Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Antoniadou, Marianna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Jonkoping Univ, Sweden.
    Granlund, Mats
    Jonkoping Univ, Sweden; Norwegian Univ Sci & Technol, Norway.
    Andersson, Anna Karin
    Malardalens Univ, Sweden.
    Strategies Used by Professionals in Pediatric Rehabilitation to Engage the Child in the Intervention Process: A Scoping Review2024Inngår i: Physical & Occupational Therapy in Pediatrics, ISSN 0194-2638, E-ISSN 1541-3144Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AimTo investigate strategies used by professionals in pediatric rehabilitation to engage children in every step of the intervention process, including assessment, goal setting, planning and implementation of the intervention, and results evaluation.MethodsA scoping literature review was conducted, and seven databases were searched, including CINAHL and MEDLINE, ProQuest Central, PsycINFO, Social Science Premium Collection, PubMed, and Web of Science. A citation search of included articles was completed. Predetermined criteria, quality standards, and PIO framework guided the selection process. Results were presented in relation to Self-Determination Theory (SDT) and the contextual model of therapeutic change.ResultsIn total, 20 studies were included in the review. Pediatric professionals reported that therapeutic use of self and their own engagement in the intervention facilitated the establishment of a supportive relationship. Providing clear explanations about their role and therapy rationale developed positive expectations. By making the child feel successful within-session and outside-session activities, professionals enhanced child mastery. Professionals' strategies were abstractly described.ConclusionsFurther research is needed to investigate strategies that are effective in the different steps of the intervention. More observational, longitudinal studies are required to capture fluctuations in in-session engagement.

  • 152.
    Aoger, Manella
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Otterling, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att utreda behov av arbetsterapi hos klienter med invandrarbakgrund: En kvalitativ intervjustudie 2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att utreda behov av arbetsterapi hos klienter med invandrarbakgrund. - En kvalitativ intervjustudie
  • 153.
    Appelberg, Annicka
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Aktivitetsbalans i vardagen hos personer med Multipel Skleros2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva aktivitetsbalans hos personer med MS och om det fanns några samband mellan personernas sociodemografiska faktorer, deras MS-påverkan och aktivitetsbalans. Metoden var deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ studiedesign, där data inkluderade 41 vuxna personer med MS, i åldern 25-72 år (median 43år). Två självskattningsinstrument användes, Occupational Balance Questionnaire (OBQ11) och Multiple Sclerosis Impact Scale (MSIS-29). Data analyserades med icke-parametrisk deskriptiv statistik och samband analyserades med korrelationer. Fisher´s Exact Test genomfördes för sambandet i korstabellen. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna rapporterade sig ha en god aktivitetsbalans samt angav en låg grad av MS-påverkan. Majoriteten av deltagarna angav en högre nivå av psykologisk påverkan på aktivitet och välbefinnande i vardagslivet relaterat till deras MS. Korrelationerna visade att ju större MS-påverkan var desto lägre skattades aktivitetsbalansen. Däremot fanns inga signifikanta samband mellan sociodemografiska variabler och aktivitetsbalans, förutom vid typ av bostad som visade på att majoriteten personer med MS som bodde i lägenhet och skattade hög aktivitetsbalans, var större än majoriteten som skattade hög aktivitetsbalans som bodde i villa, radhus. Slutsatsen blev att flertalet deltagare i studien upplevde låg MS-påverkan och hög aktivitetsbalans, en ökad MS-påverkan gav minskad aktivitetsbalans. Deltagarnas MS gav främst psykologisk MS-påverkan på aktivitet och välbefinnande i vardagslivet. Samt att majoriteten av deltagare med hög aktivitetsbalans bodde i lägenhet. Denna studie har bidragit till ökad förståelse om MS sjukdomens påverkan på aktivitetsbalans hos personer med MS. En viktig kunskap inför arbetsterapeutiska interventioner, vilket utökar personcentrerat helhetsperspektiv som bidrar till livstillfredsställelse och hälsa hos personer med MS. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Appelvik, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Ericsson, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Internetbaserade insatser och dess effekter på äldre: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utvecklingen av ny teknik som datorer och Internet går snabbt framåt och i dagsläget är många varor och tjänster enbart eller delvis tillgängliga via denna teknik. Mätningar har visat att äldre personer över 65 år använder Internet i betydligt lägre grad än de i yrkesverksam ålder. Dessa skillnader i användning gör att äldres hälsa och delaktighet i samhället kan påverkas negativt. För att den nya digitala tekniken ska kunna gynna äldre krävs att de ges möjligheten att lära sig hur den används och vilka fördelar den kan medföra. Syftet med denna studie var därför att identifiera och beskriva insatser som genomförts för att bibehålla eller utveckla äldres aktivitet, hälsa och delaktighet via Internet samt effekterna av dessa. Metoden som använts är en beskrivande litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. Vid analys av data framkom interventioner som gjorts i grupp, individuella interventioner samt interventioner med både inslag av individ -och grupp moment. Vidare fanns även karaktäristiska likheter och skillnader i effekter vilka var minskad känsla av ensamhet och depression, ökat självförtroende och självkänsla samt ökad känsla av delaktighet. Resultatet visar att interventioner i grupp var vanliga samt att Interventioner med olika utformning och syften resulterade i likartade effekter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 155.
    Arapovic-Johansson, Bozana
    et al.
    Karolinska Inst, Sweden.
    Jensen, Irene
    Karolinska Inst, Sweden.
    Wåhlin, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Arbets- och miljömedicin. Karolinska Inst, Sweden.
    Bjorklund, Christina
    Karolinska Inst, Sweden.
    Kwak, Lydia
    Karolinska Inst, Sweden.
    Process Evaluation of a Participative Organizational Intervention as a Stress Preventive Intervention for Employees in Swedish Primary Health Care2020Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 19, artikkel-id 7285Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study is a process evaluation of a trial examining the effects of an organizational intervention (Productivity Measurement and Enhancement System or ProMES) on employee stress. The aims were to explore the implementation process and fidelity to the intervention guidelines, examine the influence of contextual factors (hindrances and facilitators) and explore participants experience of working with ProMES. We used the UK Medical Research Council (MRC) guidance to guide the process evaluation. The recruitment, reach and dose delivered were satisfactory and participation high. The employees felt ProMES clarified priorities, gave control and increased participation in decision-making. However, difficulty in obtaining statistical productivity data from the central administration office (a central feature of the intervention) hindered full implementation and regular feedback meetings. Staffing shortages interfered with the implementation process, while having seven design teams and one consultant prevented all occupational groups from working simultaneously. A detailed examination of access to necessary organizational data should be undertaken before implementing ProMES. We recommend a better introduction for new employees, more work on design and packaging and giving employees more training in how to use the software program. The study contributes to our understanding of process evaluations in research into organizational stress management interventions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare).
    Fristedt, Sofi
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare).
    Occupational therapy students’ views on addressing sexual health2019Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 26, nr 4, s. 306-314Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Sexual health is an important issue in daily life, but little is known about occupational therapy (OT) students’ views on these matters.

    Aim: To explore occupational therapy students’ views on addressing sexual health in their future professional role.

    Material and methods: A descriptive qualitative study involving 37 OT students in 5 focus groups was performed and analyzed using content analysis.

    Results: Three categories: ‘Sexual health is part of occupational therapy and but not of the OT educational program’; ‘Need for knowledge to identify and intervene related to sexual health problems’; and finally, ‘Communication about sexual health—unknown, untried, but necessary’, formed the theme, ‘Willing to try, wanting to know more, and recognizing not only the difficulties and challenges but also the importance of sexual health in OT practice’.

    Conclusions: OT-students consider sexual health as part of OT-practice, but experience lack of knowledge of sexual health related to disease/disability, cultural diversity, and age and sexual orientation. Educational programs need to cover these matters, including how to address sexual health in OT-practice, to enhance OT’s future competence related to promotion of sexual health for clients.

    Significance: Knowledge on students’ views are vital to guide education on this important, rather neglected, area. 

  • 157.
    Areskoug-Josefsson, Kristina
    et al.
    Jönköping University, Sweden; Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway; VID Specialized University, Sandnes, Norway.
    Hjalmarsson, Sara
    Swedish Rheumatism Association, Norrköping, Sweden.
    Björk, Mathilda
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Co-Creation of a Working Model to Improve Sexual Health for Persons Living with Rheumatological Diseases2020Inngår i: Open Journal of Rheumatology and Autoimmune Diseases, ISSN 2163-9914, Vol. 10, nr 3, s. 109-124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Sexual health needs are insufficiently met for persons living with rheumatological diseases and it is necessary to create better ways to meet these needs.Objective: To co-create a working model to improve sexual health for persons living with rheumatological diseases, that can be used by rheumatological teams in regular rheumatology practice.Design: This study applied a co-creation design with three key features: 1) it took a systems perspective with emergent multiple interactive entities; 2) the research process was viewed as a creative endeavour with strong links to design, while human imagination and the individual experience of patient and staff were at the core of the creative design effort; 3) the process of the co-creative efforts was as important as the generated product.Results: A model defining the role of the patient, the professionals, and the team in optimizing sexual health for persons living with rheumatological diseases was co-created. The model can be seen as a practice guideline, which includes the support needed from and to each participant in the process of promoting sexual health, while being within the professional scope of the professionals’ knowledge and capacity, and in line with the needs of the persons living with rheumatological diseases.Discussion and Conclusions: The co-creative work process identified crucial factors in promoting sexual health, resulting in a useful model for patients, professionals and teams. Co-creation was experienced to be a useful research design to improve rheumatological care, through valuing and using the competence of all research members equally.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Argentzell, Elisabeth
    et al.
    Lunds universitet, avd för arbetsterapi och gerontologi.
    Håkansson, Carita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet, avd för arbetsterapi och gerontologi.
    Experience of meaning in everyday occupations among unemployed people with severe mental illness2012Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 19, nr 1, s. 49-58Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background. Knowledge about how people with severe mental illness find meaning in non-work occupations is important in order to develop programmes of meaningful daily occupations for this group.

    Purpose. To examine the meaning daily occupations may bring to those who are severely mentally ill and unemployed.

    Methods. Twelve unemployed people with severe mental illness were interviewed regarding their experience of meaning in daily occupations.

    Findings. Meaning was experienced in a balance between occupations that helped the informants control their mental illness. Themes of meaning were: feeling competent and being socially engaged, having routines and being productive, being creative and seeking knowledge, and taking care of body and mind. Substitutes for paid work were found in occupations such as taking care of the household or being productive at a day centre.

    Implications. People with severe mental illness should be allowed to play an active role in their rehabilitation process, using the occupational therapist for forming daily routines, creating a balance between work-like and restful occupations, finding occupations that meet one’s skills and training social behaviour. Besides, work-related occupations should be emphasized in the rehabilitation.

  • 159.
    Arkbro, Ing-Marie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Andersson, Sophie
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Yrkesrehabilitering för individer med psykisk ohälsa: en litteraturstudie med ett arbetsterapeutiskt perspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Yrkesrehabilitering för individer med psykisk ohälsa: en litteraturstudie med ett arbetsterapeutiskt perspektiv
  • 160.
    Arnadottir, Gudrun
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fisher, Anne G.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Löfgren, Britta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Dimensionality of nonmotor neurobehavioral impairments when observed in the natural contexts of ADL task performance2009Inngår i: Neurorehabilitation and neural repair, ISSN 1545-9683, Vol. 23, nr 6, s. 579-586Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective. To examine diverse nonmotor neurobehavioral impairments (NBIs) that impact activities of daily living (ADL) task performance and to verify if such impairments can be viewed as one dimension when evaluated in an ecologically-relevant context. Methods. Rasch analysis was performed on data from 206 individuals diagnosed with dementia or cerebral vascular accident (CVA) who had been scored on 50 standardized NBIs from the A-ONE Neurobehavioral Impairment scale, based on naturalistic observation of ADL task performance. Evaluation of mean square (MnSq) infit and outfit values and principal components analysis (PCA) of residuals were used to evaluate unidimensionality of the items. Two evaluations were implemented: (1) to evaluate if there is a single global dimension common for persons with either dementia or CVA, and (2) to evaluate if the 50 NBIs are unidimensional, but comprised of different diagnosis-specific global hierarchies (dementia, left CVA, and right CVA). Results. The PCA indicated that 56.8% of variance was explained by the global measure (Rasch factor) of NBIs, with 4.9% of the unexplained variance explained by the first contrast. Four items showed outfit misfit to the common hierarchy. Developing diagnosis-specific global hierarchies resulted in improved PCA results for all 3 diagnostic groups (Rasch factor = 79.2% to 85.5%; unexplained variance in first contrast = 1.7% to 3.4%) after removal of 2 to 3 misfitting items. Conclusions. Nonmotor NBIs, when evaluated based on naturalistic performance of ADL, can be considered unidimensional, but the hierarchical structure of the dimension likely varies across diagnostic groups. Further study is needed with larger samples to verify these results.

  • 161.
    Arnadottir, Gudrun
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Löfgren, B
    Fisher, AG
    Difference in impact of neurobehavioral dysfunction on ADL performance between persons with right and left hemispheric strokeManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 162.
    Arnadottir, Gudrun
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Löfgren, Britta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fisher, Anne G.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Neurobehavioral functions evaluated in naturalistic contexts: Rasch analysis of the A-ONE Neurobehavioral Impact Scale2012Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 19, nr 5, s. 439-449Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The fact that different neurobehavioral impairments affect daily life task performance of clients with different neurological diagnoses currently restricts between-group comparisons in rehabilitation. The purpose of this study was to determine whether a single neurobehavioral impact scale could be constructed for use with different diagnostic groups. Methods and results. Rasch analysis of 422 clients (diagnosed with CVA and dementia) demonstrated that 29 of 55 items from the A-ONE Neurobehavioral Scale could be used to construct a short-form, Common Scale. Conclusions: While the use of different and longer diagnostic-specific scales versions may be more useful clinically, the short-form, Common Scale has the potential to be used in research focusing on comparison of groups. Further research will be needed to validate the common, short version.

  • 163.
    Arne, Daniel
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Karlssoon, Caroline
    Tillgänglighet på caféer för personer i rullstol2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 164.
    Arnemo, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Förenklad vardag -­ utveckling av enapplikation tillsammans med ungavuxna med ryggmärgsbråck: En kvalitativ studie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Applikationer i mobiltelefoner är vanligt som teknikstöd för att underlätta i vardagen. Det kan varakomplicerat att lära sig att nyttja alla funktioner, speciellt om man har nedsatt kognitiv förmåga. Personermed ryggmärgsbråck har kognitiva svårigheter vilket kan begränsa möjligheten till att vara aktiv ochdelaktig i samhället. Syftet med studien var att beskriva utformning av design och funktion i enapplikation utifrån erfarenheter i vardagen hos unga vuxna med ryggmärgsbråck. Fem personer (17-­ 24år) med ryggmärgsbråck deltog i studien. En kvalitativ metod, Participatory Action Research (PAR),användes för att i samarbete med deltagarna utveckla en applikation. Datainsamlingen bestod av två delaroch inleddes med semistrukturerade individuella intervjuer med bedömningsinstrumentet CanadianOccupational Performance Measure (COPM) och därefter genomfördes fokusgruppsintervjuer vid fyratillfällen under utvecklingsperioden. Analys av data har skett i flera steg. En sammanställning utifrånCOPM-­intervjuerna utgjorde en grund inför fokusgruppsintevjuerna. De transkriberadefokusgruppsintevjuerna har bearbetats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen􀁕􀁈􀁖􀁘􀁏􀁗􀁈􀁕􀁄􀁇􀁈􀀃􀁌􀀃􀁉􀁼􀁏􀁍􀁄􀁑􀁇􀁈􀀃􀁗􀁈􀁐􀁄􀁑􀀃􀂴􀀰􀁈􀁇􀁙􀁈􀁗􀁈􀁑􀁋􀁈􀁗􀀃􀁒􀁐􀀃􀁅􀁈􀁊􀁕􀁬􀁑􀁖􀁑􀁌􀁑􀁊􀁄􀁕􀀃􀁌􀀃􀁙􀁄􀁕􀁇􀁄􀁊􀁈􀁑􀂴􀀏􀀃􀂴􀀷􀁈􀁎􀁑􀁌􀁎􀁖􀁗􀁼􀁇􀀃􀁘􀁑􀁇􀁈􀁕􀁏􀁬􀁗􀁗􀁄􀁕􀀃􀁌􀁑􀁗􀁈􀀃􀁄􀁏􀁏􀁗􀁌􀁇􀂴􀀃􀁒􀁆􀁋􀀃􀂴􀀨􀁑􀁊􀁄􀁊􀁈􀁕􀁄􀁇􀁈􀀃􀁌􀀃􀁇􀁈􀁖􀁌􀁊􀁑􀀃􀁒􀁆􀁋􀀃􀁉􀁘􀁑􀁎􀁗􀁌􀁒􀁑􀁄􀁏􀁌􀁗􀁈􀁗􀁈􀁕􀂴􀀑􀀃􀀵􀁈􀁖􀁘􀁏􀁗􀁄􀁗􀁈􀁗 visade också att deltagarna var välmedvetna om sina svårigheter och hur det påverkade deras vardag. Utifrån sina erfarenheter komdeltagarna med värdefulla synpunkter vilket medförde ett par nya förslag till funktioner och att designenutvecklades till att den baserades mer på gester än knapptryck. Detta för att snabbt komma in i den ochför att få större utrymmen att navigera i applikationen. Resultatet visar på betydelsen av att personer medfunktionsnedsättning är med i utformning av applikationer. Smartphones ger en ökad flexibilitet och harpotential att bli en plattform för framtida utveckling.

  • 165.
    Arnerwik, Anna
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Wallén, Britt-Marie
    Undersökning av överensstämmelsen mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Bakgrund: Under senare år har Primärvårdsrehabs (PVR) aktivitets- och funktionsbedömning (AoF) efterfrågats allt mer av Primärvårdens läkare. De som utför AoF saknar kunskap om vad som hände med dessa AoF efter att de lämnats vidare d.v.s. vad de utmynnar i för beslut på Försäkringskassan och hur de används av Primärvårdsläkarna.

    Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka överensstämmelsen mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning. För att PVR ska kunna ta lärdom av studiens resultat behövde det även tydliggöras vilken betydelse PVR´s AoF, och PVR´s bedömning av personens arbetsförmåga har, i PV-läkarens arbetsförmågebedömning.

    Metod: Retrospektiv studie där AoF utförda under 2011 på PVR Skövde undersöktes. Data insamlades från läkarnas journaler och dokument samt Försäkringskassans dokument. Frågeställningarna bearbetades och redovisas i antal och procent.

    Resultat: Överensstämmelsen visade sig vara god mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning och detsamma gällde mellan PVR och PV-läkarna. De flesta AoF hade använts av primärvårdsläkarna vid bedömning av personens arbetsförmåga. Eftersom PVR´s AoF använts i hög grad, och överensstämmer med läkarens uppfattning, har PVR en stor och viktig del i PV-läkarnas arbetsförmågebedömning.

    Det visade sig att det var bäst överenstämmelse för de personer som blivit bedömda inte ha någon arbetsförmåga alls. Det visade sig också att några av de använda AoF hade skickats till annan myndighet än försäkringskassan.

    Fulltekst (pdf)
    Undersökning av överensstämmelsen mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning.
  • 166.
    Arnqvist, Jonna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Mo Gustavsson, Matilda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeuters erfarenheter från utredning av barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd: -En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn och ungdomar med kognitiva svårigheter kan uppleva aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Det finns ett flertal kognitiva hjälpmedel vilka kan hjälpa barn och ungdomar att känna självsäkerhet och få ökad kontroll i sin vardag. Arbetsterapeuten har en viktigt roll att möjliggöra en fungerande vardag, i detta arbete ingår bland annat utredning och förskrivning av hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter från initiering och genomförande av utredning för barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom Barn- och ungdomshabilitering i Västerbotten. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 huvudkategorier; Arbetsterapeutens uppdrag, Nätverket- en avgörande faktor samt Flexibilitet hos arbetsterapeuten skapar delaktighet under utredningen. Resultatet visar att den arbetsterapeutiska utredningen är en dynamisk process där arbetsterapeuten hela tiden anpassar sig själv med hänsyn till personen som utreds. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att föräldrarnas roll i utredningen och implementeringen av kognitivt stöd har stor inverkan på utredningens kvalitet och för att barnen ska bli självständiga och trygga i användandet av sitt stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Aronsen-Torp, Jenny
    et al.
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Berggren, Vanja
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Somali Women's Experiences of Cooking and Meals after Immigration to Sweden2013Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 20, nr 2, s. 146-159Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article elucidates Somali women's experiences of cooking and meals after immigration to Sweden. Six Somali women participated in repeated focus group interviews. Content analysis of the interviews resulted in four themes: change in routines and content of the daily meals, changed experiences related to cooking and shopping for groceries, the social dimensions in food-related occupations, and change of identity and roles. According to the women, variety of factors related to their life in Sweden had led to changes in their food occupations and meals: environmental changes, societal factors and the fact that the women secured employment. Although their new focus on employment led to altered responsibility and time for the cooking, foodrelated occupations remained important for the creation of identity and the maintenance of the family. This study may inform the development of strategies to restrict the negative impacts of immigration on Somali women's health. Future research will increase understandings of the relationships between food-related occupations and women's roles, identity and health. © 2013 The Journal of Occupational Science Incorporated.

  • 168.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Department of Psychology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Nylén, Eva Charlotta
    Division of Work and Organizational Psychology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Ishäll, Lars
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Lindfors, Petra
    Department of Psychology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Sverke, Magnus
    Department of Psychology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    The long arm of the job – work characteristics and recovery windows in social welfare work2019Inngår i: International Journal of Workplace Health Management, ISSN 1753-8351, E-ISSN 1753-836X, Vol. 12, nr 1, s. 15-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Social welfare work contains elements that may be difficult for employees to put out of their minds when the working day ends, which may affect the recovery. The purpose of this paper is to analyze the length of recovery in relation to different work characteristics and to two types of welfare work.

    Design/methodology/approach: All 1,365 employees, excluding managers, of two municipality administrations were invited to a survey study. Of these, 673 (49 percent) responded. After adjusting for partial missing, the effective sample included 580 employees (43 percent). Retrospective ratings of four recovery windows were analyzed: recovery after one night’s sleep, weekends, shorter holidays and vacations.

    Findings: Employees with a university education were less recovered than those with a shorter education. For those with a university education, the long arm of the job mainly involved failures regarding qualitative job demands (task difficulty). For those with a shorter education, quantitative job demands (too much to do) were most prominent for their prolonged recovery. Feedback from managers had consistent and positive associations with all four recovery windows among employees with a university education, but not among those with a shorter education for whom instead having too much to do and social support had significant spillover effects.

    Originality/value: The identified differences may relate to employees with a university education having more problem-solving tasks, which may result in a higher need of work-related feedback but also in difficulties detaching from work. Thus, education and job characteristics have differential associations with self-rated recovery. 

  • 169. Artursson, Daniel
    Upplevelser från vuxna personer med ADHD inom aktiviteterna arbete och utbildning.: -En scoping review.2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) symtom kan kvarstå genom hela livet och har en påverkan på hälsa, arbetsmöjlighet, utbildning och ekonomiska hälsa. Vuxnas upplevelser med ADHD är en kunskapslucka och studier presenteras ofta utan personens egna berättelser av sin upplevelse. Syfte: Syftet var att kartlägga relevant litteratur som beskriver upplevelser i produktiva aktiviteter hos vuxna personer med ADHD. Metod: En scoping review användes för att söka i databaser efter studier innehållande kvalitativa metoder. Resultaten från 10 artiklar beskrevs med riktad innehållsanalys ur arbetsterapeutiska teorin Model of Human occupations (MoHo) centrala begrepp. Resultat: MoHo var användbart till att beskriva upplevelser inom arbete och utbildning. Personerna med ADHD beskrev hur aktiviteter inom arbete och utbildning påverkades genom viljekraft ur vanor och rutiner samt hur miljön påverkades av personens viljekraft och självupplevda utförandekapacitet. Slutsats: Om intresse för en uppgift fanns eller glädje att utförandet av aktiviteten, så underlättade det möjligheten att vara produktiv. Social miljö har en stor påverkan på hur personer med ADHD uppfattar sig själva och hur uppgifter och aktiviteter blir gjorda inom arbete och utbildning. Strategier kunde förbättra utförande men även vara krävande och skapa utanförskapskänsla för personen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Arvidsson, Andreas
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Edvardsson, Elina
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Arbetsterapeuters arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder - En kvalitativ intervjustudie2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema – Aktivitet förutsätter struktur. Temat och de sju kategorierna utgjorde strukturen för resultatet.

    Resultat: Arbetsterapeuterna beskriver att i stort sett alla patienter de arbetar med har problem med struktur i vardagen, att bristen på struktur påverkar i stort sett alla vardagsområden liksom att strukturen ofta är det första som faller när en person mår sämre. Arbetsterapeuterna lägger stor vikt vid att arbeta klientcentrerat vilket bland annat innebär att lägga sin egen syn på struktur åt sidan för att anpassa åtgärderna efter patientens önskemål och behov. Att arbeta med struktur beskrivs som tidskrävande. Dels på grund av att utredningen ofta tar tid då ämnet struktur kan vara känsligt för patienten att prata om men också på grund av att det är omfattande att utreda. Undersökningen visar att problem med struktur i vardagen kan beskrivas som en dålig spiral där problem i struktur ger effekter i flera delar av patienternas liv. Med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner kan denna spiral vändas, då en förbättring i strukturen kan ge ringar på vattnet och på så vis förbättra patienters vardag. Utvärdering av effekt sker ofta parallellt med åtgärderna och arbetsterapeuterna upplever att de ofta har ont om tid för strukturerade utvärderingar.

    Slutsats: Struktur i vardagen beskrivs som grunden till att få en fungerande vardag. Vikten av ett klientcentrerat arbetssätt betonas för att uppnå struktur, men begränsas till viss del av ekonomiska och organisatoriska hinder. Denna studie uppmärksammar ett behov av vidare forskning inom området för att arbetsterapeuter i arbetet med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder ska kunna utgå från en mer evidensbaserad grund.

    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder - En kvalitativ intervjustudie
  • 171.
    Arvidsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.
    Johansson, Frida
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.
    Hur kvinnor i arbetsför ålder upplever hur utmattningssyndrom påverkar deras aktivitetsmönster och aktivitetsbalans: Ett kvalitativt examensarbete2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 172.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    School of Social and Health Sciences, Disability Research, Halmstad University, Halmstad, Sweden.
    Staland-Nyman, Carin
    School of Social and Health Sciences, Disability Research, Halmstad University, Halmstad, Sweden.
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Tideman, Magnus
    School of Social and Health Sciences, Disability Research, Halmstad University, Halmstad, Sweden.
    Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning: boendegeografiska skillnader2016Inngår i: Tidsskrift for velferdsforskning, ISSN 0809-2052, E-ISSN 2464-3076, Vol. 19, nr 3, s. 241-260Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The authors conclude that the geographical variations identified in other parts of the Swedish welfare system also apply partly to post-USSID occupations. The article discusses whether municipal and regional affiliation is of particular significance for pupils from USSID, because of their low propensity to relocate.

  • 173.
    Arvidsson Lindvall, Mialinn
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län.
    Appelros, Peter
    Örebro University, Faculty of Medicine and Health, Örebro, Sweden.
    Forsberg, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län.
    Anderzen-Carlsson, Agneta
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län.
    Experiences of living with balance limitations after first-ever stroke2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:  

    Stroke is the leading cause of serious, long-term disability among adults. Balance control after stroke may be affected due to motor impairment such as muscle weakness, spasticity and impaired sensory function and also cognitive deficits may affect balance control. The balance limitations affect walking and independence in activities of daily living. Having good balance has been described as an important factor in outdoor walking and for participation in exercises. Studies in which persons with stroke describe their experience of balance in everyday life are scarce.

    Purpose:  

    The aim of the present presentation is to describe experiences of living with balance limitations in everyday life after first-ever stroke.

    Methods:  

    Twenty persons initially agreed to participate; however, one person later declined further participation, thus giving a sample size of 19 participants (10 females and 9 men), aged between 42-92 years. The inclusion criteria were: having had a first-ever stroke and having self-reported impaired balance, unaffected speech, independence in toileting and dressing, and walking ability indoors and outdoors with or without a walking aid. A qualitative data collection through individual interviews was conducted. Data was analysed by means of an inductive content analysis covering both the manifest and the latent content of the transcribed interviews.

    Results:  

    The participants' experiences of balance and its influence in everyday life, are presented in two themes. The first theme “Feeling dizzy and unstable is a continuous challenge”, revolves around participants' descriptions of balance as a constant feeling of dizziness and unsteadiness. The second theme “Feeling trust and confidence despite dizziness and unsteadiness” is about perceived abilities and feelings of confidence about still being able to do things oneself, despite the dizziness and unsteadiness.

    Conclusion(s):  

    All participants experienced the balance limitations as a continuous challenge in everyday life, yet they also felt trust and confidence and experienced that they still managed their everyday life. In future research it would be of interest to establish which strategies can make persons with stroke feel in balance in relation to fear of falling.

    Implications:

    In physical therapy practice, the experiences of balance limitations after stroke from the person with stroke add valuable information to various assessments. By asking the person about their abilities and challenges in daily living, rehabilitation interventions can be more individualized and based on the person's actual condition and their wishes and needs.

  • 174.
    Arvidsson Lindvall, Mialinn
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län. Department of University Health Care Research Center.
    Forsberg, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län. Department of Physiotherapy.
    Appelros, Peter
    Department of University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Anderzen-Carlsson, Agneta
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län. Department of University Health Care Research Center.
    "I can manage the challenge": a qualitative study describing experiences of living with balance limitations after first-ever stroke2021Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 1857044Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe experiences of living with balance limitations after first-ever stroke.

    Materials and methods: This study has a qualitative design, comprising interviews with 19 persons with first-ever stroke, ten women and nine men. Their mean age was 77 years and the mean time since stroke was 15 months. Stroke survivors who were able to walk outdoors with or without a walking aid and who were independent in toileting and dressing were invited to participate. Semi-structured individual interviews were performed. An inductive qualitative content analysis of the manifest and latent content was conducted.

    Results: The results are presented in two themes illustrating the latent content of the data, "Feeling dizzy and unstable is a continuous challenge" and "Feeling confidence despite dizziness and unsteadiness", and seven categories illustrating the manifest content: Limitations in daily life; Being emotionally affected; The need for physical support; Everything takes time; I can still manage; Feelings of acceptance; and Finding individual solutions.

    Conclusions: All participants experienced the balance limitations as a continuous challenge in their everyday life, yet they also felt confidence. They had to some degree adapted their activities and were able to manage their daily life. 

  • 175.
    Arvidsson, Patrik
    et al.
    Reg Gavleborg, Sweden; Jonkoping Univ, Sweden.
    Janeslatt, Gunnel
    Uppsala Univ, Sweden.
    Wennberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Centrum för social och affektiv neurovetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Lidstrom-Holmqvist, Kajsa
    Orebro Univ, Sweden.
    Holmefur, Marie
    Orebro Univ, Sweden.
    Hayat Roshanay, Afsaneh
    Uppsala Univ, Sweden.
    Evaluation of the group intervention "Lets Get Organized" for improving time management, organisational, and planning skills in people with mild intellectual disability2023Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BackgroundLimited time management skills cause problems in daily life for people with mild intellectual disability (ID) and "Lets Get Organized" (LGO) is a promising manual-based occupational therapy group intervention aiming to support management skills.Aims/ObjectivesTo evaluate the applicability of the Swedish version of LGO-S by i) exploring enhancements in time management skills, satisfaction with daily occupations, and aspects of executive functioning in people with time-management difficulties and mild ID, and ii) describing clinical experiences of using the LGO-S for people with mild ID.Material and methodsTwenty-one adults with mild ID were included. Data were collected pre-/post-intervention and at 3- and 12-month follow-ups with: Swedish version of Assessment of Time Management Skills (ATMS-S), Satisfaction with Daily Occupation (SDO-13), and Weekly Calendar Planning Activity (WCPA-SE). There were few follow-up participants (n = 6-9).ResultsSignificant change in time management skills that maintained at 12-months follow-ups. Significant increase in regulation of emotions at 12-month follow-up. Results at 12-months follow-up indicated sustainability in outcomes as measured by ATMS-S. A non-significant positive trend was observed in other outcomes between pre- and post-intervention.Conclusions and significanceLGO-S seems applicable for improving skills in time management, organisation and planning also for people with mild ID.

  • 176.
    Arvidsson, Patrik
    et al.
    Centre for Research & Development, Region Gävleborg, Gävle, Sweden; School of Health and Welfare, Disability Research, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Janeslätt, Gunnel
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Centre for Clinical Research in Dalarna, Uppsala University, Sweden.
    Wennberg, Birgitta
    Center for Social and Affective Neuroscience, Department of Biomedical and Clinical Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Lidström-Holmqvist, Kajsa
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Region Örebro län. University Health Care Research Center.
    Holmefur, Marie
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hayat Roshanay, Afsaneh
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Evaluation of the group intervention "Let's Get Organized" for improving time management, organisational, and planning skills in people with mild intellectual disability2023Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 30, nr 8, s. 1257-1266Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Limited time management skills cause problems in daily life for people with mild intellectual disability (ID) and "Let's Get Organized" (LGO) is a promising manual-based occupational therapy group intervention aiming to support management skills.

    AIMS/OBJECTIVES: To evaluate the applicability of the Swedish version of LGO-S by i) exploring enhancements in time management skills, satisfaction with daily occupations, and aspects of executive functioning in people with time-management difficulties and mild ID, and ii) describing clinical experiences of using the LGO-S for people with mild ID.

    MATERIAL AND METHODS: Twenty-one adults with mild ID were included. Data were collected pre-/post-intervention and at 3- and 12-month follow-ups with: Swedish version of Assessment of Time Management Skills (ATMS-S), Satisfaction with Daily Occupation (SDO-13), and Weekly Calendar Planning Activity (WCPA-SE). There were few follow-up participants (n = 6-9).

    RESULTS: Significant change in time management skills that maintained at 12-months follow-ups. Significant increase in regulation of emotions at 12-month follow-up. Results at 12-months follow-up indicated sustainability in outcomes as measured by ATMS-S. A non-significant positive trend was observed in other outcomes between pre- and post-intervention.

    CONCLUSIONS AND SIGNIFICANCE: LGO-S seems applicable for improving skills in time management, organisation and planning also for people with mild ID.

  • 177.
    Arvidsson, Patrik
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Janeslätt, Gunnel
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Wennberg, Birgitta
    Center for Social and Affective Neuroscience, Department of Biomedical and Clinical Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Lidström-Holmqvist, Kajsa
    University Health Care Research Center, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Holmefur, Marie
    School of Health Sciences, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Hayat Roshanay, Afsaneh
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Evaluation of the group intervention “Let’s Get Organized” for improving time management, organisational, and planning skills in people with mild intellectual disability2023Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 30, nr 8, s. 1257-1266Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Limited time management skills cause problems in daily life for people with mild intellectual disability (ID) and “Let’s Get Organized” (LGO) is a promising manual-based occupational therapy group intervention aiming to support management skills.

    Aims/Objectives: To evaluate the applicability of the Swedish version of LGO-S by i) exploring enhancements in time management skills, satisfaction with daily occupations, and aspects of executive functioning in people with time-management difficulties and mild ID, and ii) describing clinical experiences of using the LGO-S for people with mild ID.

    Material and methods: Twenty-one adults with mild ID were included. Data were collected pre-/post-intervention and at 3- and 12-month follow-ups with: Swedish version of Assessment of Time Management Skills (ATMS-S), Satisfaction with Daily Occupation (SDO-13), and Weekly Calendar Planning Activity (WCPA-SE). There were few follow-up participants (n = 6-9).

    Results: Significant change in time management skills that maintained at 12-months follow-ups. Significant increase in regulation of emotions at 12-month follow-up. Results at 12-months follow-up indicated sustainability in outcomes as measured by ATMS-S. A non-significant positive trend was observed in other outcomes between pre- and post-intervention.

    Conclusions and significance: LGO-S seems applicable for improving skills in time management, organisation and planning also for people with mild ID.

  • 178.
    Arvidsson, Sandra
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Kljajevic, Nevena
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Arbetsterapeuters upplevelse av sin roll i teamarbete - en intervjustudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.   

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer genomfördes med 6 arbetsterapeuter verksamma inom kommun eller landsting.

    Resultat: Resultatet presenterades i två teman; olika dimensioner av att arbeta i team samt arbetsterapeutens paradoxala roll. Resultatet skildrar både likheter och skillnader i arbetsterapeuters uppfattningar om sin roll i teamarbete. Ledning, verksamhetstyp, nivå på kompetens och personlig inställning var faktorer som kunde påverka teamarbetet. Arbetsterapeutyrkets utveckling har påverkat tydligheten i arbetsterapeutens roll. Arbetsterapeuterna som intervjuades presenterade strategier för att marknadsföra sin roll.

    Slutsats: Arbetsterapeuter uppfattar att deras roll i team är tydlig men att det alltid krävs marknadsföring och tydliggörande av rollen. Arbetsterapeuters yrkesroll är mångfacetterad. Arbetsterapeuterna upplevde att de av andra professioner uppfattades vara tillgängliga och att de fungerade som ett stöd. Teamarbete upplevdes som något positivt av alla respondenter, men att arbeta i team är inte en självklarhet då det finns faktorer och omständigheter som påverkar möjligheten till att arbeta i team.

    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters upplevelse av sin roll i teamarbete - en intervjustudie
  • 179.
    Arvidsson, Sofie
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Witwicki Carlsson, Matilda
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Exoskelett som hjälpmedel inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsättningar2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Exoskeletten uppfanns för användning inom militären, men forskning och utveckling av den här robottekniken har öppnat en möjlighet även till användning i rehabiliteringssyfte. Syfte: Att beskriva exoskelett för övre extremitet, ändamålet till vilket dessa används inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsättningar, samt värdet av att använda dem. Metod: Systematisk litteraturstudie. De databaser som användes var Amed, Cinahl och Medline. Genom en kombination av olika sökord resulterade sökningen i 11 artiklar som inkluderades i studien. Resultat: Åtta olika exoskelett togs med i uppsatsen. Ändamålet med de flesta exoskeletten var i huvudsak att assistera terapeuten i träning av hand och arm medan ett exoskelett användes i studier som handlade om att underlätta för användaren vid dennes ADL-utförande. Användningen av exoskeletten visade en övergripande förbättrad förmåga i bland annat motorik, rörelseomfång, muskelstyrka, reducering av tremor och i utförandet av dagliga aktiviteter. De flesta studier som handlar om exoskelett är förstudier inför större, kliniska studier. Slutsats: Att använda sig av exoskelett är en potentiell och effektiv rehabiliteringsmetod som ger möjlighet till större självständighet hos individerna. Viss utveckling krävs för ökad bekvämlighet och alla exoskelett är under vidareutveckling. Kvaliteten på materialet är medelmåttligt, varvid resultatet bör läsas med viss förbehållsamhet.

     

    Fulltekst (pdf)
    Exoskeleton essay
  • 180.
    Asanovska, Ajrisa
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Brodin, Atina
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters upplevelser och hantering av personers livsberättelser i yrkesutövandet2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters upplevelser och hantering av personers livsberättelser i yrkesutövandet
  • 181.
    Ashtab, Susann
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Ringvall, Hanna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Fritidsaktiviteters betydelse och påverkan i ungdomars vardagsliv: en kvalitativ studie genomförd i Spånga-Tensta stadsdel2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år. Resultatet visar att ungdomarna upplever betydelsen av att ha fritidsaktiviteter som positivt och konsekvenserna av att inte ha några som negativt. Aspekter som berörs av fritidsaktiviteter är enligt ungdomarna social betydelse, rutiner, kultur och framtid.

    Resultatet visar att fritidsaktiviteter inte bara har en påverkan på deras vardagsliv utan också på deras framtid.

    Sökord: Fritidsaktivitet, ungdomar, kvalitativ forskning, intervju

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 182.
    Asklöf, Kajsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Bildövningar med natur baserade på en narrativ litteraturöversikt av bildterapi, trädgårdsterapi och mindfulness2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturöversikt med narrativ ansats är att undersöka forskningsstödet för att utveckla bildterapeutiska övningar med och i natur som kan användas inom ramen för trädgårdsterapi och andra liknande verksamheter där natur ingår i behandling och rehabilitering. Detta för att få natur att bli ett sammanhängande tema genom hela behandlingen. Det teoretiska underlaget för övningarna är hämtat från flera olika teorier eftersom ämnet bildterapi med och i natur inom trädgårdsterapi är relativt outforskat. Resultatet är evidensen för effekt av de olika metoderna för sig samt förslag på övningar där de olika metoderna har kombinerats. Det teoretiska underlaget kommer från litteratur, teorier och forskning om bildterapi, trädgårdsterapi och andra naturbaserade terapiformer samt medveten närvaro. Detta har sedan kombinerats till övningar med inspiration från land art som kan användas av grupper och utföras utomhus.

  • 183.
    Asplund, Ella
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Nyman, Wilma
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Upplevelser av aktivitet och arbetsterapeutiska interventioner hos rättspsykiatriska patienter: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Upplevelser av aktivitet och arbetsterapeutiska interventioner hos rättspsykiatriska patienter - En litteraturstudie
  • 184.
    Asplund, Kjell
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    [Perceptual impairment].1989Inngår i: Nordisk Medicin, ISSN 0029-1420, Vol. 104, nr 11, s. 276-7, 304Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    After a brain injury, whether traumatic or caused by a stroke, perceptual impairments are common. They are, however, only seldom revealed by a routine physical examination. In this article, the many manifestations of perceptual impairment and tests for perceptual function are briefly presented. It appears that perceptual deficits contribute largely to reduced self-care ability in patients with brain lesions. An effective training program for perceptual deficits remains to be developed.

  • 185.
    Assander, Susanne
    et al.
    Department of Neurobiology, Caring Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bergström, Aileen
    Karolinska Institutet.
    Eriksson, Christina
    Karolinska Institutet.
    Meijer, Sebastiaan
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Guidetti, Susanne
    ASSIST: a reablement program for older adults in Sweden – a feasibility study2022Inngår i: BMC Geriatrics, E-ISSN 1471-2318, Vol. 22, nr 1, artikkel-id 618Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Western countries emphasise the provision of assistive home care by implementing reablement services. Reablement services are offered to a limited degree in Sweden, and systematic research regarding outcomes and how reablement can be tailored to maximize benefits for older adults has been lacking. This study aimed to evaluate the feasibility of a novel reablement program (ASSIST 1.0) regarding study design and outcome measures, as well as fidelity, adherence, and acceptability of the program in a Swedish context.

    Method

    A non-randomised, quasi-experimental, mixed-method, pre/post-test design was applied with an intervention group receiving ASSIST 1.0 (n = 7) and a control group receiving regular home care (n = 10). ASSIST 1.0 was developed to empower older adults to increase their perceived performance and satisfaction of performing activities in everyday life as well as increase their perceived health, self-efficacy, and well-being. ASSIST 1.0 was founded on the concept of reablement and included three components: i) goal setting with The Canadian Occupational Performance Measure (COPM), ii) provided support to home care staff to enhance their provision of reablement, and iii) explored the incorporation and use of an information- and communication technology (ICT) to facilitate information transfer.

    Results

    Using COPM for goal setting with older adults and providing support to the staff via workshops were valuable components in the delivery of ASSIST 1.0. The ICT product encountered several challenges and could not be evaluated. COPM and EQ-5D were deemed the most important instruments. Organisational and political barriers affected the feasibility. Although, the fidelity and adherence were complied the staff perceived the program to be acceptable.

    Conclusion

    The ASSIST 1.0 program was feasible in regard of study design, delivering the intervention, and evaluating instruments that detected a change. A logical progression would be to conduct a full-scale trial. In addition, a usability study to evaluate the technological component is also recommended. With minor improvements, the ASSIST 1.0 program has the potential to contribute to the development of a home care organisation that could enhance older adults possibility to age in place at home.

    Fulltekst (pdf)
    Assander et al. ASSIST
  • 186.
    Assarsson, Charlotte
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Karlsson, Linda
    Kreativa aktiviteters betydelse för äldre personers hälsa och välbefinnande: En systematisk litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kreativa aktiviteter har funnits inom arbetsterapin genom yrkets hela historia. Att vara aktiv är ett grundläggande behov hos människan. Aktivitet används både som mål och medel inom arbetsterapi för att främja personers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva betydelsen av deltagande i kreativa aktiviteter, inom arbetsterapi eller på egen hand, för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metod: Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie. Forskningsartiklar har sökts i databaserna Amed, Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt nio artiklar uppfyllde uppsatta urvalskriterier. Samtliga artiklars kvalitet har bedömts med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Artiklarna har granskats utifrån åtta analysfrågor, vilka relaterades till syftet. Beskrivningar av deltagarnas upplevelser markerades. Dessa markeringar analyserades, tolkades och delades in i olika teman som kopplades till hälsa och välbefinnande. Resultat: Kreativa aktiviteter som utgår från eget val uppges bidra till ökat välbefinnande, minskad smärtupplevelse, minskad oro och en känsla av flow. Resultatet visar även att kreativa aktiviteter i ett socialt sammanhang är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande. Slutsats: Genom positiva känslor påverkas den psykiska och fysiska hälsoupplevelsen i rätt riktning. Människor måste ges möjlighet att utföra självvalda meningsfulla aktiviteter utifrån sin egen kapacitet för att kunna nå känslor av flow och glädje. Resultatsammanställningen av uppsatsens forskningsartiklar tyder på att kreativa aktiviteter har en positiv inverkan på de äldres hälsa och välbefinnande, tydligast uttrycktes detta i gruppaktiviteter.

    Fulltekst (pdf)
    Kreativa aktiviteters betydelse för äldre personers hälsa och välbefinnande
  • 187.
    Augustine, Lilly
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Lygnegård, Frida
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Adolfsson, Margareta
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Granlund, Mats
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    The utility of the International Classification of Functioning construct as a statistical tool – operationalizing mental health as an indicator of adolescent participation2022Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 44, nr 16, s. 4220-4226Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    The ICF provides a common scientific language for the study of health and functioning. Adolescent mental health, operationalized as engagement in life situations, is one aspect of functioning. Engagement as mental health has a bi-directional relation with environmental factors.

    Aim

    To test the statistical utility of the International Classification of Functioning (ICF) classification in coding adolescent mental health and mental health problems.

    Methods

    Using data measuring mental health in a representative Swedish sample of 12-13-year-olds linking responses to the classification codes. The internal structure of the classification system constructs was tested using factor analysis.

    Results

    A factorial solution could be found for most chapters indicating that the ICF framework and coding system could be used; however, the variance explained was quite low. Linking worked better at code-level, rather than chapter level. Items measuring risk behavior or risk factors are loaded in separate constructs.

    Conclusions

    When coding items for statistical purposes, code-level rather than chapter level is to be preferred. Also, participation in risk behavior loads in separate factors indicating that these behaviors are separate from other types of participation.

    Implications for rehabilitation

    Considering some challenges with varying level of detail in the ICF-CY's chapters, the framework can be used to identify the content of mental health questionnaires to be used in rehabilitation. To provide more detailed information in rehabilitation addressing mental health, a code-level solution is more appropriate than a chapter level solution. Despite the use of same ICF-CY codes, negative participation, i.e., risk behavior, measures a different dimension than positive participation, is especially relevant in rehabilitation addressing mental health.

  • 188. Augustis, Marika
    et al.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hillborg, Helene
    The meaning of work: Perceptions among persons with maintenance treatment for opioid addiction who are employed2015Inngår i: Drug And Alcohol Dependence, ISSN 0376-8716, E-ISSN 1879-0046, Vol. 146, s. e212-e212Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 189.
    Autti-Rämö, Ilona
    et al.
    The Social Insurance Institute, Helsinki, Finland.
    Eliasson, Ann-Christin
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Forssberg, Hans
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Astrid Lindgren Children's Hospital, Stockholm, Sweden.
    How to bridge the gap between systematic reviews and clinical guidelines2014Inngår i: Developmental Medicine & Child Neurology, ISSN 0012-1622, E-ISSN 1469-8749, Vol. 56, nr 4, s. 398-400Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 190.
    Axelsson, Christine
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Svensson, Annette
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Effekten och betydelsen av arbetsterapi för personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.

    Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll.

    Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen. Den främst använda interventionskategorin är social färdighetsträning och känslokontroll. Ett flertal av de arbetsterapeutiska interventionerna riktas samtidigt mot en eller flera kategorier, som en del av den arbetsterapeutiska behandlingen. Resultatet av denna studie visar att arbetsterapeutisk behandling kan minska svårigheterna från ADHD och hjälper klienterna i det dagliga livet.

    Slutsats: Betydelsen av en flerdimensionell arbetsterapeutisk behandling framkommer tydligt i denna studie. Även en enskild arbetsterapeutisk intervention har effekt och påverkan inom flera aktivitetsområden.

    Fulltekst (pdf)
    Effekten och betydelsen av arbetsterapi för personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder
  • 191.
    Axelsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Asp, Sisan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Barns delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter stärker, utvecklar och skapar gemenskap: En kvalitativ studie.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund, psykiskt välbefinnande har sjunkit bland barn i Sverige och många barn uppfyller inte rekommendationen för fysisk aktivitet. Betydelsen av fritidsaktiviteter är relativt väl beforskat utifrån barns perspektiv, föräldrarnas syn är dock mindre undersökt. Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattning om betydelsen av barns delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter. Metoden som användes hade en kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer. Det användes ett avsiktligt urval, där 11 deltagare deltog. Vid bearbetningen av datamaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav en varierad uppfattning om betydelsen av delaktighet i fritidsaktiviteter för barnen. Det handlade om gemenskap, utvecklingen och lärdomar för barnen. Självförtroendet barnen fick under fritidsaktiviteterna, vikten av bekräftelse och det fysiska värdet hade också betydelse. Men även begränsningar som behövs framkom. Slutsats, variationen men även likheterna i resultatet har gett en fördjupad bild inom ämnet. Den gemensamma beskrivningen för de flesta var att fritidsaktiviteten gav glädje, utveckling, välbefinnande och ett sammanhang. Förhoppningen är att studien ska leda till en större utsträckning av användningen av fritidsaktiviteter som ett hälsofrämjande redskap för arbetsterapeuter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Axelsson, Katarina
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Uppföljning av nationell interaktiv webbplats - en mötesplats för barn till föräldrar med psykisk sjukdom2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram på Psykosvårdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förälder med psykisk sjukdom och är en del av det anhörigstöd som erbjuds på enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu där syftet är att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende på innehållet i besökarnas inlägg på diskussionsforumet samt användningen av webbplatsen. Huvudinläggen på kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehållet i inläggen: ensamhet; att bära ansvar; känsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd. En mörk bild av situationen för barn till en förälder med psykisk sjukdom förmedlas i inläggen och en stor ensamhet med förälderns sjukdom. Den tillskrivs ansenlig betydelse för den egna personen och ger svårigheter som behöver bearbetas. Uppföljningen visar att kuling.nus syfte att ge stöd till barnen uppfylls genom det stöd skribenterna ger varandra i sina inlägg på diskussionsforumet och den informationen om psykisk sjukdom som finns på webbplatsen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 193.
    Axelsson, Lovisa
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Melin, Lovisa
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters arbetsinriktade insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: - En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Axelsson, Malin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Shamon, Marianna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med personliga och sociala aspekter av sexuell hälsa - En kvalitativ intervjustudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 195.
    Axelsson, Maria
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Tillgänglighet i biblioteksmiljö: - en kartläggning av den fysiska miljön och tillgänglighet för rullstolsburna.2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under åren 1990-1993 utarbetade Förenta Nationerna [FN] regler om jämlikhet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet resulterade i 22 standardregler som antogs vid generalförsamlingen år 1993.

    Som ett led i detta formulerade regeringen propositionen ”Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken” vilken överlämnades och antogs av riksdagen år 2000 och berör bland annat tillgänglighet. Tillgänglighet är relationen mellan person och miljö och den påverkas av faktorer hos dessa två komponenter. Enligt arbetsterapeutiska teorier påverkar miljön en persons aktivitet genom att miljön kan ha en möjliggörande eller hindrande effekt på utförandet av en aktivitet.

    Syftet med denna studie är att kartlägga den fysiska miljön och tillgängligheten för rullstolsburna i biblioteksmiljö. Åtta bibliotek som är öppna för allmänheten s.k. folkbibliotek inkluderades i studien. Data samlades in genom en observation utifrån en checklista baserad på instrumentet ”Housing Enabler” samt Handikappinstitutets bok ”Bygg ikapp handikapp”. Resultatet visar att det finns faktorer i miljön som kan påverka tillgängligheten på samtliga bibliotek. Felplacerade automatiska dörröppnare, otillräckliga manöverutrymmen, hyllor och hyllplanens placering samt olämplig utformning av handikapptoaletterna är några miljöhinder som identifierades och som kan ge upphov till tillgänglighetsproblem för personer som förflyttar sig med rullstol. Ett stort antal miljöhinder som observerades kan utifrån Boverkets föreskrifter klassas som enkelt avhjälpta hinder och bör undanröjas.

  • 196.
    Axelsson, Therese
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Henriksson, Johanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet för äldre på särskilt boende2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När personen inte längre klarar av att bo i det egna hemmet har kommunerna ansvar att verka för att äldre ska få leva och bo självständigt och under trygga förhållanden, där äldre har ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra. Arbetsterapeuten utgår från vad som är av betydelse för varje enskild person för att stödja och möjliggöra att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. När den äldre får möjlighet att vara aktiv i sin vardag och att leva ett meningsfullt liv kan det främja till att behålla självständighet längre vilket kan bidra till en bättre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet för äldre som bor på särskilt boende. Metod: Semistrukturerade intervjuer valdes för att samla in data som sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällman Graneheim (2017). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som innehåller två underkategorier var. Huvudkategorin; Den äldres värld är centralt för aktivitet har underkategorierna; Erhålla kunskap om personen och Den äldre i centrum. Huvudkategorin; Miljön hindrar och möjliggör har underkategorierna Fysisk miljö och Social miljö samt huvudkategorin Utmaningar att möjliggöra aktivitet har underkategorierna; Förmedla vikten av delaktighet i aktivitet till andra och Faktorer i verksamheten som arbetsterapeuten har svårt att påverka. Slutsats: Arbetsterapeuten har en viktig roll för att främja äldres delaktighet på särskilt boende, men arbetsterapeutens kompetens behöver synliggöras för andra så att arbetsterapeuterna blir en naturlig del av verksamheten.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Axén, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Simu, Madelen
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeutiska interventioner vid tidig rehabilitering för personer med stroke2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att drabbas av en stroke kan orsaka stora konsekvenser för en person som kan leda till fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar som förändrar personens aktiviteter i dagliga livet. Arbetsterapeutens fokus på personens aktivitet och delaktighet i meningsfulla aktiviteter har en betydande roll i strokerehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsterapeutiska interventioner som utförs vid tidig rehabilitering av personer med stroke vid strokeenhet. Metod: Författarna använde en kvantitativ ansats och datainsamlingen utfördes med strukturerade frågeställningar i en webbaserad enkät. Enkätfrågorna utformades utifrån de rekommenderade arbetsterapeutiska interventionerna som finns med i Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid stroke. Resultat: Deltagarantalet i studien var 59 och samtliga deltagare var verksamma arbetsterapeuter vid strokeenhet från 16 olika regioner i Sverige. Resultatet visade att interventioner med högre prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer inte utförs i större utsträckning än interventioner med lägre prioritet. Tjugofyra procent av deltagarna upplevde att de ej har möjlighet att arbeta utifrån riktlinjerna för vård vid stroke. Slutsats: Deltagarna utförde de interventioner som rekommenderas i riktlinjerna i varierande utsträckning samt utförde även andra interventioner som ej finns med i riktlinjerna. Kravet att utföra evidensbaserad vård i stället för att basera valet av interventioner på beprövad erfarenhet kan liknas vid ett paradigmskifte. För att underlätta den övergången bör möjligheterna att följa de svenska riktlinjerna undersökas vidare samt ett förtydligande kring prioriteringsordningen i riktlinjerna publiceras. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Babic, Ivana
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avdelningen för rehabilitering.
    Arbetsterapeutiska interventioner för personer med psykosdiagnos: - en scoping review2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Psykosdiagnos kan ha en negativ inverkan på en persons görande avseende fritid, arbete och personlig vård. Brist på initiativförmåga, svårigheter att bibehålla koncentration, bearbetning av information och svårigheter med tidsuppfattningen kan medföra negativa konsekvenser i vardagen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns beskrivna för personer med psykosdiagnos. Metod: En scoping review görs för att ge en överblick av befintlig litteratur. Relevanta sökord, inklusion- och exklusionskriterier och databaser valdes för att hitta relevanta artiklar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån OTIPM:s fyra interventionsmodeller “Modell för aktivitetsträning”, “Kompensatorisk modell”, “Modell för förbättrande av kroppsfunktion och personfaktorer” och “Pedagogisk modell”. Arbetsterapeutiska interventioner bidrar till förbättring i vardagliga aktiviteter och förbättring av exekutiva funktioner, negativa symtom och sjukdomens svårighetsgrad. Implikationer: Arbetsterapeuter har möjlighet att förbättra och underlätta funktioner, lyfta in meningsfulla aktiviteter, underlätta miljön och lyfta in social gemenskap med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Babic, Ivana
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Karatzidou, Styliani
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Självskattad aktivitetsbalans hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård: En kvantitativ studie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Aktivitetsbalans är ett kärnbegrepp inom arbetsterapi och kan definieras som en subjektiv upplevelse av rätt mängd och rätt variation mellan olika aktiviteter. Forskning har visat att aktivitetsbalans är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Däremot finns ingen tidigare forskning gällande aktivitetsbalans hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård som författarna till studien kunde hitta. Syfte: Att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård. Metod: En kvantitativ studie med insamlat datamaterial från en webbenkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ) samt kompletterande bakgrundsfrågor. I studien deltog sammanlagt 100 läkare och sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i Sverige. Resultat: Det mest utmärkande resultatet var att ungefär två tredjedelar av hela urvalsgruppen inte var nöjda med sin mängd och variation av aktiviteter i vardagen. Utifrån enskild yrkesgrupp visade resultatet även att läkare var mindre nöjda med sina aktiviteter i vardagen än sjuksköterskor. Slutsats: Läkare och sjuksköterskor upplevde svårigheter att uppnå aktivitetsbalans i vardagen och därför behövs hälsofrämjande insatser av bland annat arbetsterapeuter. Vidare forskning med större population behövs göras med målgruppen läkare och sjuksköterskor inom slutenvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Bacanu Forsstén, Rebecca
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Modiry, Ramtin
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeutiska interventioner för äldre individer med demenssjukdom: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är en global sjukdom. Det finns olika typer av demenssjukdomar, Alzheimers är den vanligaste typen av demens. Demens kan påverka individens kognitiva förmågor vilket leder till svårigheter i det dagliga livet. Aktivitet är utförandet av en handling och kan förklaras som ett samspel mellan individen, subjektet, uppgiften och objektet. Dagliga aktiviteter är de livsnödvändiga aktiviteter som individen bör utföra för att behålla ett hälsosamt liv. Arbetsterapeutiska interventioner kan tillämpas i syfte att bibehålla eller förbättra kognitiv funktion och utförandet av daglig aktivitet.

    Syfte: Att beskriva kognitiva interventioner samt dess effekt på daglig aktivitet och kognitiv funktion hos äldre med demens.

    Metod: Litteraturstudien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser, Cinahl with full text, Pubmed samt Psycinfo. Studien avgränsas genom att endast inkludera artiklar med engelsk text, peer reviewed, ålder 65+ samt mellan årtalen 2013-2023. Det utfördes en kvalitetsgranskning av de utvalda artiklarna utifrån Willmans granskningsmall som sedan analyserades utifrån litteraturstudiens frågeställningar.

    Resultat: Resultatet presenteras utifrån kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi. De utfallsmått som studien utgick efter är kognitiv funktion samt daglig aktivitet. Kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi visade främja kognitiv funktion och möjliggöra utförandet av daglig aktivitet för äldre med demens. Resultatet som framställs i samtliga artiklar visar statistisk signifikans.

    Slutsats: Kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi förbättrar utförandet av daglig aktivitet samt kognitiv funktion för äldre individer med demenssjukdom. Förslag till framtida studier inom detta område är att utföra fler kvalitativa studier med fokus på erfarna arbetsterapeuters upplevelser och tankar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf