Endre søk
Begrens søket
278279280281282283284 14001 - 14050 of 15483
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 14001.
    Tydén, Mattias
    Institutet för Framtidsstudier.
    "Omvärldens handlingsförlamning bidrog till Förintelsen"2007Inngår i: Tvärsnitt. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskningArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14002.
    Tydén, Mattias
    Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, Uppsala.
    Palestinier1989Inngår i: Det mångkulturella Sverige: En handbok om etniska grupper och minoriteter / [ed] Ingvar Svanberg & Harald Runblom, Stockholm: Gidlunds förlag, 1989, s. 289-292Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14003.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    ”Rasbiologi och andra rasismer”1996Inngår i: Folkets historia, nr 4, s. 51-63Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14004.
    Tydén, Mattias
    Institutet för Framtidsstudier.
    Recension av: Anders Jarlert, Judisk "ras" som äktenskapshinder i Sverige2007Inngår i: Scandia. Tidskrift för historisk forskning, nr 1Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 14005.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Recension av: Gunnar Richardson, Beundran och fruktan. Sverige inför Tyskland 1940-19421998Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, nr 3, s. 447-450Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 14006.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Recension av: Michal Bron (ed.), Jews and Christians. Who is your neighbour after the Holocaust1997Inngår i: Acta Sueco-Polonica, nr 6, s. 115-117Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 14007.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Religionsmöten i Sverige förr och nu1993Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14008.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Samlingsrecension av: Atina Grossmann, Reforming sex. The German movement for birth control and abortion reform 1920-1950; Hertha Hanson, Alkemi, romantik och rasvetenskap. Om en vetenskaplig tradition; Åke Holmberg, Världen bortom västerlandet II. Den svenska omvärldsbilden under mellankrigstiden; Stefan Kühl, The Nazi connection. Eugenics, American racism and German National Socialism; Maria Sophia Quine, Population politics in twentieth-century Europe1997Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, nr 3, s. 532-537Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 14009.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Samlingsrecension av: Birgitta Svensson, Bortom all ära och redlighet. Tattarnas spel med rättvisan; Gunborg A. Lindholm, Vägarnas folk. De resande och  deras livsvärld1996Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, nr 4, s. 592-595Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 14010.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    ”Sexualitetens sociala ingenjörer?”: Recension av: Lena Lennerhed, Sex i folkhemmet: RFSU:s tidiga historia2002Inngår i: Netværk for nordisk velfærdsstatshistorie: Nyhedsbrev, nr 20Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 14011.
    Tydén, Mattias
    : Linköpings universitet, Avdelningen för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK.
    Skenhängningen i Tvååkers kyrka2012Inngår i: Människans kunskap och kunskapen om människan: En gränslös historia / [ed] Maria Wallenberg Bondesson m.fl., Lund: Sekel Bokförlag , 2012, s. 202-215Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14012.
    Tydén, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skenhängningen i Tvååkers kyrka2012Inngår i: Människans kunskap och kunskapen om människan: En gränslös historia / [ed] Maria Wallenberg Bondesson, Orsi Husz, Janken Myrdal & Mattias Tydén, Lund: Sekel , 2012, s. 202-215Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det evigt mänskliga  finns det något sådant? Eller är människan alltid en produkt av sin samtid? Den som studerar historia stöter snart på dessa frågor. I denna bok  med 14 fristående kapitel  skriver humanister och naturvetare om människans villkor i en föränderlig värld, och om hur kunskapen om människan kan för medlas. Kronologiskt omfattar texterna ämnen från förhistoria till nutid. Samman

  • 14013.
    Tydén, Mattias
    Institutet för framtidsstudier, Stockholm.
    Staten och våra gener2006Inngår i: Den kreativa staten: Framtidspolitiska tendenser / [ed] Torbjörn Lundqvist, Stockholm: Institutet för Framtidsstudier , 2006Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14014.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Sterilisering och socialpolitik: Operationalisering av ett forskningsproblem2001Inngår i: Rapporter til Det 24. Nordiske Historikermøde, Århus 9.-13. august 2001: Bd 2,Frihed, lighed og tryghed : velfærdspolitik i Norden / [ed] Hilda Rømer Christensen, Urban Lundberg & Klaus Petersen, Århus: Jysk Selskab for Historie , 2001, s. 108-139Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14015.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    ”Steriliseringspolitiken: När svensk historia blev en världsnyhet”1998Inngår i: Aktuellt om historia, nr 1, s. 7-13Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14016.
    Tydén, Mattias
    Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, Uppsala.
    Svensk antisemitism 1880-19301986Bok (Annet vitenskapelig)
  • 14017.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    ”Svenska kyrkan och nazismen”1998Inngår i: Svensk kyrkotidning, Vol. 94, nr 27-28, s. 325-327Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14018.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Sverige inför Förintelsen1997Inngår i: Förintelsen: Utrotningen av Europas judar / [ed] Anne Grynberg, Stockholm: Berghs förlag , 1997, s. 133-149Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14019.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Särskilt yttrande av experten Mattias Tydén1999Inngår i: Steriliseringsfrågan i Sverige 1935-1975. Ekonomisk ersättning: Delbetänkande av 1997 års steriliseringsutredning, Stockholm: Socialdepartementet , 1999, s. 182-183Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14020.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    The exchange of ideas: Science, technology and social movements1997Inngår i: Sweden and Britain: A thousand years of friendship, Stockholm: Svenska Institutet , 1997, s. 45-65Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14021.
    Tydén, Mattias
    Institutet för framtidsstudier, Stockholm.
    The Scandinavian States: Reformed Eugenics Applied2010Inngår i: The Oxford Handbook of the History of Eugenics / [ed] Alison Bashford & Philippa Levine, Oxford & New York: Oxford University Press, 2010, s. 363-376Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 14022.
    Tydén, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    ”Vi behöver inte apologetik: [replik till Anders Jarlert]1998Inngår i: Svensk kyrkotidning, Vol. 94, nr 42, s. 519-520Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14023.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Institutet för framtidsstudier, Stockholm.
    Andersson, Lars M
    "Historikerna och moralen"2007Inngår i: Sverige och Nazityskland: Skuldfrågor och moraldebatt / [ed] Lars M Andersson & Mattias Tydén, Stockholm: Dialogos Förlag, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14024.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, Uppsala.
    Blanck, Dag
    ”Becoming Multicultural? The Development of a Swedish Immigrant Policy"1995Inngår i: Welfare States in Trouble: Historical Perspectives on Canada and Sweden / [ed] J.L. Granatstein & Sune Åkerman, Umeå & Uppsala: Swedish Science Press, 1995, 2Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14025.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, Uppsala.
    Blanck, Dag
    ”Becoming Multicultural? The Development of a Swedish Immigrant Policy"1994Inngår i: Welfare States in Trouble: Historical Perspectives on Canada and Sweden, North York, Ontario: Swedish-Canadian Academic Foundation , 1994, 1, s. 57-70Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14026.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Broberg, Gunnar
    ”Braskande rubriker: Kommersiell logik styrde debatten om sterilisering”1998Inngår i: Dagens Nyheter (Kultur), nr 7 novemberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14027.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Broberg, Gunnar
    "Eugenics in Sweden: Efficient Care"1996Inngår i: Eugenics and the Welfare State: Sterilization Policy in Denmark, Sweden, Norway, and Finland / [ed] Gunnar Broberg & Nils Roll-Hansen, East Lansing: Michigan State University Press, 1996, 1, s. 77-149Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14028.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Broberg, Gunnar
    ”Eugenics in Sweden: Efficient Care”2005Inngår i: Eugenics and the Welfare State: Sterilization Policy in Denmark, Norway, Sweden, and Finland / [ed] Gunnar Broberg & Nils Roll-Hansen, East Lansing: Michigan State University Press, 2005, 2, s. 77-149Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14029.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Broberg, Gunnar
    "Introduction": [Theme issue: Scandinavian Eugenics]1999Inngår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 24, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 14030.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Broberg, Gunnar
    ”När svensk historia blev en världsnyhet: Steriliseringspolitiken och medierna1998Inngår i: Tvärsnitt. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, Vol. 20, nr 3, s. 2-15Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14031.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Hedin, Marika
    ”Inledning: Sociala kategoriseringar - historikerns och historiens”1998Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, nr 4, s. 485-495Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 14032.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Institutet för Framtidsstudier.
    Lundberg, Urban
    ”Stat och individ i svensk välfärdspolitisk historieskrivning”2008Inngår i: Arbejderhistorie: tidsskrift for historie, kultur og politik, ISSN 0107-8461, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 14033.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, Uppsala.
    Svanberg, Ingvar
    ”Efterskrift: Zigenare, tattare och svensk rashygien”1990Inngår i: Zigenarnas holocaust / [ed] Jahn Otto Johansen, Stockholm & Stehag: Symposion Brutus Östlings bokförlag, 1990, s. 153-179Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14034.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, Uppsala.
    Svanberg, Ingvar
    ”I nationalismens bakvatten: Hur svensken blev svensk och invandraren främling”1994Inngår i: Bryta, bygga bo: Svensk historia underifrån, / [ed] Gunnar Broberg, Ulla Wikander & Klas Åmark, Stockholm: Ordfront förlag, 1994, s. 221-249Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14035.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, Uppsala.
    Svanberg, Ingvar
    "Invandringen genom tiderna"1990Inngår i: Bygd och Natur: Årsbok 1990, Stockholm: Riksförbundet för hembygdsvård , 1990, s. 7-28Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14036.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Svanberg, Ingvar
    Sverige blir ett invandrarland1993Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14037.
    Tydén, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Svanberg, Ingvar
    ”Vart tog tattarna vägen?”1994Inngår i: Ordfront Magasin, nr 4, s. 2-5Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14038.
    Tykosson, Robin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Beskrivningar av Öst: En studie av historieläromedel för yrkesprogrammen med utgångspunkt i konceptet orientalism2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper studies how the Middle East is represented in four textbooks for the history course for the professional programs in Swedish upper secondary school. By using discourse analysis and the concept of orientalism I investigate presentations of the Middle East. This study finds that in the textbooks the population of the Middle East is often generalized in modern times as Arabic and Muslim, with "the other" being religious people as the outset of the textbooks are not necessarily European and Christian, but rather European (Swedish) and secular. For example, the Ottoman Empire is portrayed as an obstacle to "western" interests and a great enemy to Christian Europe, while later it loses focus after the advent of the secularized Turkish state. Furthermore, the secular state of Israel is included as a part of "the west" and surrounded by its enemies, the Muslim "Arab states". It would appear however, that the further back in history we go, the more nuanced the representation of the Middle East is. For example, up to, and to some extent including, the middle ages the Middle East is not simply considered a material part of "the west" but rather an integral part in its future legal and cultural ideals. On the other hand the textbooks portray Islam and Christianity as wholly "incompatible" ideological enemies, with a clear geographical border passing through the Mediterranean and an emphasis on the Crusades and its peoples as bringers of war and destruction. Also, during the 20th Century it would appear that "western values" are spoken of in the Middle East as something negative.

  • 14039.
    Tyni, Jan-Erik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Det förlofvade landet: En brevanalys av Amerikabrev 1850-18702014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The Promised land – A letter analysis of America letters from 1850-1870 This essay is about the Swedish emigration to America. This essay will focus on the period 1840-1870, where the main focus will be the american civil war, and what the immigrants wrote back to their relatives in Sweden. This study will also focus on the integration of Swedish immigrants.

    My main question are what did the swedes write back to Sweden during the war? And how did it differ from the period before and after the war?

    But also can a war assimilate a immigrant faster than it would be done without the war?

    The conclusion that has been made is that the war did help the swedish immigrants to integrate much faster than usually. Also the study shows that the language before the war was of that character that they where missing home whereas it shows that after the war it had completley turned around, instead of wanting to go back to Sweden, they wanted their relatives to come over to America.

  • 14040.
    Tyrkkö, Jukka
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    New Methods of Bringing Image Data into Historical Linguistics: A Case Study with Medical Writing 1500–17002017Inngår i: Studia Neophilologica, ISSN 0039-3274, E-ISSN 1651-2308, Vol. 89, nr Supplement 1 SI, s. 90-108Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In recent years, advances in text annotation, the computational analysis of images and quantitative corpus linguistics have introduced new and exciting approaches to the study of text and paratext that combine the perspectives of historical linguistics and book history. However, so far most corpus-based research in this field has been hampered by the manual nature of the visual analyses (see, e.g., Tyrkkö, Marttila & Suhr 2013 and Tyrkkö 2013). The manual measuring and evaluation of visual features in a consistent manner is both slow and prone to human error, particularly with volumes of texts sufficient for statistical interrogation. As a result, while the linguistic analysis of historical texts can be rigorously systematic and corpus-based, the visual data, when taken into account at all, have typically been rather scarce and anecdotal in nature. In this paper, I will discuss new computational methods of analysing diachronic changes in visual features of title-pages and body text, and of combining that information with linguistic data. Using two linguistic corpora, Early Modern English Medical Texts and Late Modern English Medical Texts, and ImagePlot 1.1, a tool designed for the analysis of visual data, I will first map the paratextual features of the medical books and turn them into a matrix of statistically usable data points (Manovich 2012, 2013) for further processing.

  • 14041.
    Tägt, Amanda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Historiebruk i valrörelsen: En jämförande analys av Stefan Lövens och Fredrik Reinfeldts tal under valrörelsen 20142015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att genom en jämförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att på så sätt se på vilket sätt ideologiska skillnader påverkar användandet av historia. Det finns förhållandevis få studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhållande till de partier som ligger till vänster på den politiska skalan. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på partiernas historia. Denna uppsats handlar istället om dagens politikers användande av historien. Uppsatsens källmaterial utgörs av tal som partiledarna hållit under valrörelsen. Materialet har undersökts utifrån perspektivet att partiledarna både för att kunna behålla väljare och för att locka nya, behöver skapa och befästa en identitet och att historia är en viktig del i detta identitetsskapande. Källmaterialet har undersökts med hjälp av Klas-Göran Karlssons uppdelning mellan en genetisk och en genealogisk historiesyn och Peter Aronssons typologi över historiekulturens fem grundtroper. Undersökningen har visat att partiledarna ger uttryck för ett flertal olika historiesyner, men främst vad Karlsson kallar för den genealogiska som utgår ifrån att vi kan lära av historien. Löfven har i större utsträckning än Reinfeldt lagt fokus på det egna partiets historia. Partiernas ideologiska skillnader syns till viss del i exemplen från det förflutna som de väljer att använda sig av, men skillnaderna blir mest tydliga i deras tolkning av historien, i den kontext referatet används i och hur man väljer att argumentera med hjälp av det historiska exemplet.

  • 14042.
    Tängerstad, Erik
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Att organisera ett engagemang: om tillkomsten av den svenska FNL-rörelsen1988Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 14043.
    Tängerstad, Erik
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Hierarki och decentralisering: den svenska FNL-rörelsens förhistoria1993Inngår i: Arbetarhistoria : Meddelande från Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, ISSN 0281-7446, ISSN 0281-7446, nr 63-65, s. 28-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar den svenska FNL-rörelsens förhistoria fram till c:a 1967

  • 14044.
    Töre, Kristina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Hur arbetarkollektivet framställs i de historiska läroböckerna skrivna under 1900-talet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    3.1. Avslutande diskussion

    De resultat jag kommit fram till i min undersökning av läroböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger något större utrymme åt striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sågs som ett hot mot det rådande borgerliga samhället. Dock får dessa strider en större betydelse för varje decennium. Åström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och läroböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den äldre svenska historien. Det nationalistisk- ideologiska historiebruket lyser igenom de läroböcker jag undersökt fram till 1950-talet vilket stämmer överens med Linderborgs avhandling Socialdemokraterna skriver historia där hon undersökt läroböcker i historia skrivna under 1900-talet.  Linderborg menar att läroboksförfattarna inte hade någon egentlig ambition att förändra det förflutna. Vidare skriver Linderborg att under 1950-talet får socialdemokratin, socialismen och fackföreningsrörelsen som bidragit till sociala reformer mer uppmärksamhet. I min undersökning kommer jag fram till samma slutsats. 1950-talet ser jag som en brytpunkt mellan det gamla och nya samhället. Det i sin tur visar den socialdemokratiska historieskrivningens påverkan i den här läroboken även om ämnet historia inte förändrades helt förrän på 1960-talet.

       I boken skriven på 60-talet ser historien annorlunda ut och en ny sorts historia skulle förmedlas till eleverna. Historieämnet kom under 1960-talet att inrikta sig mot ett omvärldsperspektiv där tolerans och samförstånd var viktiga. Förändringen i historieläroböckerna har gått från ett nationalistiskt-ideologiskt historiebruk till ett icke- bruk av historia då man hellre blickade framåt mot framtiden än bakåt. Historien om den svenska nationen får ett mindre utrymme och betydelse i läroböckerna. Boken lyfter istället fram omvärldshändelser som orsaker till samhällsförändringar då syftar jag framförallt på de områden jag undersökt eftersom de får ett större utrymme för varje bok jag undersökt. Historia får ett vidare spektrum och fler och andra förklaringar ges till samhällens utveckling. Det nya svenska samförståndssamhället styrks av Zanders forskning kring det objektiva historiebruket som trädde i kraft efter andra världskriget. Det menas med att samhället här och nu var viktigast. Läroböckerna från 60- talet fram till 90-talet utgår från socialdemokratins maktövertagande och deras införande av folkhemmet som skapat det samhälle vi har i dag. Både Linderborgs och Ammerts studier kring läroboksforskning bekräftar min analys. Åström skriver i sin studie om historieämnets förändring från och med 1960-talet och det bekräftar också min analys. Genomgående i de strider jag undersökt är 1960-talet perioden inom historieämnet samt läroboksförändringen allra tydligast. De förändringar samhället genomgått har påverkat innehållet i läroböckerna trots att det tog tid innan det märktes i läroböckerna.

       Samhället efter revolutionen i Ryssland ansågs vara onaturligt och odemokratiskt och framställs som något ont. I läroboken från 1963 ändras perspektivet. Arbetarna framställs som påverkade av den radikala socialistiska ideologin och det var det desperata läget bland arbetarna i Ryssland som fick den stora massan till att genomföra revolutionen. Karlssons existentiella historiebruk är tydligast vad gäller den ryska revolutionen där bolsjevikerna försökte ena och leda den ryska/sovjetiska förtryckta arbetargruppen.     

       Ådalen lyser med sin frånvaro i läroböckerna fram till läroboken skriven 1972. Jag tolkar det som två historiebruk som samverkar samtidigt i Hildingssons bok från 1972. Det moraliska historiebruket passar in eftersom konflikten i Ådalen förmodligen lyfts fram i läroboken som ett resultat av vänstervindarna på 1970-talet samt som mindre ”kritik” mot socialdemokratins historietolkning av Ådalen som inte ansåg händelsen vara ”viktig” eftersom den inte lyfts fram tidigare i läroböckerna skriver Johansson i sin studie om Ådalenkonflikten. Zander skriver i sin studie att historiebruket kom att spela en avgörande och viktig roll för socialdemokraternas politik efter första världskriget. Socialdemokratin hävdade att arbetaren härstammade från den fria bonden samt att de borde fortsätta kämpa för sin frihet och det kan delvis ha påverkat arbetarna till demonstrera och strejka i Ådalen. Det existentiella historiebruket passar in eftersom den förtryckta gruppen lyfts fram, det vill säga arbetarkollektivet. När Ådalen väl nämns anses den vara en brytpunkt i den svenska historien. Ådalen anses även vara en symbol för klasskampens upphörande samt början på en modernisering av samhället vilket Linderborg nämner i sin läroboksundersökning. Med modernisering menar jag att staten satsade på att bygga ut folkhemmet och den svenska välfärdsstaten samt att man ville höja invånarnas levnadsstandard. Skillnaderna och likheterna mellan konflikterna Ryska revolutionen och Ådalen i läroböckerna är många. Båda konflikterna startade genom protester, strejk och demonstrationer av arbetarna. Den ena slutade med en radikal samhällsomvandling och den andra med ett avtal för fred och samförstånd. Ådalen lyfts fram som en tragisk händelse som fick positiva konsekvenser i längden. Ryska revolutionen framställs i de äldsta läroböckerna som en negativ händelse som man inte bör ta efter men bilden ändras ju närmare vår tid vi kommer.

     Den manlige arbetaren i läroböckerna är fackansluten socialist. Bilden av arbetarkollektivet i de äldre läroböckerna är negativ då de konservativa såg dem som ett hot mot den rådande borgerliga hegemonin. Från och med 1960-talet fram till 1980-talet får vi ta del av arbetarkollektivet som en handlingskraftig grupp som organiserade sig olika föreningar och rörelser samt jobbade för jämlikhet och solidaritet. Att de svenska arbetarna valde den reformistiska engelska modellen kan ha påverkats av att den hade en fredligare utveckling och att den förespråkade att arbeta för reformer på politisk väg. Att den fredliga modellen lyfts fram har förmodligen påverkats av historieämnets nya riktlinjer under 1960-talet då det passade väl in i de nya målen för hur historia skulle betraktas samt i vilken anda eleverna skulle fostras, det vill säga tolerans och samförstånd. Redan under mellankrigstiden arbetade den socialdemokratiska politiken mot dessa mål dock dröjde det länge innan resultatet visade sig i läroböckerna. Det i sin tur kan ha påverkats av de historiska debatter och diskussioner som pågick från andra världskriget slut till 1960-talet då ämnet förändrades och fick nya anvisningar.

       Linderborg skriver i sin avhandling att kvinnan det socialdemokratiska partiet inte uppmärksammas förrän på 1980-talet då partiet började arbeta för ökad jämställdhet. I läroböckerna syns arbeterskan/kvinnan tidigare i läroböckerna som en viktig person i samhället. Arbeterskan nämns för första gången i Falks lärobok från 1933 dock ges ingen utförlig bild av vem hon var eller vilken betydelse hon hade för sin samtid. I Bäcklins bok från 1954 framställs hon som viktig och betydelsefull för industrin under det första världskriget. Likheterna mellan den ryska och svenska arbetarkvinnan är de typiska attributen för manligt och kvinnligt. Hon var den som skötte hushållet och uppfostrade barnen. Den ryska arbeterskan dyker upp i läroböckerna i samband med demonstrationer mot tsarens välde. Den svenska arbeterskan organiserade sig aktivt i olika kvinnorörelser för att på så sätt göra sig hörd. Förutsättningarna för dessa arbeterskor var olika då de agerade utifrån olika samhällen. Både arbetaren och arbeterskan passar bäst in i det existentiella historiebruket. Det var de grupperna som hade det sämst och det som förenade dem var deras utsatta situation. I takt med den utökade socialiseringen och högkonjunkturen i Sverige kom socialdemokratins betydelse och påverkan att synas allt mer i läroböckerna. Dock är hon oftast osynlig även om hon finns med i alla böcker utom i två stycken.

        I min studie märks förändringarna inom ämnet historia allra tydligast i böckerna skrivna under 1960-talet fram till 1980-talet. Den lärobok som är mest influerad av vänsteridéer är Hildingssons bok från 1972. Den boken skildrar och fokuserar på arbetaren och arbetarens historia och utveckling under 1800 och 1900-talen. Läroböckerna skrivna mellan 1922-1954 ger en liknande skildring av mina områden och där stämmer det nationalistisk-ideologiska historiebruket bäst in. I läroboken skriven under 1990-talet ges en mer översiktlig och allmän bild av de områden jag studerat. Arbetarna i läroböckerna får ett större utrymme redan på 1950-talet. Det gäller både den manlige och kvinnlige arbetaren. En annan tolkning av min undersökning är att arbetarna syns allt mer och får en allt större betydelse ju närmare vår samtid vi kommer. Även att ämnet historia fick nya riktlinjer så skulle jag utifrån min studie vilja säga att förändringarna i läroböckerna syns tydligt redan på 1950-talet särskilt vad gäller området arbetaren/arbeterskan och det skiljer sig något från den tidigare forskningen. Det existentiella bruket förekommer i de flesta läroböcker jag undersökt inom mitt område med arbetarna i fokus. Icke- bruk av historia syns mest från och med 1960-talet men även litegrann i boken skriven under 1950-talet då den äldre historien helt enkelt fick en mindre betydelse för samtiden. Min analys stämmer bra överens med tidigare forskning kring när ämnet historia började förändras samt när det började spegla sig i läroböckerna. Den enda senare bok som avviker är Bergströms lärobok som inte lyfter arbetarna utan ger en allmän neutral bild. Min undersökning av dessa områden återspeglar endast de läroböcker jag studerat och inte innehållet i alla historieböcker som skrevs i respektive decennium. Annat som hade varit spännande att studera vad gäller forskning kring arbetarna och läroboksforskning, som ligger nära mitt undersökningsområde och skulle kunna fungera som ett komplement till min studie, är hur arbetarrörelsen och/eller nykterhetsrörelsen skildras i de historiska läroböckerna över tid. Får dessa rörelser en större eller mindre betydelse i läroböckerna och vad är det som skildras och hur skildras det.

    Det har varit oerhört spännande, jobbigt, roligt, lärorikt och intressant att få ta del av hur arbetarna har skildrats och skildras i de historiska läroböckerna.

     

     

     

  • 14045.
    Törn, Andreas
    Örebro universitet, Humanistiska institutionen.
    I gränslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism: Frikyrkans förhållningssätt till nazismen i Vecko-posten, Missions-Baneret och Bibliskt Månadshäfte 1933, 1938, 1939 och 1945 ur ett sociologiskt perspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.

  • 14046.
    Törngren, Maria
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Äktenskapetmellan ideal och realitet: Familjen Gjörwells resonemang och strategier vid äktenskapsbildning under slutet av 1700-talet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 14047.
    Törnlund, Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    From Natural to Modified Rivers and Back?: Timber Floating in Northern Sweden in 1850-1980 and the Use of Historical Knowledge in Today's Ecological Stream Restoration2011Inngår i: Thinking through the environment: Green approaches to global history / [ed] Timo Myllyntaus, Knapwell, Cambridge: White Horse Press, 2011, s. 243-267Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14048.
    Törnlöf, Lovisa
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Digitala verktyg för dyslektiker i historieundervisningen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay aims to examine what digital tools are and how these could promote learning for dyslexic students. The studie specifically focused towards the subject of history in upper se-condary school. Against the background that students with dyslexia tend to have difficulties reading, spelling and decoding words and sentences, the essay will explain and reflect on these underlying factors. Based on a text analysis, data has been collected to investigate what and how the digital tools can facilitate the learning and teaching of dyslexic students. The results shows that learning is facilitated by dyslexics through structured teaching methods and digital tools can take them further in their education and increase their desire and will to learn.

  • 14049.
    Törnquist, Ellinor
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Människoöden vid tinget: En mikrohistorisk genusanalys av män och kvinnor i Vendel socken 1615-16452019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 14050.
    Törnquist-Plewa, Barbara
    et al.
    Lund University.
    Yurchuk, Yuliya
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Historia.
    Memory politics in contemporary Ukraine: Reflections from the postcolonial perspective2017Inngår i: Memory Studies, ISSN 1750-6980, E-ISSN 1750-6999, s. 1-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Reporting from the events of the so-called ‘Euro-revolution’ in Ukraine 2013–2014, the Western media were prompt to point out the excessive use of national symbols, including those connected with the memory of the Ukrainian nationalist organizations ‘OUN’ and ‘UPA’, which for some periods of time had cooperated with Nazi Germany and were involved in the killing of civilians. By using a postcolonial perspective, the article aims to explain this phenomenon, as well as a number of other elements of the politics of memory in contemporary Ukraine, such as the so-called ‘Decommunization Laws’ adopted in 2015. Special attention is paid to Frantz Fanon’s idea of ‘anticolonial nationalism’ and Homi Bhabha’s idea of hybridity and their realization in Ukraine.

278279280281282283284 14001 - 14050 of 15483
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf