I denna avhandling är digitala wellnesstjänster (digital wellness services, i fortsättningen förkortat DWS[1]) i fokus. DWS är tjänster som tillhandahålls i digitala miljöer såsom internet, molntjänster och webbplatser, via digitala enheter, såsom smartphones, aktivitetsarmband och surfplattor. De kan hjälpa användaren med information som påverkar användarens välbefinnande, som till exempel puls, närings- och träningsråd.
Fokus för arbetet ligger på åldersgruppen yngre äldre (60–75 år). De tillhör en grupp som föddes långt innan digitala enheter- och miljöer växte fram, vilket kan påverka deras motivation och vilja att använda och dra nytta av DWS.
Avhandlingen söker formulera ett ramverk för digitala servicelandskap för att göra det möjligt för yngre äldre att dra nytta av DWS. Samspelet mellan tjänsteleverantörerna och DWS användarna sker i digitala servicelandskap, i olika miljöer som till exempel gym, köpcentrum eller banker. DWS kräver ett ekosystem av intressenter för att utveckla, distribuera, underhålla, stödja och vidareutveckla tjänsterna. Ett ekosystem består av policyer, strategier, processer, information, teknik, applikationer och intressenter och inkluderar personer som bygger, säljer, hanterar och använder systemet.
För att förstå ett ekosystem är det nödvändigt att ha en helhetssyn om hur dess kontext, teknik, intressenter samt användning och resultat interagerar med varandra. Ett servicelandskap erbjuder den konceptuella grunden för att ekosystemet bildas, utvecklas och överlever. Digitala servicelandskap erbjuder plattformar där det ska vara enkelt, effektivt och produktivt att komma i åtnjutande av DWS, utveckla och förbättra användningen av dem samt att fortsätta användningen av tjänsterna i tillräcklig grad för att uppnå hälsoeffekter. Det digitala servicelandskapet erbjuder en grund för fortsatt arbete för att bygga de nödvändiga plattformarna DWS.
Det beskrivna samspelet mellan DWS och digitala servicelandskap utgör basen för forskningsfrågan: Hur kan ett digitalt servicelandskap förbättra yngre äldres användning av DWS?
I avhandlingen studeras och presenteras olika sätt att närma sig de faktorer som påverkar de yngre äldres förmåga och vilja att använda och dra nytta av DWS. Om de yngre äldre följer rekommendationerna för att tillämpa DWS, kommer tjänsterna att gynna dem när det gäller ett hälsosammare åldrande, minskad ohälsa och högre livskvalitet. För utvecklare och leverantörer av DWS kommer det att öppna affärsmöjligheter under förutsättning att de förstår de yngre äldres behov och krav. Dessutom kan DWS bidra till betydande hälso-, sociala och ekonomiska fördelar för samhället. Proaktiva wellnessprogram för yngre äldre kommer att ha kumulativa effekter på förutsättningarna för en god hälsa.
Arbetet med denna avhandling bygger på en explorativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, litteraturgenomgång och fokusgrupper, och det data som samlades in sorterades, analyserades och tolkades. Under arbetet utvecklades behovet av att få insikter från ytterligare perspektiv med konsekvensen att data adderades, vilket bidrog till en djupare kunskap om de yngre äldre, DWS och digitala servicelandskap.
De yngre äldre utgör som grupp en mycket stor marknad bestående av närmare 100 miljoner människor i Europa. För yngre äldre har digitaliseringen utgjort en del av deras liv. Digitaliseringen har gett dem nya möjligheter att kommunicera, och samspelet med serviceleverantörer sker via gränssnittet på digitala enheter. Men bakom gränssnittet finns, inom ramen för ett digitalt servicelandskap, ett ekosystem som innehåller de nödvändiga verktygen för de yngre äldre att uppnå det välbefinnande de söker. För att förstå målgruppen är det dock viktigt att beakta de fyra hälsodimensionerna: i) fysisk hälsa, ii) socialt välbefinnande, iii) känslomässigt välbefinnande och iv) intellektuellt välbefinnande. Tillsammans utgör de fyra dimensionerna ett helhetsperspektiv på yngre äldres välbefinnande, och de utgör en viktig grund för att motivera de yngre äldre att använda DWS. Resultatet av forskningen visar att de yngre äldre måste motiveras för att anamma de erbjudna tjänsterna. Motivation som påverkar yngre äldre kan vara av både inre och yttre karaktär och måste därför beaktas vid utveckling och tillhandahållande av DWS. Därför måste serviceleverantörerna uppfylla de förväntningar, behov och krav som de yngre äldre har och utveckla tjänster som är lämpade för målgruppen. Detta räcker emellertid inte, eftersom avhandlingens resultat visar att de yngre äldre vill vara i en kontext där de känner sig trygga
Informationssystem utgör en bas för att möjliggöra kommunikation och interaktion med och via digitala enheter som smartphones, surfplattor och aktivitetsarmband. Internet utgör en plattform för service och social interaktion. Tjänster som erbjuds på internet gör det möjligt att handla, bli underhållen, underhålla och vara delaktig i utbildning, forskning, affärer och mycket mer. Internet är med andra ord en viktig del av infrastrukturen för DWS och digitala servicelandskap.
En effektiv och väldesignad DWS och dess servicelandskap kan skapa win-win-win-situationer. Den första handlar om de yngre äldre som kan dra nytta av DWS genom att öka sina chanser för ett längre, hälsosammare och lyckligare liv och därigenom uppnå välbefinnande. Den andra win-situationen handlar om utvecklare och leverantörer som kan skapa affärsmöjligheter genom att lyckas med att utforma väl fungerande DWS som riktar sig till de yngre äldre. Slutligen handlar den tredje win-situationen om familj, vänner och samhälle. För familjer och vänner kan väl utformade DWS vara fördelaktiga eftersom de hjälper de yngre äldre till god hälsa och därmed minskar behovet av insatser från familj och vänner. För samhället finns det ekonomiska fördelar eftersom hälsosammare och lyckligare yngre äldre vid god hälsa kommer att minska efterfrågan på vård och omsorg. Tillsammans utgör de tre win-situationerna en möjlighet till en bättre morgondag för alla berörda.
Denna avhandling har skapat en grund för fortsatt forskning, testning och utveckling av DWS och dess digitala servicelandskap. Den har visat att det finns ett behov av en djupare förståelse för de fördelar som ett välutvecklat servicelandskap för DWS kan erbjuda människor i allmänhet och gruppen yngre äldre i synnerhet. Dessutom finns det grund för ytterligare forskning kring win-win-win-situationer när yngre äldre är försedda med digitala wellnessenheter. Det skulle vara intressant att lägga kraft på hur dessa enheter skall konstrueras och om samhället ska tillhandahålla enheterna gratis, med rabatt eller med någon annan lösning.
[1] Fortsättningsvis i detta abstrakt används DWS för både singular och plural.