Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 2214
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Balnožan, Stevan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Isgren, Andreas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Samband mellan träningsbelastning vid högintensiva cykelintervaller och styrkekapacitet hos yngre, friska och tränade individer: En pilotstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Under senare år har olika former av mycket högintensiv intervallträning givits ett ökat intresse. Denna träningsmetod har potential att vara användbar av många. Problematiken idag är att det inte finns någon kliniskt användbar metod för att styra/reglera träningsintensiteten på ett säkert sätt. 

    Syfte: Att undersöka om tester av styrkeprestation vid 30s Chair Stand Test och Isometriskt marklyft kan användas som mått för att reglera intensitet vid högintensiva intervaller.

    Metod: 12 försökspersoner mellan åldrarna 20-30år (6 kvinnor, 6 män)[BR1]  genomförde Borg Cycle Strenght [BR2] Test för att estimera maximal anaerob effekt (Watt) för 30 sekunders cykelarbete (MAnP, Maximal Anaerobic Power). Därutöver genomfördes två styrketester: Isometriskt marklyft och 30s Chair Stand Test. Sambandet mellan kapaciteten i styrketesterna och MAnP analyserades med Pearson`s[BR3]  korrelationstest.

    Resultat: Signifikant korrelation fanns i båda styrketesten i relation till Cycle Strenght Test, (p<0.01, r=0,77 för 30s Chair Stand Test och p<0.05, r=0,61 för det isometriska marklyftet).

    Konklusion: I den här pilotstudien visar resultatet att det finns ett samband mellan prestationsförmågan vid Marklyft respektive 30s Chair Stand Test och maximal prestationsförmåga vid cykling under 30 sekunder hos unga individer. 30s Chair Stand Test visar sig vara ett mer lämpat styrketest än det isometriska marklyftet för att kunna styra träningsintensiteten vid supramaximala 30 sekunders intervaller. Testmetodiken kan vara möjlig för att kunna styra träningsintensiteten. Vidare studier krävs för användning i klinisk miljö exempelvis bland äldre.

  • 152.
    Baranowska, Marta
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    UTVÄRDERING AV HÖFTLEDSARTROSKOPI FÖR PATIENTER MED FEMUROACETABULÄRT INKLÄMNINGSSYNDROM: Samband mellan självskattning och fysisk prestationsförmåga2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 153.
    Barck, Eva
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik.
    Niemi-Andersson, Ewa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik.
    Sjukgymnasters upplevelse av rehabiliteringsplaner som en del i arbetet på strokeenhet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att undersöka en grupp sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av att använda rehabiliteringsplaner för patienter på strokeenheter i Landstinget Gävleborg.

    Design och metod: Deskriptiv kvalitativ design. Semi-°©‐strukturerade intervjuer av fem sjukgymnaster. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning.

    Resultat: Sjukgymnasterna såg rehabplan som ett användbart arbetsinstrument i akut strokevård. Tidiga samtal om mål bidrog till att ge patienterna motivation och insikt om sin situation men hjärnskadan kunde försvåra patientdelaktighet. Rehabplanen upplevdes ha potential att fungera som samlande dokument för teamets rehabiliteringsarbete. Sjukgymnasterna ansåg sig föra en ständig kamp för rehabtänkandet i teamet. Journaltekniska problem försvårade överföring av rehabplanen till nästa vårdnivå.

    Konklusion: Sjukgymnasterna såg nyttan med tidiga mål, men förde en ständig kamp för att samla teamet kring rehabplanen. Studien antyder att rehabplanen som arbetsinstrument inte nyttjas i hela sin tänkta potential. Kunskap om syftet med rehabplaner och samarbetet kring dem måste vidareutvecklas. Studien kan bidra med tankar när rutiner kring rehabplaner ska upprättas i andra sammanhang.

  • 154.
    Barck, Hanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Fysioterapi.
    Estrada Hidalgo, Sebastian
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Fysioterapi.
    Upplevelser av dans hos personer med ryggmärgsskada - ett bio-psyko-socialt perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom fysioterapin ser man på individen utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv. ”International Classification of Function, Disability and Health” (ICF) är ett ramverk för att mäta hälsa ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Kunskapen om hur dans som fysisk aktivitet påverkat personer med ryggmärgsskada är bristfällig. Det saknas kvalitativa studier inom området. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med ryggmärgsskada upplever dans ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metod: Metoden var kvalitativ och induktiv, baserad på semistrukturerade intervjuer med fem informanter: två män och tre kvinnor i åldrarna 21–57 år som dansat i rullstol mellan 2–33 år. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna upplevde kroppslig påverkan: Förbättrad styrka, kondition, rörlighet, koordination och balans. Ändrad kroppsuppfattning (fått mer kontakt med kroppen). De hade även fått minskad smärta. De upplevde personlig påverkan: Psykiskt välmående (ökad self-efficacy, förbättrad självkänsla och glädje) samt fysiskt välmående. Dansen hade även varit ångestframkallande. De upplevde att de hade påverkats omgivningsmässigt: Socialt (fått nya vänner, upplevt unik gemenskap och utvecklat socialt samspel). De hade mött acceptans, viss okunskap men fått stöd från närstående. De upplevde påverkan på aktivitets- och delaktighetsnivå: Mer självständig i vardagen (de hade blivit bättre på förflyttningar). Delaktig i samhället (deltar i fler aktiviteter, delaktig i att påverka samhället). Konklusion: Personer med ryggmärgsskada upplever att dans har många positiva effekter bio-psyko-socialt. Fysioterapeuter och andra yrkesverksamma inom vård och omsorg, samt personer med ryggmärgsskada behöver få kunskap om vinsterna av dans som fysisk aktivitet för personer med ryggmärgsskada så att fler kan få del av dansens fördelar. 

  • 155.
    Barrdahl, Hanna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Johansson, Sandra
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    FYSIOTERAPEUTERS UPPLEVELSE AV SIN YRKESROLL INOM DEMENSVÅRD2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Befolkningen blir äldre och antalet som lever med en demenssjukdom ökar.

    Fysioterapeuten kan bidra med sin kompetens och vara en del av ett multiprofessionellt team

    i vården av personer med demenssjukdom, en patientgrupp som av andra professioner

    upplevs som utmanande.

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka fysioterapeuters upplevelse av sin yrkesroll

    inom vård av personer med demenssjukdom.

    Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Data samlades in genom

    semistrukturerade intervjuer med sex fysioterapeuter som arbetade med personer med

    demenssjukdom, sedan utfördes en kvalitativ innehållsanalys på materialet.

    Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterande i sex kategorier som sedan

    skapade två olika teman: “problemlösare för rehabiliteringsbeteende mot en ökad

    livskvalitet” och “kompetens, ett öppet sinne och samverkan ligger till grund för arbetet”.

    Slutsats: Fysioterapeuterna upplevde sin yrkesroll som viktig inom vården av personer med

    demenssjukdom samt att arbetet ofta är utmanande, men de upplevde att det behövdes

    större möjlighet till vidareutbildning inom området. Fysioterapeuterna ansåg att det var

    viktigt med bemötandet mot patienterna samt att ha ett samarbete med andra professioner.

    Studieförfattarna anser att fler studier behövs inom området, då med fokus på de hinder som

    finns i samarbetet med andra professioner.

    Nyckelord: Fysioterapi, hälso- och sjukvårdpersonal, kvalitativ forskning,

    neurodegenerativa sjukdomar

  • 156. Barreto, Philipe de Souto
    et al.
    Morley, John E.
    Chodzko-Zajko, Wojtek
    Pitkala, Kaisu H.
    Weening-Djiksterhuis, Elizabeth
    Rodriguez-Manas, Leocadio
    Barbagallo, Mario
    Rosendahl, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Sinclair, Alan
    Landi, Francesco
    Izquierdo, Mikel
    Vellas, Bruno
    Rolland, Yves
    Recommendations on Physical Activity and Exercise for Older Adults Living in Long-Term Care Facilities: A Taskforce Report2016Inngår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 17, nr 5, s. 381-392Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A taskforce, under the auspices of The International Association of Gerontology and Geriatrics-Global Aging Research Network (IAGG-GARN) and the IAGG European Region Clinical Section, composed of experts from the fields of exercise science and geriatrics, met in Toulouse, in December 2015, with the aim of establishing recommendations of physical activity and exercise for older adults living in long-term care facilities (LTCFs). Due to the high heterogeneity in terms of functional ability and cognitive function that characterizes older adults living in LTCFs, taskforce members established 2 sets of recommendations: recommendations for reducing sedentary behaviors for all LTCF residents and recommendations for defining specific, evidence-based guidelines for exercise training for subgroups of LTCF residents. To promote a successful implementation of recommendations, taskforce experts highlighted the importance of promoting residents' motivation and pleasure, the key factors that can be increased when taking into account residents' desires, preferences, beliefs, and attitudes toward physical activity and exercise. The importance of organizational factors related to LTCFs and health care systems were recognized by the experts. In conclusion, this taskforce report proposes standards for the elaboration of strategies to increase physical activity as well as to prescribe exercise programs for older adults living in LTCFs. This report should be used as a guide for professionals working in LTCF settings.

  • 157.
    Basic, Vladimir Tomislav
    et al.
    Department of Clinical Medicine, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Tadele, Elsa
    Department of Clinical Medicine, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Elmabsout, Ali Ateia
    Department of Clinical Medicine, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Yao, Hongwei
    Department of Environmental Medicine, Lung Biology and Disease Program, University of Rochester Medical Center, Rochester NY, USA.
    Rahman, Irfan
    Department of Environmental Medicine, Lung Biology and Disease Program, University of Rochester Medical Center, Rochester NY, USA.
    Sirsjö, Allan
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Abdel-Halim, Samy M.
    Department of Environmental Medicine, Lung Biology and Disease Program, University of Rochester Medical Center, Rochester NY, USA.
    Exposure to cigarette smoke induces overexpression of von Hippel-Lindau tumor suppressor in mouse skeletal muscle2012Inngår i: American Journal of Physiology - Lung cellular and Molecular Physiology, ISSN 1040-0605, E-ISSN 1522-1504, Vol. 303, nr 6, s. L519-L527Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Cigarette smoke (CS) is a well established risk factor in the development of chronic obstructive pulmonary disease (COPD). In contrast, the extent to which CS exposure contributes to the development of the systemic manifestations of COPD, such as skeletal muscle dysfunction and wasting remains largely unknown. Decreased skeletal muscle capillarization has been previously reported in early stages of COPD and might play an important role in the development of COPD-associated skeletal muscle abnormalities. To investigate the effects of chronic CS exposure on skeletal muscle capillarization and exercise tolerance a mouse model of CS exposure was used. The129/SvJ mice were exposed to CS for 6 months, and the expression of putative elements of the hypoxia-angiogenic signaling cascade as well as muscle capillarization were studied. Additionally, functional tests assessing exercise tolerance/endurance were performed in mice. Compared to controls, skeletal muscles from CS-exposed mice exhibited significantly enhanced expression of von Hippel-Lindau tumor suppressor (VHL), ubiquitin-conjugating enzyme E2D1 (UBE2D1) and prolyl hydroxylase-2 (PHD2). In contrast, hypoxia-inducible factor-1 (HIF1-α) and vascular endothelial growth factor (VEGF) expression was reduced. Furthermore, reduced muscle fiber cross-sectional area, decreased skeletal muscle capillarization, and reduced exercise tolerance were also observed in CS-exposed animals. Taken together, the current results provide evidence linking chronic CS exposure and induction of VHL expression in skeletal muscles leading towards impaired hypoxia-angiogenesis signal transduction, reduced muscle fiber cross-sectional area and decreased exercise tolerance.

  • 158.
    Baunsgaard, Carsten Bach
    et al.
    Univ Copenhagen, Denmark.
    Nissen, Ulla Vig
    Univ Copenhagen, Denmark.
    Brust, Anne Katrin
    SPC, Switzerland.
    Frotzler, Angela
    SPC, Switzerland.
    Ribeill, Cornelia
    Ulm Univ, Germany.
    Kalke, Yorck-Bernhard
    Ulm Univ, Germany.
    Leon, Natacha
    FLM, Spain.
    Gomez, Belen
    FLM, Spain.
    Samuelsson, Kersti
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Antepohl, Wolfram
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Holmstrom, Ulrika
    Uppsala Univ Hosp, Sweden.
    Marklund, Niklas
    Uppsala Univ Hosp, Sweden.
    Glott, Thomas
    Sunnaas Rehabil Hosp, Norway.
    Opheim, Arve
    Sunnaas Rehabil Hosp, Norway; Univ Gothenburg, Sweden.
    Benito, Jesus
    Neurorehabil Hosp, Spain.
    Murillo, Narda
    Neurorehabil Hosp, Spain.
    Nachtegaal, Janneke
    Heliomare Rehabil Ctr, Netherlands.
    Faber, Willemijn
    Heliomare Rehabil Ctr, Netherlands.
    Biering-Sorensen, Fin
    Univ Copenhagen, Denmark.
    Gait training after spinal cord injury: safety, feasibility and gait function following 8 weeks of training with the exoskeletons from Ekso Bionics2018Inngår i: Spinal Cord, ISSN 1362-4393, E-ISSN 1476-5624, Vol. 56, nr 2, s. 106-116Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Study design Prospective quasi-experimental study, pre-and post-design. Objectives Assess safety, feasibility, training characteristics and changes in gait function for persons with spinal cord injury (SCI) using the robotic exoskeletons from Ekso Bionics. Setting Nine European rehabilitation centres. Methods Robotic exoskeleton gait training, three times weekly over 8 weeks. Time upright, time walking and steps in the device (training characteristics) were recorded longitudinally. Gait and neurological function were measured by 10 Metre Walk Test (10 MWT), Timed Up and Go (TUG), Berg Balance Scale (BBS), Walking Index for Spinal Cord Injury (WISCI) II and Lower Extremity Motor Score (LEMS). Results Fifty-two participants completed the training protocol. Median age: 35.8 years (IQR 27.5-52.5), men/women: N = 36/16, neurological level of injury: C1-L2 and severity: AIS A-D (American Spinal Injury Association Impairment Scale). Time since injury (TSI) amp;lt; 1 year, N = 25; amp;gt; 1 year, N = 27. No serious adverse events occurred. Three participants dropped out following ankle swelling (overuse injury). Four participants sustained a Category II pressure ulcer at contact points with the device but completed the study and skin normalized. Training characteristics increased significantly for all subgroups. The number of participants with TSI amp;lt; 1 year and gait function increased from 20 to 56% (P=0.004) and 10MWT, TUG, BBS and LEMS results improved (P amp;lt; 0.05). The number of participants with TSI amp;gt; 1 year and gait function, increased from 41 to 44% and TUG and BBS results improved (P amp;lt; 0.05). Conclusions Exoskeleton training was generally safe and feasible in a heterogeneous sample of persons with SCI. Results indicate potential benefits on gait function and balance.

  • 159.
    Baunsgaard, Carsten Bach
    et al.
    Univ Copenhagen, Denmark.
    Nissen, Ulla Vig
    Univ Copenhagen, Denmark.
    Brust, Anne Katrin
    SPC, Switzerland.
    Frotzler, Angela
    SPC, Switzerland.
    Ribeill, Cornelia
    Ulm Univ, Germany.
    Kalke, Yorck-Bernhard
    Ulm Univ, Germany.
    Leon, Natacha
    FLM, Spain.
    Gomez, Belen
    FLM, Spain.
    Samuelsson, Kersti
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Antepohl, Wolfram
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Holmstrom, Ulrike
    Uppsala Univ Hosp, Sweden.
    Marklund, Niklas
    Uppsala Univ Hosp, Sweden.
    Glott, Thomas
    Sunnaas Rehabil Hosp, Norway.
    Opheim, Arve
    Sunnaas Rehabil Hosp, Norway; Univ Gothenburg, Sweden; Reg Vastra Gotaland, Sweden.
    Benito Penalva, Jesus
    Neurorehabil Hosp, Spain.
    Murillo, Narda
    Neurorehabil Hosp, Spain.
    Nachtegaal, Janneke
    Heliomare Rehabil Ctr, Netherlands.
    Faber, Willemijn
    Heliomare Rehabil Ctr, Netherlands.
    Biering-Sorensen, Fin
    Univ Copenhagen, Denmark.
    EXOSKELETON GAIT TRAINING AFTER SPINAL CORD INJURY: AN EXPLORATORY STUDY ON SECONDARY HEALTH CONDITIONS2018Inngår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 50, nr 9, s. 806-813Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To explore changes in pain, spasticity, range of motion, activities of daily living, bowel and lower urinary tract function and quality of life of individuals with spinal cord injury following robotic exoskeleton gait training. Design: Prospective, observational, open-label multicentre study. Methods: Three training sessions per week for 8 weeks using an Ekso GT robotic exoskeleton (Ekso Bionics). Included were individuals with recent (amp;lt;1 year) or chronic (amp;gt;1 year) injury, paraplegia and tetraplegia, complete and incomplete injury, men and women. Results: Fifty-two participants completed the training protocol. Pain was reported by 52% of participants during the week prior to training and 17% during training, but no change occurred longitudinally. Spasticity decreased after a training session compared with before the training session (pamp;lt; 0.001), but not longitudinally. Chronically injured participants increased Spinal Cord Independence Measure (SCIM III) from 73 to 74 (p= 0.008) and improved life satisfaction (p= 0.036) over 8 weeks of training. Recently injured participants increased SCIM III from 62 to 70 (pamp;lt;0.001), but no significant change occurred in life satisfaction. Range of motion, bowel and lower urinary function did not change over time. Conclusion: Training seemed not to provoke new pain. Spasticity decreased after a single training session. SCIM III and quality of life increased longitudinally for subsets of participants.

  • 160.
    Becirbegovic, Haris
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Fysioterapi.
    Svensson, Niklas
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Fysioterapi.
    Shining a light on soccer injuries in Africa: A descriptive and comparative Cohort study on soccer injuries in Rwanda and Swaziland2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background/Problem definition

    There are few epidemiological studies on soccer injuries in Africa.The prevalence and variables linked to injuries needs to be recognized. Better mapping and knowledge about injury prevalence/incidence could play an important role in helping players sustain a career in soccer without major injuries. 

    Objective

    To explore prevalence, mechanism, severity of injuries and injured body parts in players from top divisions of Rwanda and Swaziland during season 2012/2013.

    Methods

    The study was of a retrospective, descriptive, comparative design with a quantitative approach on a cohort of n=738 players from Rwanda and Swaziland. Injury frequencies from data sets was analyzed. Data was analyzed using the F-MARC injury-questionnaire.

    Results

    The subpopulations had varying frequencies of injuries. Age 18-24 sustained the most injuries in both countries, n=215. There was a significant difference of injury prevalence, 71,8% of the Swaziland players sustained injuries. In Rwanda 34,8% sustained injuries. However, the severity of injuries was significantly higher in the Rwanda.

    Conclusion

    The results of the findings in this study shows that the players in Swaziland had almost a two-time higher injury prevalence. Although the reason to this can only be speculated in by the authors. Further research is encouraged to increase the mapping of injuries in Africa, and factors associated to them.

  • 161.
    Beischer, Susanne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Lower extremity injuries in young floorball players: A prospective study on overuse injuries2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: To my knowledge, no previous studies have examined the appearance of injury in young floorball players. Aim: To investigate the occurrence of overuse injuries in lower extremity (LE) in floorball players aged 15 or younger, with respect to frequency, location, and consequence of injury. Method: Fifty-seven players participated (mean age 11±2 years). A modified version of Oslo Sports Trauma Research Center Overuse Injury Questionnaire was submitted every fourth week during four months in order to record the occurrence of overuse injuries in LE. Result: A total of 42 overuse injuries in 42% (24/57) of the cohort were found. The average monthly prevalence for all players, in any anatomical area, was 28% (95% confidence interval 18%-38%). The most common location of injuries was the knee (43%), followed by the foot (40%). A weak positive and significant correlation (rs = 0.276, p = 0.038 ) between overuse injuries and age was found. Conclusion: The present study shows, in accordance with other recent studies on children and adolescents, that overuse injuries seems to be a common problem for young floorball players.

  • 162.
    Bendelin, Nina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Andersson, Gerhard
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Karolinska Inst, Sweden.
    Internet-delivered aftercare following multimodal rehabilitation program for chronic pain: a qualitative feasibility study2018Inngår i: Journal of Pain Research, ISSN 1178-7090, E-ISSN 1178-7090, Vol. 11, s. 1715-1728Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Methods for delivering aftercare to help chronic pain patients to continue practice self-management skills after rehabilitation are needed. Internet-delivered cognitive behavioral therapy (ICBT) has the potential to partly fill this gap given its accessibility and emphasis on self-care. Methods for engaging and motivating patients to persist throughout the full length of treatment are needed. The aim of this study was to describe how chronic pain patients work in an ICBT program, through their descriptions of what is important when they initiate behavior change in aftercare and their descriptions of what is important for ongoing practice of self-management skills in aftercare. Patients and methods: Following a multimodal rehabilitation program, 29 chronic pain patients participated in a 20-week-long Internet-delivered aftercare program (ACP) based on acceptance-based cognitive behavioral therapy. Latent content analysis was made on 138 chapters of diary-like texts written by participants in aftercare. Results: Attitudes regarding pain and body changed during ACP, as did attitudes toward self and the future for some participants. How participants practiced self-management skills was influenced by how they expressed motivation behind treatment goals. Whether they practiced acceptance strategies influenced their continuous self-management practice. Defusion techniques seemed to be helpful in the process of goal setting. Mindfulness strategies seemed to be helpful when setbacks occurred. Conclusion: Self-motivating goals are described as important both to initiate and in the ongoing practice of self-management skills. Experiencing a helpful effect of acceptance strategies seems to encourage participants to handle obstacles in new ways and to persist throughout treatment. Research on whether tailored therapist guidance might be helpful in stating self-motivating goals and contribute to ongoing practice of self-management skills is needed.

  • 163.
    Bendrik, Regina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning, Gävleborg. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin. Reg Gavleborg, Gavle, Sweden..
    Kallings, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin. Swedish Sch Sport & Hlth Sci, Stockholm, Sweden..
    Broms, K.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning, Gävleborg. Reg Gavleborg, Gavle, Sweden..
    Emtner, Morgan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Fysioterapi.
    Maximal Step-Up Test A New Functional Test In Hip Or Knee Osteoarthritis2016Inngår i: Osteoarthritis and Cartilage, ISSN 1063-4584, E-ISSN 1522-9653, Vol. 24, s. S471-S471Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 164. Bengtsson, Karin
    et al.
    Forsblad-d'Elia, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Reumatologi. Department of Rheumatology and Inflammation Research, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden .
    Lie, Elisabeth
    Klingberg, Eva
    Dehlin, Mats
    Exarchou, Sofia
    Lindstrom, Ulf
    Askling, Johan
    Jacobsson, Lennart T. H.
    Risk of cardiac rhythm disturbances and aortic regurgitation in different spondyloarthritis subtypes in comparison with general population: a register-based study from Sweden2018Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, nr 4, s. 541-548Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To describe the incidence of atrioventricular (AV) block II-III, atrial fibrillation (AF), pacemaker implantation (PM) and aortic regurgitation in patients with ankylosing spondylitis (AS), undifferentiated spondyloarthritis (uSpA) and psoriatic arthritis (PsA) compared with the general population (GP) and with each other. Methods: A prospective nationwide study with cohorts of patients with AS (n=6448), PsA (n=16063) and uSpA (n=5190) and a GP (n=266435) cohort, identified in 2001-2009 in the Swedish National Patient and Population registers. Follow-up began on 1 January 2006 and ended at event, death, emigration or 31 December 2012. Age-standardised and sex-standardised incidence rates and hazard ratios (HRs) were calculated. Results: The highest incidence rates were noted for AF (5.5-7.4 events per 1000 person-years), followed by PM (1.0-2.0 events per 1000 person-years). HRs for AV block, AF, PM and aortic regurgitation were significantly increased in AS (HRs 2.3, 1.3, 2.1 and 1.9), uSpA (HRs 2.9, 1.3, 1.9 and 2.0) and PsA (HRs 1.5, 1.5, 1.6 and 1.8) compared with the GP cohort. The highest HRs were seen for AV block in male uSpA (HR 4.2) and AS (HR 2.5) compared with GP. Compared with PsA, significantly increased HRs were noted for PM (HR 1.5) in AS and for AV block (HR 1.8) in uSpA. Conclusions: Patients with SpA are at increased risk of aortic regurgitation, cardiac rhythm disturbances and, as a probable consequence, also PM. Particularly for AF, the most common arrhythmia, increased caution is warranted, whereas AV block should be looked for especially in men with AS or uSpA.

  • 165.
    Bengtsson, Patrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Postoperativ knäsvullnad efter främre korsbandsrekonstruktion: - en jämförelse mellan standard- och accelererad rehabilitering.2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nu för tiden är det vanligt att använda sig av så kallad accelererad rehabilitering efter främre korsbandsrekonstruktion. Den accelererade rehabiliterings påverkan på uttöjning av det nya korsbandsgraftet och lårmuskelstyrka är väl kända. Däremot är kunskapen om hur accelererad rehabilitering påverkar svullnad i knäleden mer begränsad.

    Syfte: Att undersöka om det finns någon skillnad avseende knäledssvullnad efter främre korsbandsrekonstruktion vid ett standard- och ett accelererat rehabiliteringsprogram.

    Studiedesign: Sekundäranalys av randomiserad kontrollerad studie.

    Material och metod: Etthundra sextioen främre korsbandsrekonstruerade patienter med patellar- eller hamstringssena randomiserades till standard- och ett accelererat rehabiliteringsprogram. Nittio patienter, standard rehabilitering (n=29) och accelererad rehabilitering (n=61) inkluderades för beräkning av svullnad, vid baseline, 1 vecka postoperativt. Svullnad definierades som skillnad i omkrets mätt med måttband av icke opererat knä jämfört med opererat knä. Svullnad beräknades vid vecka 1 och månad 1, 2, 3 och 4 postoperativt.

    Resultat: Det var ingen signifikant skillnad avseende knäsvullnad vid jämförelse  mellan standard- och ett accelererat rehabiliteringsprogram vid något av uppföljningstillfällena.

    Slutsats: Denna studie visar att träning enligt ett accelererat rehabiliteringsprogram efter främre korsbandrekonstruktion inte ökar knäsvullnad signifikant jämfört med ett standard rehabiliteringsprogram. Gruppen som tränat enligt ett accelererat rehabiliteringsprogram uppvisade dock en något större knäsvullnad suprapatellärt.

  • 166.
    Bengtsson, Victor
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    The three-dimensional movement patterns in the thoracolumbar and lumbopelvic spine during the deadlift exercise2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Marklyft är en vanlig styrketräningsövning. Det saknas emellertid studier av ryggradens rörelsemönster under utförandet av marklyft. Syftet med den här studien var att kvantifiera ryggradens tredimensionella rörelsemönster under utförandet av marklyft och vid vanehållning i de thorakolumbala och lumbosakrala regionerna samt studera inverkan av kön.

    Tjugofyra tävlande lyftare, 14 män och 10 kvinnor med 1 repetition maximum (1RM) i marklyft på 162.5 ± 55.5 kg, utförde tre repetitioner av tunga marklyft. Ryggens tredimensionella rörelsemönster, rörelseomfång (ROM) och kurvatur i thorakolumbala (T11-L2) och lumbosakrala (L2-S2) regionerna mättes med rörelsesensorer.

    Resultatet visade att rörelser sker i sagittal-, frontal- och horizontalplanet i thorakolumbala (ROM = 11.8 ± 7.6, 4.3 ± 2.8, and 3.4 ± 1.6 degrees) och lumbosakrala regionerna (ROM = 21.7 ± 6.5, 2.8 ± 1.7, och 2.8 ± 1.4 grader) under marklyftsutförandet. I jämförelse med vanehållningen ändrades ryggens kurvatur i start- och stoppläget mot ett mer flekterat läge. Signifikanta skillnader hittades mellan könen avseende vanehållning, startläge och ROM.

    Sammanfattningsvis ändras ryggens kurvatur under utförandet av tunga marklyft i sagittalplanet samt att vanehållningen och rörelsemönster skiljer sig mellan män och kvinnor.

  • 167.
    Bengtsson, Victor
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    The three-dimensional thoracolumbar and lumbopelvic spinal alignment during the squat exercise: a comparison between powerlifters and weightlifters2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: The squat is a common strength training exercise used by athletes for injury-reduction, rehabilitation, muscle hypertrophy, and performance-enhancement. Aims: To quantify the three-dimensional spinal alignment in the thoracolumbar and lumbopelvic spine during the squat exercise, compare the alignment during the squat to the alignment during habitual posture, determine whether powerlifters and weightlifters differ in these aspects, and to examine the absolute and relative intrarater test-retest reliability of the spinal alignment during the squat exercise. Methods: Twenty-three competitive lifters: 13 powerlifters and 10 weightlifters were included. They performed the squat exercise with three repetitions at 70% of one-repetition maximum. Three-dimensional thoracolumbar (T11-L2) and lumbopelvic (L2-S2) spinal alignment and range of motion (ROM) were measured using inertial measurement units. Absolute reliability was estimated with minimal detectable change (MDC). Relative reliability was calculated using the intraclass correlation coefficient (ICC). Results: No statistically significant group*time interaction was found for thoracolumbar or lumbopelvic spinal alignment in neither dimension. However, statistically significant interactions for time was found in all three dimensions in thoracolumbar and lumbopelvic spinal alignment. During the squat, adjustments were made in all three dimensions in both the thoracolumbar and lumbopelvic spinal alignment. The MDC ranged between 3.4-27.4° and ICC between 0.91-1.00. Conclusion: These findings suggest that that powerlifters and weightlifters assumes a less lordotic thoracolumbar spinal alignment when the loaded barbell is placed on the upper back and that further adjustments are made in the thoracolumbar and lumbopelvic spinal alignment during the squat. Despite high relative reliability, the MDC was considered high.

  • 168.
    Bengtsson, Victor
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Berglund, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå Centrum för idrottsvetenskap.
    Aasa, Ulrika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå Centrum för idrottsvetenskap. Medfit, Primary Care Rehabilitation and Fitness Centre, Stockholm, Sweden.
    Narrative review of injuries in powerlifting with special reference to their association to the squat, bench press and deadlift2018Inngår i: BMJ Open Sport & Exercise Medicine, E-ISSN 2055-7647, Vol. 4, artikkel-id e000382Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pain and injuries are considered a common problem among elite athletes and recreational lifters performing the squat, bench press and deadlift. Since all three lifts engage multiple joints and expose the lifters' bodies to high physical demands often several times a week, it has been suggested that their injuries might be related to the excessively heavy loads, the large range of motion during the exercises, insufficient resting times between training sessions and/or faulty lifting technique. However, no previous article has summarised what is known about specific injuries and the injury aetiology associated with the three lifts. Thus, the aim of this narrative review was to summarise what is known about the relationships between the powerlifting exercises and the specific injuries or movement impairments that are common among lifters and recreationally active individuals.

  • 169.
    Benitez, Marcus
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik.
    Frantzén, Love
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik.
    Förväntat resultat (outcome expectations) av regelbunden fysisk aktivitet hos äldre.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka det förväntade resultatet (outcome expectations) vad gäller fysiska, själv-värderande och sociala förväntningar av regelbunden träning hos äldre fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och även jämföra de båda grupperna och se om skillnad förelåg.

    Metod: 32 stycken deltagare inkluderades i studien genom bekvämlighetsurval för att representera populationen äldre (>65 år) friska individer. Deltagarna fick fylla i en enkät gällande motionsvanor senaste 12 månaderna och delades sedan in i grupperna regelbundet fysiskt aktiva respektive inaktiva beroende på vad de svarat i enkäten. Deltagarnas förväntningar på resultatet av regelbunden fysisk aktivitet mättes sedan med en enkät kallad Multidimensional Outcome Expectations for Exercise Scale (MOEES) som undersöker fysiska, själv-värderande och sociala förväntningar.

    Resultat: De regelbundet fysiskt aktiva hade högre resultatförväntningar på regelbunden fysisk aktivitet gällande fysiska förväntningar. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde ses gällande själv-värderande och sociala förväntningar.

    Konklusion: Äldre som regelbundet är fysiskt aktiva har högre fysiska förväntningar på fysisk aktivitet än äldre inaktiva. Fler studier som undersöker och jämför det förväntade resultatet gällande fysiska, själv-värderande och sociala förväntningar av fysiskt aktivitet mellan äldre aktiva och inaktiva behövs för att styrka sambanden mellan att vara fysiskt aktiv och vad äldre förväntar sig att få ut av det.

  • 170.
    Bentzer, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Hedlund, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Functional movement screen, skadeförekomst och träningsmängd hos kvinnliga innebandyspelare2012Oppgave
  • 171.
    Berg, Ida Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att implementera nya arbetssätt i hemrehabiliteringspraxis: Multipel fallstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 80 poäng / 120 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Titel: Att implementera nya arbetssätt i hemrehabiliteringspraxis - Multipel fallstudie. Syftet med studien var att utvärdera och beskriva implementeringsprocessen av en intervention i hemrehabiliteringen inom Korsholms kommun. Den nya interventionen inom hemrehabiliteringen grundade sig på klientcentrering, multiprofessionellt samarbete samt att jobba aktiverande utgående från gemensamma mål för att stärka klienters självständighet och kvarboende. Metoden som valdes var multipel fallstudie. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in och analyserades. Åtta klienter inkluderades i studien och genomförde en hemrehabiliteringsperiod på fyra veckor. Intervjuer gjordes med dessa klienter och deras vårdpersonal och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Utfallsmått som mättes före och efter interventionen var SPPB, FRAT, Barthel index och måluppfyllelsegrad med GAS. Också följsamhet och bortfall och antalet hemservicebesök registrerades. Som modell för implementering användes PDSA- cykeln. Angående resultatet kan det ssammanfattas med att hemrehabiliteringen upplevdes som positivt av klienterna och av personalen och att klienterna uppnådde goda resultat gällande självständighet, funktionsförmåga och måluppfyllelse samt att det framkom brister i aktiverande arbetssätt och klienternas delaktighet. Personalen upplevde att tidsbrist och klienternas bristande motivation var hinder för hemrehabiliteringen och att kommunikationen och samarbetet mellan hemrehabiliteringspersonal och hemservicepersonal borde utvecklas, eftersom de såg nyttan av interventionen i de fall där det fungerade. I det fortsatta multiprofessionella arbetet inom hemrehabiliteringen och implementeringen av den kommer mer fokus att läggas på dessa faktorer. Detta arbete kan också fungera som ett hjälpmedel för andra som vill implementera nya arbetssätt i praktiken. Vikten av att använda sig av modeller för utvecklingsarbete och studera implementeringen ur ett brett perspektiv lyfts fram med denna studie. Sökord: Hemrehabilitering, Implementering, Multipel Fallstudie, PDSA- cykeln 

  • 172.
    Berggren, Alvin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap. Luleå tekniska universitet.
    Pettersson, Kristoffer
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap. Luleå tekniska universitet.
    Hur valid är mätning av postural kontroll med Wii Balance Board i jämförelse med en Kistler Force Plate?: How valid is it to measure postural control with  Wii Balance Board in comparison to a Kistler Force Plate?2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns funktionella tester med varierande svårighetsgrad för att utvärdera patienters balans i kliniken. Dessa tester kan dock endast visa på balansförmåga i grova drag, exempelvis om man kan ställa sig upp från en stol eller klarar att stå på ett ben utan att falla. För mer exakta metoder går det att använda sig utav en kraftplatta. Det har det tidigare undersökts huruvida en Wii Balance Board kan fungera som ett valitt substitut för en standardiserad kraftplatta då denna är lättare och mindre kostsam. Det har dock aldrig undersökts med ett testprotokoll där proprioceptionen hos deltagaren försökt påverkas. Syfte: Öka kunskapen om validiteten för Wii Balance Board i jämförelse med Kistler Force Plate vad gäller mätning av postural kontroll i stillastående med och utan nackrotation via bål och underkropp. Metod: Experimentell metod med 15 deltagare som genomförde tre olika test i stillastående, dels med nacken i neutralposition och dels roterad 45 grader genom att rotera bål och underkropp. Posturala svajet mättes med Wii Balance Board och kraftplatta samtidigt. Skillnader i resultaten uträknades och analyserades sedan med Bland-Altman plots metod och presenterades i grafer. Resultat: Generellt framkom mycket god samstämmighet mellan utrustningarna, dock påvisades anmärkningsvärt större avvikelser för tre av deltagarna. Diskussion: Tekniska problem som har påverkat experimentet har upptäckts under studiens gång och har tagits med för framtida kunskap. Även att standardisera de tester som genomfördes med mer detaljerade och strikta instruktioner för deltagaren att stå stilla är viktigt för att inte få onödigt posturalt svaj. Konklusion: Validiteten för Wii Balance Board bedömer vi som god då resultatet mellan plattorna stämde överens i hög grad. Det är dock viktigt att ta hänsyn till upptäckta avvikelser som går att undvika vid framtida upprepade försök tack vare kunskapen från denna studie.

  • 173.
    Berggren, Emelie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Larsson, Maria
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Individuellt anpassat träningsprogram och/ eller gångträning i Syfte att utveckla gångförmågan hos äldre2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Befolkningen blir allt äldre och ökad ålder medför funktionsnedsättningar som minskad muskelmassa och balans. Det påverkar gången negativt, men genom att träna funktionellt eller träna upp muskelstyrkan och balansen kan äldres gångförmåga förbättras.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur äldres gångförmåga, self-efficacy och eventuell oro inför att gå påverkas av två olika åttaveckors interventioner med träning inom kommunal verksamhet, samt hur följsamhet till träning påverkas av self-efficacy och eventuell oro.

    Metod: Studiedesignen är en experimentell design i form av pretest-posttest control group som är en form av RCT. Nitton deltagare ≥65 år rekryterades via konsekutivt urval. Testresultat från TUG, självvald gånghastighet och skattningar på oro och self-efficacy inför att gå samlades in.

    Resultat: Ingen signifikant skillnad (p>0,05) förekom mellan eller inom grupperna med avseende på testvariablerna. Korrelationsanalyserna visade på ingen, låga och moderata korrelationer, både positiva och negativa men inga signifikanta korrelationer observerades.

    Slutsats: Resultatet i studien kan inte generaliseras till en större population, men kan vara till grund för ytterligare studier med ett större stickprov som randomiseras utifrån populationen. Ytterligare studier krävs med syfte att undersöka om enbart gångträning är effektivt för att utveckla gångförmågan.

  • 174.
    Berggren, Monica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Karlsson, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Lindelöf, Nina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Englund, Undis
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nordstöm, Peter
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Stenvall, Michael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Effects of geriatric interdisciplinary home rehabilitation on complications and readmissions after hip fracture: a randomized controlled trial2019Inngår i: Clinical Rehabilitation, ISSN 0269-2155, E-ISSN 1477-0873, Vol. 33, nr 1, s. 64-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: This pre-planned secondary analysis of geriatric interdisciplinary home rehabilitation, which was initially found to shorten the postoperative length of stay in hospital for older individuals following hip fracture, investigated whether such rehabilitation reduced the numbers of complications, readmissions, and total days spent in hospital after discharge during a 12-month follow-up period compared with conventional geriatric care and rehabilitation.

    Design: Randomized controlled trial.

    Setting: Geriatric department, participants' residential care facilities, and ordinary housing.

    Subjects: Individuals aged ⩾70 years with acute hip fracture (n = 205) were included.

    Intervention: Geriatric interdisciplinary home rehabilitation was individually designed and aimed at early discharge with the intention to prevent, detect, and treat complications after discharge.

    Main measures: Complications, readmissions, and days spent in hospital were registered from patients' digital records and interviews conducted during hospitalization and at 3- and 12-month follow-up visits.

    Results: No significant difference in outcomes was observed. Between discharge and the 12-month follow-up, among participants in the geriatric interdisciplinary home rehabilitation group (n = 106) and control group (n = 93), 57 (53.8%) and 44 (47.3%) had complications (P = 0.443), 46 (43.4%) and 38 (40.9%) fell (P = 0.828), and 38 (35.8%) and 27 (29.0%) were readmitted to hospital (P = 0.383); the median total days spent in hospital were 11.5 and 11.0 (P = 0.353), respectively.

    Conclusion: Geriatric interdisciplinary home rehabilitation for older individuals following hip fracture resulted in similar proportions of complications, readmissions, and total days spent in hospital after discharge compared with conventional geriatric care and rehabilitation.

  • 175.
    Berggård, Glenn
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Rosander, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Larsson, Agneta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Konsumenttester av vinterskor och halkskydd2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sjukvårdsbaserad skadestatistik från Sverige visar att singelolyckor med fotgängare på is och snö, orsakar höga skadetal. I Sverige beräknas ca 10000 män och 15000 kvinnor uppsöka sjukvård på grund av skada vid fall på snö och is. Personer skadade i fallolyckor på snö och is har svårare skador och längre konvalescenstid jämfört med fotgängare som faller på barmark. Det är därför viktigt att identifiera preventiva metoder och hjälpmedel för fallolyckor vintertid.Syftet med detta arbete har varit att genomföra konsumenttester av vinterskor och halkskydd på olika underlag med avseende på hur väl de fungerar som skydd mot att halka samt hur användarvänliga de upplevs av brukaren. I arbetet har det också varit viktigt att försöka identifiera kriterier som kan anses vara betydelsefulla för att bedöma vinterväglagsegenskaperna. Dessutom fanns ett behov av att ta fram underlag och förslag på en standardiserad metod för halkskydds-/vinterskortester och en märkning som ger konsumenterna möjlighet att bedöma och jämföra halkskyddens respektive vinterskornas egenskaper innan köp.Testmetoden som tagits fram för att undersöka halkskyddens och skornas egenskaper bygger på tidigare erfarenheter från tester av halkskydd. Metoden bygger på att försökspersoner genomför gångtester med halkskydd och skor på olika underlag samtidigt som olika mätmetoder, både objektiva och subjektiva, används för att kategorisera gång. Tester har genomförts av 9 försökspersoner, över 45 år, 4 män och 5 kvinnor, som testat 19 halkskydd och 20 olika skor. Fyra olika underlag har använts för att kategorisera egenskaperna på de undersökta halkskydden och skorna: is, is täckt med snö, packad snö, torr betong.Testmetoden har kompletterats med laboratoriemätningar av halkskyddens och skosulornas friktion på is samt hårdheten hos skornas sulor. Multipel hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att identifiera vilka kriterier som kan ha betydelse för fotgängarnas skattade helhetsupplevelse av de testade halkskydden på olika underlag.Resultatet av förmätningarna visar att testgruppen (fem kvinnor och fyra män med medålder 47 år) motsvarar en normalpopulation, avseende variationer i de uppmätta bakgrundsparametrarna.FIOH:s friktionsmätningar på is av samtliga skor och halkskydd visar att halkskydden har genomgående högre friktionsvärden än skorna, dvs. de har bättre fäste på is än de skor som testats men resultaten visar på små skillnader mellan de sämsta halkskydden och de bästa skorna.Resultat från friktionsmätningen, som den utförs idag i fixerat utförande, ger inte överensstämmelse med försökspersonernas upplevelser av gångsäkerhet eller fallrisk. Försökspersonernas gångcykel med hälisättning, överrullning och fotavveckling bygger upp den samlade uppfattningen om egenskaperna och fångas enbart i de subjektiva mätmetoderna.Sex kriterier som bedömts viktiga att ta hänsyn till när det gäller halkfri gång med en vintersko har kunnat identifieras via analys av försökspersonernas fritextsvar avseende fördelar, nackdelar och övrig funktionalitet: gångsäkerhet, möjliggör ett naturligt gångmönster, stabilitet, förutsägbarhet, flexibilitet och passform/komfort. Gångsäkerhet är viktigast och omfattar fäste/grepp, detta är viktigast på is, is/snö vid gång samt vid start och stopp.Sju subjektiva kriterier för halkskydd har också identifierats; gångsäkerhet, tillåter naturligt gångmönster, stabilitet, förutsägbarhet, flexibilitet, passform/komfort, och ljud. Gångsäkerhet är viktigast.Den självskattade hälisättningen på underlagen ren is samt på snö på is framkom som det viktigaste kriteriet för testpersonernas helhetsupplevelse av skyddet. Även skattad fotavveckling på alla underlag med främst på främst på snö på is var av betydelse. Upplevd balans och fallrisk var mest utslagsgivande för helhetsupplevelsen av de halkskydd som inte valdes för eget bruk. Det tyder på att en lägre grad av skattad kontroll av kroppshållning och balans under gång med skyddet är en relevant indikator för att identifiera skydd med bristande funktioner.Variablerna subjektivt skattad fallrisk, balans, hälisättning och fotavveckling kan samtliga relateras till ett skydds halkegenskaper och funktion. Upplevd fallrisk samvarierar med såväl balans, hälisättning och fotavveckling vilket innebär att kriteriet upplevd fallrisk kan antas omfatta de övriga och kan väljas som en enskild variabel i fortsatta analyser.Kvalitetsnivåer i bedömningsskalor kan antas gå att knyta till de subjektiva kriterierna.En standardiserat testmetod för klassindelning av egenskaper för vinterskor respektive halkskydd bör bygga på mätmetoder med försökspersoner enligt ovan.Fortsatta studier med fler testpersoner behövs för att verifiera de resultat som indikeras ovan.

  • 176. Berglind, Daniel
    et al.
    Nyberg, Gisela
    Willmer, Mikaela
    Persson, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Wells, Michael
    Forsell, Yvonne
    An eHealth program versus a standard care supervised health program and associated health outcomes in individuals with mobility disability: study protocol for a randomized controlled trial2018Inngår i: Trials, ISSN 1745-6215, E-ISSN 1745-6215, Vol. 19, artikkel-id 258Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Young adults with mobility disability (MD) are less likely to engage in regular physical activity (PA) compared with their able-bodied peers and inactive adults with a MD are more likely to report one or more chronic diseases compared to those who are physically active. Despite the vast amount of research published in the field of PA interventions over the past decades, little attention has been focused on interventions aiming to increase PA among individuals with MD. Thus, we propose to compare the effects of an eHealth program compared to a usual care supervised health program on levels of PA and other health behaviors. 

    Methods: The current intervention will use a randomized controlled trial (RCT) design with two treatment groups (an eHealth program and a usual care supervised health program) in young adults with newly acquired MD. In total, 110 young adults (aged 18-40 years) with a MD, acquired within the past 3 years, will be recruited to participate in a 12-week intervention. The primary study outcome is accelerometer-measured time spent in moderate to vigorous PA. Secondary outcomes includes health-related quality of life, depression, stress, fitness, body composition, diet, musculoskeletal pain, motivation to exercise and work ability.

    Discussion: There is a lack of RCTs investigating effective ways to increase levels of PA in young adults with MD. Increased levels of PA among this physically inactive population have the potential to substantially improve health-related outcomes, possibly more so than in the general population. The trial will put strong emphasis on optimizing exercise adherence and investigating feasibility in the two treatment programs. The Ethical Review Board (EPN) at Karolinska Institutet has approved the study (2017/1206-31/1).

  • 177.
    Berglund, Annika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Vårdhögskolan i Boden.
    Holmstedt-Svenningsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Vårdhögskolan i Boden.
    Myhr, Ulla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Vårdhögskolan i Boden.
    Knästroppar för barn med cerebral pares: tryckmätning1999Inngår i: Nordisk fysioterapi, ISSN 1402-3024, Vol. 3, nr 2, s. 65-71Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Kneeblocks are used to create a symmetric sitting position for individuals with different physical disabilities. The aim of this paper was to examine the impact of kneeblocks in children with cerebral palsy. Six children aged 4-13 years (mean 9 years) participated in the study. Pressure applied to the children's legs was measured with a computer aided system with waterfilled plastic bags and a pressure transducer with 2 Hz registration continuously during 3 minutes. The registrations were made in four difference sitting positions - horizontal sea and 5 degrees forward inclined, seat with and without a hipbelt, while the children performed different standardised tasks at a table. This was documented by videofile and photographs. The results were presented for the different sitting positions and tasks. The means pressure varied from 0.5 kPa in the sitting position with horizontal seat with a hipbelt to 5.2kPa in the position with 5 degrees forward inclined without a hipbelt. Occasionally pressure up to 24.5 kPa was measured. The kneeblocks did constantly exert pressure on the children's legs, but the pressure varied. If kneeblocks are used it should be in combination with a hipbelt, to minmise the pressure applied to the children's legs.

  • 178.
    Berglund, Jon
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Inter-rater reliabilityfor visual assessment of six movement qualities during supervised musicexercise performance2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Visuella bedömningar är vanligt förekommande i det dagliga arbetet bland sjukgymnaster, personliga tränare och gym instruktörer. Med målet att optimera rörelser och minimera risken för skada läggs förtroende till den visuella bedömning som grund för korrigering av rörelser. Det saknas dock vetenskapligt underlag för den visuella bedömningen av rörelsekvalitéer genom att titta på videoinspelningar av deltagares utförande under ledd träning till musik.

     Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inter-bedömar reliabiliteten för visuell bedömning av rörelsekvalitéerna timing, kvickhet, likhet, initiering, kraft och generell koordination genom att titta på videoinspelningar av deltagares utförande av dem under ledd träning till musik.

     Metod: För att undersöka inter-bedömar reliabiliteten så fick fyra bedömare visuellt bedöma videoinspelningar av 85 deltagare avseende deras utförande av ledd träning till musik genom skattning av sex olika rörelsekvalitéer. För varje deltagare fanns tre videosekvenser att bedöma.

     Resultat: Analyser med linjärt viktad kappa (k) utfördes för att bedöma likheten mellan bedömarna vilket gav medianvärdet för k = 0,206.

     Slutsats: På grund av brister i metoden kan inga säkra slutsatser dras avseende inter-bedömar reliabilteten för visuell bedömning av sex rörelsekvalitéer genom att titta på videoinspelningar av deltagares utförande av dem under ledd träning till musik.

  • 179.
    Berglund, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi.
    Deadlift training for patients with mechanical low back pain: a comparison of the effects of a high-load lifting exercise and individualized low-load motor control exercises2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Disability due to low back pain is common. While evidence exist that exercise is effective in reducing pain and disability, it is still largely undetermined which kind of exercises that are most effective. The overall aim of this thesis was to evaluate and compare the effects of a high-load lifting exercise and individualized low-load motor control exercises for patients with nociceptive mechanical low back pain. A secondary aim was to evaluate which patients benefit from training with a high-load lifting exercise.

    All four papers in this thesis were based on a randomized controlled trial including 70 participants with nociceptive mechanical low back pain as their dominating pain pattern. Participants were randomized into training with either a high-load lifting exercise (HLL), the deadlift, (n=35) or individualized low-load motor control exercises (LMC) (n=35). Both interventions included aspects of pain education. All participants were offered twelve sessions during an eight week period. The effects of the interventions were evaluated directly after and twelve months after the end of the intervention period. Outcome measures were pain intensity, activity, disability, physical performance, lumbo-pelvic alignment and lumbar multifidus muscle thickness.

    There was a significant between-group effect in favour of the LMC intervention regarding improvements in activity, movement control tests and some tests of trunk muscle endurance. For pain intensity there were no significant differences between groups. A majority of participants in both intervention groups showed clinically meaningful improvements from baseline to two and twelve month follow-up regarding pain intensity and activity. There were no significant differences between HLL and LMC regarding the effect on lumbo-pelvic alignment or lumbar multifidus thickness. The participants who benefit the most from the HLL intervention were those with a low pain intensity and high performance in the Biering-Sørensen test at baseline.

    The results of this thesis showed that the HLL intervention was not more effective than the LMC intervention. The LMC was in fact more effective in improving activity, performance in movement control tests and some tests of trunk muscle endurance, compared to the HLL intervention.

    The results imply that the deadlift, when combined with education, could be considered as an exercise to produce clinically relevant improvements on pain intensity in patients who prefer a high-load exercise. However, before considering deadlift training, the results suggest that pain intensity and performance in the Biering-Sørensen test should be evaluated.

  • 180.
    Berglund, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Which patients with persistent mechanical low back pain will respond to highload motor control training?2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Introduction

    A previous pilot study has shown that high load motor control training with the conventional deadlift exercise can reduce pain intensity and activity limitation in patients with persistent low back pain. However, it is still unknown which variables characterize the ideal patient for this exercise.

    Aim

    The aim of this study was to explore variables influencing success or failure of eight weeks of high loadmotor control training with the conventional deadlift exercise for patients with persistent mechanical low back pain.

    Method

    The study design was a prospective cohort study of patients with persistent mechanical low back pain(n=35). The intervention consisted of eight weeks of training with the conventional deadlift exercise. Possible predictive variables were collected at baseline. To discriminate patients with a successful or failed outcome of treatment, change in the patient-specific functional scale was used and a cut-off at 50 %improvement was set. Of the 35 patients, 15 were categorized as treatment success (≥50 % improvement) and 20 patients as treatment failure (<50 % improvement).

    Results

    No variables at baseline were recognized as possible predictors of successful or failed treatment.

    Conclusion

    From the results of this study it appears that none of the variables in this study could influence success or failure of high load motor control training with the conventional deadlift exercise. However, the conventional deadlift could be considered a potent exercise when administered by a PT well experienced in resistance training and analyzing movement patterns.

  • 181.
    Berglund, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Aasa, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi.
    Aasa, Ulrika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Michaelson, Peter
    Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, Fysioterapi.
    Styrketräning som behandling vid långvariga ländryggsbesvär2017Inngår i: Fysioterapi, ISSN 1653-5804, nr 4, s. 8s. 28-33Artikkel, forskningsoversikt (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fysisk träning är viktigt för en god hälsa och fungerar även som behandlingsform vid många sjukdomar, så även ländryggsbesvär. Styrketräning har visat sig vara en mer effektiv träningsform än till exempel aerob träning vid behandling av långvariga ländryggsbesvär. I dagsläget finns det ingen konsensus kring vilket det mest effektiva styrketräningsupplägget kan vara. Den vanligaste designen av styrketräningsprogram vid ländryggsbesvär tycks vara ett upplägg med syftet att förbättra styrkan/uthålligheten av ryggsträckarmuskulaturen och därigenom uppnå smärtlindring och funktionsförbättring. I en studie från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet har träning av marklyft för patienter med långvariga ländryggsbesvär utvärderats. Marklyftsträningen förväntades öka deltagarnas bålstyrka samtidigt som den fokuserade på förbättring av rörelsekontroll kring såväl höft som ländrygg. När den åtta veckor långa träningsperioden var slut, visade det sig att gruppen som tränat marklyft hade ökat sin bålstyrka, minskat smärta, ökat funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet i samma omfattning som gruppen som tränade individanpassad träning av rörelsekontroll. Men de hade inte förbättrats lika mycket gällande rörelsekontroll eller vardagsfunktion. Vidare forskning pågår vid Umeå universitet om skador i samband med tung styrketräning samt lyftteknikens betydelse för skador och besvär vid tung styrketräning.

  • 182.
    Berglund, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi.
    Aasa, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi.
    Hellqvist, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Michaelson, Peter
    Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, Fysioterapi .
    Aasa, Ulrika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Which patients with low back pain benefit from deadlift training?2015Inngår i: Journal of Strength and Conditioning Research, ISSN 1064-8011, E-ISSN 1533-4287, Vol. 29, nr 7, s. 1803-1811Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Recent studies have indicated that the deadlift exercise may be effective in decreasing pain intensity and increasing activity for most, but not all, patients with a dominating mechanical low back pain pattern. This study aimed to evaluate which individual factors measured at baseline could predict activity, disability, and pain intensity in patients with mechanical low back pain after an 8-week training period involving the deadlift as a rehabilitative exercise. Thirty-five participants performed deadlift training under the supervision of a physical therapist with powerlifting experience. Measures of pain-related fear of movement, hip and trunk muscle endurance and lumbopelvic movement control were collected at baseline. Measures of activity, disability and pain intensity were collected at baseline and at follow-up. Linear regression analyses were used to create models to predict activity, disability and pain intensity at follow-up. Results showed that participants with less disability, less pain intensity and higher performance on the Biering-Sørensen test, which tests the endurance of hip and back extensor muscles, at baseline benefit from deadlift training. The Biering-Sørensen test was the strongest predictor since it was included in all predictive models. Pain intensity was the next best predictor as it was included in two predictive models. Thus, for strength and conditioning professionals who use the deadlift as a rehabilitative exercise for individuals with mechanical low back pain, it is important to ensure that clients have sufficient back extensor strength and endurance and a sufficiently low pain intensity level to benefit from training involving the deadlift exercise.

  • 183.
    Berglund, Lars
    et al.
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå University.
    Aasa, Björn
    Norrlandsklinikens hälsocentral, Umeå.
    Hellqvist, Jonas
    Michaelson, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aasa, Ulrika
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå University.
    Which patients with low back pain benefit from deadlift training?2015Inngår i: Journal of Strength and Conditioning Research, ISSN 1064-8011, E-ISSN 1533-4287, Vol. 29, nr 7, s. 1803-1811Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Recent studies have indicated that the deadlift exercise may be effective in decreasing pain intensity and increasing activity for most, but not all, patients with a dominating mechanical low back pain pattern. This study aimed to evaluate which individual factors measured at baseline could predict activity, disability, and pain intensity in patients with mechanical low back pain after an 8-week training period involving the deadlift as a rehabilitative exercise. Thirty-five participants performed deadlift training under the supervision of a physical therapist with powerlifting experience. Measures of pain-related fear of movement, hip and trunk muscle endurance and lumbopelvic movement control were collected at baseline. Measures of activity, disability and pain intensity were collected at baseline and at follow-up. Linear regression analyses were used to create models to predict activity, disability and pain intensity at follow-up. Results showed that participants with less disability, less pain intensity and higher performance on the Biering-Sørensen test, which tests the endurance of hip and back extensor muscles, at baseline benefit from deadlift training. The Biering-Sørensen test was the strongest predictor since it was included in all predictive models. Pain intensity was the next best predictor as it was included in two predictive models. Thus, for strength and conditioning professionals who use the deadlift as a rehabilitative exercise for individuals with mechanical low back pain, it is important to ensure that clients have sufficient back extensor strength and endurance and a sufficiently low pain intensity level to benefit from training involving the deadlift exercise.

  • 184.
    Berglund, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Aasa, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi. Norrlandskliniken Hlth Care Ctr, Umea, Sweden.
    Michaelson, Peter
    Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, Fysioterapi .
    Aasa, Ulrika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Idrottsmedicin.
    Effects of Low-Load Motor Control Exercises and a High-Load Lifting Exercise on Lumbar Multifidus Thickness: A Randomized Controlled Trial2017Inngår i: Spine, ISSN 0362-2436, E-ISSN 1528-1159, Vol. 42, nr 15, s. E876-E882Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Study Design. Randomized controlled trial.Objective. The aim of this study was to compare the effects of low-load motor control (LMC) exercises and a high-load lifting (HLL) exercise, on lumbar multifidus (LM) thickness on either side of the spine and whether the effects were affected by pain intensity or change in pain intensity. Summary of Background Data. There is evidence that patients with low back pain (LBP) may have a decreased size of the LM muscles with an asymmetry between sides in the lower back. It has also been shown that LMC training can affect this asymmetry. It is, however, not known whether a high-load exercise has the same effect. Methods. Sixty-five participants diagnosed with nociceptive mechanical LBP were included and randomized into LMC exercises or a HLL exercise, the deadlift. The LM thickness was measured using rehabilitative ultrasound imaging (RUSI), at baseline and after a 2-month training period. Results. There were no differences between interventions regarding effect on LM muscle thickness. However, the analysis showed a significant effect for asymmetry. The thickness of the LM muscle on the small side increased significantly compared with the large side in both intervention groups, without influence of pain at baseline, or change in pain intensity.Conclusion. At baseline, there was a difference in thickness of the LM muscles between sides. It seems that exercises focusing on spinal alignment may increase the thickness of the LM muscles on the small side, irrespective of exercise load. The increase in LM thickness does not appear to be mediated by either current pain intensity or the magnitude of change in pain intensity.

  • 185.
    Berglund, Lars
    et al.
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå University.
    Aasa, Björn
    Norrlandsklinikens hälsocentral, Umeå.
    Michaelson, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aasa, Ulrika
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå University.
    Effects of low-load motor control exercises and a high-load lifting exercise on lumbar multifidus thickness: a randomized controlled trial2017Inngår i: Spine, ISSN 0362-2436, E-ISSN 1528-1159, Vol. 42, nr 15, s. E876-E882Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    STUDY DESIGN:Randomized controlled trial.

    OBJECTIVE:

    The aim of this study was to compare the effects of low-load motor control (LMC) exercises and a high-load lifting (HLL) exercise, on lumbar multifidus (LM) thickness on either side of the spine and whether the effects were affected by pain intensity or change in pain intensity.

    SUMMARY OF BACKGROUND DATA:

    There is evidence that patients with low back pain (LBP) may have a decreased size of the LM muscles with an asymmetry between sides in the lower back. It has also been shown that LMC training can affect this asymmetry. It is, however, not known whether a high-load exercise has the same effect.

    METHODS:

    Sixty-five participants diagnosed with nociceptive mechanical LBP were included and randomized into LMC exercises or a HLL exercise, the deadlift. The LM thickness was measured using rehabilitative ultrasound imaging (RUSI), at baseline and after a 2-month training period.

    RESULTS:

    There were no differences between interventions regarding effect on LM muscle thickness. However, the analysis showed a significant effect for asymmetry. The thickness of the LM muscle on the small side increased significantly compared with the large side in both intervention groups, without influence of pain at baseline, or change in pain intensity.

    CONCLUSION:

    At baseline, there was a difference in thickness of the LM muscles between sides. It seems that exercises focusing on spinal alignment may increase the thickness of the LM muscles on the small side, irrespective of exercise load. The increase in LM thickness does not appear to be mediated by either current pain intensity or the magnitude of change in pain intensity.

  • 186.
    Berglund, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå Centrum för idrottsvetenskap.
    Aasa, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi. Norrlandskliniken Health Care Centre, Umeå, Sweden.
    Michaelson, Peter
    Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, Fysioterapi .
    Aasa, Ulrika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå Centrum för idrottsvetenskap.
    Sagittal lumbopelvic alignment in patients with low back pain and the effects of a high-load lifting exercise and individualized low-load motor control exercises: a randomized controlled trial2018Inngår i: The spine journal, ISSN 1529-9430, E-ISSN 1878-1632, Vol. 18, nr 3, s. 399-406Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Context Assessment of posture and lumbopelvic alignment is often the main focus in the classification and treatment of patients with low back pain (LBP). However, little is known regarding the effects of motor control interventions on objective measures of lumbopelvic alignment.

    Purpose The primary aim of this study was to describe the variation of sagittal lumbopelvic alignment in patients with nociceptive mechanical LBP. The secondary aim was to compare the effects of a high-load lifting exercise (HLL) and low-load motor control exercises (LMC) on the change in lumbopelvic alignment with a special emphasis on patients with high and low degrees of lumbar lordosis (lu) and sacral angle (sa).

    Study Design This study is a secondary analysis of a randomized controlled trial evaluating the effects of HLL and LMC.

    Patient Sample Patients from the primary study, that is, patients categorized with nociceptive mechanical LBP, who agreed to participate in the radiographic examination were included (n=66).

    Outcome Measures Lateral plain radiographic images were used to evaluate lumbopelvic alignment regarding the lumbar lordosis and the sacral angle as outcomes, with posterior bend as an explanatory variable.

    Materials and Methods The participants were recruited to the study from two occupational health-care facilities. They were randomized to either the HLL or the LMC intervention group and offered 12 supervised exercise sessions. Outcome measures were collected at baseline and following the end of intervention period 2 months after baseline. Between- and within-group analyses of intervention groups and subgroups based on the distribution of the baseline values for the lumbar lordosis and the sacral angle, respectively (LOW, MID, and HIGH), were performed using both parametric and non-parametric statistics.

    Results The ranges of values for the present sample were 26.9–91.6° (M=59.0°, standard deviation [SD]=11.5°) for the lumbar lordosis and 18.2–72.1° (M=42.0°, SD=9.6°) for the sacral angle. There were no significant differences between the intervention groups in the percent change of eitheroutcome measure. Neither did any outcome change significantly over time within the intervention groups. In the subgroups, based on the distribution of respective baseline values, LOWlu showed a significantly increased lumbar lordosis, whereas HIGHsa showed a significantly decreased sacral angle following intervention.

    Conclusions This study describes the wide distribution of values for lumbopelvic alignment for patients with nociceptive mechanical LBP. Further research is needed to investigate subgroups of other types of LBP and contrast findings to those presented in this study. Our results also suggest that retraining of the lumbopelvic alignment could be possible for patients with LBP.

  • 187.
    Berglund, Lars
    et al.
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå University.
    Aasa, Björn
    Norrlandsklinikens hälsocentral, Umeå.
    Michaelson, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aasa, Ulrika
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå University.
    Sagittal lumbo-pelvic alignment in patients with low back pain and the effects of a high-load lifting exercise and individualized low-load motor control exercises: a randomized controlled trial2018Inngår i: The spine journal, ISSN 1529-9430, E-ISSN 1878-1632, Vol. 18, nr 3, s. 399-406Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Context

    Assessment of posture and lumbo-pelvic alignment is often a main focus in the classification and treatment of patients with low back pain. However, little is known regarding the effects of motor control interventions on objective measures of lumbo-pelvic alignment.

    Purpose

    The primary aim of this study was to describe the variation of sagittal lumbo-pelvic alignment in patients with nociceptive mechanical low back pain. The secondary aim was to compare the effects of a high-load lifting exercise (HLL) and low-load motor control exercises (LMC) on change in lumbo-pelvic alignment with a special emphasis on patients with high and low degrees of lumbar lordosis (lu) and sacral angle (sa).

    Study Design

    This study is a secondary analysis of a randomized controlled trial evaluating the effects of HLL and LMC.

    Patient Sample

    Patients from the primary study, i.e. patients categorized with nociceptive mechanical low back pain, who agreed to participate in the radiographic examination were included (n=66).

    Outcome measures

    Lateral plain radiographic images were used to evaluate lumbo-pelvic alignment regarding lumbar lordosis and sacral angle as outcomes with posterior bend as an explanatory variable.

    Methods

    The participants were recruited to the study from two occupational health care facilities. They were randomized to either the HLL or LMC intervention group and offered 12 supervised exercise sessions. Outcome measures were collected at baseline and at the end of intervention period 2 months after baseline.

    Between and within group analyses of intervention groups and sub-groups based on the distribution of the baseline values for lumbar lordosis and sacral angle respectively, (LOW, MID, HIGH), were performed using both parametric and non-parametric statistics.

    This study was supported by two grants from Visare Norr (12000 US dollars) and Norrbotten County Council (13000 US dollars). The supporting organizations were not involved in the collection of data, analysis, interpretation or drafting of the manuscript.

    Results

    The ranges of values for the present sample for lumbar lordosis were 26.9-91.6° (M=59.0°, SD=11.5°) and for sacral angle were 18.2-72.1° (M=42.0°, SD=9.6°). There were no significant differences between the intervention groups in the percent change of either outcome measure. Neither did any outcome change significantly over time within the intervention groups. In the sub-groups, based on the distribution of respective baseline values, LOWlu showed significantly increased lumbar lordosis, whereas HIGHsa, showed significantly decreased sacral angle following intervention.

    Conclusions

    This study describes the wide distribution of values for lumbo-pelvic alignment for patients with nociceptive mechanical low back pain. Further research is needed to investigate sub-groups of other types of low back pain and contrast findings to those presented in this study. Our results also suggest that re-training of lumbo-pelvic alignment could be possible for patients with low back pain.

  • 188.
    Berglund, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi.
    Aasa, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi.
    Michaelson, Peter
    Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, Fysioterapi .
    Aasa, Ulrika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    The effects of low-load motor control exercises and a high-load lifting exercise on lumbar multifidus thickness – a randomized controlled trialManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Study Design

    Randomized controlled trial

    Objective

    The aim of this study was to compare the effects of low-load motor control exercises and a high-load lifting exercise on lumbar multifidus thickness among patients with nociceptive mechanical low back pain.

    Summary of Background Data

    There is evidence that patients with low back pain may have a decreased size of the lumbar multifidus muscles with an asymmetry between left/right sides in the lower back. It has also been shown that low-load motor control training can affect this asymmetry; essentially, it is effective in equalizing side differences in lumbar multifidus muscle size. It is, however, not known whether a high-load exercise has the same effect.

    Methods

    Sixty-five participants diagnosed with nociceptive mechanical low back pain were included and randomized into low-load motor control exercises or a high-load lifting exercise, the deadlift. The lumbar multifidus thickness at the fifth lumbar vertebra was measured, using rehabilitative ultrasound imaging, at baseline and after a 2-month training period.

    Results

    There were no differences between interventions regarding effect on lumbar multifidus muscle thickness. However, the linear mixed model analysis showed a significant effect for asymmetry. The thickness of the lumbar multifidus muscle on the small side increased significantly compared to the large side in both intervention groups.

    Conclusions

    There was a difference in thickness of the lumbar multifidus muscles between sides. It seems that exercises focusing on spinal alignment may increase the thickness of the lumbar multifidus muscles on the small side, irrespective of exercise load.

  • 189.
    Berglund, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Falk, Jimmy
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Eliasson, Kim
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Aasa, Ulrika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    What is the best squat and deadlift technique?2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 190.
    Berglund, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Hellqvist, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Aasa, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi.
    Holmberg, David
    Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, Fysioterapi.
    Michaelson, Peter
    Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, Fysioterapi.
    Aasa, Ulrika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Which patients with persistent mechanical low back pain will respond to high load motor control training?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 191.
    Berglund, Lars
    et al.
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy.
    Hellqvist, Jonas
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy.
    Aasa, Björn
    Norrlandsklinikens hälsocentral, Umeå.
    Michaelson, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. peter.michaelson@ltu.se .
    Holmberg, David
    Cederkliniken Primary Health Care Centre.
    Aasa, Ulrika
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy.
    Which patients with persistent mechanical low back pain will respond to high load motor control training?2011Inngår i: Physiotherapy, ISSN 0031-9406, E-ISSN 1873-1465, Vol. 97, nr Suppl. 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study was to explore variables influencing success or failure of eight weeks of high load motor control training with the conventional deadlift exercise.Relevance: Researching viable exercises for rehabilitation of specific sub-groups of persistent low back pain is relevant for physical therapists in order to develop tailored treatment regimes for patients with persistent low back pain. This study contributes to this research by exploring which variables characterize the ideal patient for the conventional deadlift exercise.Participants: Thirty-five patients with persistent mechanical low back pain were recruited consecutively from two occupational health care services in Umeå, Sweden . Inclusion and exclusion criteria were designed to include patients with persistent mechanical low back pain.Methods: The study design was a prospective cohort study. The intervention consisted of eight weeks of training with the conventional deadlift exercise. To discriminate between patients with a successful or failed outcome of treatment, change in the patient-specific functional scale was used and a cut-off at 50 % improvement was set. Possible predictive variables collected at baseline included physical activity level, pain intensity (Visual Analogue Scale), activity limitation (the Roland and Morris Disability Questionnaire and the Patient-Specific Functional Scale), kinesiophobia (Tampa Scale of Kinesiophobia), specific anamnestic questions regarding patients' history and symptoms of low back pain, test of active movement control of the low back, trunk muscle endurance(Prone bridge test, Side-bridge test, Biering-Sörensen test) and lift strength (static two-hand lift test), two-point discrimination of the low back and ultrasound imaging of the mm. multifidi.Analysis: Student´s T-test for normally distributed continuous data, Mann Whitney for non-normally distributed continuous data and chi-square tests or Fisher´s Exact tests for categorical variables were used for analyses of differences between the success and the failure group.Results: No significant differences between groups were found in background, anamnestic or physical performance variables. After eight weeks of training, 15 patients (43 %) were categorized as treatment success and 20 patients (57 %) were categorized as treatment failure according to the cut-off set for the PSFS. The patients reported difficulty in performing a wide variation of activities, ranging from not being able to sit for longer than 15 minutes, to stand upright and watch their children play football games, and to not being able to run long distances, play football or perform different lifting tasks.Conclusions: We conclude that the conventional deadlift exercise may be considered a possible exercise to improve patients' activity limitations, if administered by a therapist experienced in resistance training and analyzing movement patterns. However, further research is needed to explore which variables can define patients in the successful and in the failure group, respectively.Implications: The results of this study imply that the conventional deadlift exercise can be used in treatment of patients with mechanical low back pain in order to increase activity limitation. However, it is still unclear on what grounds treatment with the conventional deadlift exercise is indicated to achieve these results.

  • 192.
    Bergman, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Being a physiotherapist: professional role, utilization of time an d vocational strategies1989Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In a research series carried out between 1984 and 1988 in the county of Västerbotten in northern Sweden, various aspects of the professional role and work of physiotherapists were studied. A variety of research methods were used: questionnaires (n = 163), a time budget study (n = 149), and a qualitative interview (n = 24). Physiotherapy was considered varied and creative, but not well defined or very specific in its objectives. Physiotherapy is still a predominantly female profession, though the proportion of male physiotherapists was increasing. The proportion entering full-time employment in physiotherapy increased due both to the greater number of male graduates and the increasing number of women working full-time. A partial internal division of work between the sexes has arisen. More women than men are employed in in-patient care, while proportionately more men worked outside institutions. Most respondents were firmly in control of their treatment methods, but were somewhat restricted in their freedom to decide whom to treat, and when to terminate treatment. Few had carried out any research concerning treatment and results. The time budget study showed that the treatment of patients took up on average 33% of the physiotherapists’ gross working hours and was the largest single task. Continuing education accounted for 5%, development work for 1% and the remaining occupational tasks for 38%. Occupational area was the most important factor in explaining the distribution of working hours, when other factors were kept constant. Neither sex nor gender markedly affects the carrying out of tasks other than treatment. Nor does professional post particularly affect time utilization other than for administrative tasks. This profession has a double objective: care and service more generally and to provide physiotherapy in particular—both equally important. In order to improve the quality of physiotherapy, and at the same time to extend their own specific, theoretical body of knowledge, a number of physiotherapists have reappraised and extended their concept of the profession to include management and research in their everyday work.

    Conclusion: The fact that occupational area exercises such a profound influence on the work of physiotherapists, taken together with the slight influence that professional post has, reveals that the individual physiotherapist must be prepared to play a broadly defined professional role. There seems to be a wealth of skill and expertise available within the profession, which could, however, be more efficiently used if the management and organization of physiotherapy service were better adapted to serve its objectives, and if these were better delineated and communicated.

  • 193.
    Bergman, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Active workstations: a NEAT way to prevent and treat overweight and obesity?2018Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Modern society is triggering sedentary behaviours in different domains. Different strategies can be used to reduce the time spent sitting and increase physical activity in the office environment, which is one domain where sedentary time is often high. One such strategy could be to install treadmill workstations. With these, the office workers can walk on a treadmill while performing their usual work tasks at the computer. However, the long-term effects of these workstations are not known. 

    Aim: The overall aim of this thesis was to investigate the long-term effects on sedentary behaviour, physical activity and associated health factors of installing treadmill workstations in offices compared to regular office work.

    Method: In this randomized controlled trial, 80 sedentary, middle-aged, healthy office workers with overweight or obesity were individually randomized into either an intervention or a control group. Those in the intervention group had a treadmill workstation installed at their sit-stand desk, to use for at least one hour per day for 13 months. They further received boosting e-mails at four time-points during the study. Participants in the control group continued to work as normal at their sit-stand office desk. All participants also received a health consultation at the beginning of the study, where they got to discuss physical activity and diet recommendations. Measurements reported include physical activity and sedentary behaviour, anthropometric measurements, body composition, metabolic outcomes, stress, depression and anxiety, cognitive function, structural brain images and interview data. Linear mixed models were used for the main statistical analyses of the quantitative data. An exploratory approach was also undertaken, using orthogonal partial least squares regression on the baseline data. Finally, interview data from participants in the intervention group were analysed using a modified Grounded Theory approach.

    Results: The intervention group increased their daily walking time and their number of steps at all follow-ups compared to the control group. Concomitantly, a decrease in moderate-to-vigorous intensity physical activity (MVPA) was observed within both groups, mainly during weekends. No intervention effects were observed on any of the body, cognitive or brain volume measurements. Our exploratory analyses revealed a significant association between smaller hippocampal volume and percentage sitting time among participants over 51 years of age. From the interview data, we discovered a core category, “The Capacity to Benefit”. The categories were described as the ideal types the Convinced, the Competitive, the Responsible and the Vacillating, based on the principal characteristics of the participants representing their different motivational status and strategies to reach the goal of benefitting from the intervention.  

    Conclusion: It is possible to increase daily physical activity in office environments by introducing treadmill workstations. Future interventions should adapt strategies for the individuals based on their motivational level, but should also workwith the social and physical environment and with factors within the organization to gain the best effects of these interventions.

    Fulltekst tilgjengelig fra 2019-11-16 00:00
  • 194.
    Bergman, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Enbenssidohopp 23 år efter främre korsbandsskada: en funktionell och kinematiskjämförelse mellan effekten av kirurgi och skräddarsydd sjukgymnastik mot friska kontroller2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Långtidseffekten av olika behandlingar efter skada på det främre korsbandet (ACL) på knäfunktion och rörelsemönster är fortfarande oklart.

     Syfte: Att undersöka hoppkapacitet och kinematik hos de skadade och icke-skadade benen under enbenssidohopp hos ACL-skadade personer som antingen behandlats med rekonstruktion (ACLR) eller med ett skräddarsytt sjukgymnastikprogram (ACLTPP) i jämförelse med friska kontroller.

     Metod: Trettiotre personer i ACLR-gruppen, trettiosju i ACLTPp-gruppen och trettiotre i kontrollgruppen utförde enbenssidohopp under 30 sekunder, vilket registrerades i ett 30-rörelseanalyssystem. Antal sidohopp, kvot mellan godkänt och totalt antal hopp, bensymmetri, tid mellan hopp samt vinklar i höft, knä och fotled analyserades.

     Resultat: ACLTPP utförde minst antal sidohopp av alla grupper, samt hade längre tid mellan hoppen, mer knäabduktion  och mindre knäflexion, höftflexion, höftabduktion och fotledsflexion än ACLR. De skiljde sig också från kontrollerna  i de flesta av knävinklarna. Inga kinematiska skillnader fanns mellan ACLR och kontroller.  Få kinematiska  skillnader fanns mellan  benen  inom grupperna.

     Konklusion: ACI.mP uppvisar  en reducerad  knäfunktion  och ett avvikande  rörelsemönster jämfört  med kontrollerna  och ACLR, vilka mer liknar de knäfriska kontrollerna. Få skillnader mellan benen  indikerar bilaterala anpassningar inom ACLTPP·

  • 195.
    Bergman, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Vesterberg, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Webbaserad träning för patienter med långvarig smärtproblematik: En studie med Single Subject Experimental Design2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Patienter med långvarig smärta har ofta en nedsatt funktionsförmåga och fysisk aktivitetsnivå. Det finns stark vetenskaplig evidens för att olika träningsformer har effekt på smärta och funktion. Vilken typ av träning som ger bäst effekt är dock inte klarlagt. Webbaserad träning har fått stor genomslagskraft senaste åren men Socialstyrelsen kan i dagsläget inte rekommendera interventionen på grund av det otillräckliga vetenskapliga underlaget. De efterfrågar därför fler studier som utvärderar effekten av dessa.

     

    Syfte: Att undersöka om webbaserad träning kan påverka funktionsförmåga och minska smärta hos patienter som sökt fysioterapi för sin långvariga smärtproblematik och nedsatta funktionsförmåga. Vi vill även undersöka om tillgång till webbaserade träningsprogram kan leda till en ökad fysisk aktivitetsnivå och ökad fysisk kapacitet som i sin tur kan påverka patienternas smärtintensitet och funktionsförmåga.

     

    Metod: Studien har följt upplägget för en Single Subject Experimental Design med en A-B design. Under hela studiens fortlöpande skedde upprepade mätningar av beroende mätvariabler, smärtintensitet (NRS) och funktionsförmåga (PSFS). Baslinjefasen (A) varade i 1-3 veckor och interventionsfasen (B) varade i 4 veckor med webbaserad träning. Studiedesignen kompletterades med tester av den fysiska kapaciteten. Testerna utfördes innan och efter interventionen. Antalet deltagare i studien var 9 stycken i åldrarna 21-63 år.

     

    Resultat:  Fem deltagare fick en ökad funktionsförmåga under studiens gång och fyra deltagare hade ingen påtaglig förändring. Fem deltagare hade en oförändrad smärtintensitet under studiens gång och fyra deltagare fick en minskning.

     

    Konklusion: Fyra veckor med webbaserad träning kan ge positiva effekter på smärtintensitet och funktionsförmåga för patienter med långvarig smärta. Dock krävs en längre interventionsperiod för att påvisa ytterligare effekter.

  • 196.
    Bergman, Oskar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vinsander, Erik
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Hållningens betydelse för muskelaktiviteten i övre trapezius med armarna i tre olika positioner2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det förekommer hållningsmönster som kan leda till problem från nacke och axlar. Ett hållningsmönster med hög muskelaktivitet i övre trapezius (ÖT) är ofta förknippat med nack- och skuldersmärta. Därför var det relevant att göra en experimentell hållningskorrigeringsstudie för att studera eventuella förändringar i muskelaktiviteten i ÖT. Syftet med studien var att undersöka om en korrigering av axlarnas position har betydelse för muskelaktiviteten i ÖT när armarna hålls i tre olika positioner framför kroppen, samt beskriva muskelaktiviteten i dessa positioner. Tio personer med hopsjunken hållning och nack- eller axelproblem deltog i studien. Muskelaktiviteten i ÖT mättes med elektromyografi i tre olika positioner före och efter en korrigeringsintervention. En signifikant minskning (p<0,05) av muskelaktiviteten i ÖT registrerades för respektive position efter hållningskorrigeringen. Det fanns individuella skillnader i muskelaktiviteten i ÖT hos försökspersonerna och korrigeringseffekten för muskelaktiviteten i ÖT varierade beroende på position. Resultatet pekar på att hållningskorrigering är procentuellt sett effektivare i en armposition med låg muskelaktivitet än i en position med hög muskelaktivitet. Däremot ger en korrigering i en position med hög muskelaktivitet större reell minskning av muskelaktiviteten än i en position med låg muskelaktivitet. Vidare kunde ses att vissa individer kan vara mer mottagliga för hållningskorrigeringen än andra.

  • 197. Bergman, Patrick
    Barn och fysisk aktivitet2007Inngår i: Sjukgymnastdagarna, Stockholm, 2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 198.
    Bergman, Stefan
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden & University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Aili, Katarina
    RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden & Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Olsson, Cecilia
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Lund University, Lund, Sweden & RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Chronic widespread pain, sleep problems and pressure pain thresholds in a population sample2018Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 7, nr 2, s. 1645-1646Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 199.
    Bergqvist, Matilda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Lindahl, Maja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Jämförelse av statisk och dynamisk lårmuskeluthållighet hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom och friska ålders- och könsmatchade kontroller: - en tvärsnittsstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Även om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) karakteriseras av en påverkan på luftvägar och lungvävnad, är manifestationer även utanför lungorna vanliga. Vid KOL är det exempelvis  vanligt med nedsatt lårmuskeluthållighet. Dock är det ej klarlagt om statisk och dynamisk uthållighet är nedsatt till samma grad vid KOL vilket är av betydelse för att kunna erbjuda adekvata behandlingsstrategier.

    Syfte: Att undersöka och jämföra statisk och dynamisk lårmuskeluthållighet hos personer med KOL och jämföra med friska ålders- och könsmatchade kontrollpersoner.

    Metod: Tvärsnittsstudie bestående av 17 personer med KOL och 31 friska ålder- och könsmatchade kontrollpersoner. Det genomfördes fyra tester, ett för maximal viljemässig kontraktion (MVK) samt tre uthållighetstester (isotonisk, isokinetisk, isometrisk) för lårmuskelfunktion. Testerna gjordes i en stationär dynamometer. Jämförelser mellan grupperna utfördes och redovisas i procent i differens mellan grupperna samt effektstorlek (ES) av relativt arbete (antal repetitioner respektive sekunder) och absolut arbete (totalt arbete i Joule).

    Resultat: En statistiskt signifikant skillnad mellan friska kontrollpersoner och personer med KOL uppmättes i MVK (31% skillnad, ES 0.47), isokinetisk uthållighet (32% skillnad, ES 0.52), isotoniskt absolut arbete i Joule (37% skillnad, ES 0.40) samt isometriskt absolut arbete i Joule (37% skillnad, ES 0.39) där de friska försökspersonerna fick högre värden. Däremot sågs ingen signifikant skillnad i relativt arbete i isotonisk (repetitioner) (15% skillnad, ES 0.16) eller isometrisk (sekunder) (0% skillnad, ES 0.00) uthållighet.

    Slutsats: Hos personer med KOL är såväl statisk som dynamisk uthållighet nedsatt i liknande utsträckning. I jämförelse med friska kontroller har personer med KOL en nedsatt absolut lårmuskelfunktion medan relativ lårmuskeluthållighet inte verkar vara nedsatt.

  • 200.
    Bergström, Aileen L.
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Rehabiliteringsmedicin.
    von Koch, Lena
    Andersson, Magnus
    Tham, Kerstin
    Eriksson, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Rehabiliteringsmedicin.
    Participation in everyday life and life satisfaction in persons with stroke and their caregivers 3–6 months after onset2015Inngår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 47, nr 6, s. 508-515Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To explore and describe persons with stroke and their caregivers' restrictions in participation in everyday occupations, i.e. occupational gaps, 3-6 months post-stroke, in relation to life satisfaction, combined life satisfaction, caregiver burden, perceived impact of stroke, and activities of daily living. Design: Cross-sectional study. Subjects: Persons with stroke and their caregivers (105 dyads). Methods: The Occupational Gaps Questionnaire, Life Satisfaction Checklist, Caregiver Burden Scale, Stroke Impact Scale and Barthel Index were used. Correlations were analysed with Spearman's rank, and regression analyses used life satisfaction as the dependent variable. Results: At least one person in 86% of the dyads perceived restrictions in participation, with the most common gap in travelling for pleasure. Correlations were low between the numbers of occupational gaps and life satisfaction (R=-0.33, R=-0.31); however, life satisfaction accounted for occupational gaps both for persons with stroke and for caregivers. A greater number of occupational gaps were perceived in the dyads with combined low levels of life satisfaction compared with those with combined high levels of life satisfaction. Conclusion: Participation in everyday occupations is related to life satisfaction even for caregivers of persons with stroke. The results of this study add to our knowledge about the stroke-caregiver dyad and will help to inform family-centred approaches within stroke rehabilitation.

1234567 151 - 200 of 2214
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf