Ingen hade nog förväntat sig att världen skulle drabbas av den Covid-19 pandemi som började spridas 2019, och som än idag hänger i juni 2021. En långdragen världsomfattande kris. Det är dock inte den enda typ av kris som kan uppstå, skogsbränder och skolskjutning är även exempel på kriser och något vi sett ske flera gånger tidigare. Kriser kräver övning och då skogsbränder och skolskjutning är något som varit återkommande är det viktigt att övning sker inför nästa eventuella kris. CriseIT-projektet är ett samarbete mellan Sverige och Norge, mer specifikt Värmland och Hedmark med syfte att ta fram verktyg och metoder för att utöka digital krisövning. Lärplattformen Canvas (Learning Management System LMS) har i en tidigare studie visats relevant som plattform för krisövning, då den uppfyllde önskad användarbarhet och gav rätt förutsättningar. En funktionalitet som CriseIT har efterfrågat är möjligheten till import av data, eftersom den saknas i dag.I en tidigare studie genomförde CriseIT en seminarieövning i Canvas, som då skrevs in manuellt via Canvas grafiska gränssnitt. Något som är tidskrävande och som önskas effektiviseras genom att i stället importera krisövningar till LMS:et. CriseIT’s mål är dock att kunna importera övningar oavsett LMS och de önskade därmed att även Moodle undersöktes för dess möjlighet att importera data. Två jämföranden genomfördes därmed i denna studie mellan lärplattformarna Canvas och Moodle av vad för funktionalitet respektive gränssnitt erbjuder, samt vilka möjligheter som finns för att importera data via Canvas REST API och Moodle Web Services API. Jämförelsen bygger på en komparativ metod och är baserad på åtta kriterier som kan tänkas ingå i en seminarieövning. Dessa kriterier testades via respektive lärplattforms gränssnitt, samt via verktyget Postman genom API-anrop bestående av testdata för att undersöka respektive API:s funktionalitet och möjlighet till dataimport. Ytterligare genomfördes ett tredje jämförande av vilka skillnader och/eller likheter som finns mellan Canvas LMS REST API och Moodle Web Services API.Resultatet av studien visade att Canvas via dess REST API kan importera alla önskade kriterier medan Moodle:s API Web Services i dagsläget inte innehåller funktionalitet för att importera några av kriterierna. Därmed genomfördes även en jämförelse av kriterierna via respektive lärplattforms grafiska gränssnitt för att studera om funktionaliteten fanns via gränssnittet. Resultatet av jämförelsen visade att både Canvas och Moodle via dess grafiska gränssnitt klarar av att genomföra alla åtta kriterier. Vidare visar resultatet av studien att Canvas REST API från ett tekniskt perspektiv är mer utvecklat än Moodle:s Web Services REST API.

Syftet med denna uppsats är att få en insikt i hur informationssäkerhetsarbetet påverkas av Bring Your Own Device (BYOD) i kombination med cloud computing. Författarna har kommit fram till sin slutsats genom att utföra intervjuer på två olika verksamheter samt en enkätundersökning som sedan har analyserats med aktuell teori. Utifrån detta har en kravspecifikation tagits fram som ett vägledande bidrag för organisationer.

Det har under flera århundranden pågått en process där människors arbetsplikt har ersatts av en efterfrågan av balans, meningsfullhet och kvalitet för individen på arbetet. Denna förändring har motiverat organisationer att utveckla sitt arbetsgivarvarumärke, då ”starka varumärken får sin kraft inifrån” (Parment, Dyhre & Lutz, 2017, s. 28) vilket gör att det krävs en konsekvent organisationsidentitet som har sin utgångpunkt i gemensamma värderingar och kommunikationsstrategier (Parment, Dyhre & Lutz, 2017, s. 13–30).

Värderingar som styrmedel innebär att ledningen styr organisationen med en utvald värdegrund för att uppnå uppsatta mål och skapa en önskvärd företagskultur. Tidigare forskning har visat att medarbetare som trivs och känner sig stolta över sin arbetsplats är en viktigare faktor för medarbetares motivation än vad ekonomiska förmåner är (Philipson, 2004, s. 56–58). Medarbetare som trivs och lever kulturen är ett viktigt strategiskt verktyg för att förankra kulturen inom organisationen (Falkheimer & Heide, 2007, s. 90–91). Både kommunikation och värderingar som styrmedel kan hjälpa organisationer, om de används på rätt sätt. Vi valde därför att utföra en fallstudie på en statligt ägd organisation, som kommer att vara anonym i studien. En innehållsanalys på insamlad empiri från observationer, intervjuer och enkäter utfördes för att studera den interna kommunikationen genom olika kommunikationskanaler, för att se om värdeorden uppfattas som genuina av medarbetarna och därmed fungerar som ett styrmedel.

Slutsatsen visar att organisationen inte använder värdeord som styrmedel fullt ut men att värdeorden påverkar det mellanmänskliga interna beteendet. Kommunikationskanalerna används parallellt för att maximera och anpassa effekten av kommunikationen men då beslut som tas inom organisationen går stick i stäv med värdeorden uppfattas kulturen inte som genuin och fungerar därför inte fullt ut som ett styrmedel, vilket det har möjlighet att vara.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys. Teorin utgörs av två svenska forskningsantologier om public relations respektive strategisk kommunikation, samt ett urval kritiskt problematiserande artiklar i ämnet. Efter en genomgång av den teoretiska litteraturen har de samtida forskningsperspektiven sammanfattats. Utifrån dessa har en idéanalysmall, en typologi, konstruerats med utgångspunkt i två idealtyper. Det förekom tydliga samband mellan de olika synsätten och hart när alla organisationer gick att placera i endera av de två idealtyperna. Samtliga forskningsperspektiv utom ett gick att hitta i materialet. Skillnaderna i synsätt gick att koppla till de olika organisationernas uppdrag och utformning. Organisationer med nya synsätt är överlag sådana som har tydliga behov av att effektivt kommunicera med omvärlden, medan de övriga organisationerna huvudsakligen har en informationsspridande funktion.

Marketers have come to realise that an abundance of potential customers can be reached through Facebook advertising. Although a new player, Instagram is quickly catching up to Facebook’s success with its native ads. Despite this, there is a scarcity in the amount of academic literature that explores the use of them. This thesis aims to rectify that, by contributing to the academic discourse surrounding Instagram ads.

Shownight, a live event promotion company, had yet to run ads on Instagram. Using split-testing, this thesis was aimed to figure out which ad features generated the highest click-through-rates. The tests were carried out through Facebook’s ad manager. Although a unique platform, functioning with both drawbacks and benefits, it provided this study with an efficient tool to split-test ads.

The results from this study demonstrated Instagram to be a suitable platform on which to advertise live events. Furthermore, the findings revealed targeting through lookalikes as well as behaviour, results in the highest click-through-rate. Moreover, using a video with 4 hashtags for lookalikes targeting, and an image with up to 3 hashtags for behaviour targeting, were the best ad set combinations. A call-to-action, portraying some degree of urgency, should also be employed within the caption.

Nevertheless, this study has its limitations. Including being restricted demographically, as well as being confined to Shownight’s target audience, and advertising content. Furthermore, Facebook’s ad manager poses its own limitations as a split-testing platform, in terms of even audience distribution. 

The Gender-in-Media Landscape Study (Vietnam) aims to inform the activities of the Southeast Asia Media Training Network by exploring gender equity in the media workplace. Towards this end, data was gathered through a broad survey and multiple focus group discussions.The survey found:

More women worked in the media than men, including in recent years increasing numbers in management positions. Balancing work demands with family pressures – which by far fall dispro- portionately upon women – was a significant challenge to many careers.Women and men worked across a wide range of roles and beats within the industry, with the main exception being relative dominance of male journalists in sport and science and technology reporting.

Media institutions followed legally-mandated leave requirements, including maternity leave. However, any further policies and operations in support of gender equity – such as some flexibili- ty in hours, or carer’s leave – were inconsistent, and generally ad-hoc or dependent on personal arrangements where they exist. They often don’t adequately meet staffing needs.

The great majority of respondents received at least some training in the past two years which was valued; the main complaint was the limited number of training sessions. Men had greater general access, although majorities of both genders received training. 

This report aims to provide Fojo and its project partners with data and perspectives on gender in the media workplace, which can help ensure gender is integrated throughout project activities. in Cambodia project partners are the Cambodian Centre for Independent Media (CCIM) and the Cambodia Communications Institute (CCI). 

The report includes a brief overview of Cambodia’s current political situation, national-level gender issues, and media industry, including the industry’s scale and levels of media freedom. This provides context to interpret the findings on gender dynamics within the media sector itself.

As described under ‘Methodology’ below, the data are both qualitative and quantitative, combining focus group discussions and an extended survey. The researchers hope the data can meet the goal of informing and supporting curriculum design and delivery, whether in ‘technical’ skills or in broader gender awareness and policy; and in supporting the gender policies of both partners and Fojo. 

It is with great pleasure that this volume Opportunities for Media and Information Literacy in the Middle East and North Africa is presented as Yearbook 2016 from the International Clearinghouse on Children, Youth and Media, at Nordicom. The Yearbook is published in cooperation with UNESCO and UNAOC. Opportunities for Media and Information Literacy in the Middle East and North Africa is the seventeenth Yearbook published by the Clearinghouse and fills a gap in the existing body of literature about the progress of media and information literacy work in different parts of the world. We believe it is of particular interest to shed light on a region, the MENA region, where young citizens’ engagement with media has been in focus in news reporting all over the world in recent years and awareness of MIL competencies is gaining ground.

This thesis aims to explore the video game medium in depth, to relate it to the stories foundon Internet communities about users’ gameplay experiences during burdensome moments inlife. To achieve that, the phenomena is explored through the lenses of Uses & Gratificationstheory by means of a netnography on the ‘/Persona 5’ official subReddit; interpreting, codingand analyzing all narratives that fit the criteria with the help of a proposed ‘USE’ system. Themodel is in charge of classifying the information into explicit displays of ‘Dissatisfaction’,‘Motivation’, ‘Immersion’ and ‘Emersion’. The resulting codification enabled the creation ofeight different types of reports among a sample of one-hundred threads, all in correlation withthe varied aspects of the game that act as categories. The data derived from the conclusions ofthis study shows that players are not motivated to use the video game for any other purposesthan mere entertainment. Yet, the immersive potential of the virtual world addressed theirdissatisfactions and made them emerge back to reality with, mostly, not-sought gratifications. Still, not all players were able to control their video game uses to regulate their emotions,further implying the importance to continue researching cases of media immersion toestablish guidelines of ethical design and appropriate production and consumption practices. 

In narrative-driven games, the story is an essential part of the gameplay, and understanding the story is of great importance. Given that what separates this genre from other storytelling media is interactivity, this thesis focuses on the elements in narrative-driven video games that effects the players' perception of narrative through interactivity. Using players' likes and dislikes from their previous experiences in narrative-driven games, this thesis aims to develop a heuristic approach for interactive narrative elements that offer the narrative through players' input to the game's system and create an effective gameplay experience that delivers the story to the players.

Information technology has been suggested to improve patient health outcomes and reduce healthcare cost. This study explored the business model and effects of collaborative innovation between caregivers and patients on healthcare delivery through remote patient monitoring by interviewing caregivers and surveying atrial fibrillation patients. Findings indicate that remote monitoring enhanced early detection of potential risks and quality of clinical decision-making with patients feeling more empowered and involved in their own care. The remote monitoring system which consisted of a home-based ECG and a web-based service and was offered free to patients, brought together caregivers, patients, service provider and the government as actors. The introduction of remote monitoring increased the workload of caregivers and facilitation of timely diagnostics and decision-making were not realized. IT is an enabler of innovation in healthcare, but it must be integrated into work processes with a viable business model to realize potential benefits and sustain it. 

Nowadays, virtually all industries are impacted by the digitalization of business enabled by information and communication technologies. Consequently, it is a major challenge to any business to increase its ability to innovate through information systems. However the effort and the investments of companies are extremely varied, they do not have the same level of maturity with respect to their innovation strategy. While some highly mature use effective approaches, others still act as novices or use inadequate practices. The question raised in this paper is how to evaluate the level of maturity of an organization with respect to information systems based innovation. Also, the question concerns the identification of the salient features of ICT centred innovation maturity models. Taking these issues into account, the paper makes the following contributions: (i) a review of sixteen innovation maturity models collected from the research and the practitioners community, gathering facts about the models and about their effectiveness; (ii) a comparative analysis of these models.

Today businesses are facing radical transformations through digitalization of services and products. Accordingly, their ability to innovate is increasingly linked to the capacity to innovate through information and communication technologies (ICTs). This article investigates the role of information systems (IS) as a key factor for innovation capacity. To this end, the article discusses an interpretive framework for understanding the degree of capacity of innovation through information systems (IS) reached by a given company and the contradictions that bound its evolution. An interpretive study is also presented, where the framework has been applied to seven French companies from various industries. Consistently with the framework, the interviews address process areas and practices related to three core categories: management, innovation engineering and support. The study reveals seven fundamental contradictions that can explain the main tendencies observed across the companies.

Current changes in the media industries not only provide a range of new business opportunities for entrepreneurial start-ups, they also force legacy media firms to engage in corporate entrepreneurship and (re-)develop their entrepreneurial orientation as part of their strategic renewal. In recent years, media entrepreneurship has emerged as an area of study within media business studies, but it still lacks theoretical anchoring. While in mainstream entrepreneurship research entrepreneurial orientation (EO) has developed into a highly prominent theoretical concept, it has been largely overlooked for the study of media firms to date. This paper introduces entrepreneurial orientation to media business studies. It characterizes EO’s different dimensions and reviews relevant studies, and then illustrates the dimensions of the EO concept by drawing on the case example of a European online publisher. The case shows how different dimensions of EO are at play in the media firm and how the relevance of these dimensions is not stable over time, but in constant flux. Such process perspective on EO is outlined as a major future research opportunity for media entrepreneurship studies.

This editorial reviews current research about media entrepreneurship and introduces the four papers published in this special issue. These papers move the emerging academic field of media entrepreneurship forward by outlining the relevance of context for enhancing our understanding of entrepreneurial phenomena, by introducing the theoretical concept of ‘entrepreneuring as emancipation’, by analyzing the institutionalization of media entrepreneurship education, and by categorizing different investment types in corporate entrepreneurship. The editorial concludes by calling for continuing efforts to theory-building to further develop the field.

In this chapter, we argue that well-conducted qualitative research can play an important role in advancing the field of media management through theory building. We outline and compare different perspectives to qualitative research and how these can be used in terms of sampling, data collection and analysis. We also introduce relevant criteria to assess the quality of qualitative research and present some ethical considerations.

Den här studien undersöker förhållandena för att inkludera bloggar i svenska folkbibliotekens kataloger. Varför förvärvas bloggar som blivit böcker, men inte bloggarna själva?

Studien söker förståelse för och diskuterar de hinder och möjligheter som påverkar en inkludering av bloggar i katalogerna.

Den teoretiska basen består av ett postmodernt perspektiv på biblioteken, och en jämförelse mellan olika sätt att se på folkbibliotekens uppdrag.

Studien använder en blandad metod och kombinerar djupare intervjuer för att få insikt i folkbiblioteken, med en enkätstudie riktad till svenska folkbibliotekarier. Frågorna handlade om attityder gentemot bibliotekens uppdrag, bloggen som medieformat, och hur en inkludering av bloggar i bibliotekskatalogen skulle påverka biblioteket idag och i framtiden.

Studien fann att bloggens materialitet medför hinder som behöver överbryggas för att en inkludering ska vara möjlig, och uppdragen folkbibliotekarierna håller viktiga gynnar en inkludering av bloggar.

This study investigates the Usability of the podcast service User Interface (UI) of the iOS app Aftonbladet. The method used originates from a heuristic evaluation technique where semi- structured interviews were conducted with users of the podcast service to explore the usability and to find usability problems. The conducted interviews determined that there existed usability problems with the UI and thus, usability heuristics have been violated in the UI.

Nielsen’s Ten Usability Heuristics for User Interface Design and Nielsen’s Severity Ratings for Usability Problems are applied to the interview answers for evaluating the usability of the podcast service UI.

The heuristics that are interpreted as being of critical importance are:

• Heuristic 3. User Control and Freedom 
• Heuristic 4. Consistency and Standards 
• Heuristic 5. Error Prevention 
• Heuristic 6. Recognition rather than Recall 
• Heuristic 7. Flexibility and Efficiency of Use 
• Heuristic 8. Aesthetic and Minimalist Design 
• Heuristic 10. Help and Documentation   

Three out of the ten heuristics were not of critical importance: 

• Heuristic 1. Visibility of System Status 
• Heuristic 2. Match Between System and Real World 
• Heuristic 9. Help Users Recognize, Recover and Diagnose from Errors 

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att väga in i ett beslut om övergång till molnbaserade affärssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjänster generellt och sedan jämfört den med empiri från respondenter med erfarenhet av molnbaserade affärssystem. På så sätt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den är applicerbar på vår studie. Vi kom fram till att det framförallt är aspekter rörande säkerhet, ekonomi och affärsstrategi som kunder bör vara medvetna om när de planerar en övergång till molnbaserade affärssystem. Rörande säkerhet fann vi att det är viktigt att tänka på hur den fysiska lagringen sker och säkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den säkerhetskopieras samt vem som äger datan. Ekonomiskt kan beslutet om en övergång påverkas av molntjänsters olika prismodeller, hur kostnader skiljer sig mot lokalt installerade system samt potentiellt dolda kostnader. Slutligen kan det affärsstrategiskt finnas avgörande aspekter i hur system interagerar med varandra, hur anpassad en tjänst är till mobila enheter samt att molntjänster enkelt kan skalas upp i storlek vid behov.

Den svenska kvinnorösträttskampen har osynliggjorts i den nationella historieskrivningen om demokratiseringsprocessen. De engelska suffragetternas kamp är känd, och hur de offrade sina kroppar för rösträtten. Men de svenska rösträttskvinnorna offrade också sina kroppar för rösträtten i en nära 20 år lång kamp med hårt motstånd. Det är en förvånansvärt okänd och oberättad historia - trots att rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap. Här berättas storyn om "Landsföreningen för kvinnas politiska rösträtt" och dess ledare Signe Bergman.  

The aim of the study is to contribute with insights into knowledge sharing and knowledge retention and to understand how three government agencies maneuver within these areas. Through nine semi-structured interviews with employees, and analysis of documents from the three government authorities, we have gathered information about how employees view knowledge, store it and what challenges there are in keeping it within the organization. We also ask in what respect they consider themselves and the management responsible for enabling knowledge sharing and knowledge retention.

In a knowledge-driven age, the need to manage and retain knowledge in organizations is crucial. Previous research suggests that increased mobility in the labor market poses challenges for sharing and retaining knowledge in organizations.

The results show that factors regarding organizational culture, as well as the responsibility of individuals, impact how and how well organizations retain knowledge. When knowledge isn’t prioritized throughout the organization, we see it in deficient routines and systems for knowledge retention and sharing, which in turn can impact how individuals manage knowledge. A lack of individual responsibility can also, despite a functioning system and established routines, lead to organizations not being able to retain knowledge.

Some of the most perceptive contributions to the geographic study of media and communication have been in areas of landscapes studies and geohumanities. To bring landscape and geohumanities insights together more explicitly with communication and media, this progress report draws on George Revill’s concept of an ‘arc of sound’, expanding the concept’s scope to an arc of communication – a dynamic trajectory connecting one vantage point to another through various translations and shifts. It is a mix of integration and translation that forms its own space, place and time, integrating elements of embodied performance, multiple sensory modalities, temporality, absence and excess. Arcs of communication often depend on collaboration and can produce transformations of identity. The concept of the arc of communication enables discovery of numerous threads connecting landscape studies to geohumanities while deepening geographical understandings of media and communication.

Maps showing immigration into Europe are a potential source of journalistic bias. Limited time and funding to create maps of migration can lead to dependence on data from institutions dedicated to controlling migration, in effect promoting a logic of surveillance directed at immigrants rather than a logic of hospitality based on respect for human rights. There are organizational and logistical barriers to overcome if migration is to be portrayed in ways that support thoughtful, democratic, rights-based deliberation but efforts need to be made to map migration in ways that reveal the geographical experiences of individual immigrants including their movement paths and the risks they face. This article examines unusual maps of migration, drawing on examples from news media as well as from non-governmental organizations, research teams, book authors, private companies, and entertainment media based in several European countries. The examples provide a foundation for concrete recommendations regarding the responsible use of cartographic visualization as a component of immigration news.

We call for a fundamental restruc turing of research paradigms in geography and media/communication studies to form a bridge between core concerns of the 2 disciplines. This endeavor responds to contemporary historical changes: mediated/mediatized mobility, technological convergence, interactivity, new communication interfaces, and the automation of surveillance. Long-standing concern with a set of issues we call representations, textures, structures, and connections provides a foundation for this interdisciplinary bridge. Integrating these concerns would produce a semi autonomous field, manifested through collaborations between geographers and media theorists.

Disconnection is a research topic that attracts increasing amounts of attention. However, there is a lack of research on how different forms of disconnection are related to the production of space and place. This chapter introduces the volume Disentangling: The Geographies of Digital Disconnection, which gathers 12 chapters from different disciplines. Bringing together key insights from the chapters, this introduction overviews the research terrain and presents an agenda for research into the geographies of digital disconnection. It discusses (1) the power geometries of (dis)connection; (2) the existential issues stemming from digitally entangled lives, and (3) how the ambiguities of (dis)connection are accentuated and exposed in time-spaces of social disruption (e.g., during the COVID-19 pandemic). The chapter also proposes disentangling as a complementary term for contextualizing issues of (dis)connection from a social and spatial perspective. Disentangling is ultimately a matter of rethinking and reworking the entangling force of connective media. 

This study investigated ChatGPT’s Python code generation capabilities with a quasi-experiment and a case study, incorporating quantitative and qualitative methods respectively. The quantitative analysis compared ChatGPT-generated code to human-written solutions in terms of accuracy, quality, and readability, while the qualitative study interviewed participants with varying levels of programming experience about the usability of ChatGPT for code generation. The findings revealed significant differences in quality between AI-generated and human-written solutions but maintained overall similarities in accuracy and readability. The interviewees reported that ChatGPT showed potential for generating simple programs but struggled with complex problems and iterative development, though most participants were optimistic about its future capabilities. Future research could involve larger samples, more programming languages, and increased problem complexities. 

SYFTE: Uppsatsens syfte är att undersöka drivkrafterna bakom företags miljö- och hållbarhetskommunikation. Vi vill även visa på betydelsen av trovärdighetsfrågan i relation till kommersiella intressen och hur den påverkar kommunikationen. Studien fokuseras till Max och Saltå Kvarns avsändarperspektiv med avsikt att jämföra och kontrastera hur företagen kommunicerar sina miljöidentiteter.TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på CSR, Miljöidentitet och Miljö- och hållbarhetskommunikation med begreppen trovärdighet, transparens och tonalitet. METOD: Jämförande fallstudie och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på företagen. SLUTSATSER: Max och Saltå Kvarns olika utgångslägen är den största bidragande orsaken till skillnaderna mellan företagens miljö- och hållbarhetskommunikation och påverkar både drivkrafterna samt miljöidentiteternas utformning. Max som miljöanpassad snabbmatsaktör och Saltå Kvarn som drivs av ekologisk och biodynamisk framställning uttalar visionära miljö- och hållbarhetsmål. Båda företagen strävar efter dialogorienterad miljö- och hållbarhetskommunikation och undviker marknadsföring i form av köpt medialt utrymme. Istället används informella kanaler i olika utsträckning. Saltå Kvarn möter sina intressenter genom sociala medier som ett ”cocktailparty” medan Max främst vill berätta sin ”story” i restaurangerna och i anslutning till politiska sammanhang. Gemensamt för både Max och Saltå Kvarn är att deras miljö- och hållbarhetskommunikation kan ses som legitimitetsåtgärder som möjliggör företagens expansionsfaser.

Utifrån dagens mediesamhälle är intryck och föreställningar hur vi bör vara konstanta, inte minst med könsnormer och andra inflytelserika normer. Huruvida just kön representeras i media skapar stora referensramar till hur normer kring dessa blir till. I följande undersökning är jag således intresserad av att se hur politiska partier i sin marknadsföring och politisk kommunikation förhåller sig till rådande könsnormer; syftet med studien är därmed att undersöka hur politiska partier konstruerar föreställningar om kön i deras kampanjmaterial till riksdagsvalet 2022. Studien har följaktligen avgränsats genom att undersöka valaffischer från de två dominerande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, som inför valet även innehav de statsministerkandidater som var aktuella att leda Sverige. Undersökningen genomfördes med en visuell textanalys där affischernas interaktion, distans och komposition undersöktes utifrån en symboliskt makt- och könsaspekt. Studien lutade således mot en feministisk teoretisk grund, där resultatet visar att partierna i sina valkampanjer anspelar på ett manligt genusuttryck för att lyfta fram sina starka ledare.

Denna studie argumenterar för att dagens mediesamhälle fungerar som en hybrid, där sociala medier och traditionella medier lever och verkar i symbios. Det som får tillräckligt stor spridning på sociala medier kan påverka nyhetsdagordningen och därmed vad allmänheten anser vara viktigt för tillfället. Detta är betydelsefullt för biståndsorganisationer som, för att kunna nå ut till många och öka chanserna till att samla in pengar, är i behov av att deras sak får plats på dagordningen. Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av samtliga publicerade videoklipp av Sverige för UNHCR på Facebook under 2015. Variablerna baserades på teorier om viralitet, som ursprungligen har utvecklats inom marknadsföring. Där ingick teori om social delning av känslor, social nätverksteori, self-determination theory samt marknadsföringsmodellen ”the Dragonfly effect”. Studien visade hur teorierna kunde utnyttjas även i detta sammanhang, om de anpassades utifrån kontexten. Resultatet visade att the Dragonfly effect tycks vara en lämplig modell i denna kontext. Videon ”Search for Syria” utmärkte sig i detta urval, genom att ha högst antal visningar kombinerat med en förhållandevis hög andel användarresponser, som bidrar till spridningen. Alla fyra steg inom Dragonfly-modellen kunde identifieras i denna video, vilket indikerar att detta är en lämplig modell för att öka chansen till spridning i denna kontext. Studien fann också att urvalet av videoklipp generellt inte var konstruerade på ett sätt som uppmuntrar till spridning. Vidare noterades att starka känslomässiga inslag, så som provokativa och obehagliga scener, förekommer mer i videor som fått flest visningar. Samtidigt tycks videoklipp med en större andel positiva och hoppfulla inslag få större användarrespons i form av ”gillningar”, kommentarer och delningar.

Kommunikation är en förutsättning för att organisationer ska fungera och sätten att kommunicera på har utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Med det stora utbudet av kommunikationskanaler som finns idag kan det vara svårt att veta vilken kommunikationskanal som lämpas i olika situationer. Den här rapporten baseras på en fallstudie där den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera beroende på vilken kommunikationskanal som användes vid nyhetsspridning. Tidigare forskning har studerat hur valet av kommunikationskanal kan påverka kommunikationseffektiviteten ur olika perspektiv, men inte då informationstypen är en nyhet. Därför ansågs det intressant att studera hur olika kommunikationskanaler påverkar kommunikationseffektiviteten vid nyhetsspridning.

Syftet med studien var att lyfta fram och beskriva hur kommunikationskanaler påverkar den upplevda kommunikationseffektiviteten, när informationstypen är en nyhet. För att uppnå syftet skulle följande forskningsfråga besvaras:

• Vilka för- och nackdelar upplever anställda med kommunikationskanaler gällande kommunikationseffektiveten vid nyhetsspridning på ett stort nationellt företag?

Teorier som användes för att uppnå syftet med studien var Media Richness Theory och Osgood och Schramms cirkulära kommunikationsmodell. Teorierna har använts för att förklara hur nyhetsspridning sker på fallföretaget och för att belysa och eventuellt förklara upplevda problem i samband med nyhetsspridningen.

Data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandet av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att det upplevdes för- och nackdelar med samtliga kommunikationskanaler, samt att den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera, beroende på vilken nyhetstyp som kommunicerades via kommunikationskanalerna. När resultatet ställdes mot forskningsfrågan och det teoretiska ramverket visade det sig att upplevda för- och nackdelar med kommunikationskanalerna, var kopplat till huruvida nyhetstypen är rutin- eller icke rutinmässig och hur den matchas med en rik eller fattig kommunikationskanal, vilket Media Richness Theory också förklarar.

Slutsatsen av studien visade att nyhetsspridning som sker face to face och via telefon möjliggör interaktion och förmedling av känslor i realtid, men där känslor inte upplevs förmedlas lika bra via telefon som face to face, de många signalerna kan dessutom upplevas som överväldigande. Mejl, anslagstavla och intranät är tidsmässigt effektivt och plats och tids oberoende i olika grad. Däremot är möjligheten till interaktion och förmedling av känslor begränsad. Resultatet tyder på att kommunikationskanalernas för- och nackdelar verkar vara kopplat till huruvida kommunikationskanalerna upplevs som lämpliga för att förmedla olika typer av nyheter. Rika kommunikationskanaler upplevs som effektiva för att förmedla icke rutinmässiga nyheter och mindre rika kanaler upplevs som effektiva för att förmedla rutinmässiga nyheter.

Problemformulering: #Metoo-kampanjen blev kanske bland det mest omtalade fenomenet under året 2017. För många människor utgör medier den viktigaste kontakten med vad som händer i världen. Men vilken bild av kampanjen är det svenskarna har fått förmedlad till sig utifrån de svenska tidningarna? Hur väljer de största rikstäckande tidningarna att gestalta kampanjen?
Syfte: Syftet med studien är att granska gestaltningen inom #metoo-kampanjens nyhetsrapportering under perioden 15 oktober 2017 till 15 november 2017.
Metod och material: E n kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 133 analysenheter från Sveriges största morgon- (Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) och kvällstidningar (Expressen och Aftonbladet).
Huvudresultat: Genom arbetet med denna studie har vi nått resultatet gällande gestaltningar som framkommer i morgontidningarnas och kvällstidningarna nyhetsrapportering angående #metoo-kampanjen. Gestaltningarna som framträder i studien och analysen är: sakgestaltning, konfliktgestaltning, gestaltning som mänskligtintresse, moralgestaltning samt ansvarsgestaltning. Hur morgontidningarna och kvällstidningarna skiljde sig åt i gestaltandet av #metoo-kampanjen var till störst del i förekomsten av källor. Sakgestaltning och mänskligt intressegestaltning förekom mest procentuellt bland undersökningsenheterna.

Sustainable Journalism has been developed and advocated by Peter Berglez, Ulrika Olausson and Mart Ots to respond to present and future global sustainability challenges as well as future sustainability of journalism. The relevance and contribution of Sustainable Journalism as a concept and practice is twofold. First, the concept refers to a journalism that integrates the three sustainability dimensions and does not isolate environmental issues from social and economic conditions. Second, Sustainable Journalism also addresses two intertwined challenges of our time: the sustainability crisis of society and the sustainability crisis of journalism itself. Having been developed in the north and still in its epistemological infancy, we found a need to explore its various dimensions and applications further in the south. Consequently, we critically explored how sustainable journalisms hould be defined and practised in sub-Saharan Africa. Stakeholder discussions were held with journalists, news editors and representatives of media development organisations in Nigeria, Ghana, Liberia, and Kenya to ascertain what they made of Sustainable Journalism and its application in SSA. With the trend of political actors dominating media ownership, resulting in limited editorial independence and polarized media; and insufficient financial sustainability connected to poor quality reporting, among others, we propose that sustainable Journalism should be context driven. Consequently, all media environments should be encouraged to tailor their own way of practicing Sustainable Journalism based on their unique social, environmental and economic circumstances. We also suggest the establishment of a Sustainable Journalism Partnership in sub-Saharan Africa to enhance the development and implementation of the concept.

In sub-Saharan Africa, Fojo Media Institute, Wits Journalism and four other organisations are jointly promoting independent journalism and protecting the space for civil society organisations and human rights defenders in the CHARM programme. Bringing together academics, media practitioners and researchers from four universities in South Africa and Sweden, the main objective of this policy brief is to introduce the concept of sustainable journalism, defining what the concept could entail in sub-Saharan Africa and investigating the implications for media development in this context. Stakeholder discussions on the subject matter were held with relevant media actors in four countries within sub-Saharan Africa. The findings, which provide clear policy recommendations, are shared in this report.  

As museums face conflicting demands on maintaining and caringfor their collections, opening for visitor engagement, and beingmore inclusive in their practice, new approaches are needed tomuseum work. This article introduces a democratic and inclusiveapproach focusing on the relational properties of the artefact–the Method of the Thing (Tigenes Metode). We use interviewswith different museum professionals in Sweden. The methodallows knowledge to emerge from the convergence of differentactors within and outside the museum who negotiate theirexpertise, (professional) roles and technical infrastructure of themuseum by foregrounding the object rather than the curators’story. We use the encoding/decoding model to discuss thestrengths and weaknesses of the method where centring theobject allows for a process of democratisation and polyvocality totake shape, thus allowing divergent narratives to emerge.

Idag implementeras övervakningstjänster allt mer i olika verksamheter, särskilt inom transportbranschen. Implementeringen av övervakningstjänster möjliggör en bättre säkerhet och effektivare arbetsgång i form av att man som företag kan se bränsleförbrukning, lastbilars position och planera rutter utifrån leveransplats. Vi ville få kunskap om hur man övervakar anställda inom andra branscher och hur de anställda reagerar på övervakningen och utförde därför en bakgrundsundersökning där vi läste olika fallstudier från bland annat hemtjänsten, försäljningsbranschen och grundskolan. Vår frågeställning blev var går gränsen för acceptabel övervakning? Vi besvarade den genom att utföra intervjuer i två omgångar med tio respektive sex chaufförer som körde för företag i Bohuslän samt via en bakgrundsundersökning. Några chaufförer hade kort arbetserfarenhet och några längre, några chaufförer arbetade för större företag och några för mindre. På så sätt kunde vi se om deras svar skiljde sig utifrån antal år i branschen och eller storlek på företag. Resultatet av intervjuerna jämfördes därefter med bakgrundsundersökningen och resultatet vi kom fram till var att lastbilschaufförer numera accepterar att de blir övervakade via positioneringstjänster för att det leder till en effektivare ruttplanering. Chaufförerna anser även att det är bra att deras chefer kan se hur de kör. Genom att kunna se över sin förbrukning och hur man kör så möjliggörs en körstil som innebär mindre drivmedelsutgifter för företaget. Chaufförerna som arbetar i Bohuslän är också väl medvetna att tjänsterna krävs för att kunna konkurrera med utländska åkerier som kör för en billigare kostnad.Chaufförerna tyckte också att så länge övervakning var av relevant karaktär som driver företaget i rätt riktning anses det vara i sin ordning. Med relevant karaktär menade chaufförerna att företaget övervakar hur deras arbete flyter på och hur man kan effektivisera företaget utan att kränka deras personliga integritet. Efter vi jämfört våra intervjusvar med den bakgrundsundersökning vi utfört så kom vi fram till att. Lastbilschaufförer generellt sett har mer lojala åsikter för sitt företag än övriga yrken som vi haft med i vår undersökning.Nyckelord: Övervakning, lojala arbetare, IT-system, konkurrens

This study deals with the issue of migrants and their use of media to facilitate integration and negotiate nostalgia, identity and other social factors that ensue during the analysis of six selected Nigerian migrants in Stockholm.

By means of a two-step ethnographic approach the empirical material is obtained from documented media use logs and semi-structured interviews of six Nigerian informants in Stockholm. This study sets out to discover the social factors that influence or shape the media practices of Nigerian migrants; furthermore, to understand the concept of nostalgia, integration and more descriptive concept of media use from the perspective such as: the number of years the participants have lived in Sweden, gender and ethnicity.

The results show the motivation behind the media use of participants with emphasis on how Nigerian migrants use media in terms of type of medium used and frequency of use.

Additionally, results show how social factors such as: ethnicity, gender, education, work and the number of years lived in Sweden play a role in influencing the media practices of the selected Nigerian migrants in Stockholm while likewise exhibiting a difference in the media practices of participants who have lived in Sweden for the same number of years. In conclusion, results display how the in number of years lived in Sweden in addition to other individual factors played a role in the media use of the participants. The results also show how the participants use media to negotiate nostalgia and ethnic identities.

En undersökning av byrån Mustasch utifrån identitet, profil och image som sedan kopplats samman med teorier gällande legitimitet och reputation management. Metoderna för denna undersökning var en kvantitativ innehållsanalys samt enkät med utrymme för kvalitativa tolkningar. Undersökningen visade att Mustasch har ett starkt varumärke och bygger upp det med hjälp av samtliga delar i teorin, med visst utrymme för utveckling.

Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.

Här ger arton forskare som alla varit doktorander till professor Karin Aronsson sin beskrivning av olika former av vardagliga fenomen. Det handlar om hur människor i olika sammanhang samspelar och skapar mening. Gemensamt för de författare som bidrar i boken är att de är eller har varit doktorander vid Institutionen Barn och tema Kommunikation, vid Linköpings universitet. Sedan mitten av 1980-talet har institutionen erbjudit en dynamisk forskningsmiljö för personer med intresse för samtal, kulturella uttryck och socialt liv i och utanför institutionella sammanhang.

Denna kvalitativa studies syfte är att fördjupa kunskapen om hur bibliotekspersonal väljer böcker till sagostunder för barn i åldern 3-6 år, samt vilka idéer och värderingar som påverkar bokvalet. Bakgrunden till frågeställningarna tar avstamp i den litteraturdidaktiska diskussionen om kvalitetslitteratur samt FN:s barnkonvention. Det empiriska materialet utgörs av tre observationer av sagostunder samt fyra semistrukturerade intervjuer med bibliotekarier på fyra olika folkbibliotek i en kommun. Materialet har analyserats med tematisk analys, med Catarina Erikssons fyra idealtyper över olika synsätt på barnbiblioteket som teoretiskt ramverk. Studien tyder på att bibliotekarier främst hittar böcker till sagostunderna genom hantering av barnböcker i det dagliga arbetet, browsing i bibliotekets hyllor och genom tips från kollegor. Personlig smak, variation, representation samt barngruppens sammansättning visar sig vara viktiga överväganden som bibliotekarierna förhåller sig till i samband med bokvalet. De mest framträdande idealtyperna i vårt material är den musiska och den egaliserande. Barn är sällan direkt delaktiga i urvalsprocessen, men ofta indirekt delaktiga genom att deras reaktioner och preferenser tas tillvara. 

The topic of this bachelor thesis is the promotion of easy-to-read fiction for 10-12 year old children in public libraries. The number of easy-to-read fiction books is increasing on the book market. This can be expected to affect the public library. The hypotheses for the study are: 1) Public libraries expose easy-to-read fiction and use it in their reading promotion activities and, 2) The acquisition of easy-to-read books and the use of easy-to-read books in reading promotion activities have increased over the last five years. A self-completion questionnaire was distributed to 44 public libraries in Sweden. The response was analyzed using quantitative data analysis, qualitative data analysis and content analysis. The analysis show that public libraries expose easy-to-read fiction and it is included to a great extent in book talks. An increase in the acquisition of easy-to-read books has been experienced as well as in the extent to which they are recommended to readers.