sweden has recently, 1 of April 2010, reduced the legal capital from 100 000 Swedish crowns to 50 000 Swedish crowns. In the preparatory work it has been admitted that the legal capital does not in reality offer creditors much protection. Although the lawmaker decides to retain the legal capital and justifies the legal capitals existence with the argument that involuntary creditors has the need of the legal capital. It is also argued in the preparatory work that a reduction of the legal capital does not necessarily mean that new business creation will increase. Rather, the private limited liability company will instead be more available.

    I will present different authors views on the legal capital doctrine. The views that are presented are critical to the legal capital doctrine. I will also present different statistics that compares countries legal environment and how it effects entrepreneurship

    My conclusions are that legal capital can be questioned, especially on efficiency grounds. I also argue that legal capital in fact hinders entrepreneurship and I base my premise on the different statistics that has been presented.

     

  • 152.
    Akhan, Kadir
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bevisvärdering ur ett rättsäkerhetsperspektiv: Om vilken metod som bör föredras i skatteprocessen med hänsyn till den allmänna domstolsprocessen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 153.
    Akkurt, Rezan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Unga vuxnas möjlighet till familjeåterförening enligt artikel 8 Europakonventionen: En analys av MIG 2015:212016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 154.
    Aksal, Fatma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Likabehandling kontra positiv särbehandling av studenter: En undersökning av rättsläget2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet för uppsatsen är likabehandling kontra positiv särbehandling och syftet är att undersöka rättsläget avseende utrymmet för positiv särbehandling i svensk rätt i ljuset av EU-rätten.

     

    Det finns ingen allmängiltig likabehandlingsprincip i Sverige som alla aktörer har att rätta sig efter. Dock är offentliga organ ålagda att i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet enligt 1 kap 9 § regeringsformen, d.v.s. behandla alla objektivt. Likabehandlingskravet finns endast som en del av saklighetskravet. För privata aktörer, såsom arbetsgivare inom den privata sektorn, finns förbud att diskriminera personer på vissa i diskrimineringslagen uppräknade grunder. Av förarbeten till lagen framgår att rätten att inte diskrimineras är en grundläggande mänsklig rättighet. Syftet med skyddet i lagen är att ge ett ökat rättskydd, bidra till att kränkta människor får upprättelse och leda till ökad jämlikhet och stärkt jämställdhet mellan män och kvinnor.

     

    Undantag från likabehandlings- och icke-diskrimineringsprincipen kan göras för vissa samhällintressen, såsom att skapa jämställdhet. Därför är det enligt svensk rätt tillåtet att positivt särbehandla en person på grund av kön om syftet är ökad jämställdhet. Undantaget har funnits sedan slutet av 1980-talet och stämmer väl överens med EU-rätten, som också tillåter positiv särbehandling. Undantaget i diskrimineringslagen ska dock tillämpas restriktivt och gäller endast om två konkurrerande av olika kön har likvärdiga eller i det närmaste likvärdiga meriter. Vidare måste en bedömning göras av personernas meriter och personliga förhållanden och åtgärden måste vara proportionerlig i förhållande till ändamålet.

     

    Frågan om samma undantag kan tillämpas för diskrimineringsgrunden etnicitet på statliga högskolor har prövades i svensk rätt 2006 och Högsta domstolen kom i det fallet fram till att den positiva särbehandling som tillämpades på juristutbildningen vid Uppsala universitet var otillåten, då de sökande, vilka var födda utomlands eller hade två föräldrar födda utomlands, som antagits i den särskilda kvoten haft sämre meriter än två sökande med svensk etnicitet. Högsta domstolen kallar detta för stark eller kvalificerad positiv särbehandling. I den då gällande lagen om likabehandling av studenter fanns ett undantag som inte tog sikte på någon särskild diskrimineringsgrund. Mot bakgund av detta och praxis från EU-domstolen kan svag positiv särbehandling ha varit tillåten i högskolesektorn vid tillfället som fallet prövades. Motsvarande undantag finns dock inte i den diskrimineringslag som trädde i kraft 2008 och som ersatte bl. a. likabehandlingslagen, vilket torde innebära att Högsta domstolens praxis i den frågan inte gäller längre. Det fanns dock förslag om att införa möjlighet till positiv särbehandling i arbetslivet från den kommitté som utredde frågan 2006, men kommittén föreslog inte samma möjlighet för utbidlningsområdet, då den menade att andra aktiva åtgärder är mer lämpade att använda för att bredda rekryteringen till högskolan, något högskolorna har en skyldighet till enligt högskolelagen. Det finns utrymme att införa regler om positiv särbehandling i EU-rätten, men reglerna är formulerade så att de medger medlemstaterna en möjlighet att göra det och inte en skyldighet.

  • 155.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Barrögård, Emma
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Karusellbedrägeri: Problematiken kring mervärdesskattebedrägerier ur ett EG-rättsligt perspektiv2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Mervärdesskattebedrägerier inom den gemenskapsinterna handeln är idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framväxt och det gemensamma mervärdesskattesystemets struktur har nya former av mervärdesskattebedrägerier uppstått. Då den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar återstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullständig harmonisering kan genomföras på mervärdesskatteområdet tillämpas destinationslandsprincipen på gemenskapsintern handel mellan näringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvärv framtagits. Dessa innebär att köparen beskattas i sitt hemland och att säljaren undantas från skatteplikt i sitt hemland.

    En form av mervärdesskattebedrägeri som utnyttjar mervärdesskattesystemet och bristerna i informationsutbytet mellan medlemsstaterna är karusellbedrägerier. I stora drag kan karusellbedrägerier beskrivas som transaktioner med samma varor som säljs i rask takt mellan olika företag i olika länder. I samband med dessa försäljningar betalar något eller några av företagen inte in utgående mervärdesskatt, samtidigt som andra företag i kedjan har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Staten förlorar därmed mervärdesskatteintäkter. Karusellbedrägerier har behandlats i rättspraxis. I Optigen-domen fastställs att avdragsrätten för en part i god tro inte påverkas av bedrägligt beteende i tidigare eller senare led i transaktionskedjan. I Kittel-domen stadgas att en skattskyldig person som kände till eller borde ha känt till att dennes transaktion ingick i ett mervärdesskattebedrägeri skall anses vara medgärningsman och därmed vägras avdragsrätt.

    I uppsatsen utreds huruvida principen om förbud mot förfarandemissbruk kan vara tillämplig på karusellbedrägerier. Principen om förbud mot förfarandemissbruk har utvecklats för att angripa konstruerade transaktioner vars enda syfte är att genom missbruk av gemenskapslagstiftningen erhålla förmåner. I Halifax-domen fastslås att denna princip är tillämpbar på mervärdesskatteområdet. Vår slutsats är att principen om förbud mot förfarandemissbruk inte kan tillämpas på någon part i ett karusellbedrägeri. Vi anser att varken en part i god tro eller en part i ond tro angående bedrägeriet kan uppfylla kriterierna för principen. Det finns olika tillvägagångssätt för att angripa karusellbedrägerier. Inom EG används främst informationsutbyte som strategi för bedrägeribekämpning. Organisationer såsom SCAF och OLAF har också betydelse för bekämpningen. Även medlemsstaterna har på olika sätt försökt bekämpa bedrägerierna. De har bland annat använt sig av omvänd skattskyldighet och solidariskt betalningsansvar. Vi anser att de administrativa åtgärderna är avgörande för bekämpning av karusellbedrägerier. De mer genomgripande alternativen, såsom omvänd skattskyldighet och solidariskt betalningsansvar, bör endast användas då det är uppenbart att de administrativa åtgärderna inte räcker till.

  • 156.
    Alam, Milea
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Uppsatsen visar att det finns både likheter och skillnader, i såväl utformningen som i tilllämpningsområdet, mellan de svenska och de nederländska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Det framgår av uppsatsen att skillnaderna inte i varje bestämmelse i det nederländska regelverket leder till en möjlig lösning på den kvarstående problematiken med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Författaren anser att en blandad tillämpning av några nuvarande svenska bestämmelser och vissa bestämmelser lika de nederländska bäst skulle uppfylla ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

  • 157.
    Albano, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förbud mot terrorismresor: Hur Sverige bör implementera artikel 6.a i FN:s säkerhetsråds resolution 21782015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 158.
    Albertsson, Helena
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    Vilka pensionsrättigheter skall delas vid en bodelning med anledning av äktenskapsskillnad?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 159.
    Alendal, Oscar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Aggressionsbegreppet: En komparativ studie av Förenta nationernas stadgas och Romstadgan för den Internationella brottsmålsdomstolens aggressionsbegrepp2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (nedan Romstadgan) finns nu, för första gången, en juridiskt bindande definition av begreppet aggression, vilken baseras på Förenta Nationernas stadga (nedan FN-stadgan) artikel 2(4). Romstadgan utgör grunden för att Internationella brottmålsdomstolen (nedan ICC), i efterhand, ska kunna utkräva ansvar av en fysisk person för aggressionsbrott. Förenta Nationerna (nedan FN) har till uppgift att bevara freden, genom att agera mot staters aggressionshandlingar, framför allt i preventivt syfte och efter beslut av säkerhetsrådet. Det är intressant att jämföra FN-stadgan och Romstadgans aggressionsbegrepp för att på så sätt förstå hur begreppet aggression behandlas i internationell rätt, både i relationer mellan stater och då fysiska personer ska hållas rättsligt ansvariga för aggressionsbrott. Det är också värdefullt att förstå hur de två definitionerna kan påverka varandra och vad det kan föra med sig för fördelar och nackdelar.

                          I denna uppsats behandlas FN-stadgans och Romstadgans aggressionsbegrepp i en komparativ studie, en viktig slutsats är att det finns skillnader mellan  de båda stadgorna.

                          I uppsatsen ges inledningsvis en historisk inblick i aggressionsbegreppets utveckling, som underlag för den efterföljande behandlingen, där FN-stadgans och Romstadgans begrepp aggressionshandling utreds.

                          Därefter behandlas begreppet aggressionshandling enligt FN-stadgan. Utredningen följer Wienkonventionen om traktaträttens allmänna tolkningsregel. Först görs en tolkning av begreppet aggressionshandlings ordalydelse, i enlighet med FN-stadgans systematik. Sedan redogörs för hur begreppet tolkats av relevanta FN-organ och i staters praxis. Generalförsamlingens aggressionsdefinition, i resolution 3314, gås igenom och kritiseras till viss del, då den inte ger en tydlig avgränsning av vad aggressionsbegreppet innefattar. Generalförsamlingens resolution 3314 är dock central och används därmed, som grund för vidare behandling i uppsatsen där resolutionen också jämförs kritiskt med andra FN-organs praxis och med FN-stadgans lydelse. Uppsatsen visar att begreppet aggressionshandling har givits en vag formulering i FN-stadgan och att vad som anses innefattat i begreppet också skiljer sig något mellan de olika FN-organen. Hos FN-organen finns dock den gemensamma kärnan att, som aggressionshandling anses den första våldsanvändningen i en stats internationella relationer genomförd med ett specifikt aggressivt uppsåt. 

                          Uppsatsen utreder sedan kritiskt Romstadgans aggressionsbegrepp och dess olika delar varvid viktiga skillnader mot FN-stadgan behandlas. Ett specifikt aggressivt uppsåt saknas i Romstadgan och kan inte heller läsas in i denna, då det skulle gå emot Romstadgans ordalydelse och systematik. Romstadgan ser därmed inte heller ett specifikt aggressivt uppsåt, som en försvårande omständighet, utan Romstadgan ser enbart till det använda våldets allvar och omfattning. Vidare så innehåller Romstadgan en tröskel, i syfte att utesluta en legal gråzon från ICCs jurisdiktion, vilken saknar motsvarighet i FN-stadgan. Romstadgan utesluter därmed genom sin lydelse våldshandlingar, som inom delar av den folkrättsliga doktrinen, anses befinna sig inom en gråzon av jus ad bellum.

                          I slutsatserna sammanställs sedan de huvudsakliga skillnaderna mellan aggressionsbegreppen enligt FN-stadgan, FN-organen och Romstadgan och en utredning görs av de fördelar respektive nackdelar och risker, som dessa skillnader medför samt hur skillnaderna påverkar varandra. Författaren finner att det föreligger betydande skillnader då specifikt aggressivt uppsåt saknas i Romstadgan samt då Romstadgans tröskelvärde syftar till att utesluta den legala gråzonen inom jus ad bellum. Vidare anser författaren att dessa skillnader riskerar att urholka FN-stadgans våldsförbud och således i framtiden riskera att gynna starka våldsbenägna stater på svaga staters bekostnad. 

  • 160.
    Alexius Borgström, Katarina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Animal Experiment Regulations as a Part of Public Law2009Ingår i: European Public Law, ISSN 1354-3725, E-ISSN 1875-8207, Vol. 15, nr 2, s. 197-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes the Swedish rules about experiments on animals and the function of the Swedish animal ethics experimentation committees. A small survey of the rules about experiments on animals in Norway, Denmark, Finland, England and Wales, and the EU, is included. The Swedish rules on animal experimentation are examined in order to see how their form and functions relate to theories about different kinds of decision making in public law. The extents to which the rules agree with the aims of the law and with existing normative patterns are also examined. The difficulties to handle the ethical weighting between the importance of the experiment and the suffering of the animals are discussed.

  • 161.
    Alexius Borgström, Katarina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Djurskydd som rättsligt intresse och djurplågeribrottet i Sverige2010Ingår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 33 årgång, nr 4/131, s. 66-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I Sverige kan djurplågeri straffas enligt 16 kap. 13 § brottsbalken (1962:700). Eftersom detta straffstadgande kriminaliserar att ”otillbörligen” utsätta djur för lidande, innefattar djurplågeribrottet vanligen en underförstådd intresseavvägning mellan ett djurs lidande och de av människor betingade orsakerna till lidandet. Syftet med denna artikel är att studera de tillämpningssvårigheter som uppstår till följd av denna underförstådda avvägning. Rättsdogmatiska, rättshistoriska och idéhistoriska teoriperspektiv används. Slutsatsen av undersökningen är att djurs lidande och förklaringarna till människors beteenden kan ses som inkommensurabla intressefaktorer, och att viktningen mellan dessa därför tenderar att styras av beslutsfattarnas personliga värderingar.

  • 162.
    Alexius Borgström, Katarina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    JO och tjänstemännen: En laghistorisk studie2003 (uppl. 500)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this project is to study the Swedish Parliamentary Ombudsman Institution (JO) and its supervision of civil servants in the 20th century. Liability for misuse of office, the obedience obligation and the shaping of the principle of independence will also be considered. The study proceeds from a jurisprudential framework and is based on a legal dogmatic approach, although statistical information and other materials from the social sciences are also included. The findings of the study are as follows. The abolition of criminal liability for misuse of office in the mid-1970s resulted in a termination of the relationship which originally existed between civil servants’ authority under the principle of independence on the one hand, and their liability for service irregularities on the other. As a result, this reform entailed a pervasive change in one of the mainstays of the Swedish administrative model. The change was however of marginal importance to the activities of the JO, since a small and extraordinary office cannot effectively enforce legality and civil rights within a large public sector by initiating proceedings and demanding liability for committed errors. During the latter part of the 20th century, the JO thus evolved from having been a prosecutor who ensured that civil servants did not neglect their official duties into serving as a source of preventive guidance for government and municipal agencies. The question of how congruence is to be achieved between the civil servants’ liability for service irregularities and the powers of public authority is however, given the findings of this study, still largely unanswered.

  • 163.
    Alexius Borgström, Katarina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Kan målregeltillämpning vara rättssäker?: JO och tillsynen över socialtjänsten i framtiden2009Ingår i: JO - lagarnas väktare / [ed] Jesper Ekroth & Kjell Swanström, 2009, s. 19-31Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 164.
    Alfredsson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Försäkringstjänst i samband med leasing: Underordnad eller separat tjänst i mervärdesskattehänseende?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 165.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Activity: Legal Pluralism and the Sámi: an Indigenous People in Europe2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 166.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Activity: Legislation on protected areas in Sápmi – A brief comparison2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 167.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Activity: Research on Sámi law and some preliminary thoughts on gender issues2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 168.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Activity: The Law Related to Mining in Sweden/Norway: What about Sami Customary Rights?2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Keynote

  • 169.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Bedömning av PhD i rättsvetenskap2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Ledare för kommittén

  • 170.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Boksläpp2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boksläpp av "Renskötselrätt i nordisk belysning" och samtal med advokat Camilla Wikland

  • 171.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: En nordisk jämförelse av renskötselrättens grunder2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Presentation under ett endags-seminarium "Sedvanerättens betydelse för utvecklingen av renskötselrätten", anordnad av Juridiska fakulteten, Umeå universitet.

  • 172.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Exploateringar i Sápmi med speciellt fokus på gruvnäringen2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 173.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Framtidens gruv och mineral2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 174.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Gruvdrift i fjällområdet – vägar till hållbarhet?2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 175.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Humanistiska perspektiv på minoriteter och markrättigheter2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 176.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Kulturdepartementets internseminarium om samepolitik2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 177.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Ledare i bedömningskommitté2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För anställning av lektorer till juridiska fakulteten i Tromsö

  • 178.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Luleå stifts Handläggardag om samiska rättigheter2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 179.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Opponent på en lic.avhandling2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Licentiate thesis “Governing Ecologies. Species protection in overlapping and contiguous legal regimes” by Yaffa Epstein

  • 180.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Renbete och samernas rättigeheter2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 181.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Samer som urfolk2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 182.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Samisk renskötsel- rätten före och efter Nordmalingsdomen. Vetenskapslunch2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vetenskapslunchi regi av LTU.

  • 183.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Samiska rättigheter – vad är det?2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 184.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Vaartoe/Sesams vetenskapliga pris2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Prisutdelning vid Umeå Universitets vårhögtid

  • 185.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Walleye Seminar2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 186.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Dwight Newman, 2011, Community and collective rights: A theoretical framework for rights held by groups, Oxford: Hart Publishing2012Ingår i: The Yearbook of Polar Law, ISSN 1876-8814, E-ISSN 2211-6427, Vol. 4, s. 725-728Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 187.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Nordic legisaltion on protected areas: How does it affect Sámi customary rights?2016Ingår i: Indigenous Rights in Modern Landscapes: Nordic Conservation Regimes in Global Context / [ed] Lars Elenius, Christina Allard, Camilla Sandström, New York: Routledge , 2016, s. 9-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 188.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Nordmalingsmålet: urminnes hävd överspelad för renskötselrätten?2011Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, Vol. 23, nr 1, s. 117-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 189.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Project: The Nordic Research Network for Sámi and Indigenous Peoples Law2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nordiskt forskningsnätverk. Projektledare: Chrisitna Allard

  • 190.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Renskötselrätt i nordisk belysning2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 191.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Renskötselrättens grunder – en replik2012Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, s. 864-867Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 192.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Samerätten: ett besvärligt rättsområde2016Ingår i: Bertil Bengtsson 90 år, Stockholm: Jure Förlag , 2016, s. 7-18Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 193.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Some characteristic features of Scandinavian laws and their influence on Sami matters2015Ingår i: Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law, Fanham: Ashgate Publishing , 2015, s. 49-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 194.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    The basis of the Sámi reindeer herding right: in contest again2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 195.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    The Nordic countries’ law on Sámi territorial rights2011Ingår i: Arctic Review on Law and Politics, ISSN 1891-6252, E-ISSN 2387-4562, nr 2, s. 159-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Territorial rights are important for the Sámi people, as they are for all indigenous peoples. Land is the asset which supports the Sámi culture and responsible for its long-standing survival. This article compares property laws in Norway, Sweden and Finland as to how Sámi rights to land and natural resources are articulated and recognized. These rights are based on old doctrines: ‘immemorial usage’ in Norway and ‘immemorial prescription’ in Sweden and Finland. Although the doctrines are generally regarded as equivalent, the article discusses a few significant differences. Subsequently the basic principles underpinning the two doctrines are analyzed, contrasted and discussed, with particular focus on reindeer herding rights.

  • 196.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    The Rationale for the Duty to Consult Indigenous Peoples: Comparative Reflections from Nordic and Canadian Legal Contexts2018Ingår i: Arctic Review on Law and Politics, ISSN 1891-6252, E-ISSN 2387-4562, Vol. 9, s. 25-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although the standard of consulting Indigenous peoples in decisions affecting them is well rooted internationally as well as in national legal systems, different views and patterns of problems are associated with the concept and its practice. This paper briefly analyses and contrasts the duty to consult Indigenous peoples through a comparison of the three Nordic countries Norway, Finland and Sweden, and Canada. Based on domestic legal sources, the focus of the paper is to explore the legal foundation that has given rise to the specific set of rules for the duty to consult, that is, the rationale behind the evolving of the rules. The first finding is that the rules differ among the three Nordic countries, with Sweden being the only country that lacks specific rules. Secondly, whereas Canada has developed its own duty to consult primarily through domestic case law, in the Nordic countries, duty to consult is related to international law obligations. Consultation duties that have evolved from domestic law may be easier to accept than “foreign” regulations imposed on national legal systems. This could explain the reluctance among the Nordic States to accept specific consultations with the Sami Parliament and other Sami groups, particularly in Sweden.

  • 197.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    The Swedish Nordmaling case2011Ingår i: Arctic Review on Law and Politics, ISSN 1891-6252, E-ISSN 2387-4562, nr 2, s. 225-228Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 198.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Two sides of the coin - rights and duties: the interface between environmental law and Saami law based on a comparison with Aoteoaroa/New Zealand and Canada2006Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The needs of indigenous peoples are related to land, water and other natural resources for sustaining a more or less traditional livelihood. Such needs typically compete with other societal interests. There are, on the one hand, specific interests in exploiting natural resources within traditional indigenous areas, while, on the other hand, concerns regarding conservation and preservation measures of valuable nature areas. This thesis contains two perspectives: an environmental protection perspective and a customary rights perspective. The thesis also contains a comparison of certain aspects of the law in Aotearoa/New Zealand, Canada and Sweden. Although the examination has a comparative approach, Swedish law is in prime focus. The objective is twofold. On the one hand, it includes an analysis of the interface between Saami customary rights, foremost the reindeer herding right, and environmental protection and natural resources legislation. On the other, it analyses and discusses ways in which the legislation may contribute to a sustainable use of land and natural resources within the reindeer herding area in Sweden. In this way, the second part of the objective is a succession of the former. It includes, above all, discussions de lege ferenda with the focus on Swedish environmental law. Evidently, it is the reindeer herding area per se that is in prime focus. Inherent in the examination as a whole, there are, hence, sustainability aspects. A correct comprehension of Saami customary rights is also important to the promotion of a sustainable use of the reindeer herding area. The interrelation of the two legal areas, environmental/natural resources law and aspects of the indigenous law, is, however, more evident with respect to the New Zealand and Canadian laws. Nevertheless, the connection also exists in a Swedish legal context, even though not as emphasised. Hence, there may be a call for a greater interrelation of these two legal areas. While general environmental requirements on the reindeer husbandry are abundant, specific requirements relating to regional or local circumstances are scarce. Such specific provisions may be designed to promote sustainability objectives better and, at the same time, to take into account specific Saami interests. Given the many conflicting land uses in the reindeer herding area, a stricter order of preferences taken on a strategic level generally provides advantages. Now, decisions are commonly left to be solved on a case by case basis with little guidance. Despite many shortcomings in specific legislation, above all, a regional and comprehensive environmental planning would greatly support the goal of sustainable uses of the land and resources in the area.

  • 199.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Urbefolkningars rättigheter till mark och naturresurser: ett tveeggat svärd för miljön2007Ingår i: Mänskliga rättigheter: aktuella forskningsfrågor, Uppsala: Iustus förlag, 2007, s. 297-312Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Urminnes hävd som förklaringsmodell för uppkomst av samiska rättigheter och dess tillämpning2010Ingår i: Forskningsutmaningar för fastighetsrätten: en antologi, Uppsala: Iustus förlag, 2010, s. 9-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 151 - 200 av 4687
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf