Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 1906
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Andersson, Veronica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses’ Perspectives and Experiences in Giving Palliative Homecare to Paediatric Patients from Marginalized Communities in Jakarta, Indonesia2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The development of palliative care in Indonesia has been slow due to the absence of palliative care guide lines and standards. This results in the limited provision of palliative care where it can only be found available in 14 hospitals in the whole country with a population over 260 million, and the palliative care is basically directed to adult patients. In the paediatric medicine field, the palliative care services in Indonesia is still in its infancy and currently palliative care is served by only one non-profit organization in Jakarta. With around 1,5 million people in Jakarta associated with living in poverty, this organization is focusing on providing free palliative care to children from marginalized communities. The questions that are raised out of these circumstances are how paediatric palliative care is practiced in Jakarta and what the rewarding and challenging parts of the job are.

    The aim of the study is to describe nurses' perspectives and experiences in giving home-based palliative care to children living with cancer and HIV from marginalized communities in Jakarta. A qualitative study design with content analysis was considered to be the method that fitted the goal of the study best. Semi structured interview was used as data collection method and there were seven nurses who participated in the interviews. The result is described by two main categories; the first category contains different topics that functioned as encouragements to the nurses, and the second category consists of various subjects that contribute to challenges that nurses encounter in their work. Lack of palliative education that lead to certain attitudes in the referral process, misperceptions about pain management and nurses’ stress management are discussed as some challenges encountered in the implementation of palliative care.

    Fulltekst (pdf)
    K2019:15
  • 152.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kumpula Skog, Heidi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Börjar med frånvaro – slutar med ständig närvaro: Patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sår har i alla tider varit fruktade då de kan leda till infektioner, amputation och i värsta fall döden. Svårläkta venösa bensår beror oftast på venös insufficiens och drabbar främst personer över 65 år och risken ökar med stigande ålder. Dessa sår är vanliga inom äldrevården idag. Sårläkningsprocessen kan vara lång och orsakar patienten stort lidande. Det är viktigt som sjuksköterska att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv för att förstå hur personen upplever sin hälsa, ohälsa och sjukdom. Samt vilka erfarenheter och upplevelser patienten ger uttryck för och genom detta kunna stödja och stärka patientens livskraft. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår. Vi har valt att göra en litteraturöversikt och utgår från Fribergs modell för att sammanställa tidigare empirisk forskning inom området. Sex av tio artiklar är hittade i databasen CINHAL, resterande fyra är hittade via manuella sökningar. Åtta av artiklarna är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultatet visar att smärta, förändrad självbild samt sjuksköterskans betydelse för patienten i samband med svårläkta venösa bensår är delar som påverkar det dagliga livet tillika livskvaliteten hos patienten. I diskussionen belyses de tre dimensionerna av lidande enligt Katie Erikssons lidandeteori. Lidandet vävs vidare samman med valda delar av resultatet för att förankra och fördjupa teoretisk kunskap med framtida praktiskt arbete.

    Fulltekst (pdf)
    K2018:105
  • 153.
    Andreasson, Ann
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ehnberg Leffler, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelser av sin vardag: Tre år efter cancerdiagnos2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige överlever de flesta av de ungefär 300 barn som årligen drabbas av cancer. Vägen till att bli frisk är lång och krävande med många och påfrestande behandlingar och biverkningar. Barnen är på förskolan som sina jämnåriga kompisar men de har andra upplevelser och erfarenheter med sig. De går på kontroller och undersökningar inom hälso- och sjukvården under lång tid. Enligt barnkonventionen ska arbetet med barn genomsyras av barnets perspektiv och sjuksköterskan har en central roll genom att ta till vara på barnets erfarenheter. Endast få studier är gjorda på barns egna upplevelser av att genomgå och leva med en cancerdiagnos.

    Syfte var att beskriva barns upplevelser av sin vardag, tre år efter att de fått sin cancerdiagnos. Sex intervjuer med barn och deras föräldrar med fokus på barnens upplevelser transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Barnen lever ett liv där cancern inte är central, Barnen lever ett socialt liv och Föräldrarna lever fortfarande med cancern. I diskussionen berörs barnens medvetenhet om att de har haft cancer men har svårt att minnas att de varit sjuka. De visar tydligt att de vill vara med i sociala sammanhang där de kan leka, lära och utvecklas. Föräldrarna har ett stort behov att få fortsatt stöd. Hälso- och sjukvården ska arbeta så att barnen och barnens bästa står i fokus för vården.

    Fulltekst (pdf)
    K2015:61
  • 154.
    Andreasson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmén, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När vården flyttar hem: En litteraturstudie om äldre patienters upplevelser och förväntningar på sjuksköterskor i hemsjukvården2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hemsjukvård är en ökande vårdform i Sverige, detta dels för att svenska populationen blir allt äldre men även beroende på att slutenvårdsplatserna minskar. Det ökade behovet av hemsjukvård kräver en god kompetens och förståelse för denna patientgrupp. Ett hem för många människor är en trygg plats där individer kan vara sig själva och speglar personers identitet och liv. Att vara mottagare av hemsjukvård kan väcka olika känslor hos äldre patienter då det är en komplex situation när sjuksköterskan skall bedriva vårdandet i patientens hem. Grunden i vårdprocessen är en god vårdrelation. En vårdande relation kan skapas ur en vårdrelation genom att stödja och stärka patienters hälsoprocesser. Syftet med studien är att beskriva hur äldre personer förväntar sig och upplever vårdrelationen med sjuksköterskan vid vård i det egna hemmet. 

    Den valda studien är en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström. Vi har granskat och analyserat 10 kvalitativa artiklar. Utifrån substansen i artiklarna skapades kategorier och subkategorier. Resultatet av litteraturstudien visade på huvudbegreppen upplevelsen av respekt i vårdandet, känslan av trygghet i vårdrelationen, betydelsen av delaktighet och begränsad autonomi. Äldre patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska respektera det privata hemmet och ha ett respektfullt bemötande. Upplevelsen av bristande respekt handlade oftast om bristande närvaro, bekräftelse och avsaknaden av dialog. Känslan av trygghet innefattade både en god kompetens, kontinuitet och förtroende genom närvaro och tillgänglighet. Genom delaktighet i vårdprocessen kunde en upplevelse av gemenskap och tillhörighet infinna sig. I diskussionen speglas litteraturstudiens resultat mot sjuksköterskors uppfattningar av vård i hemmet och relationen till patienter. Även tidigare forskning och litteratur inom området reflekteras mot resultatet.

    Fulltekst (pdf)
    K2016:18
  • 155.
    Andreasson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Turesson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förväntningar på barnmorskan i förlossningssammanhanget: Unga gravida kvinnors perspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den unga gravida kvinnan befinner sig i en övergångsperiod mellan barn och vuxen. Perioden präglas av förändring och identitetsskapande. Barnmorskans roll är central inom barnafödande. Upplevt stöd under förlossningen minskar smärtupplevelsen och således också användandet av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Stödet resulterar i ökat antal spontana förlossningar. Barnmorskan bidrar till en förbättrad förlossningsupplevelse vilket i sin tur har flera positiva effekter för mamman, barnet, den nya familjen och dess relationer på kort och lång sikt. En patientfokuserad och jämlik vård förutsätter kunskap om den unga gravida kvinnans förväntningar. Däribland förväntningar på barnmorskan under förlossningen. Det är oklart vilka dessa förväntningar är.

    Syftet med uppsatsen är att beskriva unga gravida kvinnors förväntningar på barnmorskan vid förlossningen. Efter att ha intervjuat sex svensktalande gravida, i åldrarna 16-19 år transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var, stärkande relation, tillåtande atmosfär och grundad kunskap. Kvinnorna förväntar sig en relation till barnmorskan som stärker kvinnan i förlossningssammanhanget. De förväntade sig att barnmorskan ska kunna möjliggöra en tillåtande miljö för kvinnorna och att barnmorskan genom sin kunskap ska kunna tolka deras behov i förlossningssammanhanget. Resultatet av studien bidrar till att barnmorskan får en ökad förståelse för unga gravida kvinnors förväntningar. Att öka kunskapen, både inom mödravård och inom förlossningsvård, kan göra att unga gravida kvinnor ställning stärks. För att kunna bedriva den patientfokuserade och jämställda vård som regleras av Socialstyrelsen (2014) behövs mer forskning som berör den unga gravida kvinnans förväntningar på barnmorskan vid förlossningen.

    Fulltekst (pdf)
    M2015:34
  • 156.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Health care managers' views on and approaches to implementing models for improving care processes.2015Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To develop a deeper understanding of health-care managers' views on and approaches to the implementation of models for improving care processes.

    BACKGROUND: In health care, there are difficulties in implementing models for improving care processes that have been decided on by upper management. Leadership approaches to this implementation can affect the outcome.

    METHOD: In-depth interviews with first- and second-line managers in Swedish hospitals were conducted and analysed using grounded theory.

    RESULTS: 'Coaching for participation' emerged as a central theme for managers in handling top-down initiated process development. The vertical approach in this coaching addresses how managers attempt to sustain unit integrity through adapting and translating orders from top management. The horizontal approach in the coaching refers to managers' strategies for motivating and engaging their employees in implementation work.

    CONCLUSION AND IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: Implementation models for improving care processes require a coaching leadership built on close manager-employee interaction, mindfulness regarding the pace of change at the unit level, managers with the competence to share responsibility with their teams and engaged employees with the competence to share responsibility for improving the care processes, and organisational structures that support process-oriented work. Implications for nursing management are the importance of giving nurse managers knowledge of change management.

  • 157.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Linda, Ahlstrom
    Andrea, Eriksson
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    The importance of healthcare managers’ organizational preconditions and support resources fortheir appraisal of planned change and its outcomes2017Inngår i: Journal of Hospital Administration, ISSN 1927-6990, E-ISSN 1927-7008, Vol. 6, nr 1, s. 25-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Healthcare managers are expected to lead and manage planned organizational change intended to improve healthcare process quality. However, their complex working conditions offer limited decision control, and healthcare managers often feel ill prepared and inadequately supported to perform their duties. Healthcare managers have previously described their need for organizational support, but we lack knowledge of the preconditions and resources that help managers implement planned change.

    Methods: This prospective cohort study examined healthcare managers at three Swedish hospitals implementing lean production and two Swedish hospitals implementing their own improvement model. Questionnaire data from 2012, 2103, and 2014 were used in following up. We used t-tests and a linear mixed model design in analysing the data.

    Results: Healthcare managers who perceived strong support from managers, employees, colleagues, and the organization and managers with the longest managerial experience had the least negative appraisal of change. Managers who perceived strong support from employees, management, and the organizational structure perceived higher levels of healthcare process quality.

    Conclusions: Long managerial experience and strong support from managers, employees, and the organization are important formanagers’ appraisal of, work on, and successful implementation of planned change. Top management must therefore ensure that the healthcare managers have sufficient managerial experience and support before they delegate to them the responsibility to implement planned change

  • 158.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungar, Erik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Linda, Ahlstrom
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Jonas, Hermansson
    Angered Hospital.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Professional Bureaucracy and Health Care Managers’ Planned Change Strategies: Governance in Swedish Health Care2018Inngår i: Nordic Journal of Working Life Studies, ISSN 2245-0157, E-ISSN 2245-0157, Vol. 8, nr 1, s. 23-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To increase efficiency and quality, process development has been implemented in many Swedish hospitals. These hospitals are usually organized as professional bureaucracies in which health care managers have limited decision control. The new governance principles has been implemented without removing bureaucratic elements. This study analyzes how managers implement planned change in these professional bureaucracies, considering if managers coaching style, organizational preconditions, implementation strategy, appraisal of change and clinic autonomy, is associated with health care process quality (HPQ). The study is based on interviews with health care managers and longitudinal assessments of HPQ. The results revealed significant differences between coaching style, organizational preconditions, and HPQ over time. The conclusion is that leadership and preconditions is of importance for the health care manager’s ability to work with planned change, as that the health care managers understand how management methods, governance principles, and professional bureaucracies work in practice.

  • 159.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Åhlström, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    The importance of nurse managers’ preconditions and support resources for their attitude and work with improved quality of care2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 160.
    Andreasson, Tove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindqvist, Ammie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: En allmän litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården i hemmet är olika organiserad i olika delar av landet, men möjligheten att få dö i sitt hem är ett val som alla har rätt till. Vård i hemmet ökar ständigt, dels på grund av en allt äldre befolkning, men även på grund av att fler väljer att dö i hemmet. Palliativ vård är inriktad på att lindra lidande och öka livskvaliteten och de vårdande sjuksköterskorna har en nyckelroll i detta. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor är av största vikt för vårdens kvalitet. Att som sjuksköterska arbeta med palliativ vård beskrivs som komplext och känslosamt.

    Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metoden som använts var en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012, ss. 133-144) och resultatet sammanfördes till fyra huvudteman och elva underteman.

    Resultatet visar att sjuksköterskor upplever den palliativa vården i hemmet som komplex och utmanande. Relationer till såväl patienter som kollegor är viktiga liksom stöd och utbyte av kunskap. Trots att sjuksköterskorna påverkas känslomässigt vid dödsfall känner de ändå mening och tillfredsställelse i arbetet. Specialistutbildning tillför kunskap och ger en större säkerhet i vårdandet. Brist på specialistutbildade sjuksköterskor leder till att grundutbildade sjuksköterskor anställs, detta ökar kraven på att utbyte av kunskap prioriteras. För att inte känna sig otillräckliga är det viktigt att sjuksköterskor får stöd i att möta människor i existentiell kris. De kan då stödja patienterna i livets slut. Sjuksköterskor känner sig beroende av läkarna och ibland frustrerade om detta samarbete inte fungerar väl vilket kan leda till ett vårdlidande för patienterna.

    Fulltekst (pdf)
    K2015:12
  • 161. Andréassob, A-Ch
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Bång, A
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Ekström, L
    Lindqvist, J
    Lundström, G
    Holmberg, S
    Characteristics and outcome among patients with a suspected in hospital cardiac arrest1998Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 39, nr 1-2, s. 23-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the characteristics and outcome among patients with a suspected in-hospital cardiac arrest. METHODS: All the patients who suffered from a suspected in-hospital cardiac arrest during a 14-months period, where the cardiopulmonary resuscitation (CPR) team was called, were recorded and described prospectively in terms of characteristics and outcome. RESULTS: There were 278 calls for the CPR team. Of these, 216 suffered a true cardiac arrest, 16 a respiratory arrest and 46 neither. The percentage of patients who were discharged alive from hospital was 42% for cardiac arrest patients, 62% for respiratory arrest and 87% for the remaining patients. Among patients with a cardiac arrest, those found in ventricular fibrillation/ventricular tachycardia had a survival rate of 64%, those found in asystole 24% and those found in pulseless electrical activity 10%. Among patients who were being monitored at the time of arrest, the survival rate was 52%, as compared with 27% for non-monitored patients (P= 0.001). Among survivors of cardiac arrest, a cerebral performance category (CPC) of 1 (no major deficit) was observed in 81% at discharge and in 82% on admission to hospital prior to the arrest. CONCLUSION: We conclude that, during a 14-month period at Sahlgrenska University Hospital in Göteborg, almost half the patients with a cardiac arrest in which the CPR team was called were discharged from hospital. Among survivors, 81% had a CPC score of 1 at hospital discharge. Survival seems to be closely related to the relative effectiveness of the resuscitation organisation in different parts of the hospital.

  • 162.
    Andréasson, William
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Oxelman, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Universitetsstyrning: upplevelser, värderingar & konsekvenser2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete har till syfte att belysa universitetslektorers och professorers upplevelser av- och attityder till den bedrivna verksamhetsstyrningen inom universitetet vi undersökt. Arbetet är en kvalitativ ansats och en intervjustudie, med teoretiska utgångspunkter i nyinstitutionell-, skandinavisk institutionell teori och Michel Foucaults maktteori. I resultatet framkommer en nyanserad uppfattning av verksamhetsstyrningen hos intervjupersonerna. Styrningen uppfattas som nödvändig och i viss mån legitim av intervjupersonerna, men det finns värderingsmässiga motsättningar avseende de forskningsinsatser som belönas inom verksamheten. Här framkommer det från flera intervjupersoner att den forskning som belönas är sådan som på grund av universitets formella struktur inte når ut till allmänheten, vilket är viktigt för de flesta intervjupersonerna. Intervjupersonerna riktar även kritik mot den nuvarande externa finansieringen av forskningen. I övrigt upplevdes arbetet som fritt av respondenterna, även om de gav uttryck för att det förekommer en högre grad av kontroll och hierarkiskt bestämmande idag än tidigare.

    Sammanfattningsvis kan det sägas att intervjupersonerna inledningsvis under intervjuerna hävdat en god samstämmighet med verksamhetsstyrningen och deras egna värderingar, men att värderingsmässiga skillnader uppdagats under intervjuns gång. Viktiga slutsatser vi dragit är att det tycks föreligga en skillnad mellan vad som för forskarkarriären framåt och vad som är av intresse för vissa av våra intervjupersoner. De arbetsresultat som värderas av ledningen inom universitetet är alltså inte fullständigt synonymt med de resultat våra intervjupersoner själva värderar. Utifrån vår teoretiska utgångspunkt i Foucaults maktteori betraktar vi konsekvenserna av den nuvarande verksamhetsstyrningen som att forskare styrs efter ett snävt forskningsparadigm. Inom detta paradigm blir forskningsresultat svårligen tillgängliga för allmänheten och forskare som värderar samhällstillvändhet inom arbetet kan tänkas uppleva en konflikt. Då mellan forskning som meriterar och forskning som upplevs betydelsefull.

    Fulltekst (pdf)
    A-K2019:20
  • 163.
    Andrén, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Frändeby, Alexandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vård i hemmet vid livets slut - ett närståendeperspektiv: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet.  

    Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.

    Fulltekst (pdf)
    K2017:1
  • 164.
    Angelin, Kim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Edeland, Agnes
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att överleva sitt barn: en litteraturstudie om föräldrars upplevelse av vården när deras barn vårdas i livets slut2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn.

    Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.

    Fulltekst (pdf)
    K2017:79
  • 165.
    Angren, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klasson Frisell, Kajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett ljus i mörkret: En fallstudie om socialsekreterares arbetsvillkor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår studies syfte var att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation. För att göra det valde vi att utföra en fallstudie på Familj- och individenheten i en kommun i Västra Götaland. Vi ville granska socialsekreterarnas ställning till sin arbetssituation och psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning pekar på att personalorienteringen i organisationen är en bristande orsak till varför socialsekreterarna mår sämre på sin arbetsplats och att de inte känner sig omhändertagna av sin chef.

    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och intervjuade således sju socialsekreterare, en familjerättssekreterare och en enhetschef enligt en semistrukturerad intervjuguide. Det resultat som framgick från intervjuerna var att socialsekreterarna ansåg att deras arbetssituation, i motsats till tidigare forskning, var bra och välfungerande i såväl personalorientering som ur hälsoaspekt. Respondenterna var även positiva till chefens ledarskap och menade att kommunikationen dem emellan var god. De upplevde även bra stöd från chefen i svårare situationer och hade inga problem med att fråga om hjälp. Vidare tyckte dock socialsekreterarna att det fanns vissa brister i hot och våld-arbetet, såsom avsaknaden av utbildning och handledning. De instämde även med varandra kring frågan om socionomutbildning och att det kanske vore viktigt att lyfta fram förslaget om mentorskap samt att införa psykologiska tester inom socionomutbildningen likt dem som är i polisens kriterier.

  • 166.
    Ankarloo, Isa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, David
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Pendlandet mellan hopp och hopplöshet” - Upplevelsen av livsstilsförändringar vid Diabetes typ II: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som innebär att vävnaderna i kroppen har svårt att tillvarata sockret i blodet. Sjukdomen kommer med många och ibland dödliga komplikationer som med livsstilsförändringar kan reduceras eller helt undvikas. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever de livsstilsförändringar som ingår i behandlingen av sjukdomen. Detta genomfördes genom en allmän litteraturöversikt. Där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, nio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet delades in i ett huvudtema: Motstridiga upplevelser vid livsstilsförändringar och två subteman: känslan av maktlöshet och känslan av kontroll. För att patienten skall kunna genomföra sina livsstilsförändringar på ett optimalt sätt är vikten av en god kommunikation mellan vården och patienten stor. Genom en god kommunikation kan sjuksköterskan ge patienten den information som behövs för att underlätta livsstilsförändringarna.

    Fulltekst (pdf)
    K2019:64
  • 167.
    Annebjörk, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Joelsson, Emelly
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av mötet med anestesisjuksköterskan preoperativt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät.

    Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.

    Fulltekst (pdf)
    M2015:24
  • 168.
    Annenkov, Magdalena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Vi väljer ingenting”: En kvalitativ studie om upplevelsen av att leva med IBS2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen

    Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte.

    Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

    Fulltekst (pdf)
    K2016:107
  • 169.
    Anoschkin, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glag, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett hjärta som inte räcker till: Upplevelsen av att leva med symtomatisk hjärtsvikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med symtomatisk hjärtsvikt. Metoden som använts i arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av fyra huvudteman med tio subteman varav huvudtemana beskrivs som följer. ”Att uppleva sig vara begränsad” vilket innefattar patienternas upplevelse av hur deras liv begränsas både fysiskt och socialt utifrån att deras funktionsförmåga försämras. ”Att hitta balans i livet” inbegriper att patienterna är tillfreds med det de fortfarande klarar av att göra i vardagen. Patienterna uttrycker även att de har hittat flertalet strategier för att kunna hantera livssituationen. ”Att bli hjälpt eller stjälpt” beskriver patienternas upplevese av att behöva hjälp från sin omgivning och från sjukvården. ”Att livet är ändligt” inkluderar patienternas oro, tankar och planer inför både framtiden och döden. I diskussionen reflekteras det kring vikten av att sjuksköterskan vårdar personcentrerat utifrån ett livsvärldsperspektiv. Vidare diskuteras sjuksköterskans roll att individanpassa undervisning och information gällande egenvård. Därtill reflekteras det kring att även de närståendes livsvärld förändras i samband med sjukdomen.

    Fulltekst (pdf)
    K2015:32
  • 170.
    Ansari, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bodin, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet och kunskap vid vård av patienter med delirium: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård.

    Fulltekst (pdf)
    K2018:88
  • 171.
    Anstrin, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Windhage, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det var min egen stund: En intervjustudie om patientens upplevelse av besöket på en post-IVA mottagning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård.

    Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

    Fulltekst (pdf)
    M2018:29
  • 172.
    Anttila, Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eliasson, Sarah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Återgång i arbete: En studie ur HR:s perspektiv angående återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kontext: Sjukskrivning är ett mått på hållbarhet och antalet involverade aktörer är många. Aktörerna arbetar mot samma mål men har olika tillvägagångssätt. Eftersom internationell forskning fokusera mycket på samverkan mellan arbetsgivare och sjukvård är det intressant att öka kunskapen kring hur HR arbetar med återgång i arbete från långtidssjukskrivningar i ett svenskt kontext.

    Mål:  Denna  studie  undersöker  arbetet  med  långtidssjukskrivna  arbetstagare  ur  HR:s perspektiv, hur de arbetar för att bibehålla en arbetstagare efter en långtidssjukskrivning och hur samverkan ser ut mellan HR, företagshälsovård och Försäkringskassan.

    Metod: En kvalitativ intervjuguide utformades för HR-representanter med frågor relaterade till återgång i arbete och sex HR-representanter från olika stora privata företag intervjuades.

    Resultat: De flesta HR-representanterna arbetade på likartade sätt med återgång i arbete från sjukskrivning, oenigheter fanns främst beroende på vilken typ av arbetsområde HR- representanterna arbetade mot. Även synen på samverkan mellan företagshälsovård och Försäkringskassan var liknande.

    Slutsats: HR arbetar främst förebyggande för att undvika att ohälsa uppstår. Under sjukskrivningsperioden arbetar de främst med olika former av anpassningar som är möjliga. Dialogen står i fokus för att undvika att arbetstagaren går in i en ny sjukskrivning efter återgång i arbete. Samverkan med Företagshälsovården sker på arbetsgivarens direktiv och samverkan med Försäkringskassan är i vissa lägen ansträngd.

  • 173.
    Appelkvist, Carita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Winckler, Linnéa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Övervikt hos personer med intellektuell funktionsnedsättning- en balansgång mellan självbestämmande och hälsomål: En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom LSS2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde.

    Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse.

    Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

    Fulltekst (pdf)
    M2016:68
  • 174.
    Appring, Sofi
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljung, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Endometrios: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av bemötandet av sjukvårdspersonal2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige lever mellan fem och 15% av alla kvinnor i barnafödande ålder med endometrios. Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och kan spridas till andra delar av kroppen, till exempel äggstockar och bukhinna. De vanligaste symptomen är smärta och blödningsrubbningar men flera andra symptom förekommer. Endometrios är även kopplat till infertilitet. På grund av okunskap kring sjukdomen är det många kvinnor som får leva utan behandling i flera år innan en diagnos kan ställas. Flera studier tyder på att kvinnor är missnöjda med bemötandet av sjukvårdspersonal.

    Syftet med studien är därför att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet av sjukvårdpersonal. Genom en litteraturstudie har sex vetenskapliga artiklar granskats som belyser kvinnors upplevelser. Resultatet av denna studie visar att en del kvinnor bemöts med respekt och empati av sjukvården. De träffar en läkare som lyssnar på dem och förstår deras behov. Men det visar framför allt att kvinnor upplever en stor brist på empati och kunskap. Ingen tar deras besvär på allvar och det tar lång tid innan de träffar en läkare som kan ställa rätt diagnos. Det medför att de känner sig utsatta, ensamma och tappar tron på hälso- och sjukvården. Det behövs mer kunskap om endometrios bland vårdpersonal. Mer kunskap skulle innebära en större förståelse för hur dessa kvinnor mår och vilken hjälp de behöver.

    Fulltekst (pdf)
    K2019:5
  • 175.
    Arampampasli, Ioanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gunnarsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma: En systematisk litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats.

    Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modernmed underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar.

    Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

    Fulltekst (pdf)
    M2017:58
  • 176.
    Arefi, Milad
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davani, Soroush
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i livets slutskede i hemmet: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård som bedrivs i hemmet har idag blivit allt vanligare i Sverige. Vård i hemmet, däribland avancerad vård, har ökat under senaste åren på grund av mindre vårdplatser på sjukhus, hospice och boenden. Vård i hemmet har orsakat att anhöriga blivit mer involverade i vården av en familjemedlem, vilket har inneburit en ny roll med ett stort ansvar. Att vara anhörigvårdare kan skapa oro, stress, utmattning och begränsningar som leder till maktlöshet och förtvivlan. Alla dessa omständigheter ökar anhörigas lidande och påverkar deras livskvalitet.

    Syftet med den här studien är att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en familjemedlem i livets slutskede. En litteraturöversikt utfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Sjutton artiklar granskades vilka gav oss fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever en förändrad tillvaro som påverkar deras vardag där de tar ett stort ansvar för sin familjemedlem. Att invänta döden och förhålla sig till en osäker framtid ger upphov till känslor av maktlöshet och förlusten av kontroll över situationen. Den nya rollen som anhörigvårdare kan kännas väldigt främmande och få anhöriga att känna sig otillräckliga, speciellt när de inte har tillgång till den stöd de behöver. Att bli bekräftad och sedd av omgivningen, inte minst från sjukvårdspersonalen, är en förutsättning för att anhöriga ska kunna klara av den tunga bördan  med  att  vårda  sin  familjemedlem.  Att  som  sjuksköterska  jobba  med  hela familjen  i  fokus  gynnar  alla  inblandade  parter  och  kan  genom  detta  skapa  goda relationer med både anhöriga och patient.

    Fulltekst (pdf)
    K2017:15
  • 177.
    Arekull, Eliza
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergeld, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förförståelsen i Palliativ vård: Sjuksköterskans perspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativa vårdens ändamål är att öka livskvalitén och stödja både patienten och dennes familj genom ett obotligt sjukdomsförlopp. Palliativa vårdens målgrupp är inte enbart de med en cancerdiagnos utan alla med en obotlig sjukdom. Förförståelsen kring begreppet palliativ är stor och kan innebära en risk för sämre vård för patienten. Studiens syfte har varit att beskriva förförståelsen i palliativ vård utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metoden i studien är en litteraturöversikt som utgår från Fribergs litteraturöversiktsmetod (2017, ss. 141–148). En kvantitativ och nio kvalitativa artiklar analyserades.

    Resultatet av litteraturöversikten lyfter fram tre huvudteman följt av tre underteman. Huvudtemat kunskapsproblem tar upp riskerna när sjuksköterskans påverkas av sin förförståelse i kommunikation, utbildning och strategier. Huvudtemat vårdkonsekvenser belyser hur fördomar och förförståelse utifrån definitioner, möten och hinder i vården kan skapas. Huvudtemat lidande tar upp det lidande som förförståelsen kan leda till utifrån sjuksköterskans självbild, sjuksköterskans/patientens delaktighet och skapandet av patientrelationer. Förförståelse leder till att patientrelationen påverkas och innebär ett ökat lidande för patienten. Sjuksköterskans förförståelse kan skapa vård som inte tillför något till patientens egentliga behov. Den palliativa vården innebär utmaningar för sjuksköterskan. I den palliativa vården har författarna identifierat brister i förförståelsen hos sjuksköterskor i framför allt hur kommunikation och information framförs till patienten. En kontinuerlig vård med självreflektioner utifrån evidensbaserade utbildningar är en grundförutsättning för en mer fördomsfri palliativ vård.

    Fulltekst (pdf)
    K2019:7
  • 178.
    Areskoug, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lidman, Tobias
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors politiska representation - En undersökning om könsmönster i kommunalpolitiken i Borås stad2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker kvinnors representation, samt om det existerar några könsmönster inom kommunalpolitiken. Studien illustrerar hur könsfördelningen ser ut i Borås stad. En kartläggning utav kvinnliga förtroendevalda kommunpolitiker har genomförts för att åskådliggöra hur situationen angående könsmönster ser ut i dagsläget. Utöver detta har vi även utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter från de olika partierna som är verksamma inom kommunalpolitiken i Borås stad för att få förståelse för hur situationen ser ut för de kvinnliga politikerna. Intervjuerna konstruerade vi utifrån referensramen, som vi därefter kopplat ihop med våra respondenters personliga upplevelser med hjälp utav vår analysmodell.De områden vi undersökt är kvinnorepresentation, vilka hinder de möter inom politiken, samt horisontell- och vertikal könsarbetsdelning. Vår undersökning visar att det finns en brist på kvinnlig representation inom kommunalpolitiken i Borås stad till viss del, samt vilken betydelse detta har. Dessutom visar undersökningen att både en horisontell- och vertikal könsarbetsdelning existerar i Borås stads kommun. Studien är skriven på svenska.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Aring, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungbäck, Nikolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ungefär en tiondel av världens kvinnliga befolkning drabbas av den kroniska sjukdomen endometrios. Endometrios kantas av kronisk smärta och med en lång väg till diagnos samt felaktigt information och behandling i relation till sjukdomen. Det florerar en låg kunskap kring sjukdomen och det kan leda till att kvinnans upplevda problematik påstås vara psykiskt betingad. Vidare kan den låga kunskapen yttra sig i brist på omvårdnad, stöd och information till den endometriosdrabbade kvinnan. För att det vårdande mötet ska bli vårdande, behöver kvinnan bli respekterad och bekräftad i sin situation.

    Syftet med studien är beskriva den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet. För att beskriva kvinnans upplevelse utformades en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220.) metod, där studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Genom analys av de 9 artiklarna, utformades tre teman: att inte bli tagen på allvar, okunskap bland vårdpersonal och behov av att ta egen kontroll. Resultatet diskuteras ur vårdvetenskapliga begrepp som vårdlidande, vårdande möte och den vårdande relationen. Diskussion förs även kring hållbar utveckling och nationella riktlinjer knutna till endometriosvård. I det vårdande mötet ställs den endometriosdrabbade kvinnan inför en problematisk situation. Mötet kantas av en okunskap från vårdpersonalens sida och där kvinnans upplevelse inte tas på allvar. Sammantaget leder de här faktorerna till att kvinnan behöver ta egen kontroll över sin situation.

    Fulltekst (pdf)
    K2017:68
  • 180.
    Arkkukangas, M
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Söderlund, A
    Mälardalens Högskola.
    Eriksson, S
    Umeå University.
    Johansson, A-C
    Mälardalens högskola.
    Older persons’ experiences of home-based exercise with behaviour change support2017Inngår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 33, nr 12, s. 905-913Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: It is a challenge to promote exercise among older persons. Knowledge is needed regarding the maintenance of exercise aiming at preventing falls and promoting health and well-being in older persons.

    Purpose: This descriptive study used a qualitative inductive approach to describe older persons’ experiences of a fall-preventive, home-based exercise program with support for behavioral change. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 12 elderly persons aged 75 years or older, and a qualitative content analysis was performed.

    Results: Four categories emerged: facilitators of performing exercise in everyday life, the importance of support, perceived gains from exercise, and the existential aspects of exercise.

    Conclusion: With support from physiotherapists (PTs), home-based exercise can be adapted to individual circumstances in a meaningful way. Including exercises in everyday life and daily routines could support the experience of being stronger, result in better physical functioning, and give hope for an extended active life in old age. 

  • 181.
    Arkstål, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hast, Mimmi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    “Vad har de här gubbarna med min framtid att göra?”: En kvalitativ studie om förväntningar på personalvetarutbildningens innehåll och syfte2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högre utbildning har under längre tid diskuterats i relation till arbetsmarknaden, där kraven på anställningsbarhet under det senaste decenniet blivit mer uttalat. Dock ifrågasätts högskoleutbildningens utformning och dess relevans för arbetslivet, då mycket av undervisningen fokuserar på abstrakta teorier istället för konkreta metoder. Detta dilemma dyker även upp inom de utbildningar som ska forma personalvetare. Intresset i denna studie mynnade därför ut i att undersöka lärares samt studenters förväntningar och upplevelser av utbildningsinnehåll och anställningsbarhet inom ett personalvetarprogram.

    Vår studie baseras på åtta intervjuer, fyra stycken inom respektive grupp, och visar att studenterna i regel har ett mer kortsiktigt perspektiv på vad personalvetarutbildningen önskas resultera i, där det finns en önskan och förväntning om att undervisningen ska vara mer praktisk. Detta resultat ligger i linje med våra föreställningar och den tidigare forskning som vi tagit del av. Lärarna däremot har ett mer långsiktigt perspektiv där utbildningen genom sin teoretiska anknytning ska leda till personlig utveckling samt kritiska reflektioner. Personlig utveckling i form av ökade allmänna kunskaper framkom överraskande nog även hos studenterna, dock inte lika tydligt. Slutligen kunde en tydlig koppling mellan anställningsbarhet och högre utbildning urskiljas, där begreppen samspelar med varandra. Utbildning uttrycks vara det mest centrala i anställningsbarhet då individen därigenom erhåller viktiga kompetenser och färdigheter för det kommande arbetslivet. Andra faktorer som framkom vara viktiga för en individs anställningsbarhet sammanfattas i kategorierna arbetslivserfarenhet, relevanta kompetenser samt personliga egenskaper.

    Fulltekst (pdf)
    A-K2017:18
  • 182. Arman, Maria
    et al.
    Dahlberg, Karin
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Teoretiska grunder för vårdande2015Bok (Annet vitenskapelig)
  • 183.
    Arman, Rebecka
    et al.
    School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wikström, Ewa
    Törnström, Linda
    What health care managers do: applying Mintzberg's structured observation method2009Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 17, nr 6, s. 718-729Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to explore and describe what characterizes first- and second-line health care managers' use of time. Background Many Swedish health care managers experience difficulties managing their time. Methods Structured and unstructured observations were used. Ten first- and second-line managers in different health care settings were studied in detail from 3.5 and 4 days each. Duration and frequency of different types of work activities were analysed. Results The individual variation was considerable. The managers' days consisted to a large degree of short activities (<9 minutes). On average, nearly half of the managers' time was spent in meetings. Most of the managers' time was spent with subordinates and <1% was spent alone with their superiors. Sixteen per cent of their time was spent on administration and only a small fraction on explicit strategic work. Conclusions The individual variations in time use patterns suggest the possibility of interventions to support changes in time use patterns. Implications for nursing management A reliable description of what managers do paves the way for analyses of what they should do to be effective.

  • 184.
    Arnesson, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundell, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En vilja att kunna möta och vårda men att inte alltid ha förutsättningar: Skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som närstående2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

    Fulltekst (pdf)
    M2014:64
  • 185.
    Arnham, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Hannah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vård- och äldreförvaltning i förändring: En kvalitativ jämförande studie kring hur chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen uppfattar omorganisationen i Borås2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera om uppfattningen skiljer sig bland chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen kring den omorganisation som implementerades i Borås stad 1 januari 2017 och om den givit olika effekter. De teoretiska utgångspunkter som har använts i denna studie handlar om organisationsperspektiv, organisationsförändring, styrning och ledning samt organisationskultur. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem chefer och fem undersköterskor för att kunna besvara studiens frågeställningar.

    Resultatet visar att chefer uppfattar omorganisationen positivt i den mening då det blivit en samlad verksamhet. Det finns även negativa uppfattningar bland både chefer och undersköterskor kring den stora organisation som blivit då det uppstått problem kring kommunikation och samverkan. Undersköterskorna har ingen uppfattning kring själva omorganisationen då de anser att den inte har påverkat deras arbetsplats. Däremot anser de att chefernas arbete gentemot undersköterskorna har förändrats till det negativa då cheferna har kommit längre ifrån undersköterskorna. Detta har gjort att undersköterskorna har kommit längre ifrån beslutsprocessen i och med det fjärde chefsledet som tillkommit efter omorganisationen. Slutsatsen i denna studie är att omorganisationen inte har drabbat undersköterskorna i samma utsträckning som den har gjort hos cheferna vilket leder till skilda uppfattningar. Cheferna har efter omorganisationen fått arbeta hårt för att bilda en stark gemenskap på vård- och äldreförvaltningen, medan undersköterskorna har påverkats negativt med anledning av omorganisationen vad gäller en försämrad kommunikation med cheferna. Undersköterskorna är inte delaktiga i beslutprocesser och uppmärksammar att cheferna inte är närvarande i samma utsträckning som tidigare. Detta leder till att cheferna inte bjuder in undersköterskorna för ett ökat engagemang vilket skapar en alltmer toppstyrd organisation. Ett förekommande problem som uppmärksammats är gemenskapen mellan alla nivåer inom vård- och äldreförvaltningen då varken chefer eller undersköterskor uppfattar att det finns en organisationskultur.

    Fulltekst (pdf)
    A-K2017:35
  • 186.
    Arnljung, Felicia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagerstedt, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet efter ett plötsligt hjärtstopp - patienters upplevelser: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp.

    Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

    Fulltekst (pdf)
    K2017:92
  • 187.
    Arnoldsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallingsjö, Mikaela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån den äldre patientens perspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering.

    Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

    Fulltekst (pdf)
    K2016:8
  • 188.
    Aronsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hellstrand, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans bemötande inom palliativ vård: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga.

    Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

    Fulltekst (pdf)
    K2015:70
  • 189.
    Aronsson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigfridsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid prediabetes: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prediabetes innebär en förhöjd glukosnivå och är ett förstadium till att utveckla typ 2- diabetes och är ett folkhälsoproblem inte bara i Sverige utan även i hela världen. Cirka 171 miljoner människor i världen hade diabetes år 2000 och siffran förutspås att vara 366 miljoner år 2030, resurser måste därför sättas in för att förhindra att fler insjuknar. Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att arbeta förebyggande för att förhindra att sjukdomar uppstår. Syftet med detta examensarbete är att beskriva patienters upplevelse av att genomföra en förändring av levnadsvanor vid prediabetes.

    Examensarbetet är en litteraturstudie och baseras på åtta stycken kvalitativa och två stycken kvantitativa artiklar som granskats och systematiserats. Fyra huvudteman växte fram i analysprocessen: Faktorer som motiverar patienterna att sträva efter hälsa, Patientens hindrande omständigheter, Patientens behov av information och Stödet från hälso-och sjukvården. Patienterna beskrev vad som motiverade dem till att genomföra de livsstilsförändringar som behövdes för att uppnå en bättre hälsa, men även vilka förhindrande omständigheter de upplevde. För att kunna genomföra förändringar av levnadsvanor måste patienterna ha tillräckligt med information och kunskap om hur de ska gå tillväga, samt få individuellt anpassat stöd av hälso- och sjukvården. I diskussionen belyses vilka faktorer det är som gör att vissa patienter lyckas att bedriva egenvård med stöd av sjuksköterskan och vad de patienter som inte lyckas lika bra behöver för stöd. Sjuksköterskans vårdande roll lyfts fram och vikten av att patienten får rätt information och professionellt stöd för att lyckas att genomföra livsstilsförändringar för att få en hållbar utveckling av vården i framtiden.

    Fulltekst (pdf)
    K2017:88
  • 190.
    Aronsson, Monica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att genomgå anestesi och operation kan vara skrämmande för många barn då de utsätts för något okänt, oförutsägbart och de känner att de tappar kontrollen. Oroliga barn utgör en utmaning för anestesisjuksköterskan då det innebär att barnen samarbetar i mindre grad. Anestesisjuksköterskan har kort om tid vid mötet med ett barn innan operation för att skapa en god kontakt och få barnet att samarbeta. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn. Metoden som valdes var öppna intervjuer, åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på ett sjukhus i västra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Det som är utmärkande för studiens resultat bygger på förberedelse som skapar kontroll för oförutsedda händelser, och förmågan hos anestesisjuksköterskan att anpassa sig efter barnets individuella behov.

    I resultatet framkom två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om ”Skapa de bästa förutsättningar utifrån den omgivande miljön” och innefattade kategorierna ”Handlingsberedskap”, ”Närvaron av föräldrar”. Det andra huvudtemat handlade om ”Skapa de bästa förutsättningarna i mötet med barnet” och innefattade kategorierna ”Etablera kontakt med barnet” och ”Respektera barnet”. Kategoriernas innehåll presenterades i tillhörande underkategorier. Slutsatsen i studien blev den för att kunna hantera ett barns oro är erfarenhet och förmågan att läsa av ett barn viktigt för anestesisjuksköterskan. Att ha handlingsberedskap, vara följsam och att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov är några egenskaper som en anestesisjuksköterska bör besitta, vilket stämmer med den tidigare forskningen. När anestesisjuksköterskan etablerar en god kontakt med barnet blir det en trygghet för dem båda vid induktionen.

    Fulltekst (pdf)
    M2017:1
  • 191.
    Arsic, Marija
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson, Ann-Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur upplevde du att bli akut sövd?: En intervjustudie, ur patientens perspektiv2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med generell anestesi är att den skall vara säker och patienten skall känna sig trygg och inte uppleva smärta. Vid planerade operationer får i regel patienter ett samtal med anestesiläkaren där de i lugn och ro hinner få svar på frågor kring sövningen, men ibland ställs patienter inför en akut sövning, I den akuta situationen kan patienter uppleva rädsla, smärta och existentiella frågor kan uppstå. Funderingar som: kommer jag sövas tillräckligt, vakna under operationen eller att inte vakna efter narkosen kan uppkomma. Det finns forskning kring patienters upplevelser kring planerade sövning men mycket sparsamt kring akutsövning. Vad händer med patienten i det akuta skedet? För att vi ska kunna försöka förstå vad som skapar oro och vad en patient som skall sövas akut behöver för att få känna trygghet, behöver detta fenomen belysas.

    Syftet med examensarbetet var att belysa patienternas upplevelse av vårdandet vid akut sövning. För att kunna få ta del av patienters upplevelser valdes kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor. Åtta informanter deltog i studien som hade varit med om en akutsövning. I resultatet framkom det två huvudkategorier med sex subkategorier. De två huvudkategorier var: att uppleva välbefinnande och att uppleva lidande. Resultatet visade att patienter kände tillit till anestesipersonalen i den akuta situationen, vilket gör att de kände sig trygga vilket gav ett ökat välbefinnande hos patienten. Det som skapade lidande för patienterna var: bristfällig information, att ha förförståelse, tappa kontrollen, smärta och illamående för patienten.

    Fulltekst (pdf)
    M2017:9
  • 192.
    Arthursson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Luvö, Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intuition - Begreppsanalys och tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patient med postoperativ smärta2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intuition som begrepp används vanligtvis inte inom vårdvetenskaplig forskning i Sverige, men används internationellt såväl inom vårdvetenskap som inom annan forskning. Studiens syfte är att tydliggöra begreppet intuition och beskriva begreppets tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patienter med postoperativ smärta. Den vårdvetenskapliga grunden är Benners modell om intuitivt beslutsfattande.

    Resultatet visar att attribut för intuition är klinisk blick, omedelbar uppfattning utan att behöva fundera, vetande utan att kunna förklara varför och direkt perception. Förutsättningarna är erfarenhet, kunskap om patienten och vårdsituationen, tillit till intuitiv förmåga och vana att använda intuition. Konsekvenser av intuition är positiva följder för patienten, tidsbesparing och yrkesstolthet. I samband med postoperativ smärta behöver intuition kombineras med att lyssna på patienten och användande av smärtskalor för att uppnå effektiv smärtlindring. Resultatet ger även en uppfattning om vad intuition inte är. I diskussionen diskuteras därför om fördomar och förutfattade meningar ibland misstolkas som intuition. I kombination med vetenskaplig underbyggd kunskap och reflektion över hur intuition yttrar sig och kan användas, blir intuition ett verktyg och hjälpmedel i sjuksköterskans yrkesutövning.

    Fulltekst (pdf)
    K2017:42
  • 193.
    Arttonen, Pia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindell, Mattias
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Jag säger upp mig”: En kvalitativ studie om kundtjänstmedarbetares upplevelse av att arbeta prestationsbaserat och målstyrt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få förståelse för kundservicemedarbetares upplevelse av att arbeta inom en prestationsbaserad och målstyrd organisation. Vi ville även undersöka vilken betydelse arbetsvillkoren hade för deras val att avsluta sin anställning. Vi har utgått från det hermeneutiska perspektivet som handlar om att tolka och förstå. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. För att samla in empiri genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som hade valt att säga upp sig inom sex månader från det att de påbörjade sin anställning. Vid analysen av den empiri vi samlade in använde vi oss av begreppen krav, kontroll och stöd då vi i teorin har utgått från Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell. Ytterligare teori vi har utgått ifrån är Foucaults maktbegrepp samt Herzbergs hygien och motivationsfaktorer. Resultatet i vår studie påvisade att våra respondenter upplevde att arbetet inom prestationsbaserad och målstyrd organisation präglades av höga arbetskrav. Vidare upplevde våra respondenter att det sociala stödet i organisationen var av stor vikt och de upplevde det som mycket gott men att det inte räckte för att väga upp andra brister i arbetsvillkoren. Slutligen så uppgav samtliga respondenter att arbetsvillkoren hade haft betydelse för deras val att avsluta sina anställningar. Vi kunde se att upplevelsen av den positiva effekt det sociala stödet hade haft för våra respondenter fungerade som en buffert men att arbetsvillkoren med de höga kraven slutligen gjorde så att respondenterna sade upp sig.

  • 194.
    Arvidsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Opazo, Cynthia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brukarstyrda inläggningar: Patienter och vårdares förförståelse och erfarenheter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Brukarstyrd inläggning (BI) är en ny behandlingsmetod i Sverige för patienter med Borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende, vilket är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården. Målet med brukarstyrd inläggning är att patienten ska få hjälp i kris med en kortare sjukhusvistelse vilket för patienten ökar delaktighet och självbestämmande. Det finns begränsat med forskning om BI sedan tidigare varför denna uppsats kan bidra till en ökad kunskap inom området.

    Syftet med studien är att beskriva vilken förförståelse och tidiga erfarenheter som finns hos patienter och vårdare gällande brukarstyrda inläggningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det ses positivt på implementeringen av BI men att det finns vissa brister i informationsspridningen mellan vårdare, patienter och andra vårdinstanser som berörs av BI. Både positiva och negativa tidiga erfarenheter av BI framkommer. Det finns flera olika variationer av BI, varför det är av intresse att forska mer kring metoden, för att kunna utvärdera för- och nackdelar och för att kunna göra BI till ett standardiserat behandlingsalternativ. Resultatet kan användas vid implementering av BI på andra sjukhus och för att bättre kunna förstå den förförståelse och de tidiga upplevelser som BI bidrar till.

    Fulltekst (pdf)
    M2018:49
  • 195.
    Arvidsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindh Madsen, Ebba
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Till en akutmottagning ankommer patienter i alla åldrar vid akut sjukdom eller skada. Ett högt söktryck på akutmottagningen leder ofta till en lång väntan på att få vård. Första mötet med vårdpersonal sker via ett triagesystem för att avgöra aktuellt tillstånd och vem som skall få vård och behandling först. Information och kommunikation är en stor del av besöket och det är viktigt att vårdpersonal skapar en vårdande relation med patienterna. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning. Skribenterna har utfört en litteraturstudie som innehåller en granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Totalt består litteraturstudien av 10 artiklar som har analyserats fram till ett nytt resultat. Litteraturstudiens resultat framställs via två huvudteman och fyra subteman.

    Resultatet påvisar vikten av att en vårdande relation fungerar mellan vårdgivare och patient för ökad tillit. Även vikten av god kommunikation och relevant information framkommer. Betydelsen av delaktighet framställs också som en viktig del på en akutmottagning. Skribenterna presenterar patienters upplevelser av akutmottagningen genom två huvudteman, positiva upplevelser och negativa upplevelser, med underliggande subteman fokuserat på den vårdande relationen, information och kommunikation, delaktighet samt tiden och triaget. I studiens diskussion beskrivs hur studien genomförts samt metodval. I studiens resultatdiskussion lyfter skribenterna bland annat vikten av den vårdande relationen, information och kommunikation samt delaktighet.

    Fulltekst (pdf)
    K2018:22
  • 196.
    Arvidsson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jacobsson, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vad påverkar intensivvårdspatientens sömn?: Störande faktorer och tänkbara åtgärder2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intensivvårdspatientens sömn påverkas av intensivvårdsmiljön.  Det är en högteknologisk miljö där vårdpersonalen är ständigt närvarande och omvårdnadsåtgärder utförs dygnet runt. Patienter upplever att deras sömnkvalitet är dålig, och att de får för lite sammanhängande sömn.  Sömnbrist ger negativa fysiologiska effekter. Immunförsvaret försämras, ämnesomsättningen förändras samt andning och cirkulation påverkas. Sömnbrist ökar även risken för långvariga kognitiva och psykiska besvär samt är en bidragande faktor till uppkomst av delirium. Målsättningen med omvårdnaden är att bevara hälsa, och det är sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för god sömn.

    Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar den osederade intensivvårdspatientens sömn negativt samt att beskriva hur dessa faktorer kan reduceras. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Vanliga orsaker till att patientens sömn störs är ljud från medicinteknisk utrustning och ljud orsakade av personal eller medpatienter. Vårdmoment som inkluderar beröring av patienten riskerar att störa sömnen. Det är viktigt att göra vårdmiljön så fri från störningar som möjligt samt att organisera vårdarbetet för att uppnå goda förutsättningar för sömn.  Det kan röra sig om att minimera larmvolym, undvika onödiga larm samt att personalen pratar lågmält. Användning av öronproppar reducerar kraftiga ljud vilket gynnar sömnen. Dygnsrytmen och sömnen påverkas negativt av ljusmiljön, då det är vanligt med stora ljusvariationer dygnet runt. Cykliskt ljus medför att belysningen i vårdrummet får mindre variationer vilket är positivt för dygnsrytmen. Det är ingen enskild åtgärd som löser problemet med intensivvårdspatientens sömnbrist, men det är ofta påfallande enkla åtgärder som gör skillnad. Genom kompetensutveckling och ökad medvetenhet hos vårdpersonal kan risken för sömnbrist minskas.

    Fulltekst (pdf)
    K2016:49
  • 197.
    Arwidsson, Viktoria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedenquist, Victoria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Jag äger mitt liv": En studie om fastighetsmäklares erfarenheter av gränslösa arbetsvillkor2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Framväxten av ett alltmer flexibelt arbetsliv har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid successivt luckrats upp. Samtidigt har digitaliseringen möjliggjort för en ständig uppkoppling och med hjälp av olika teknologiska hjälpmedel kan individen numera arbeta vart som helst och när som helst. Detta innebär att ett större ansvar tillskrivits individen att själv vara den som kontrollerar och strukturerar upp sitt arbete. Samtidigt ställer den ökade konkurrensen allt högre krav på tillgänglighet och ett kundbemötande i världsklass.

    Denna studie syftar till att undersöka huruvida ett gränslöst arbete yttrar sig för fastighetsmäklare på två kontor. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hochschilds teori om emotionellt arbete och Foucaults teori om den självdisciplinerade styrningen har vi sedan analyserat vår empiri. Vidare har vi utgått från tidigare forskning som berör flexibelt arbete, återhämtning, teknologins påverkan, roller samt gränsdragningen mellan arbetstid och fritid. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde 8 stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att fastighetsmäklaryrket i stor utsträckning innefattas av ett gränslöst arbete. Samtidigt kräver yrket en skicklig ”skådespelare” för att kunna bemöta kunderna. Den ständiga tillgängligheten är en faktor som samtliga upplever på olika sätt och de har därav utvecklat strategier för att kunna hantera detta. Resultatet synliggjorde även att kvinnorna i större utsträckning än männen upplever sig ifrågasatta av kunder vilket gör att de inte känner sig betrodda i sin yrkesroll på samma sätt. Vidare kan de olika upplevelserna och strategierna tänkas grundas i huruvida respondenterna förhåller sig till yrkesrollens krav eller ej.

    Fulltekst (pdf)
    A-K2019:10
  • 198.
    Askani, Sammy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Savela, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patient med hjälp av tolk: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Invandringen ökar i de flesta samhällen och fler människor behärskar inte språket i det land de lever i. Användning av tolk ökar mer och språkbarriärer kan ha en negativ inverkan på hälso- och sjukvården vilket kan resultera i en inverkan på kommunikationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kommunikation via tolk inverkar på sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på en kvantitativ och nio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplever svårigheter att kommunicera med patienter som inte behärskar samma språk. En auktoriserad tolk erfars som bättre än en icke auktoriserad tolk, eftersom de bär på mer kunskap gällande översättning. Det finns för- och nackdelar med auktoriserad och icke auktoriserad tolk av den orsaken att det har en stor inverkan på kultur samt patientsäkerheten. Slutsats: Tolkanvändning upplevs som svårt och främmande för sjuksköterskor. Vi anser att tydliga riktlinjer och mer tid vid mötet med tolk kan förbättra mötet med patienten vid tolkanvändning. De flesta sjuksköterskor föredrar en auktoriserad tolk men somliga anser att det inte är viktigt om det är en auktoriserad eller icke auktoriserad tolk. Vår avsikt med studien var att hjälpa sjuksköterskor att skapa större förståelse för tolkanvändning som kan leda till förbättringar inom hälso- och sjukvården.

    Fulltekst (pdf)
    K2016:109
  • 199.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalens Högskola.
    Wiklund Gustin, Lena
    Mälardalens Högskola.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnéuniversitet.
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitet.
    Lindberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palmér, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Samvetsstress och dåliga villkor bakom sjuksköterskeflykten2017Inngår i: Dagens NyheterArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ge sjuksköterskor utrymme att göra kvalificerade bedömningar av patientens omvårdnadsbehov och låt dem också få gehör för de omvårdnadsinterventioner de föreslår. Det skulle inte bara bidra till att minska samvetsstress och arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor utan också bidra till att de stannar i yrket, skriver sex forskare i vårdvetenskap.

  • 200.
    Astermark, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wikström, Petra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förstagångsföderskors upplevelser av att vara rädda för att föda barn och deras önskan om kejsarsnitt2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Många kvinnor uttrycker en rädsla för att föda barn och anledningarna är många. Oftast skiljer sig rädslan åt beroende på om det rör sig om en förstföderska eller en omföderska.  Förlossningsrädsla hos förstagångsföderskor verkar vara mer komplex. Av den anledningen är vi intresserade av hur kvinnor utan tidigare erfarenhet av en förlossning upplever att vara rädd för att föda barn och önska kejsarsnitt.

    Syftet med studien var att undersöka förstagångsföderskors upplevelser av att vara rädda för att föda barn och önska kejsarsnitt.

    Metoden En kvalitativ innehållsanalys gjordes av nio kvinnors skrivna personliga berättelser. Kvinnorna är medlemmar i Facebookgruppen “Rätten att välja kejsarsnitt” där de kontaktades separat med intresseförfrågan. Samtliga gav sitt samtycke och fick information om att medverkan var frivillig.

    Resultat Två huvudkategorier framkom under analysen. Upplevelser av rädsla, som handlade om föreställningar om förlossningssmärta, misstro till mödra- och förlossningsvården och om komplikationer och dödsångest. Upplevelser av att önska kejsarsnitt handlade om att ett kejsarsnitt innebar större möjlighet till kontroll och upplevdes av kvinnorna som det mest säkra förlossningssättet. Kategorin kejsarsnitt handlade även om att inte få bestämma förlossningssätt gav en känsla av maktlöshet och om en krokig väg till att få ett planerat kejsarsnitt beviljat.

    Slutsatser Kvinnor som är rädda för att föda barn och önskar kejsarsnitt bär med sig sin rädsla överallt och genom livet, de har ett stort behov av att bli sedda och hörda av människor de möter, inte minst av vårdpersonal. Kvinnor med förlossningsrädsla behöver känna sig delaktiga och inkluderade i sin vård. Kunskapen kan hjälpa barnmorskor och annan vårdpersonal att bättre förstå kvinnornas livsvärld för att stärka hållbar utveckling inom sexuell och reproduktiv hälsa

    Fulltekst (pdf)
    M2019:65
1234567 151 - 200 of 1906
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf