Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 29661
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Abrahamsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Thomée, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När sjuksköterskan möter transpersoner i vårdande kontext: Sjuksköterskans bemötande – en litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Transpersoner är historiskt sett en utsatt grupp som avviker från normer och strukturer i samhället. Genom förnyade och nystiftade lagar arbetas det i Sverige för att transpersoner ska få den vård som krävs för en god hälsa. Utan god hälsa och vård kan lidande uppstå i form av skam och otrygghet. Kunskap är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans bemötande av transpersoner i vårdande kontext genom att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot och kunskap om personer med transidentitet. Metod: För att få en uppfattning om rådande forskning gjordes en litteraturstudie där innehållet strukturerades för att kunna urskilja subkategorier och därefter huvudkategorier. Artiklarna som analyserades var både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultat: Tre kategorier representerade studiens resultat och var följande: ”kunskap och förståelse”, ”attityder” samt ”bemötande”. Det framkom en omfattande okunskap om transpersoner hos sjuksköterskor. Attityderna varierade men var ganska genomgående ifrågasättande och negativa. Sjuksköterskor var ofta påverkade av normer, medvetet eller omedvetet, vilket tog sig uttryck genom ett diskriminerande, auktoritärt och stigmatiserande bemötande. Kategorierna visade sig ha tydliga samband, klinisk kunskap kunde exempelvis kopplas till mer positiva attityder. Det fanns därtill ofta en vilja hos sjuksköterskan att ge en god vård. Diskussion: Sjuksköterskans kunskap kan innebära skillnaden mellan god och diskriminerande vård. Utbildning om transpersoner brister vid många universitet, vilket speglas i en utbredd okunskap. Det är viktigt att teamarbete främjas för att en kompetent vård ska främjas. Diskriminering och stigmatisering kan motverkas genom att arbetsledare och sjuksköterskor tar sitt professionella ansvar.

  • 152.
    Abrahamsson, Janna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Holmgren, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    En strimma hopp i mörkret: En litteraturstudie om lidande och välbefinnande i samband med depression2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 153.
    Abrahamsson, Jenny
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Gustafsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Smärtlindrande metoder vid nålrelaterade procedurer på barn –en litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 154.
    Abrahamsson, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hovi, Annastiina
    Sophiahemmet Högskola.
    Hjälp till självhjälp: en kvalitativ intervjustudie om patientens egenvård och motivation ur diabetessjuksköterskeperspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 155.
    Abrahamsson, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Rygg och nackvärk, före, under och efter reflexologisk behandling.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling. Metoden var kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Urvalet omfattade sju klienter som sökt reflexologisk behandling pga rygg- och/eller nackvärk och identifierades genom tre olika reflexologer i Skåne län. I resultatet identifierades kategorin Vardagen med underkategorierna Smärta och värk, Försök till anpassning samt Söka vård och behandling. I Kategorin fysiska och psykiska sensationer sågs underkategorierna Personligt bemötande, Zonsmärta, Cirkulationsökning samt Avslappning. I Kategorin Förändring av vardagen ingick Symtomlindring, Hjälp till självhjälp samt Arbete och idrott. Slutsatsen dras att reflexologisk behandling kan erbjuda bra smärtlindring för människor med rygg- och nackvärk samt erbjuder en chans till avslappning, bättre sömn, vara aktiv i arbetslivet och få ny energi. Mer forksning inom reflexologisk behandling behövs.

  • 156.
    Abrahamsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Bladh, Ramona
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Patienter med psykisk ohälsa och deras upplevelse av mötet med hälso- och sjukvården: En analys av bloggar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samlingsord som täcker både psykiska besvär och psykiatriska diagnoser. Hälso- och sjukvården består av en vårdkedja där primärvård, länssjukvård, regionsjukvård, nationell högspecialiserad vård och hemsjukvård ingår. Sjuksköterskan skall värna socialt utsatta och sårbara grupper i samhället, hen ska ansvara för att patienter och anhöriga får korrekt information på ett för dem förståeligt sätt. Patienter med psykisk ohälsa kan uppleva att deras fysiska hälsoproblem inte tas på allvar vid sjukvårdskontakt. Syfte: Att belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en analys av bloggar utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Elva bloggar har utgjort källan för data. Resultat: Det är en vanlig uppfattning från patienter som lider av psykisk ohälsa, att uppleva att de får en stämpel på sig. Väntetiden för att få adekvat psykiatrisk vård är lång. Patienterna upplever att vårdpersonal tagit den enkla vägen ut och skickat hem dem med en burk piller som ska lösa deras problem. Men det finns hopp om en bättre psykiatrisk vård. Konklusion:  Det är sjuksköterskans ansvar att ta dessa patienter på allvar och ge dem den vård de förtjänar, med eller utan psykisk ohälsa.

  • 157.
    Abrahamsson, Linda
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Redlund, Victoria
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Sjuksköterskans upplevelse av treskiftarbete utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 158.
    Abrahamsson, Linnéa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ljungdahl Ristare, Martin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vara man i ett kvinnodominerat yrke: Manliga vårdares upplevelser av att bemöta kvinnor i situationer som kan upplevas intima och de hanteringsstrategier som används2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genom historien har vårdyrken varit främst dominerat av kvinnliga vårdare. Det finns tabubelagda områden för män som utför omvårdnad. Flera av problemen är relaterade till intim omvårdnad av det motsatta könet. Män söker sig främst till tekniska vårdyrken som exempelvis röntgensjuksköterska. I nuläget finns en kunskapslucka för manliga röntgensjuksköterskor beträffande intim omvårdnad av det motsatta könet.

    Syfte: Belysa manliga vårdares upplevelser av att bemöta kvinnor i situationer som kan upplevas intima i västerländsk kultur, och de hanteringsstrategier som används.

    Metod: Nio kvalitetsgranskade kvalitativa studier används i resultatet. Dessa studier har sammanfattats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Två domäner och tre kategorier beskriver upplevelser och hanteringsstrategier som manlig vårdare upplever vid intim omvårdnad på kvinnliga patienter.

    Resultat: Manliga vårdare uttrycker oro för sexuella anklagelser. De upplever även fördomar och känner sig placerade i stereotypiska fack som kan komma att påverka deras arbete med intim omvårdnad. För att skydda sig används metoder som att kommunicera, bryta isen eller ta hjälp av kvinnliga kollegor. Flera manliga vårdare beskriver brister i sin utbildning för att lära sig hantera intim omvårdnad.

    Slutsats: Ytterligare forskning behövs inom ämnesområdet radiografi kopplat till manliga vårdares perspektiv att vårda samt att fortsätta forska för genus inom vården. 

  • 159.
    Abrahamsson, Margareta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lucchesi, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 3000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Ett plötsligt hjärtstopp är en av de mest stressfyllda situationerna som sjukvårdspersonal utsätts för på sjukhus. Tidigare forskning har främst inriktat sig på medicinska och biofysiska aspekter vid återupplivning i samband med plötsligt hjärtstopp. De subjektiva upplevelserna för dem som utför hjärt-lungräddning och deras känslor är sällan beskrivna. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Datainsamlingen genomfördes dels genom intervju med en fokusgrupp med fem informanter och dels genom två individuella djupintervjuer. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Kategorierna som framkom var; Den givna rollen, Teamarbete och Reflektioner relaterade till hjärtstopp. Den givna rollen upplevdes både trygg, kravfylld och tillfredsställande. Ett tydligt ledarskap och en god kommunikation beskrevs som viktiga aspekter för att skapa riktning, mål och samarbete i teamet. De upplevde behov av feedback och debriefing fyllde en viktig funktion. Uppsatsen kan ligga till grund för ett framtida förbättringsarbete, diskussionsunderlag och uppföljning av plötsligt hjärtstopp. Ytterligare forskning inom området och över professionsgränserna är önskvärt.

  • 160.
    Abrahamsson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bergström, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" Vårdprogrammets spridning, användbarhet samt plan för implementering: en enkätundersökning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvårdnad, från att ha varit ett intuitionsbaserat område till att vara evidensbaserat. Detta innebär att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bästa tillgängliga externa bevisen för att i samråd med patienten fatta beslut om olika omvårdnadsinsatser.

    Flera studier visar dock att det är en låg användning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvårdnad i organisationer är en komplicerad och ofta långsam process.

    Avsikten med evidensbaserade vårdprogram är att samordna vårdinsatser så att alla patienter i landet skall få en likvärdig vård som är den bästa med hänsyn till tillgängliga resurser.

    I juli 2011 kom det första nationella vårdprogrammet inom cancerområdet som enbart fokuserar på omvårdnad, Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011". Detta vårdprogram har med hjälp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer.

    Syftet med denna studie var att belysa spridningen och användbarheten av det nationella vårdprogrammet "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering.

    Den metod som användes var en enkätundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor på de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkäter ut och svarsfrekvensen var 58 procent.

    I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrågade chefsjuksköterskor ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansåg att det hade delvis betydelse. I Stockholm-Gotland regionen kände sju av åtta (88 procent) chefsjuksköterskor till vårdprogrammet. I västra regionen var det fem av 11 (45 procent) av chefsjuksköterskorna som hade kännedom om vårdprogrammet. Majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarat på hur de vill att vårdprogrammet skall användas på deras enhet, uppger att det kommer att användas som en handbok i det dagliga arbetet. Hela eller delar av vårdprogrammet kommer att implementeras i verksamheten och det kommer även att användas som introduktionsmaterial till nyanställd personal.

    Slutsatsen av denna studie var att majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarade på enkäten ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor eller delvis stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och i stort sett alla chefsjuksköterskor (98 procent) som kände till vårdprogrammet "omvårdnad vid bröstcancer 2011" ansåg att vårdprogrammet hade fungerat/kommer att fungera som ett stort stöd i omvårdnadsarbetet med personer med bröstcancer.

  • 161.
    Abrahamsson, Marléne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Viklund, Mikael
    Personers upplevelse av att leva med diabetesfotsår: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personers upplevelse av att leva med diabetesfotsår

    Abstrakt

    Bakgrund: Fotsår relaterat till diabetes är ett globalt problem. Dessa sår kan vara svårläkta och mycket smärtsamma för personen som drabbas. Risk för infektion och amputation är hög. Diabetesfotsår kan förändra den drabbade personens livsvärld.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetesfotsår.

    Metod: En litteraturstudie baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Resultaten från respektive artikel har granskats, analyserats och sammanställts. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed, MEDLINE och PsycInfo.

    Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sammanlagt fem underkategorier. Kategorierna var: Förlorad autonomi och Emotionellt lidande.

    Konklusion: Upplevelsen att leva med diabetesfotsår varierar mellan personer, men gemensamt för många är att de på olika sätt lider och att livskvaliten försämras. Sjuksköterskan kan vara en orsak till lidandet, men också en hoppingivande stöttepelare. Att ge personcentrerad omvårdnad och se hela individen är en förutsättning för god omvårdnad.

    Nyckelord: Diabetesfotsår, lidande, upplevelse.

  • 162.
    Abrahamsson, Mirjam
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Furufalk, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jämställdhet är...en alldeles för stor fråga: Barnmorskors uppfattningar om unga mäns ansvarstagande, delaktighet och möjlighet till råd och stöd, vid oönskade eller oplanerade graviditeter.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet: med studien var att undersöka barnmorskors uppfattningar om unga mäns ansvarstagande och delaktighet vid oönskade eller oplanerade graviditeter samt deras föreställningar om stöd riktat till män ur ett jämställdhetsperspektiv.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju barnmorskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys och kritiskt teori perspektiv. Analysen resulterade i elva subkategorier, fyra kategorier och ett övergripande tema.

    Resultat: Den första kategorin, De exkluderade unga männen: visar barnmorskors inställning rörande att unga kvinnor, samhället och sexuell och reproduktiv- hälsovård tenderade att utestänga unga män när det handlar om mäns frågor. Det är en kvinnovärld: Barnmorskorna såg att deras primära arbete handlade om kvinnorna, där graviditet och preventivmedel överlag var en kvinnosak som bara kvinnor bestämde över. Unga män handlar efter samhällets maskulinitetsnormer: De unga männen uppfattades sällan söka stöd och hjälp kring sin reproduktiva och sexuella hälsa och uppfattades ofta ha ett omoget förhållningssätt till sex. Lång väg kvar innan den sexuella och reproduktiva hälsan är jämställd: Sexualundervisning till unga män skedde i stora grupper och fokuserade ofta på fel saker enligt barnmorskorna. Sexualundervisning borde starta tidigt och gärna med stöd av föräldrar. Barnmorskorna ägde den kunskap de unga männen behövde men delade inte med sig av den rutinmässigt. Temat Jämställt reproduktionsansvar ingen verklighet i praktiken inkluderar samtliga kategorier.

    Slutsats: Unga män ses som viktiga i teorin men inte i praktiken. De unga männen upplevs frånvarande vid oplanerade graviditeter. Med sin stora kunskap inom sexuell och reproduktiv hälsa ses dock barnmorskorna som idealiska i arbetet med denna grupp.

  • 163.
    Abrahamsson, Nathalie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Härnälv, Matilda
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Att leva med långvarig smärta vid fibromyalgi: en litteraturbaserad studie om kvinnors upplevelser2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is difficult to treat and diagnose. The illness is of unknown etiology. The majority of the ill is women. Aim: The aim of this study was to describe women ́s experiences of living with long term pain associated with fibromyalgia. Method: A literature -based study was performed. The database Cinahl was used in the search process. This study includes 11 qualitative articles that have been analysed by a review template. The analysis resulted in two categories "experiences of a changed me" and "experiences of social life" with six subcategories. Results: The consequences of fibromyalgia were that the family life, spare time, social life and working life changed in different ways. The articles also showed that women with fibromyalgia did not receive the understanding they needed from their families or the environment. Conclusion: Women with fibromyalgia feel that they do not get understanding from the outside world. It is important that health care professionals understand and acknowledge these individuals' subjective experiences so that they can give professional care and support.

  • 164.
    Abrahamsson, Pia-Marie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Kron, Viktoria
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    "Det känns som att man blir betraktad som en andra klassens medborgare”: Hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar för fysisk hälsa i psykiatrisk vård2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienterna känner sig sedda som sin psykiska sjukdom och upplever sig inte vara lika mycket värda som övriga patienter i den somatiska sjukvården. Psykiatrisjuksköterskorna erfar att det finns många svårigheter både teoretiskt och praktiskt för dem att ta hand om patienternas fysiska hälsa. Slutsatsen är att fördomar upplevs som tyngande för patienterna och orsakar med tiden mer psykisk ohälsa och större risker för deras fysiska hälsa. För sjuksköterskan är det en konst att skilja på vilket som tillhör psykiatriska vårdens ansvar och vad som är ämnat för den somatiska vården.

  • 165.
    Abrahamsson, Sanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Socialtjänsten och mödrahälsovårdens arbete och samarbete kring gravida risk- och/eller missbrukare2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim with my study is to highlight, illuminate and examine the social and maternal health care motivational work of pregnant women with a risk or abuse of alcohol and / or drugs, and what actions can be considered for these women. In addition, the aim is to explore how social services and maternity care might interact in this type of case. The aim is to convey the subjective experience of each of the interviewees. For the purposes of this study, I have chosen to use the qualitative research method. I have interviewed social workers in individual and family care, and midwives. Study interview results show that pregnant misusers priority for both maternity care and social services. By the AUDIT, conducted by the maternal health care, shows that the woman has a risk and / or abuse woman offered a variety of activities that may be in the form of talks, drug testing and treatment. Cooperation is the key to success in this motivational work, and it's mainly collaboration between social services, maternal health and child health care. Cooperation seems to work fine, but could be improved with more time and more staff.

  • 166.
    Abramsson, Veronica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Selander, Malena
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Palliativ vård2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson. Hon framhäver att kroppslig smärta på grund av sjukdom kan vara outhärdlig och skapa en ångest inför sjukdom till en själslig och andlig död. Som metod i studien användes innehållsanalys, där intervjuerna analyserades och sammanställdes. Resultatet i studien tyder på att sjuksköterskor upplever närvaro som en väsentlig del av vården med smärtpåverkade cancerpatienter. Analysen visar att närvaro innefattar närhet, beröring samt kommunikation.

  • 167.
    Abrego Szabo, Leyden
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bengtsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Svensson, Anette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Anhörigvårdares behov av utbildning och information: Vid vård av en familjemedlem med stroke2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vårdas i hemmet med stöd från sin familj. Anhörigvårdare upplever att de ”kastas in” i rollen som vårdare och är dåligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares behov av utbildning och information vid vård av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Anhörigvårdare hade behov av utbildning och information om sjukdomen stroke, dess orsak, riskfaktorer och behandling samt utbildning i basal omvårdnad för att kunna vårda sina anhöriga i hemmet. Dessutom behövde de utbildning och information om stöd och service från samhället bland annat om hur de kunde bli avlastade i sin vårdarroll. De behövde även information om tillgänglig vårdkoordinator/kontaktsjuksköterska och anhörig/patientförening att vända sig till för information och stöd. Slutsats: Anhöriga behöver involveras mer i vården och därmed ses som en samarbetspartner. Med hjälp av familjesamtal kan distriktssköterskan ta reda på familjens individuella behov av utbildning och information. Författarna föreslår ett utbildnings/informationsprogram för anhöriga för att på så vis undvika att de upplever att de ”kastas in” i vårdarrollen.

  • 168.
    Abshir, Hamdiya
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Användning av information och kommunikationsteknologi för att främja egenvård på distans för patienter med diabetes typ 2 En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes Mellitus är kronisk sjukdom som är kopplat till lidande och

    förlust av livskvalitet. Egenvård är avgörande för att minska de negativa

    konsekvenserna. Mindre än hälften av alla diabetespatienter uppnår god egenvård.

    Anledningen är bland annat begränsad kunskap om diabetes och bristande

    egenvårdsföljsamhet. Införandet av Informations- och kommunikationsteknologi i

    diabetesvården påbörjades för att förbättra det kliniska resultatet och livskvaliteten

    för patienter med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva hur information och

    kommunikationsteknologi kan främja egenvård på distans för patienter med

    diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie, där artiklarna söktes i CINAHL,

    PubMed och Web of Science. Artiklarna som inkluderades var 15 artiklar med

    kvantitativ, kvalitativ samt mixed metod. Resultat: Resultatet visade att

    Information och kommunikationsteknologi såsom internet, dator och

    mobiltelefonbaserade egenvårdsprogram främjade egenvård hos patienter med

    diabetes typ 2 genom ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad motivation samt

    förbättrad livsstilsförändring i kost och motion. Slutsats: IKT som hjälpmedel

    kan underlätta dagliga utmaningarna för patienter med diabetes typ 2 eftersom den

    täcker kunskapsluckan och därtill ökar patienternas medvetenhet och motivation

    till egenvård.

  • 169.
    Abshir, Layla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Pettersson, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att vårda personer med fetma: Vårdpersonalens erfarenheter2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma betraktas som ett folkhälsoproblem i många delar av världen och det blir allt vanligare att personer med fetma söker sjukvård. Tidigare forskning har visat att det kan vara en utmaning för vårdpersonalen att erbjuda patienter med fetma en god och säker vård. Dessa utmaningar måste uppmärksammas så att vårdandet för dessa patienter kan förbättras samt förhindra skador på patienter och personal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med fetma. Metod: Det gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fyra undekategorier. Den ena kategorin var Hinder i omgivningen med underkategorierna Utrustningens otillräcklighet och Begränsningar i miljön. Den andra kategorin var Konsekvenser för vårdpersonalen och hade underkategorierna Risk för arbetsskada och Behov av mer personal och tid. Slutsats: Det framkom i studien att utrustning och fysisk miljö visade sig vara otillräcklig och risken för skada på både personal och patient ökade i samband med vårdanet av personer med fetma. Framtida forskning borde fokusera på hur vårdandet av personer med fetma kan förbättras.

  • 170.
    Abu Eid, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Jonsson, Josefin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Förebyggande faktorer mot compassion fatigue: En allmän litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar att vårdtyngden på sjukhusen ökar vilket leder till att vården blir påverkad, då sjuksköterskor anser att de inte vårdar etiskt och moraliskt rätt. Detta på grund av att det inte finns tillräckligt med tid att ge varje patient ”det lilla extra’’ och prioriteringar måste ske. Stressen hos sjuksköterskor ökar på grund av att prioriteringar är medvetna men inte självvalda, medvetenheten leder till att de arbetar på ett sätt sjuksköterskan själv anser är etiskt fel. Denna etiskt betingade stress leder till att kvaliteten på vården påverkas. Stressen kan leda till självanklagelser som “borde jag ha sprungit snabbare mellan patienterna”. På grund av bristfällig återhämtning försvinner krafterna till att ge en god vård. Syfte: Att belysa skyddsfaktorer som förebygger Compassion fatigue (CF) hos sjuksköterskor. Metod: Allmän litteraturöversikt. Där vårdvetenskapliga artiklar av kvalitativa, kvantitativa och mixad metod har använts. Resultat: Få stöd av sina kollegor, ledning och familjemedlemmar var viktiga faktorer för att förebygga CF. Kunskap hur sjuksköterskorna själva fungerar för att kunna minska sin stress, samt att känna compassion satisfaction var viktiga aspekter för att kunna förebygga CF. Slutsats: När sjuksköterskorna kände en mening med vårdandet kunde CF förebyggas.

  • 171.
    Abu Jalalah, Amira
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kader, Lana
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att leva med Diabetes Mellitus typ 2: en utmaning i livet: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 172.
    Abyan, Luul
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    Gustavsson, Ellinor
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    Unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ-12016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Diabetes typ-1 är en autoimmun sjukdom och en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Diabetes typ-1 kan utvecklas i alla åldrar men bryter vanligen ut under barn- och ungdomsåren. Att leva med sjukdomen innebär även att individen ansvarar för sin egenvård.

    Syftet: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ-1 utifrån Orem’s egenvårdsteori.

    Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Studien är baserad på tre bloggar. I denna studie användes Orem’s egenvårdsteori.

    Resultat: Gemenskapen med familj och andra diabetiker upplevs vara ett stort stöd och kan fungera som en hjälp i egenvården. Egenvården kan vara svår att lyckas med och ibland upplevs planering och struktur vara förgäves. Det upplevs som viktigt att inte låta sjukdomen begränsa det sociala livet. Det finns en stor okunskap i samhället om diabetes typ-1 vilket leder till otrygghet och brist på förtroende. Individerna med diabetes typ-1 upplever ensamhet trots en omgivning av stöttande personer.

    Slutsats: En förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes typ-1 är viktig för sjuksköterskan. Förståelsen kan minska konflikter mellan sjuksköterskan och patienten samt förbättra förutsättningarna för en god egenvård.

  • 173.
    Acevedo Vargas, José-Miguel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Drakenhed, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad och hantering av centrala venösa accesser2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 174.
    Acici, Bahriye
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Gräsvik, Susanne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Välbefinnande hos cancerpatienter inom palliativ vård2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 175.
    Acin, Helin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet vid fatigue: En litteraturöversikt om fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor med bröstcancer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabbas av som kvinna. Många kvinnor upplever biverkningar från bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste biverkningarna är fatigue som kan upplevas i olika dimensioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att informera, stödja och motivera patienten till att utföra egenvård före, under och efter bröstcancerbehandling.

    Syfte: Belysa olika former av fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. 

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva kvantitativa studier valdes ut. Databaserna som användes var PubMed, MEDLINE with Full Text och ProQuest Nursing & Allied Health Database. Artiklarna har granskats, diskuterats och sammanfattats för att sedan kunnat urskilja likheter och skillnader.

    Resultat: Det framkom att utförandet av fysisk aktivitet i olika former hade en påverkbar effekt för att minska fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. Resultatet ledde fram till en huvudrubrik: Fysisk aktivitet som bidrar till minskad fatigue med tre underrubriker: Aerob fysisk aktivitet, Kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet samt Promenader som fysisk aktivitet.

    Diskussion: Utgår från fyra rubriker: Den fysiska aktivitetens upplägg och struktur, Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Känslan av att utföra fysisk aktivitet och Sjuksköterskans stödjande funktion. Innehållet har diskuterats tillsammans med Dorothea E. Orems teori om egenvård, samt ny tillförd kvalitativ data.

  • 176.
    Ackesten, Emmelie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Gustafsson, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    En begränsad vardag: En allmän litteraturöversikt om erfarenheter av att leva med diabetesfotsår2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 177.
    Adam, Christina
    et al.
    1 St. Savvas Anticancer Hospital, Athens, Greece.
    Patiraki, Elisabeth
    National and Kapodistrian University of Athens, Athens, Greec.
    Lemonidou, Chryssoula
    National and Kapodistrian University of Athens, Faculty of Nursing, Athens, Greece.
    Radwin, Laurel
    Research Health Scientist, Center for Health Care Organization and Implementation Research, Boston VA Health Care System, Boston, MA USA.
    Charalambouss, Andreas
    Cyprus University of Technology, Department of Nursing Studies, Limassol, Cyprus and Docent, University of Turku, Department of Nursing Science, Finland.
    Charalambous, Melanie
    Cyprus Ministry of Health, Nursing Services, Educational Sector, Nicosia, Cyprus.
    Berg, Agneta
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Kristianstad University, Kristianstad.
    Sjövall, Katarina
    Skane University Hospital and Medical faculty, Lund University, Sweden.
    Katajisto, Jouko
    Statistician University of Turku, Department of Mathematics and Statistics, Turku, Finland.
    Stolti, Minna
    University of Turku, Department of Nursing Science, Turku, Finland.
    Suhonen, Riitta
    University of Turku, Department of Nursing Science/Turku University Hospital and City of Turku, Welfare Division, Turku, Finland.
    Quality of nursing care as perceived by cancer patients: A cross-sectional survey in four European countries2017Ingår i: Balkan Union of Oncology. Journal, ISSN 1107-0625, Vol. 22, nr 3, s. 777-782Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To explore and compare cancer patients’ perceptions on the quality of nursing care in four European countries. Methods: Data were collected in Cyprus, Finland, Greece and Sweden. The sample comprised 596 hospitalized cancer patients. The quality of nursing care was measured using the “Oncology Patients’ Perceptions of the Quality of Nursing Care Scale” (OPPQNCS). Patient characteristics were also collected. Analysis of variance was used to examine the effects of country on the perceptions of the quality of nursing care. Results: Patients’ age ranged from 18 to 86 years, and 58% were male. The comparison of cancer patients’ perceptions regarding the quality of nursing care between the four countries showed a statistically significant difference in the total OPPQNCS scores (p <0.001) as well as in the subscales responsiveness (p <0.001), individualization (p<0.001), co ordination (p<0.001) and proficiency (p<0.001). The Cronbach’s alpha coefficient for the OPPQNCS ranged between 0.89 and 0.95. A multivariate analysis of variance for the OPPQNCS controlled by respondents’ demographic characteristics revealed that only the patient’s country was significantly related with the patients’ perceptions of quality care. Conclusion: Quality of nursing care as perceived by cancer patients was high, but differed between the four countries. The impact of the clinical status of cancer patients on the quality of nursing care and managerial factors such as staffing/nursing care delivery models that influence the ability of nurses to offer high quality care should also be explored by more focused studies.

  • 178.
    Adam, Linnea
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Saied, Morsal
    Familjefokuserad omvårdnad: Barn med kroniska sjukdomar2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 179.
    Adam, Mariana
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Varför väljer studenter att påbörja en sjuksköterskeutbildning?: en enkätstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka varför sjuksköterskestudenter väljer att påbörja en sjuksköterskeutbildning samt vilka föreställningar de har kring yrket? Studiens design var kvantitativ med deskriptiv ansats. Data samlades in genom en enkätundersökning bland nya sjuksköterskestudenter (n= 34) vid en Högskola, HT 2010. Resultatet visade att studenterna väljer utbildningen av olika orsaker. Den vanligaste orsaken till valet var att få en möjlighet att vidareutbilda sig inom sjuksköterskeyrket och för de studenter som har arbetat inom sjukvården valde utbildningen för att vidareutbilda sig till sjuksköterska. Oberoende av vilken orsak studenterna har så är viljan att hjälpa andra människor en viktig orsak till valet av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna ansåg att en sjuksköterska bör vara empatisk, kunnig, lyhörd, vara noggrann och fördomsfri i sin yrkesroll. Studenterna trodde att de mest förekommande arbetsuppgifterna för en sjuksköterska är dokumentation, fysisk omvårdnad, känslomässig omvårdnad och medicinska uppgifter.

  • 180.
    Adamovic, Eleonora
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Dervisic, Elma
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Nybakad sjuksköterska: En litteraturbaserad studie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Different studies show that stress is a common feeling that newly graduated nurses experience during the first period in the profession. What causes the stress are high expectations that they have on themselves and the expectations from colleagues, as well as the fear of making a mistake while working as a nurse. Newly graduate nurses go through five stages of development from being novice to expert. The aim of this study was to describe work experiences of newly graduate nurses in hospital ward settings. The research method was a literature study based on ten qualitative articles. Articles were analyzed by using the method of Friberg (2012). Four main themes were identified: experiences of leadership; experiences of the relationship with colleagues; experiences of support; experiences of knowledge level. Colleagues and managers must respond to the needs of newly graduated nurses in an adequate way to create a friendly and supportive working environment, which in turn can contribute to the professional development of the newly graduated nurse. Nursing education should prepare students for professional careers in terms of socialization, leadership and organization.

  • 181.
    Adamski, Jan
    et al.
    via media, S-75655 Uppsala, Sweden..
    Goraj, Radoslaw
    Reg Specialist Hosp Olsztyn, Dept Anaesthesiol & Intens Care, Olsztyn, Poland..
    Onichimowski, Dariusz
    Reg Specialist Hosp Olsztyn, Dept Anaesthesiol & Intens Care, Olsztyn, Poland..
    Gawlikowska, Ewa
    Reg Specialist Hosp Olsztyn, Dept Anaesthesiol & Intens Care, Olsztyn, Poland..
    Weigl, Wojciech
    Uppsala Univ, Univ Uppsala Hosp, Dept Surg Sci Anaesthesiol & Intens Care, Uppsala, Sweden..
    The differences between two selected intensive care units located in central and northern Europe: preliminary observation2015Ingår i: ANAESTHESIOLOGY INTENSIVE THERAPY, ISSN 1642-5758, Vol. 47, nr 2, s. 117-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The aim of this study was to evaluate possible differences in the functioning of two selected intensive care units in Poland and Finland. The activity of the units was analysed over a period of one year. Methods: The following parameters were compared: demography of treated populations, site of admission, category of illness, severity of illness (APACHE-II scale), mean length of stay, demanded workload (TISS-28 scale), mortality (both ICU and hospital) and standardized mortality ratio (SMR). Results: The results of this study indicated that most of the patients in the Polish ICU, regardless of age, diagnosis and APACHE II score, presented significantly longer lengths of stay (14.65 +/- 13.6 vs 4.1 +/- 4.7 days, P = 0.0001), higher mean TISS-28 score (38.9 +/- 9.1 vs 31.2 +/- 6.1, P = 0.0001) and higher ICU and hospital mortality (41.5% vs 10.2% and 44.7% vs 21.8%, respectively, P = 0.0001). The values of SMR were 0.9 and 0.85 for the Finnish and Polish ICUs, respectively. Conclusion: The collected data indicate huge differences in the utilisation of critical care resources. Treatment in Polish ICU is concentrated on much more severely ill patients which might be sometimes accompanied by futility of care. In order to verify and correctly interpret the presented phenomena, further studies are needed.

  • 182.
    Adamsson Abdel Halim, Hanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Patientens upplevelse av att leva med en implanterbar defibrillator (ICD): - en litteraturöversikt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En implanterbar defibrillator (ICD) har till uppgift att återställa hjärtats rytm vid en arytmi. Implantationerna ökar stadigt, studier har dock visat att sjuksköterskor inte upplever sig ha tillräckligt med kunskaper om ICD:n och de upplevelser som patienter kan väntas få efter implantation. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med en implanterbar defibrillator. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturöversikt med 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderade. Artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. I analysen identifierades meningsenheter som delades in i olika teman och underteman utifrån likheter och olikheter. Resultat: Patienterna visade sig ha dubbla känslor gentemot ICD:n, upplevelser som identifierades var: besvikelse, tacksamhet, rädsla/ångest, trygghet, känna sig begränsad och acceptans. Diskussion: Några patienter upplevde bland annat ett bristande stöd från hälsopersonalen, det är viktigt att sjuksköterskan försöker förstå patientens perspektiv för att kunna vara ett så bra stöd som möjligt. Slutsats: Studien bidrog med kunskap om vilka olika upplevelser ICD-patienter kan ha efter en implantation. Eventuella orsaker till upplevelserna skulle kunna ligga till grund för framtida studier.

  • 183.
    Adamsson, Anniqe
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en stor kostnad för sjukvården och samhället. Det är dock patienterna som drabbas värst. Frågan har uppmärksammats länge och endast små förändring har skett i arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Det finns bra underlag för att kunna utföra ett gott arbete kring att minska smitta och smittspridning ändå förblir antalet drabbade oförändrat. Sjuksköterskans roll är att ge god och säker vård med hög kvalitet. Med den kompetens som sjuksköterskan besitter kan denne arbeta mot att vårdrelaterade infektioner fortsätter att öka tillsammans med övrig vårdpersonal.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa aspekter som sjuksköterskan i sluten somatisk vård upplever påverkar arbetet i att förebygga vårdrelaterade infektioner.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån Granheim och Lundmans tolkning av Kippendorffs innehållsanalys.

    Resultat: I analysen framkom tre kategorier: kunskapsaspekter, beteendemässiga aspekter och miljörelaterade aspekter. Resultatet visade på en rad olika aspekter som sjuksköterskor upplevde påverkade deras arbete i att förebygga vårdrelaterade infektioner. Under analysen framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i kunskapen om hur det förebyggande arbetet skulle följas. Arbetsmiljön var så pass stressfylld att det var svårt att leva upp till riktlinjerna och samt att de upplevde sig kontrollerade.

    Slutsats: Då vårdrelaterade infektioner idag i sjukvården inte minskar och eftersom det berör alla inom sjukvården, inte minst sjuksköterskan, behövs det ett krafttag kring denna situation. Patienterna utsätts för onödiga risker. Det behövs fördjupad kunskap i var den felaktiga länken är eftersom det förebyggande arbetet inte fungerar. Riktlinjer och lagar finns att tillgå dock är det andra aspekter som påverkar.

  • 184.
    Adawi, Nadja
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Lagerlöf-Ljung, Jesper
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser av sjukvårdpersonalens stöd vid bröstcancer: En litteraturstudie2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen. En bröstcancerdiagnos kan innebära ett stort hot med starka känslor av oro och ångest samt medföra stora psykiska och fysiska förändringar i livet. För att kunna hantera dessa förändringar behöver kvinnorna stort stöd från sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sjukvårdspersonalens stöd vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Efter genomförd analys identifierades två kategorier och sex underkategorier. Kategorierna som framkom var relationellt stöd med underkatergorierna finnas till hands, känsla av ensamhet och känsla av brister i bemötandet från sjukvårdspersonalen samt informativt stöd med underkategorierna saknar information, information lindrar och information som orsakar lidande. Slutsats: Sjukvårdspersonalen utgör en viktig del i arbetet med att stödja kvinnor vid bröstcancer. Genom ökad insikt och förståelse för kvinnors upplevelser av sjukvårdspersonalens stöd kan kvinnors behov tillgodoses på ett bättre sätt. Individanpassat stöd baserat på kvinnors upplevelser kan vara nyckeln till att skapa en bättre vård, där kvinnors personliga behov av stöd tillfredsställs.

  • 185.
    Adbro, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Crnac, Aldijana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vårda riktiga hjältar: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress. Studien genomfördes med systematiska sökningar baserat på problemformuleringen och syftet. Relevant forskning inom området identifierades, granskades och analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier: sjuksköterskan arbetar i en krävande miljö, ökad kompetens bidrar till hanterbar stress, känslomässigt engagemang innebär ökad risk för utbrändhet och sjuksköterskan behöver strategier för att hantera stress. Resultatet visar att det fanns ett flertal orsaker som bidrog till att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress. Orsakerna var tidsbrist, personalbrist och känslomässiga engagemang i sina patienter och deras anhöriga. Stöd och reflektion framkom som sätt att minska stressen för sjuksköterskorna. Bristen på tid bidrog till att det var svårt för sjuksköterskorna att finna tid till reflektion. Vidare forskning kring sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av cancersjuka barn kan leda till en bättre arbetsmiljö och minskad arbetsrelaterad stress.

  • 186.
    Addo, Michelle Yaa
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med HIV/AIDS2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 187.
    Adell, Alexandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Avendano, Fanny
    Sophiahemmet Högskola.
    Handhavande av perifer venkateter hos patienter på ett sjukhus i Tanzania2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Perifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer. I Sverige har forskning gjorts på huruvida dessa riktlinjer återföljs, motsvarade forskning har däremot inte gjorts i Afrika.

    Syfte

    Syftet var att beskriva handhavande av perifer venkateter med avseende på skötsel, tromboflebit och dokumentation på patienter på ett sjukhus i Tanzania.

    Metod

    Metoden var en strukturerad observation som ägde rum på ett sjukhus i Tanzania.

    Som underlag för direkt observation användes PVC ASSES , ett observationsinstrument framtaget i Sverige för granskning av PVK avseende skötsel, tromboflebit och dokumentation. Totalt genomfördes 50 observationer.

    Resultat

    Resultatet visade att ytterförband inte fanns vid någon observation gällande handhavande av PVK avseende skötsel. Däremot fanns fixeringsförband vid samtliga observationer. Lokalisation och storlek av PVK varierade men de flesta fanns lokaliserade på handryggen och den vanligaste storleken var rosa (1,1 mm/20 gauge). Vid mer än hälften av observationerna av PVK fanns ett synligt smutsigt fixeringsförband och synliga rester av blod eller näringslösning. Användning av trevägskran/injektionsventil observerades bara vid ett tillfälle. Vid handhavande av PVK avseende tromboflebit fanns minst ett symptom på tromboflebit i 68 procent av observationerna. Gällande dokumentation i patientens journal återfanns endast ett fåtal journalanteckningar om insättning av PVK. Inga journalanteckningar återfanns gällande borttagande av PVK.

    Slutsats

    Utifrån observationer med stöd av instrumentet PVC ASSESS, framtaget i Sverige, blev slutsatsen att det saknades riktlinjer för handhavande av perifer venkateter gällande skötsel, tromboflebit och dokumentation på ett sjukhus i Tanzania. Sjuksköterskeutbildningen i Tanzania ger kunskap om skötsel, tromboflebit och dokumentation av PVK men nationella riktlinjer för handhavande av perifer venkateter saknas emellertid.

  • 188.
    Adelsberg, Emma
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Skarström, Therese
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patienters upplevelser av mötet med akutsjukvården2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Upplevelsen av mötet med akutsjukvården kan vara komplicerad på grund av att det ofta handlar om snabba korta möten där patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvården. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för patienters upplevelse av mötet med akutsjukvården. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i två stycken kategorier positiva och negativa upplevelser. Kommunikation var den främsta förutsättningen för att mötet med akutsjukvården skulle upplevas som positivt av patienterna. När patienterna kände sig delaktiga i samtalen bildades ett samarbete mellan båda parter vilket gjorde att patienterna kände sig bekräftade och kände trygghet.

  • 189.
    Adelzadeh, Nilofarr
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjorth, Klara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När det prehospitala uppdraget blir övermäktigt: Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn med hjärtstopp2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp hos barn i åldrarna 0-16 år är ett ovanligt tillstånd och drabbar cirka 100 barn årligen i Sverige. Den främsta orsaken till hjärtstopp hos barn är drunkning, trauma, luftvägsstopp, lungsjukdom och plötsligt spädbarnsdöd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn 0-16 år med hjärtstopp prehospitalt. Genom ostrukturerade öppna intervjuer med en kvalitativ forskningsmetod där en induktiv ansats valts var avsikten att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av vårdandet av barn med hjärtstopp. Åtta sjuksköterskor deltog. De arbetar eller har arbetat inom ambulanssjukvården och vårdat minst ett barn med hjärtstopp i åldrarna 0-16 år. Antal år i tjänst, utbildning, kön och ålder skiljde deltagarna åt. Genom kvalitativ innehållsanalys analyserades insamlad data till kategorier och resulterade i När det blir övermäktigt och overkligt, Samtal som riskerar att utebli och En händelse som aldrig glöms.

    Studiens resultat visar att sjuksköterskor som arbetar i ambulansverksamhet kan få uppdrag som upplevs som övermäktiga. Ett sådant uppdrag innebär att ta beslut som är livsgörande för kritiskt sjuka barn samtidigt som de egna känslorna måste sättas åt sidan. Att arbeta med kompetent personal speciellt om kollegan var högre utbildad, skapade trygghet och en känsla av att kunna dela på ansvaret. För att lättare kunna hantera strömmen av känslor framkom det ett behov av att erbjudas samtal efter avslutat uppdrag samtidig med ett behov av att bli tagen ur tjänst under pågående pass. Önskvärt var också utvidgade utbildningsmöjligheter för att utvecklas inom vårdandet av kritiskt sjuka barn. Vidare påvisar resultatet att det finns ett behov av bekräftelse för att känna sig nöjd med sin egen insats. Därför upplevdes det viktigt att veta att omhändertagandet av barnet varit bra. Detta skapar även trygghet och självsäkerhet inför kommande och liknande situationer.

  • 190.
    Adem, Abdulwassi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Maruffi, Ghomri
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av vård av en person med demenssjukdom och stödåtgärder för anhörigvårdare2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 191.
    Ademi Salihi, Valjbone
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Buleshkaj, Arjola
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Patienter med psykisk ohälsa och deras upplevelser av kontakten med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Mental illness is defined differently depending on the context, ranging from symptoms of anxiety and depression to schizophrenia. Mental illness among the population has increased since 1990. A survey done by the Central Bureau of Statistics in Sweden (2006) shows that issues such as anxiety are more common now than before. Twenty-three percent of women aged 16-84 said they had experienced symptoms of anxiety. Thirteen percent of the men aged 16-64 said they had experienced the same. Pre-conceived notions often meet people with mental health issues and there is a stigma surrounding them and their situation.

    Aim: The aim of the study was to examine how patients with mental illness experience their contact with health care professionals in health care.

    Method: The study was designed as a literature based study. Eleven articles were analyzed, nine articles were found by a systematic search and two articles were found in an unsystematic search.

    Results: This study showed two main themes and eight subthemes. The main themes were patients desire to have a good relationship and good interaction with health care professionals. The subthemes were patient confidence in health care professionals, a dedicated staff, patients desire to get person-centered care and to feel involved, to have good continuity in their health care and to have highly available health care professionals around them, to have a good dialogue, be actively listened to, competent health care professionals and being labeled.

    Conclusion: The conclusion is that patients that lack trust, commitment from health care professionals or continuity had bad experiences with the health care system. Patients needed to have a mutual relationship with the health care staff to have a good experience with the health care system.

  • 192.
    Ademi, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Johansson, Tuva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    När livet förändras: en litteraturstudie om närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie som baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom en övergripande kategori; En förändrad livssituation med tre huvudkategorier; En förändrad vardag, En förändrad relation och Fysisk och emotionell påfrestning. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och skapar sig en djupare förståelse för den närståendes situation för att kunna möta den närstående på ett bra sätt. Det ligger i sjuksköterskans ansvar att se till att den närstående inte blir åsidosatt utan blir sedd som en del i systemet. Rätt information och stöd innan hemgång, kan detta göra att den närstående känner sig tryggare i den nya situationen i hemmet med livskamraten.

  • 193.
    Aden, Najmo
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Luwedde, Jalia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Närståendes upplevelser efter att en anhörig har begått suicid: En litteraturstudie baserad på självbiografier2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Suicid är en självdestruktiv handling som leder till döden och som ofta är en konsekvens av psykiskt lidande och sjukdom. Suicid leder till ett stort lidande för efterlevande närstående. Därför behöver sjuksköterskor sträva efter att fånga upp dessa närstående och hjälpa dem. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser efter att en person har begått suicid för att skapa förståelse för hur sjuksköterskor kan bemöta närståendes behov. Metod: Studien är baserad på sju självbiografier som analyserades enligt Dahlborg-Lyckhages metod att analysera berättelser. Resultat: Närstående beskriver en stor sorg över suiciden, känslor som skuld, skam men även lättnad upplevs efter en anhörigs suicid. Närstående beskriver hur omgivningen undviker dem och att de upplever sig utpekade och isolerade efter en anhörigs suicid. Närstående beklagar sig också över att det inte erbjuds professionellt stöd och hjälp utan att de själva måste söka det. Konklusion: De närstående är främst i behov av professionellt stöd i form av stödsamtal och gemensamma samtal med resten av familjen. Dessutom är de närstående i behov av socialt stöd i form av stödgrupper från till exempel SPES. Sjuksköterskans roll blir att stödja de närstående i deras sorgeprocess.

  • 194.
    Aderstedt, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Organdonation: Anestesisjuksköterskans uppfattningar av att delta vid organdonation från avlidna2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering

    Forskning rörande perioperativa sjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen är ganska begränsad. De flesta studier är internationella och det kan vara svårt att applicera till svenska förhållanden. Studier som gjorts särskiljer inte perioperativ personal som grupp. Därmed blir det svårt att identifiera de olika personalkategoriernas uppfattningar från varandra.

    Syfte

    Studiens syfte är att kartlägga anestesisjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen från avlidna patienter.

    Metod

    Författarna har valt att göra en kvalitativ studie. Författarna intervjuade sex anestesisjuksköterskor på tre olika sjukhus, på olika sjukhusnivåer. Datainsamlingen har skett med öppna intervjuer som skrivits ut ordagrant och sedan analyserats med fenomenografi utifrån Alexanderssons modell.

    Resultat

    Resultatet presenteras i tre beskrivningskategorier. Uppfattningar i relation till professionen, uppfattningar i relation till ingående organdonationsteam och uppfattningar i relation till existentiella perspektiv.

    Diskussion

    Resultatet visar att anestesisjuksköterskan vill göra det lilla extra under operationen av respekt för donatorn men även för mottagarna av de olika organen. Anestesisjuksköterskan är av uppfattningen att det gästande uttagsteamet är lätt att samarbeta med, att de gärna informerar och berättar och att en positiv utveckling i samarbetet har skett över tid. Vid avstängning av ventilatorn under en organdonation upplever de att de tappar sin roll i teamet och att de som anestesisjuksköterskor inte har en tydlig funktion. Samtidigt vill de vara med hela vägen tills operationen är färdig. Stöd och support från sin egen organisation efter en organdonation uppfattas som bristfällig. De samtalar ibland sinsemellan i det team som varit engagerade i ingreppet ofta i samband med att operationssalen iordningställs efteråt. Någon organiserad debriefing inom organisationen verkar inte finnas.

  • 195.
    Aderö, Mariette
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Inga
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Det osynliga lidandet: Upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvård hos personer med diagnosen endometrios2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 196.
    Adestam, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta och vårda personer som erhållit en psykiatrisk diagnos: en litteraturstudie med fokus på den somatiska vården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och är idag en folksjukdom. Det har lett till ett ökat antalet personer med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Trots detta är psykisk ohälsa stigmatiserat både i samhället och inom vården. Då sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri möter och vårdar patienter med psykiatrisk diagnos i allt större utsträckning bör faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp fastställas för att kunna leda till en så god vård som möjligt.

    Syfte

    Syftet var att beskriva olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos.

    Metod

    Litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo har granskats utifrån studiens syfte. Studien undersökte olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos..

    Resultat

    Faktorer som påverkade upplevelserna kunde delas in i fyra stycken huvudteman; Kunskaps- och erfarenhetsbrist och utbildning, Arbetsmiljö, patientanpassning och resurs- och tidsbrist, Stöd/riktlinjer och interprofessionellt samarbete och Attityder och stereotyper/stigmatisering.

    Slutsats

    Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa varierade men var bestämd. Antingen mycket positiv eller mycket negativ. Erfarenheter, självförtroende, resurser och attityd hade stor betydelse. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser och förbättra vården finns ett behov av förändringar på ledningsnivå, resurser, utbildning och stöd.

  • 197.
    Adevåg Guagliano, Sofia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Nilsson, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Patienters upplevelse av delaktighet i vård i livets slut: En systematisk litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll.

    Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede.

    Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).

    Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal.

    Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är.

  • 198.
    Adhan, Sophia
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Ahlinder, Susanne
    Röda Korsets Högskola.
    Ung och söt: en litteraturstudie som beskriver faktorer inom omvårdnad som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 12010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Studien var baserad på 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Studien betonade vikten av att sjuksköterskan, den diabetesutbildade sjuksköterskan och föräldrarna i hanteringen av diabetesvård riktar adekvat information till ungdomarna. Ungdomar som har en kronisk sjukdom uppnådde god compliance när de hade energi, viljestyrka, kände motivation samt tog eget ansvar för sin behandling. Störst påverkan på compliance hos dessa ungdomar är när familj och vänner kan medverka, därefter kommer sjukvårdens roll och på tredje plats kommer egenvården. Slutsats: Sjukdomen skapar påfrestningar på familjen och det är viktigt med stöd till den unge från familj- anhöriga och vänner, sjuksköterskan och läkaren. Ungdomar med diabetes typ 1 måste i sitt dagliga liv se till att hålla en jämn och stabil blodsockernivå för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Motion förbättrar känsligheten för insulin, ökar förbränningen av glukos, minskar hjärt- och kärlsjukdomar och förebygger fetma

  • 199.
    Adilagic, Selma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Erici, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hopp hos patienter i palliativ vård: En deduktiv litteraturstudie med modellen de 6 S:en som utgångpunkt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In previous studies on the subject hope it has been revealed that hope is an important condition for the experience of health, quality of life and well-being. In the literature hope is described as a great support in life that is vital for a person's life and for how the person manages to become afflicted with a fatal disease. Within palliative care the 6S: s is a person-centered model for care that is directed towards the promotion of patient´s participation, relief from suffering and enablement of well-being and support of the patient and his or her family members. Aim: To describe how patients find hope in their situation in palliative care, and to examine whether there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and with patients' experiences of hope. Methods: This degree project is literature study. Analysis was made using a deductive analysis with the 6 s:n theory as a theoretical reference frame. Results: The patients were hoping for cure, to live with hope, symptom management and they found hope in activities, symbols and metaphors, dreams and fantasies, humor, spirituality, self-determination, control, relationships, strategies and goals. After the result analysis to this degree project it appeared that all factors of hope corresponded with the dimensions of the 6 S: s: Self-image, Self-determination, Social relationships, Symptom relief, Context and Strategies. Discussions:It has been found that to have hope is important for patients in palliative care as it enables them to deal with their situation and experience meaning, well-being and safety at end of life. It has also been demonstrated that there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and patients' experiences of hope. Thus, the model can be assumed to facilitate a more systematic way to integrate conversations about hope and accordingly to promote hope among patients in palliative care.

     

  • 200.
    Adler Franzén, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsson, Lovisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Prevention of malnutrition among older persons with dementia: an interview study of Cape Town Care Home Nurses’ preventative work2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    Malnutrition among older persons with dementia is a common issue due to the consequences of the diagnosis, such as physical hindrances or forgetting to eat. Preventative work, against malnutrition for example, is part of the work responsibility of a registered nurse (Swedish Society of Nursing (SSN, 2011).

     Aim

    The aim was to describe how Cape Town Care home nurses work to identify and prevent malnutrition in older persons with dementia.

    Method

    A qualitative method was used with semi structured-interviews conducted with six nurses working at six different care homes in the Cape Town Area. A qualitative content analysis was used to analyse the interviews.

     

    Result

    It was found that nurses work differently in their preventative work, depending on the policies of the care home. Some uses assessments for identifying malnutrition while others rely on their capacity of observation. There were no standardized aids used overall on the care homes to ensure quality of the work.

     

    Conclusion

    It is important to look beyond the diagnosis of dementia in order to work according to a person-centered perspective with the residents wishes and autonomy in focus. To identify risks of malnutrition; identification is key in the preventative work. The nurses used their skills and experience, rather than standardized assessment aids, to observe changes in the residents’ behavior and outlook.

     

1234567 151 - 200 av 29661
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf