Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 8824
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsflyt – en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan2019Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, s. 93-106Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 152.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisning i förskoleklass2019Ingår i: Läsundervisningens grunder, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, s. 73-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 153.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisningens grunder2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 154.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisningens grunder2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 155.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Nationella uppdrag i läs- och skrivundervisning vid Högskolan Dalarna2017Ingår i: SCIRA Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 42, nr 2, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 156.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Språkstimulans och skrivundervisning i förskoleklass2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 157.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Statliga åtgärder för att stärka lärandet i skolans tidiga år2016Ingår i: Scira Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 41, nr 2, s. 4-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 158.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning?2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning? Min studie med 300 lärare i grundskolans årskurser 1-3 (Alatalo, 2011), visar att alltför många lärare har bristfälliga kunskaper om elevers skriftspråksutveckling. En stor del av främst de lärare som examinerats i grundskollärarutbildningarna har svårt att redogöra för och resonera om grundläggande moment i läs- och skrivundervisningen. Dessa kunskapsbrister orsakar svårigheter för lärarna att genomföra god läs- och skrivundervisning. En konsekvens av detta är att elever som ligger i riskzonen för att få någon slags svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, inte identifieras så tidigt som möjligt eller får den hjälp som de behöver. En annan konsekvens är att många lärare undervisar utan att känna till hur deras pedagogik egentligen inverkar på elevernas lärande. Vad kan lärarutbildningen göra för att öka blivande lärares kunskaper om läs- och skrivinlärning? Det räcker inte med att känna till att lärandet sker i samspel med andra, eftersom det finns förmågor som varje individ själv måste utveckla och bemästra. Automatiserad avkodning, läsflyt och läsförståelse är dessutom inga förmågor som nödvändigtvis uppkommer av sig självt, utan kräver oftast en kunnig lärares systematiska undervisning (Myrberg, 2003; Snow, Burns & Griffin, 1998). Lärares kunskaper om processerna i elevers läs- och skrivutveckling behövs än mer i det interaktiva lärandet och i en tid med snabbt uppkommande nya tekniska redskap för undervisningen. Sådana kunskaper är hållbara. Vare sig eleverna använder ”padda” i sin läs- och skrivinlärning eller sitter i internetseminarier, behöver läraren ha insikt om var eleven befinner sig i läs- och skrivprocessen. Därigenom kan läraren hjälpa varje elev att utveckla god läsförmåga. Min ovan nämnda studie (Alatalo, 2011) indikerar att lärare som har kunskap om språkets byggstenar samt känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har mer kunskap om läs- och skrivinlärning i övrigt. Konkret kan det innebära att de som känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har lättare att förstå innebörden av läsflyt och läsförståelse. Detta är något som lärarutbildningen bör ta till sig. Källor: Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder. (Akademisk avhandling). Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis. Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket. Snow, C. E., Burns, M. S. & Griffin, P. (Eds.). (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC: National Academy Press.

  • 159.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Naturvetenskap.
    ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass2019Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, nr 3, s. 63-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs- och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebody och Lukes resursmodell som beskriver läs- och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs- och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebody och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs- och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs- och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.

  • 160.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Victoria
    Lunds universitet, Allmän språkvetenskap.
    Tvärvetenskapliga perspektiv på läs- och skrivundervisning i tidiga skolår: Redaktionell introduktion2019Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, nr 3, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 161.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linneaus University.
    Information sharing on children’s literacy learning in the transition from Swedish preschool to school2017Ingår i: Journal of Research in Childhood Education, ISSN 0256-8543, E-ISSN 2150-2641, Vol. 31, nr 2, s. 240-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Collaboration and continuity between school types are important factors that favour long-term learning and that need to be given attention in the transition between early childhood school institutions. This study highlights teachers’ experiences of information-sharing during the transition from Swedish preschool to preschool class (i.e., from the daycare to school) with regards to children’s literacy learning. To find out and evaluate the individual child’s development, both the child’s actual and proximal development zone need to be taken into account in the transition. It appears that some preschool teachers wish to share information on children’s literacy learning but that it is mainly about the children’s interest in literacy activities. Also the preschool class teachers’ wishes to know more about the children’s literacy learning are too much on a general level as to be able to provide a  good enough basis for planning literacy activities that fit every individual child. A large part of the outcomes derive from the preschool tradition that has viewed care as being core to its work, and considered learning and achievement as domains associated with compulsory school. This article discusses whether the training of teachers in early childhood education needs stronger focus on literacy learning.

  • 162.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV). Dalarna University.
    Meier, Joanna
    Dalarna University.
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Transition between Swedish preschool and preschool class: a question about interweaving care and knowledge2016Ingår i: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 44, nr 2, s. 155-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

  • 163.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Transition between Swedish preschool and preschool class: a question about interweaving care and knowledge2016Ingår i: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 44, nr 2, s. 155-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

  • 164.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Tegmark, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Winberg, Mikael
    Liberg, Caroline
    Läsning och motivation i årskurs 6 och 9: elevers syn på läspraktiker i och utanför skolan2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Läsförmågan hos elever i den svenska grundskolan är långt under vad den var 20 år sedan, samtidigt som fritidsläsandet fortsätter att minska. Skolan har därför ett viktigt kompensatoriskt uppdrag då vi vet att det krävs rikligt med läsning för att bli en god läsare (Kuhn & Stahl, 2003). Elever behöver också läsa olika typer av texter för att utveckla ordförrådet inom olika ämnen (Biemiller, 2001). Dessutom måste elever kunna läsa längre texter för att utveckla kunskap genom läsning (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Forskning visar också att längden läsning i skolan och på fritiden korrelerar positivt med läsförmågan (Taylor et al., 1990).

    Studien utgår från självbestämmandeteorin (SDT) vilken betonar att typen av motivation är viktigare än mängden motivation (Ryan & Deci, 2000). Ju mer autonomt reglerad elevers motivation är, desto bättre är förutsättningarna för att de ska vilja läser mer. Forskning har visat på ett rekursivt samband mellan autonom motivation och synen på den egna läsförmågan (Guthrie & Wigfield, 2000).

    Syftet är att visa på relationen mellan hur mycket eleverna läser och deras motivation till läsning, attityd till läsning och synen på den egna läsförmågan. Följande frågor är i fokus:

    *Hur många sidor sammanhängande text läser elever i årskurs 6 och 9 i svenska, engelska, historia och kemi under en dag i skolan?

    *Vad är elevernas generella attityd till läsning?

    *Vilken motivation uttrycker elever för läsning av skönlitteratur och sakprosa i skolan?

    *Hur ser eleverna på sin egen läsförmåga och skolans såväl som sina egna läspraktiker?

     

    Analyserna bygger på data från 3408 webbaserade elevenkäter från 144 grundskolor i 18 kommuner. Dessutom genomfördes 194 strukturerade elevintervjuer i sex klasser valda utifrån grad av motivation och mängden skolrelaterad läsning.

    Resultatet visar att elever i årskurs 6 läser mer i skolan än elever i årskurs 9 och att elever i årskurs 6 visar en högre grad av inre motivation än elever i årskurs 9. Elever i årskurs 6 har också en mer positiv attityd till läsning av såväl skönlitterär som sakprosatext än elever i årskurs 9. Analyser pågår gällande relationen mellan hur mycket eleverna läser och deras motivation till läsning i de olika ämnena. Preliminära resultat pekar mot att det finns en potential i elevernas förhållande till läsning som skolan skulle kunna ta tillvara i än högre grad.

    Studiens storskaliga ansats med både kvantitativa och kvalitativa data bidrar med ny kunskap om skolans läspraktiker o

  • 165.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Tegmark, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Amount of text read at school and the motivation for reading: a large scale study in grade 6 and 92018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on some preliminary results from the project “To read or not to read: A study of reading practices in compulsory school” funded by the Swedish Research Council. The aim of the project is to develop knowledge of existing reading practices and to find out what kind of teaching that promotes such practices in a way that enables students to learn from reading. The decline in students’ reading literacy is something that concerns and worries many European and other Western countries. But surprisingly it is difficult to find large scale studies focusing on how much students read at school. To be a good reader one needs to practice (Kuhn & Stahl, 2003; Campell et al., 2001); it takes more than 5000 hours of reading to achieve a well-functioning reading capacity (Lundberg & Herrlin, 2005). To learn from text one needs to be able to read a longer text (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Prior research in the field further shows that it is important for students to read different types of texts (Kuhn & Stahl, 2003) and thus develop vocabulary and reading skills in many subjects (see, for example, Biemiller, 2001).The amount of reading, at school or at leisure, correlates positively with reading ability (Anderson et al., 1988; Cunningham & Stanovich, 1997; Taylor et al., 990). In our study we therefore are interested in the total amount of coherent and continuous text students read during an average school day in all their subjects, with a particular focus on reading habits in Swedish (L1), English (L2), Chemistry and History. We also want to find out how the amount of reading correlates with the students’ self-assessed motivation for their school-initiated reading activities. In the first part of the project there is a predominantly quantitative focus in which we seek to find out the extent to which students read continuous prose texts – fictional as well as non-fictional – as part of their everyday school work, and how their reading is related to different types of motivation. The second part of the project has a predominantly qualitative focus where a limited number of groups will be selected for a series of closer classroom studies of teachers as well as students through observations, interviews and questionnaires in order to find out what characterizes the reading practices of these schools and classes. This paper will report on some preliminary results from the first part of the project where the following research questions are to be answered:

    • To what extent do students in years 6 and 9 read continuous prose text—fiction as well as nonfiction— as part of their school work?
    • What kind of motivation do students express for reading nonfiction and fiction texts in different school subjects?
    • What is the nature of the relationship between students’ reading motivation and the extent of their reading in school?
    • What differences in the interest of reading and in the reading habits among females and males, between school years 6 and 9, and between schools can be detected?

    The overall framework of the study is the didactic triangle and the meeting between the teacher, the student and the subject matter in terms of meaning making and reading activities that occur in this meeting (Uljens, 1997; Hudson & Meier, 2011; Liberg et.al. 2002.) We also draw on motivation theories that stress the importance of constructing classroom practices that support student reading motivation by fulfilling the basic needs of autonomy, competence and relatedness (Deci & Ryan, 2008; De Naeghel et al, 2014)  

  • 166.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Eftersom tidig språkstimulans är av betydelse för den skriftspråkliga utvecklingen kan det anses vara motiverat att förskolans undervisning genomförs medvetet utifrån en språkutvecklande pedagogik. Detta är en utgångspunkt för föreliggande studie, som har som syfte att undersöka verksamma förskollärares förhållningssätt till och uppfattningar om högläsning som verktyg för att stötta barns skriftspråkliga utveckling. Studiens centrala fokus riktas mot följande frågeställning: Hur och för vilket ändamål anger förskollärare att de organiserar högläsning i förskolan?

     

    Teoretiskt ramverk

    Högläsning har en given plats i förskolans verksamhet (Yopp & Yopp, 2006) och möjliggör språkutveckling i en social interaktion. Språkstimulans som ges i funktionella situationer och i en social kontext är gynnsam för barns språkutveckling (Guo et al., 2012). Dooley och Matthews (2009) använder begreppet “emergent comprehension” när de skriver om barns erfarenheter för att utveckla och påverka den framtida läsförståelsen. För att hjälpa barn att utveckla olika läs- och skrivpraktiker (kodknäckning, meningsskapande, textanvändning och kritisk textläsning) behöver läraren planera aktiviteter både utifrån kunskap om lärande och undervisning och kunskap om processer i barns läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1990). Särskilt viktig är denna breda kunskapsförankring då enbart miljö och material som stimulerar till skriftspråklig utveckling inte ger optimalt lärande, utan läraren behöver dessutom uppmuntra, instruera och ge respons, vilket implicerar en bred kunskapsbas hos läraren (Guo et al., 2012).

     

    Metodologi/forsningsdesign

    Högläsning av berättelser och faktatext för olika stora barngrupper i 3-4-års ålder i förskolan videofilmades för att användas i fokusgruppssamtal. De filmade lärarna intervjuades efteråt kort om didaktiska frågor om högläsningssituationen. Tre grupper om fem andra förskollärare från olika förskolor i två kommuner deltog i fokusgruppssamtal med fokus på högläsning i förskolan. Fokusgruppssamtalen som leddes av en moderator utgick från videosekvenser i början och slut av högläsning. Dessutom diskuterades i fokusgrupperna utsagor från intervjuerna med de tidigare videofilmade lärarna.

     

    Resultat

    Studiens bidrag till kunskapsområdet utgörs av dess fokus på lärares utsagor om riktade aktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Även om informanterna framhåller högläsningens möjligheter som verktyg för språkutveckling, framträder endast undantagsvis att högläsning genomförs som en medveten eller systematisk språkutvecklande undervisning. Högläsning framstår snarare som en i raden av pedagogiska verktyg i förskolans vardag, där omsorgsfaktorn framträder som viktigare än språkutvecklande undervisning.

     

    Relevens för forsningsfältet

    Då förskolan har fått utökat ansvar för barns lärande och utveckling bidrar studien med kunskap för såväl verksamma som blivande förskollärare. 

                                                                                                                                                          

     

    Referenser

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J. N., & McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading, 35(3), 308-327.

    Dooley, C. M. & Matthews, M. W. (2009). Emergent comprehension: Understanding comprehension development among young literacy learners. Journal of Early Childhood Literacy, 9(3), 269-294.

    Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), 7-16.

    Yopp, R. H., & Yopp, H. K. (2006). Informational text as read-alouds at school and home. Journal of Literacy Research, 38, 37-51.

     

     

  • 167.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development2019Ingår i: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, s. 1-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined active Swedish preschool teachers’ thoughts and perceptions in terms of read-alouds as a tool to support children’s language and literacy development. The research question was “How and for what purpose do preschool teachers say that they organize read-alouds in preschool?” Three focus group interviews were conducted with five preschool teachers from different preschools in each group. The findings reflect traditions that influence preschool education, and the general picture is that teachers’ personal and practical knowledge informs their daily teaching. The informants try to organize read-alouds but do not always succeed as a result of logistical and practical challenges. Teachers describe external factors, such as large groups and the requirement to teach math and science, as obstacles in the planning and implementing of read-alouds. Teachers that have received in-service training and professional development say that they have daily read-alouds, followed by text talk.  The need for professional development is discussed.

  • 168.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet.
    Strid, Anna
    Nacka kommun, Elevhälsan.
    Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att läsning i olika genrer och sagoberättande anses vara ett av de bästa redskapen för att stärka barns språkliga utveckling (Svensson, 2005). Man har sett att förskollärare ofta läser främst för att skapa lugn och ro och att ha en trevlig stund tillsammans (t.ex. Eskebaek, Basse & Sehestad, 2008).

    Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad som är god pedagogik i samband med högläsning och vad man grundar sina uppfattningar på. Följande forskningsfrågor är centrala: Vilka pedagogiska möjligheter beskriver lärare gällande högläsning? Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning? Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns (skrift)språkliga utveckling?

    Studien genomförs med fokusgruppmetod. Studiens fokus är lärarnas samtal med varandra om olika aktiviteter i förskolverksamheten. Tre fokusgrupper med fem förskollärare i varje genomfördes. Fokusgrupperna samtalade utifrån filmavsnitt från högläsning samt korta intervjuer om högläsarens val av bok och lässtrategier.

    Samtalsanalysen bygger på riktlinjer som gäller för hur man arbetar med fokusgrupper (t.ex. Wibeck, 2000). I analysen söks efter underliggande teman enligt Bernard och Ryans (2003) modell för kvalitativ analys. Tre analysenheter används: individnivå, gruppnivå och jämförd gruppnivå. För att urskilja graden av olika metaspråk i samtalen används Naeslunds (1997) analysmodell i tre steg (oreflekterat vardagsspråk, facktermer, metaspråk med förklaringsmodeller och utredande resonemang).

    Mycket preliminära resultat indikerar följande:

    • Högläsning är ett viktigt redskap för organisering av vardagen
    • Högläsning har minskat eftersom mycket annat ska få plats i verksamheten
    • Lärarens intresse är avgörande för om det läses och för kvaliteten i läshändelsen
    • Högläsning ses som särskilt viktigt för andraspråkslärande
    • Högläsning av faktatext är inte vanligt förekommande i alla förskolor
    • Mysfaktor, pedagogiskt redskap och temaarbete framkommer som läsningens syften
    • Det är inte självklart att högläsning ses som en pedagogik för språkutveckling

     

     

     

  • 169.
    Al-Baghdadi, Ahmed
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Problemlösning i matematik: Inom gymnasieskola2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Jag har i denna uppsats valt att belysa uppfattningar om problemlösningen i matematik och dess vikt för lärandet. Det löses alltid problem under matematiklektionerna men ur nyfikenhet tänker jag i mitt arbete bland annat skaffa mig en uppfattning om hur viktigt lösningarna av matematiska uppgifter är för att utveckla matematiska kunskaper.

    Syftet med uppsatsen är att från lärarnas perspektiv försöka belysa problemlösningens roll i matematikundervisningen på gymnasieskolorna. Dessutom tänker jag skaffa mig en uppfatt-ning om många av de faktorer som eleverna brister i när de löser matematiska problem och de orsaker som ligger bakom denna brist.

    I min undersökning använde jag mig av en kvalitativ forskningsintervju som ägde rum på en gymnasieskola. Jag intervjuade fem matematiklärare, tre män och två kvinnor, både erfarna och oerfarna och de undervisar i olika program på gymnasienivån.

    Undersökningen visade att nästan samtliga lärare var eniga om att problemlösningen utgör ryggraden i matematikundervisningen. De menade att den finns överallt och spelar en stor roll för lärandet. De flesta lärare tyckte att textförståelse är en svårighet som ofta förekommer under lösningar av matematiska problem d.v.s. eleverna har svårt att skaffa sig en riktig bild av uppgiftens kärna. Samtliga var övertygade om att det dåliga självförtroendet och matema-tikångest är de främsta orsakerna som ligger bakom matematiksvårigheter rörande problem-lösning.

  • 170.
    Alberg, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Utredningsarbete och åtgärdsprogram: En gruppintervjustudie baserad på tre pedagogers tankar och känslor kring processen att utföra utredningsarbete och formulera åtgärdsprogram2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 171.
    Albertsson, Anneli
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Kan en intensivträning av avkodningsförmåga i åk 3 leda till förbättrad läsförståelse och läsintresse?: En studie av Rydaholmsmetoden2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to examine whether an intervention with the Rydaholms method leads to better decoding skills, improved reading comprehension and increased interest in reading. The participants were the third grade primary school children. A five-week training with the method was performed and children's results in reading speed, decoding and reading comprehension were compared to the pretest results. The interest in reading was measured with a questionnaire prior and after the invention was done. The results showed that the children had improved their decoding but not their reading comprehension. All the children reported a higher level of reading interest after the intervention. The results are discussed in relation to the research favoring training in spelling and decoding as a primary method to improve both decoding and reading comprehension and methods that combine training in spelling and comprehension. The study could show that improved decoding skills do not automatically lead to better reading comprehension due to a short-term memory advantage but training in comprehension strategies is needed. The finding that improved decoding lead to increased interest in reading gives support for the research that claims that decoding skills are fundamental for children's own view on reading.

  • 172.
    Albinsson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    ”De va svinhögt typ 250 kilo”: Förskolebarns mätande av längd, volym och tid i legoleken2016Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of the dissertation is to study, describe and analyses which comparative measurement activities preschool children construct and use, and how they solve problems and communicate when they use the comparative measurement activities whilst playing with Lego (“the Lego play”). The measurement activities chosen are length/height, quantity and time.

    The empirical material is based on data from two preschool classes with children aged 2 – 5 year, It was collected through participant observation (video captures) of the children’s Lego play. The theoretical starting points in this study are grounded in childhood sociology and the sociocultural perspective. The study assumes the childhood sociology perspective by viewing the children as competent and active in creating meaning as well as controlling and influencing their own and others’ social environment. The sociocultural perspective gives prominence to development and learning, and its related tools and concepts are used to analyses the results of the study. That is, the Lego play is studied in a social context from the child’s perspective, and the sociocultural perspective describes and analyses the child’s use of mathematics and the acquisition of knowledge in the Lego play in a sociocultural context.

    The results show that children measuring length/height and quantity explored a store of measurement tools in order to make comparisons, and adapted these to the context in question. These were own body, other body, artefacts, numbers and counting. The measurements were used individually and with others, and the solving of the own or shared problems constituted a large share of the time spent constructing models during Lego play. By contrast, the time concept was used mainly as a tool when the children played with their finished Lego models. Thus, a time perspective was added to the child’s finished model, which inspired thoughts and reflections about time used in the Lego play. The children used the time concepts of the present, the past and the future, and also considered the concept of velocity in the context of the timescale. The children’s communication had a large impact on the Lego play, and they expressed their ideas verbally, physically and through action. The children’s use of mathematics was prominent and meaningful during the Lego play.

  • 173.
    Albinsson, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Hållberg, Lisen
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Fritidspersonalens verklighet: En enkätstudie om vilken syn personal inom fritidshem har på sin arbetsroll och sitt uppdrag2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter att fritidshemmet år 2016 fick ett eget kapitel i läroplanen styrktes fritidslärarnas uppdrag ytterligare och från den första juli 2019 blir det krav på behörighet och legitimation för lärare i fritidshem. Med anledning av att yrket har gått, och går igenom förändringar, kan det öppnas upp för att nya förmågor och kunskaper blir av värde att ha i verksamheten jämfört med tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka vad verksam personal inom fritidshem anser är värdefulla kvaliteteter, kunskaper och förmågor att besitta vid arbete inom fritidshem. Vi vill även undersöka hur personal inom fritidshem ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Studien har en kvantitativ metod där vi använt oss av webbenkät för att få in data från personal inom fritidshem, 53 stycken valde att besvara enkäten.

    Vårt resultat pekar på att ledarskapsförmåga och kunskaper kring konflikthantering är det som är mest värdefullt vid arbete inom fritidshem. Att inneha en relevant pedagogisk utbildning är av vikt men det innebär inte att en person nödvändigtvis är lämplig för arbete inom fritidshem. Kunskaper samt personliga förmågor är mer värdefullt än en relevant pedagogisk utbildning. Det som är minst viktigt att inneha är yrkeserfarenhet samt kunskaper kring digitala verktyg. Resultatet pekar även på att personal inom fritidshem anser att deras arbetsuppgifter ska ha en koppling till fritidshem, alternativt grunda sig i fritidspedagogik, även under skoltid. Våra respondenter tar tydligt avstånd från skolans ordinarie verksamhet, och vill inte arbeta som elevassistent eller resurs i klass.

  • 174.
    Albinsson, Marie
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Särskilt stöd i förskolan: En studie om verksamma pedagogers syn på särskilt stöd2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Särskilt stöd i är en viktig del i förskolans verksamhet då den ska möta alla barn som har olika behov och förutsättningar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad särskilt stöd i förskolan innebär. Mina frågeställningar handlar om vad pedagogerna anser vara särskilt stöd och vilka som är i behov av det. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger i förskolan.  I litteraturgenomgången ges en teoretisk bakgrund av mitt valda problemområde samt vad forskningen säger om särskilt stöd. Resultatet av min undersökning visar att särskilt stöd i förskolan kan se ut på olika sätt. Arbetet med särskilt stöd innehåller flera delar men de intervjuade pedagogerna poängterar att det viktiga är att man som pedagog tar tag i de svårigheter som uppstår i förskolan. Det är viktigt att man kontinuerligt förändrar verksamheten utefter de som vistas i den.

  • 175.
    Albinsson, Ronja
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Biologi i förskolan: En undersökning om förskollärarnas inställning till biologi i jämförelse med ämnets användning i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks vad pedagogerna i förskolan har för kunskap och intresse gällande biologi, samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. För att få svar på dessa frågeställningar i studien har metoden enkäter använts, där sammanlagt 88 pedagoger deltog i undersökningen. De fick frågor om sin egen inställning till biologi och hur de arbetar med ämnet. Resultatet visade att ungefär hälften av respondenterna uppgav att de inte arbetade med alla områden inom biologi den pågående terminen, fokuset var främst på djur och natur. Det var viktigt för respondenterna att utgå från barnens intresse, samtidigt som det fanns ett fokus på vad de själva var intresserade av och hade kunskap kring. 

  • 176.
    Albornoz, Sara
    et al.
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Hellman, Therese
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Eugeniahemmet: Synen på barnen i Eugeniahemmet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to examine the view on children with disability´s in the end of the 19 Th to the beginning of the 20 Th. We will examine the children that lived in Eugeniahememt but we will also examnie the view the society had on the children who lived on Egueniahemmet. In our essay there are four questions that we are going to answer.

    - Who took the initive to start Eugeniahemmet and how did it affect the activity?

    - Which view had the society on the children who lived on Eugeniahemmet?

    - How did the work with the children look like?

    - Which view had the staff, in Eugeniahemmet, on the children?

    The method that is being used in this essay is trying to analyses what the material tells us about the view on the children and how the work with the children lookt liked in Eugeniahemmet.

    The theory that we use is about Michel Focaults look on madness. Focault says that a person who is mad dosen’t have a connection between body and soul and that creates hallucinations witch leeds to madness. We also use a gender theory by Yvonne Hirdman who explains that women and men have diffrent roles in the society. Womens role is to be responsible for their home and the mens role is to be responsible for the public business.

    The main conclusion is that the view on children with disability in the society made it hard for Eugeniahememt staff to work whit the home´s activity. The view of the children in the society was that they were more a burden on the society than good citizen. These children was learned fast, but if the children who did´t learned fast were called idiot´s. Another coclusion is that in the beginning of Eugeniahemmet activity they accepted everyone even the children who consider be impossible to be educate. But in the beginning of the 20 Th they started to exlude the children who were impossible to educate, because they were idiot´s.

    Title: "The home of Eugenia, The view on the children in Eugenia" qreaters Sara Albornoz and Therese Hellman. Keywords: disabled, protége, free intelligence, institution, idiot.

  • 177.
    Alburg, Petter
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Matematiska och systemtekniska institutionen.
    Johansson-Alburg, Mimmi
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Matematiska och systemtekniska institutionen.
    Lärares samsyn beträffande matematik: En studie om matematik i förskoleklass och år 12007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ”röd tråd” mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a. fått svar på vad lärarna tycker att eleverna bör ha för matematikkunskaper inför starten i år 1 samt vad pedagogerna i förskoleklass anser om samma sak. Resultatet visar att förskoleklasspedagogerna i sin matematikundervisning styrs av vad de tror är skolans förväntningar. Lärarna har inte alls samma höga krav på vad eleverna i år 1 bör kunna vid skolstarten. Anledningen kan anses bero på dålig kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna samt okunskap om varandras verksamheter. Vår undersökning visar på vikten av att ha en ”röd tråd” i matematikundervisningen, som även löper genom stadieövergångar.

  • 178.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bredda rekryteringen till kyrkans utbildningar2018Ingår i: Kyrkans tidning, ISSN 1651-405X, Vol. 16, s. 33-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 179.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Educational re-orientations: The Church of Sweden as neglected divorcée from the nation state2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 180.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, Vol. 4, s. 48-51Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 181.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Med pedagogik och teologi som kamp för tro och mod2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 182.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mötesplatsen Norrbyhuset i Borås: Från krisinsats till plattform för demokrati2018Ingår i: Interkulturell dialo: Teori och praktik / [ed] Rasoul Nejadmehr, Göteborg: nordienT , 2018, s. 251-263Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 183.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogik är teologi: Ett panelsamtal2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 184.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Projektet Skolavslutningar i kyrkan2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 185.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religion and/or Democracy in Schools: Why do Political Parties Fear Religion in Contemporary Sweden2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 186.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religionsunterricht in Schweden: Religionsdidaktik und Religionspädagogik2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 187.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Samtal om skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad handlar debatten om de svenska skolavslutningarna egentligen om? Vilka kolliderande perspektiv och ställningstaganden ligger bakom konflikterna? En ny studie av detta tidigare outforskade ämne ger svar.

  • 188.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Schulabslussfeiern in der Kirche: Konflikten über Religion und Tradition in dem Schwedisches Schulsystem2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 189.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolans religiösa historia: Om övergången från statlig kristendom till statlig religionskritisk sekularism2019Ingår i: Tidskriften Vägval i skolans historia, ISSN 2002-0147, Vol. 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Religionens plats i svensk skola har på senare år kommit att bli ett av de mest omdiskuterade ämnena i svensk offentlig debatt. Ett exempel på en sådan diskussion har varit bruket med skolavslutningar i kyrkan och konfessionella friskolor. Men problematiken är långt större och rör idag huruvida religion över huvud taget ska få tillåtas i skolan. Hur kom det sig att religion började att upplevas som problem? Hur kan denna förändring förstås?

    I min docentmonografi, Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola, sökte jag svaret på varför religion har blivit ett så känsligt kapitel i svensk skola. Sökandet började i det mycket omdebatterade bruket av skolavslutningar i kyrkan, men kom allt mer att handla om relationen mellan Svenska kyrkan, staten och skolan.

  • 190.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolavslutningar i kyrkan har vållat stor debatt sedan 1990-talet i Sverige. Men bruket av skolavslutningar i kyrkan är äldre än så. Det kan åtminstone spåras tillbaka till senare delen av 1800-talet. Kritiken mot fenomenet på en nationell nivå startade troligen år 1996 i samband med ett beslut i Uddevallas kommun om att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Beslutet togs för att främja mångfald – en mångfald som då betydde att bereda större plats för humanister med icke-religiös livsåskådning. Men snart kom argumentet om mångfald istället att tolkas som att hänsyn togs till muslimer vilka skapade problem för en svensk tradition.

    Denna bok har haft till syfte att undersöka skolavslutningar i kyrkan. Dessa rymmer emellertid även något mycket mer komplext än själva bruket: förhandlingar och omförhandlingar om religionens plats i skolan och då framför allt kristendomens plats i grundskolans obligatoriska utbildning (utöver skolämnet religionskunskap). Studien täcker perioden från 1990-talet och fram till år 2016. En stor mängd material har använts för att undersöka skolavslutningar i kyrkan, såsom exempelvis databaser, protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner. Det saknas i stort sett tidigare forskning om fenomenet, förutom vissa omnämnanden i studier om bland annat Svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. Studien är därför tänkt att bidra med dels fakta, dels teoretiska tolkningar för att söka förstå dessa fakta.

    Resultatet av studien visar att skolavslutningar i kyrkan är komplexa. Det handlar inte enbart om huruvida de ska vara tillåtna eller inte. I stället handlar det om olika fakta som krockar, lagtexter som ger motsatta instruktioner och underliggande meningar som har skilda utgångspunkter. En sammanfattning av studiens resultat blir därmed svår att genomföra utan att falla i den fälla som fenomenet så ofta hamnar i: att ta ställning antingen för eller emot (något som boken inte gör). Skolavslutningar i kyrkan handlar inte endast om för eller emot trossamfundet Svenska kyrkans närvaro i svensk skola, utan även om synen på vilka kunskaper en elev i dagens skola behöver för att leva i det globala samhälle som Sverige håller på att kliva in i. Skolavslutningen i kyrkan betraktas i studien som en spelplan där dessa diskussioner förs och där olika ideal krockar, förhandlas och omförhandlas. Sakfrågor som har debatterats på denna spelplan har rört den icke-konfessionella skolan i en konfessionell kyrklig miljö, kyrkobyggnaden som lokal, prästens roll som ledare, elevens närvaro, religiösa symboler, religiösa handlingar vid skolavslutningen samt psalmsång som diskriminering.

    Förutom att den beskriver debatten om skolavslutningar i kyrkan och tar fram fakta om dessa, går det att dra några övergripande slutsatser utifrån studien: den första är att skolavslutningar i kyrkan har både minskat och ökat i antal genom åren, den andra är att det finns en konkurrens mellan skolmyndigheterna och Svenska kyrkan om religionens betydelse för eleverna, och den tredje slutsatsen är att skolmyndigheternas religionsbegrepp är sekulärt och krockar med Svenska kyrkans syn.

  • 191.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolmyndigheters riktlinjer för religiös pluralism idag och igår: Skolverkets nuvarande riktlinjer och 1967 års riktlinjer från Skolöverstyrelsen2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 192.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The conflict over religious practice in Swedish schools: The Church of Sweden and its struggle to redefine its Lutheran confession in a secular state2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A vital aspect of the Church of Sweden is its Lutheran confession and its emphasis on the Two regiments doctrine - an equal interest of working together in the Nation state of Sweden. According to Casanova (2014), the Nordic countries have experienced a secularism where religion has merged with the state and become a department. At the end of the 20th century, state and church separated, and the Church of Sweden became a "free" denomination. in the public schools, this separation has led to a conflict between the church and state. Thus, the distribution of rights according to the Lutheran doctrine is no longer valid. The state discards the Church of Sweden's "spiritual regiment" for the society, considering its religious practices as illegal within the school system. Ecclesiastical debates have begun on a new Lutheran identity formation within the church - that of a church of a minority in a postsecular context. The aim of this paper is to examine this identity formation and, the conflict over religious practices in the schools. New results from the research project "End of term ceremonies held in churches and the debate on the role of religion in Swedish schools", will be presented.

  • 193.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    University teachers as role models for being sustainable: Doing sustainability together with students through the use of professional ethics2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 194.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad.
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?: En ideologikritisk analys2018Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 23-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

  • 195.
    Aleksic, Sonja
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    "De kommer alltid för sent!": En vetenskaplig essä om kommunikationsproblem mellan föräldrar och förskola2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    My science- and experience based essay depicts the communicative difficulties I perceive with a special parent couple at my preschool. My questions are: What kind of relationship can I have with the parents based on my duty ethics, utility ethics and virtue ethics? How can the power between me and the parents be described from a power perspective? How can my practical knowledge help me deal with parents who are late? In the essay I present my interpretation of two self-experienced situations that I illustrate in two different stories. The problems are also from a more general perspective regarding the communication between home and preschool. The study will help me learn more about what communication is and what new challenges that may arise when home and preschool meet. Furthermore, my reflection will help me to get an overview from a power-related perspective and what is in the preschool curriculum about cooperation between parents and preschool. How can I see the problem from the parents´ perspective and take their position? What makes me react the way I do? What makes parents act the way they do? The purpose of this study is to analyze the importance of communication between parents and educators in preschool and then see what the consequences will be for the child when the communication fails. I intend to also shed the light on the power relationship that exists between educators and parents. To get further, I need to reflect on my actions based on several different perceptions and with this create a deeper insight into the whole dilemma. From different ethical  perspectives, I will help to see my dilemma. I will also highlight the significance and influence of Aristotle´s three forms of knowledge for my practice. I believe that education, learning and care are important components that we preschool educators should relate to.

    The conclusion I see is that the steering documents are important to me as an educator and just as important is the cooperation with all parents at the preschool. Relationship competence is important to have when we educators at preschool have to work with it every day, through all our “meetings” with educators, children and parents. That relational competence requires that I as an educator have intuition and am extremely responsive to how I should act there and then.

  • 196.
    Alenius, Lisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bernholtz, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lekterapi - för barnens skull: En kvalitativ studie om hur lekterapeuter resonerar kring leken2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie kommer ha sitt fokus på verksamheten på lekterapi där förskollärare och fritidspedagoger arbetar. Av den tidigare forskning vi tagit del av kan vi se att det finns forskning om hur leken används i förskolan men inte om hur den används på lekterapin. Syftet med den här studien är genom fokusgrupssamtal med lekterapeuter bidra med kunskap och lyfta hur lekterapeuter samtalar om hur leken konstrueras på lekterapin. Utifrån syftet är följande forskningsfrågor ställda: Hur resonerar lekterapeuter om leken på lekterapin? och Vilka tolkningsrepertoarer synliggörs i samtalen med lekterapeuterna?  Vi har valt att studera det här utifrån ett socialkonstruktionistisk paradigm där kunskap ses som en social konstruktion. Därav är vår metod fokusgrupssamtal som kommer genomföras med verksamma lekterapeuter. Det gjorde två fokusgrupssamtal på två olika sjukhus i södra Sverige där två lekterapeuter deltog på vardera samtal. Genom den metoden kommer deras verklighet språkliggöras och vi kan ta del av den och sedan analysera deras samtal. Analysverktygen som används för att analysera resultatet är, tolkningsrepertoar, funktion och retorik. I resultatet ses hur lekterapeuterna resonerar kring hur värdefullt det är att möjliggöra samspel med barnen, om lekens betydelse samt hur leken används som kommunikation. 

  • 197.
    Aleryd, Alexander
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åtgärdsprogram på rätt nivåer: En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Åtgärdsprogram ska utarbetas för de elever som är i behov av särskilt stöd. I dessa åtgärdsprogram ska hänsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivå. Forskning har dock visat att hänsyn bara tas till individnivån och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivå. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrån en tematisk innehållsanalys. Intervjuerna kretsar kring begreppen särskilt stöd, grupp- och organisationsnivå, utredning och åtgärdsprogram. Dessutom lyfts specialpedagogernas beskrivningar av problem med att skriva åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå fram. Arbetet utgår vidare från ett relationellt perspektiv där inte bara problem förläggs till individen.

    Resultatet av studien visar att särskilt stöd förklaras som undervisning utanför ordinarie undervisning där svårigheterna och åtgärderna förläggs till individen. Gruppnivå och organisationsnivå förklaras på flera olika sätt. En tendens är att grupp är det samma som klass och att organisationsnivån har med rektor att göra. Nivåerna och de åtgärder som är kopplade till grupp- och organisationsnivå beskrivs som att det handlar om vad gruppen och organisationen kan göra för individen. Arbetet handlar sällan i samband med åtgärdsprogram om att åtgärder är kopplade till annat än enskilda elever. Åtgärder sker dock på grupp- och organisationsnivå men de hamnar inte i åtgärdsprogram. Elever och föräldrar är inte heller delaktiga i arbete kring åtgärder som är inriktade mot grupp- eller organisationsnivå.

  • 198.
    Alexander, Holmquist
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Boksamtal, fungerar det? Hur lärare använder boksamtal för att utveckla elevers läsförståelse.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet med elevers läsförståelse är en viktig komponent i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med boksamtal i samband med skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse. Undersökningen visade hur lärare använde boksamtal som undervisningsmetod och vilken forskningsanknytning lärarna hade i sin undervisning med boksamtal och läsförståelse. De frågeställningar som besvarades var följande: Hur arbetar lärare med boksamtal i samband med läsning av skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse? I vilken utsträckning bygger lärarnas undervisning och förhållningssätt på en vetenskaplig grund? Undersökningen utfördes i enkätform med syfte att vara kvalitativ med viss kvantitativ inriktning i form av en figur som tydliggjorde lärarnas ställningstagande. Frågorna i enkäten var utformade som essäfrågor, vilket gav lärarna möjlighet att motivera och utveckla sina svar. Lärarna diskuterade ett antal teoretiker och metoder som de grundade sin undervisning på. Deras svar diskuterades med stöd i aktuell forskning där Michael Tengberg, Mary Ingemansson och Annette Ewalds avhandlingar hade stor betydelse. Teoretiker som användes för att tolka lärarnas enkätsvar var bland annat Judith Langer och Aiden Chambers. I lärarnas utsagor syntes viss vetenskaplig grund när de använde boksamtal och visade medvetenhet på faktorer som kan avgöra elevers möjligheter till läsförståelseutveckling. Lärarna visade såväl likheter som olikheter i arbetet med boksamtal, vilket skapade en bredd i undersökningen. Utöver detta diskuterades eventuella konsekvenser för lärarnas metodval som visar brist på systematik i lärarnas arbete med boksamtal.

  • 199.
    Alexander, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Trygghet och anknytning i förskolan: En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns trygghet och anknytning till vuxna i förskolan, samt hur förskollärare ser på det egna arbetet med att tillgodose barns behov av trygghet. Frågeställningarna är följande:

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns trygghet i förskolan?

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns möjligheter att utveckla trygg anknytning till pedagoger?

    - Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    - Vilka svårigheter beskriver förskollärarna att de möter i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fyra informanterna gällande trygghetens betydelse i förskolan. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av trygg anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande syn framkommer hos informanterna. Två förskollärare betonar anknytningens betydelse mycket tydligt, medan två inte betonar dess betydelse lika starkt. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos informanterna. Strategier som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att skapa förutsägbarhet och tydliga rutiner för barnen, att dela in barnen i mindre grupper, samt att ha en god föräldrasamverkan. Förskollärarna beskriver även områden där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov. Stora barngrupper och övergångar mellan aktiviteter är aspekter som tas upp.

  • 200.
    Alexandersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gabeljic, Medina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Det bortglömda formatet: En forskningsöversikt om serier och serieromaner i relation med läsförståelse.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här översikten undersöker vi forskning om serier och serieromaner som ett hjälpmedel för att utveckla läsförståelse i grundskolans förstaspråksundervisning. Det här är väldigt intressant att forska om då läsning är en viktig kunskap som behövs både i skolan och i det vardagliga livet. Därför är det viktigt att hitta olika hjälpmedel för att utveckla läsförståelse. Syftet med översikten är att överblicka hur forskningsområdet ser ut och vad som kännetecknar det.

    Metod

    I översikten användes SMART som är en metod för att objektivt och systematiskt kunna utföra forskningsöversikter. SMART-metoden kännetecknas av att den inte ställer specifika frågor utan ger en övergripande överblick av ett område inom forskningen. Metoden fokuserar på kartläggning och analys (Nilholm 2017). Vi har genom SMART-metoden gjort sökningar i olika databaser som ERICproquest och Primo för att hitta artiklar som insamlingsmaterial till detta arbete. Urvalet av artiklarna skedde dels genom olika filter som ”peer reviewed” och ”full text online”, dels genom att manuellt välja ut artiklar utifrån några kriterier vi hade, som till exempel att artiklarna måste handla om läsning och läsförståelse inom förstaspråksundervisning.

    Kartläggning och analys

    Under kartläggningen framkom det att majoriteten av artiklarna är baserade i antingen USA eller Asien. Det fanns ingen svensk forskning vilket gör det till en svaghet i översikten samt till ett forskningsbehov. När informationssökningen och urvalet var klart var det sju artiklar som återstod. Det var dessa som sedan analyserades. Analysen gjordes utifrån att identifiera olika teman från artiklarna. De teman som framkom var vikten av visual literacy samt hur och varför serier och serieromaner bör användas.

    Resultat

    Det resultat som framkom i vår analys var att forskare inom området är i hög grad positiva till användningen av serier och serieromaner i förstaspråksundervisning och som stöd till läsutveckling. Forskare hävdar att serier och serieromaner kan gynna elever som har svårt med läsförståelse och kodning samt ge ökad motivation till läsning och lärande. Ett begrepp som framkom ofta i artiklarna var visual literacy som beskrevs som en viktig förmåga i det moderna samhället. Enligt artiklarna blir visuell media en allt större del av vardagen och barn behöver utveckla förståelse för bildspråk. Forskarna var samstämmiga i sina slutsatser och resultat vilket är en styrka i översikten då detta ger ett intryck av trovärdighet.

1234567 151 - 200 av 8824
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf