Change search
Refine search result
24188241892419024191241922419324194 1209501 - 1209550 of 1216459
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1209501.
    Inventering av rikkärr i Hjärtums socken1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av rikkärr i Hjärtums socken.

  • 1209502.
    Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med inventeringen var att göra en riktad inventering på samtliga aktuella fjälltaggsvamplokaler på Gotland, då kunskapsunderlaget för skydds- och skötselbehovet var oklart. Inventering inriktade sig i första hand mot slät taggsvamp, Sárcodon léucopus och lilaköttig taggsvamp, Sárcodon fuligíneoviolaceus. Lokalerna har tagits fram med hjälp av jordartskartor där sandiga och grusiga åsar med kalktallskog plockats ut. Inventeringen har skett både i och utanför skyddade områden samt på både gamla och nya lokaler och varje objekt har inventerats med avseende på båda arterna. Noggrannheten i inventeringen har anpassats efter beståndets lämplighet. Efter en regnig sommar, så trodde man att det skulle bli ett gott svampår. Tyvärr blev det inte så. Hösten blev varm och torr och med i stort sett ingen nederbörd alls. Trots det gick det att genomföra inventeringen, eftersom de fjälltaggsvampar som kommit upp i slutet av augusti stod kvar i flera veckor, mer eller mindre förtorkade. Säsongen var gynnsam för framförallt den släta taggsvampen, S. léucopus. Svampen var tidigare känd från ett tiotal lokaler, men ytterligare fem lokaler påträffades under inventeringen. De kända lokalerna för lilaköttig taggsvamp S. fuligíneoviolaceus besöktes, men inga fynd gjordes på någon lokal i år.

  • 1209503.
    Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett nationellt åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar har tagits fram. Där föreslås att inventeringar ska göras på Gotland under perioden 2005-2008, vilket ska utgöra ett underlag för framtida skydd och skötsel av lokalerna.Inventeringen är i första hand inriktad mot två arter som Gotland hyser ett särskilt stortansvar för: slät taggsvamp, Sárcodon léucopus och lilaköttig taggsvamp, Sárcodon fuligíneoviolaceus. En första inventering av fjälltaggsvampar gjordes 2005 (Rapporter om natur och miljö 2005:6). Lokalerna togs då fram med hjälp av jordartskartor där sandiga och grusiga åsar med kalktallskog plockades ut. De då besökta lokalerna inventerades även i den här inventeringen. Utöver dessa har nya områden som har verkat lämpliga för taggsvampar besökts. Inventeringen genomfördes under september och oktober 2006.Sommaren var varm och torr, men framåt hösten kom en del regn, vilket gjorde att det åtminstone på en del håll blev ganska gott om svamp. Slät taggsvamp hittades på 17 lokaler, varav fyra var nya. Lilaköttig taggsvamp hittades på 3 lokaler, varav en var ny. Enstaka fynd av alla de andra på Gotland förekommande fjälltaggsvamparna hittades också, förutom koppartaggsvampen som dock hittades på 2 lokaler 2005. Det mest exklusiva fyndet var emellertid en taggsvamp från Lärbro, som delvis påminde om lilaköttig taggsvamp, men som antagligen är en ny art för vetenskapen (Sarcodon spc.).

  • 1209504.
    Inventering av rödlistade slinkearter, Nitella, i Kronobergs län 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kransalger (släkte Nitella)har under sommaren 2008 inventerats på 41 lokaler i länet. Den ingår som en del av åtgärdsprogrammet för hotade kransalger. Rapporten utfördes av Roland Bengtsson på uppdrag av länsstyrelsen i Kronobergs län.

  • 1209505.
    Inventering av rödlistade slinkearter, Nitella, i Kronobergs län 2008 - kartor2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bilaga till rapporten "Inventering av rödlistade slinkearter, Nitella,i Kronobergs län 2008" i form av kartor till de undersökta lokalerna

  • 1209506.
    Inventering av Rökpipsvamp (Urnula craterium) i Västmanland 2005-2009.2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är ett resultat av fyra inventeringar av Rökpipsvamp Urnula craterium som utförts inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter i Västmanlands län mellan år 2005-2009. Rökpipsvamp växer på död hasselved i halvskuggiga – skuggiga biotoper med hög luftfuktighet. Exempel på sådana biotoper är hassellundar, granskog med hassel, skogsklädda bäckraviner och bergrötter samt strandskogar. Fruktkroppar av rökpipsvampen hittas under våren (främst mars-april) och dess förekomst gynnas av snörika vintrar med långsam snösmältning. Det har funnits anledning att tro att arten varit delvis förbisedd på grund av den för svampar något udda tiden för fruktkroppssättning. Det som dessutom gör den svårinventerad är att den liksom många andra svampar är väderberoende och kan variera i antal i såväl tiden som i rummet. Svampen var innan 2005 känd från fem lokaler i Västmanlands län. I inventeringarna som sammanställs i denna rapport har totalt 68 lokaler besökts. Det gjordes två nyfynd där det ena senare dementerades. Rökpipsvampen är idag således känd från sex lokaler i Västmanlands län varav en där inga återfynd gjorts sedan 1975. Samtliga fynd är gjorda i länets mellersta och östra delar (fig 3). Förutom fyndlokalerna pekas 35 lokaler ut som till synes lämpliga för att hysa rökpipsvamp medan 27 lokaler har visat sig vara biotoper som inte är passande. I rapporten görs bedömningen att vi idag känner till 20 % av länets verkliga antal lokaler. Skötselbehoven varierar på fyndlokalerna. Tre av områdena bedöms behöva åtgärder inom kort för att säkerställa rökpipsvampens fortlevnad. De åtgärder som diskuteras är avverkning av gran som skuggar hasselbestånden för kraftigt samt utplacering av död hasselved för att säkerställa substrat tillgång i väntan på effekter av restaureringsåtgärder. Den lokal som benämns Hästlösa, där Sveriges största enskilda fynd gjordes 2008, är i akut behov av åtgärder. Här kan nämnas att när den här rapporten skrivs i december 2009 har arbetet med avverkning för ljusinsläpp på den lokalen påbörjats och naturvårdsinsatser och övervakning på de övriga lokalerna planeras inför 2010.

  • 1209507.
    Inventering av sandstäpp på Öland 1995, samt förslag till skötselåtgärder.1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med inventeringen har varit att undersöka vilken utbredning den akut hotade biotopen sandstäpp har på Öland, samt i viss mån inventera de lokaler som hittats med avseende på kärlväxter. Bakgrunden till inventeringen är den dåliga kunskapen om den akut hotade biotopen sandstäpp. Före inventeringen var endast ett område känt "Gårdby sandstäpp". Sandstäpp tillhör de prioriterade biotoperna i EU´s habitatdirektiv. Sverige har genom sitt medlemskap i EU, sedan 1 januari 1995, påtagit sig ett internationellt ansvar att skydda sandstäppen långsiktigt. Naturvårdsverket har fastställt ett åtgärdsprogram för sandstäpp, och inventeringen av sandstäpp på Öland ingår som en del av denna. Under 1994 har en liknande inventering gjorts av Kristianstads länsstyrelse. I detta län har man också experimenterat med olika skötselåtgärder, och genomfört mer långtgående inventeringar. Rapporten innehåller förslag på skötselåtgärder. För två lokaler, Gårdby sandstäpp och Åby sandbackar, har mera omfattade förslag utarbetats. Arbetet har lagts upp på 10 dagars förberedelser, 5 dagars studieresa till Skånes sandstäpper, 4 veckors fältinventering (juli) samt 3 veckors rapportskrivning. Arbetet har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län och finasierats av Naturvårdsverket via anslag för vård av hotade arter. Ancylusvallen, SV Bredsätra, vid Skedemosse besöktes av Markus Forslund i slutet på oktober 1995. Flera lokaler med tofsäxing och fragment av sandstäpp noterades. Dessa lokaler är medtagna i rapporten och översiktligt beskrivna av Markus Forslund. Området bör detaljinventeras sommaren 1996, för att bättre kunna bedöma dess värde.

  • 1209508.
    Inventering av sandödla i Blekinge län 2004: med notiser om hot och rödlistade insektsarter2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sandödlan (Lacerta agilis) inventerades i 21 områden och på totalt 100 lokaler i Blekinge län under 20 dagar mellan 13-17/7, 26-29/7 och 10-27/8 2004. Avsikten var att kartlägga den aktuella förekomsten av sandödla och potentiella sandödlehabitat i länet, som ett led i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för artens bevarande i Sverige. Inventeringen utfördes genom att 1) utifrån jordartskartor urskilja större sandområden, framförallt sådana som utgjordes av isälvsavlagringar, 2) på topografiska kartor och flygbilder lokalisera sand- och grustag, öppen hällmark och större kraftledningar och 3) besöka alla lokaler i fält. Därtill besöktes lokaler som sandödlor rapporterats ifrån.

  • 1209509.
    Inventering av sandödla i Kronobergs län2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sandödla inventerades i Kronobergs län på totalt 111 lokaler under perioden 31/7 - 8/9 2006.Inventeringen bestod dels i att identifiera lämpliga, potentiella lokaler för sandödla, dels i fältbesök på dessa. Lokaler som ansågs olämpliga ur habitatsynpunkt besöktes en gång, övriga tre gånger. Vid fältbesök undersöktes lokalena visuellt.Även en tidigare känd fyndlokal inventerades.Totalt besöktes 111 lokaler i hela länet.Inga sandödlor påträffades under inventeringen.En trolig orsak till att ingen sandödla hittades i länet anges vara igenväxning av lämpliga lokaler. Den tidigare fyndplatsen för sandödla i länet befanns vara helt igenvuxen under inventeringen.

  • 1209510.
    Inventering av skalbaggar i Brunnsskogen, Ronneby kommun2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning har skett på uppdrag av Ronneby kommun med syfte att få underlag för den framtida skötseln av Brunnsskogen.

  • 1209511.
    Inventering av skalbaggar i ekskogsområdet vid Lorentsberg och Slottsbacken i Karlskrona2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning har skett på uppdrag av Karlskrona kommun med syfte att få underlag för framtida skötsel av de bägge områdena.

  • 1209512.
    Inventering av skalbaggar i Ycke naturreservat1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen har varit att förbättra kunskapen om den lägre faunan i Ycke naturreservat och utifrån denna ge synpunkter på områdets skötsel ur entomologisk synvinkel.

  • 1209513.
    Inventering av skalbaggar på äldre tallved 20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna inventering utgör ett led i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för skydd av skalbaggar på äldre tallved (Wikars 2007) och syftar till ett tillhandahålla ett förbättrat planeringsunderlag för sådana skyddsåtgärder i Västernorrlands län. Inventeringen har utförts under sommarhalvåret 2007 och koncentrerats till ett drygt 20-tal lokaler med förmodad förekomst av för detta ÅGP intressanta tallskogsmiljöer i huvudsak belägna inom naturskyddade områden.Inventeringen har dokumenterat förekomster av recenta eller utdöda populationer av ÅGP-arterna skrovlig flatbagge och raggbock och indikerar att situationen för dessa arter är kritisk i länet.Inventeringen har vidare i Höga kusten-området påvisat förekomsten av en värmetids- och urskogsrelikt fauna av skalbaggar bundna till äldre tallved. Här fortlever bl.a. jättepraktbaggen och den ragghorniga kamklobaggen på sin nordligaste lokal i världen. Båda arterna är ytterst sällsynta i landet. Det är synnerligen anmärkningsvärt att dessa båda arter lyckats kvarleva i detta extremt nordliga läge. Det måste ses som ett utslag av att klimatet för några årtusenden sedan var betydligt varmare i dessa trakter, de sydvända bergssluttningarnas gynnsamma klimat, samt de svårigheter till effektiv skogsskötsel som medfört att små urskogsrester kunnat bibehålla sin kontinuitet också i detta kärnområde för den svenska skogsindustrin.Rapporten diskuterar vidare de åtgärder som behövs för att långsiktigt säkerställa överlevnaden av dessa arter samt åtgärdsprogrammets speciellt utvalda arter i livskraftiga populationer, samt pekar på fortsatta luckor i kunskapsunderlaget som grund för fortsatta inventeringsinsatser.

  • 1209514.
    Inventering av skogliga nyckelbiotoper inom naturskyddade områden i Hallands län 1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1995 inventerades skogliga nyckelbiotoper inom naturskyddade områden i Hallands län. Målsättningen var att hitta och avgränsa nyckelbiotoper, finna rödlistade arter med betoning på kryptogamer och ge skötselråd.Totalt noterades 131 nyckelbiotoper och 88 naturvärdesobjekt. Den sammanlagda arealen omfattar 528 ha respektive 638 ha. De naturskyddade nyckelbiotoperna utgör areellt sett mindre än 0,2 % av skogsmarksarealen i Hallands län. Samtidigt finns en areal om uppskattningsvis ca 3 200 ha nyckelbiotoper i skogsmark utanför naturskyddade områden inom länet, utgörande ca 1 % av länets skogsmark. Skogsvårdsstyrelsen har nyligen bildat biotopskydd för 20-25 områden. Det innebär samtidigt att endast högst 14 %, troligen under 10 %, av de skogliga nyckelbiotoperna är skyddade i Hallands län.Dominerande biotopnamn är bergbranter, ädellövnaturskog, grova och gamla ädellövträd, källmark och hedädellövskog. Bokskog är den viktigaste skogstypen och hyser flest nyckelbiotoper inom de naturskyddade områdena. Samtidigt är barrskogsbiotoper knappt representerade över huvud taget och ingen med gammalträdskontinuitet.Under inventeringen hittades nya lavar för landskapet Halland; grå jordlav Catapyrenium psoromoides, smalskaftslav Cybebe gracilenta, Lauderlindsaya acroglypta och rosa skärelav Schismatomma pericleum. Fyndet av rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea var det första för Hallands län. Vidare hittades nya och ibland individrika lokaler för rödlistade arter i hotkategori 1, bland annat örlav Hypotrachyna revoluta, orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila, röd pysslinglav Thelopsis rubella och liten ädellav Catinaria laureri.Totalt 35 nyckelbiotoper har subjektivt värderats som objekt med särskilt höga naturvärden. Några av dessa nyckelbiotoper finns i följande naturskyddade områden; Särö Västerskog och Hördalen i Kungsbacka kommun; Byaberget, Hiaklitten, Gässlösa, Valaklitt och Åkra¬berg i Varbergs kommun; Frodeparken och Yttra Berg i Falkenbergs kommun; Mårås, Skubbhult och Ödegärdet i Hylte kommun; Hyltan, Högalt, Lillared, Maa, Rågetaåsen, Svarta klippan och Tönnersa i Halmstads kommun samt Blåalt och Vallåsen i Laholms kommun.Minst 10 %, eventuellt upp mot 20 %, av ädellövskogen i Hallands län beräknas utgöras av nyckelbiotoper, men endast ca 1 % är skyddad. En fortsatt satsning på skydd av ädellövskog, särskilt bokskog, rekommenderas och bör prioriteras. Ett flertal främst äldre reservat har otidsenliga skötselplaner, som inte riktigt tar hänsyn till naturvärdena. Detta gäller särskilt bokskogsområdena i Dagsås-Åkulla. Här bör skötselplanerna revideras. Detta gäller inte minst skogsområden inom naturreservat men utan nyckelbiotoper idag. Det förekommer också att angivna åtgärder i skötselplaner är korrekta men att skötseln inte utförts ändamålsenligt. Detta gäller särskilt många skötselkrävande biotoper. Ett flertal ekhagmarker är igenvuxna till skog, och naturvärden äventyras. Problemen i Hördalen är de mest akuta. Även naturminnena måste uppmärksammas. Miljön kring många av naturminnena växer igen och naturminnena (ofta gamla ekar) tynar bort.Mera påtagliga behov av specialinventeringar inom de naturskyddade områdena anges. Inventeringar av insekter (vedlevande respektive sandälskande), mossor och lavar står högst på önskelistan.

  • 1209515.
    Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet: Version 1:0 : 2009-04-062009Report (Other academic)
  • 1209516.
    Inventering av småsvalting i Mälaren 2005: Asknäsviken, Sandudden, Gräsholmen, Herrmete och Slagstabadet2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde Naturvatten i Roslagen AB sommaren 2005 en inventering av fem sedan tidigare kända lokaler för småsvalting i Mälaren. Asknäsviken, Sandudden, Gräsholmen och Herrmete inventerades senast år 2000. Beståndet vid Slagstabadetupptäcktes i slutet av 90-talet och utgjordes då av ett 50-tal individ.Inventeringen genomfördes den 4-7 juli 2005 längs profiler som så långt som möjligt motsvarade de som inventerades 2000. Sammantaget inventerades 24 profiler vid fyra lokaler samt Slagstabadet. Vid Sandudden påträffades småsvalting liksom år 2000 endast i tre profiler. Sammanlagt noterades278 individ. I en av profilerna var antal individ jämförbar med 2000, medan det minskat i en annan och ökat i en tredje. Flera av individerna hade blottade rötter till följd av vågexponering. Under fältarbetet passerade kontinuerligt större båtar/fartyg i fjärden och orsakade kraftiga vågrörelser.I Asknäsviken påträffades småsvalting liksom år 2000 i samtliga tre profiler. Sammantaget noterades ca 1 400 individ. I en av profilerna hade beståndet minskat till ca hälften jämfört med 2000, men i de båda andra ökat mycket kraftigt sett till antal. I samtliga profiler hade småsvalting och annan undervattenvegetation mycket kraftig påväxt av trådalger. Slåtter av övervattenvegetationgenomfördes i ett begränsat område. På Gräsholmen inventerades två småsvaltinglokaler där den ena omfattar sex profiler som utgår från en sandrevel och den andra två profiler i en skyddad vassvik. Småsvalting påträffades i samtliga åtta profiler. Vid sandreveln räknades sammantaget ca 1 600 individ och i viken ca 1 200. I en av profilernapå sandreveln var rötterna på flera individer blottade på ca en meters djup till följd av våginducerad erosion. Under det att inventeringsarbetet pågick passerade flera snabba och stora båtar som drog upp kraftiga svall. Jämfört med år 2000 har de båda småsvaltingbestånden ökat mycket kraftigt sett till såväl antal individer, täckningsgrad och djuputbredning. 1998 uppskattades att bestånden vidsandreveln och viken uppgick till ca 9 000 respektive ca 7 000 exemplar. Det verkar troligt att bestånden 2005 åter nått den omfattningen. På Herrmete inventerades tre profiler som utgår från en sandrevel vid öns södra spets och en profil som löper norrut från öns norra spets. Småsvalting påträffades i samtliga fyra profiler. Sammantaget noterades 471 individ varav de flesta norr om ön. Jämfört med år 2000 tycks bestånden ha ökatkraftigt sett till såväl antal individer, täckningsgrad och utbredning. Vid Slagstabadet påträffades två bestånd av småsvalting omfattande sammantaget 314 individ.Uppgifter från slutet av 90-talet anger ca 50 individ vid denna lokal, och beståndet tycks alltså ha ökatsedan dess.Det kan inte uteslutas att en del skillnader i resultat mellan åren 2000 och 2005 beror på att profilerna inte lagts ut på exakt samma ställe vid de två inventeringstillfällena.

  • 1209517.
    Inventering av snäckor i kalkkärr 1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lokalbeskrivnigar och fyndlistor av inventering av snäckor i kalkkärr.

  • 1209518.
    Inventering av solitära bin och andra insekter på slåtterängar och i äldre jordbruksmiljöer i Kronobergs län 20052007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En inventering av den solitära bifaunan genomfördes inom åtta områden i Kronobergs län under sommaren 2005, i östra delen av länet (Uppvidinge, Växjö och Lessebo kommuner). Lokalerna utgjordes av slåtterhävdade ytor, blomrika vägkanter, men också två större områden med komplexa mosaiklandskap. Syftet med inventeringen var främst att belägga och kartera rödlistade och hotade arter och föreslå åtgärder för att förbättra förutsättningarna för dessa.Metodik: Observationer och insamling via håv.Sammanlagt dokumenterades 81 arter solitära bin. Av dessa var 5 rödlistade arter solitärbin varav två tillhör hotkategorin EN (starkt hotad).Vid inventeringen noterades ett flertal arter andra insekter, vissa rödlistade.

  • 1209519.
    Inventering av stationer och stationsnära miljöer: bilaga2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna sammanställning från inventering av stationer och stationsnära miljöer är en bilaga till rapporten med samma namn som har tagits fram av Ramböll Sverige AB på uppdrag av Trafikverket. Här har all fakta från stationsinventeringarna sammanställts i en mall som Ramböll har tagit fram tillsammans med Trafikverket. Mallen grundar sig på riktlinjerna i "Stationens basfunktioner och klassindelning" (TDOK 2013:0685). Huvudrapporten är publikation 2014:175

  • 1209520.
    Inventering av stationer och stationsnära miljöer del 2: basfakta gällande inventerade stationer2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bilaga till publikation 2017:149

  • 1209521.
    Inventering av stationer och stationsnära miljöer del 2: region syd2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kollektivtrafiken på järnväg fortsätter att öka och resenärerna använder ofta flera transportslag med flera delresor och genomför byten på bland annat stationer. För resenärerna är det viktigt att ”hela resan” fungerar och stationen med sina omgivningar fyller därför en viktig funktion. Hela stationen eller bytespunkten, ska idag betraktas som en stationsplats jämfört med den tidigare synen att stationshuset var att betrakta som stationen. På stationen finns flera olika aktörer som var och en har en roll som stationsförvaltare för de delar av stationen man ansvarar för. Ramböll Sverige AB genomförde under 2014 en inventering av 30 stationer och stationsnära miljöer inom Region Syds geografiska område. Under 2017 inventerades ytterligare 33 stationer av ÅF Infrastructure AB på uppdrag av Trafikverket. För att bibehålla en konsekvent bedömning och hög jämförbarhet har till stor del samma inventeringsmetodik använts vid det senare inventeringsfället, men med några mindre justeringar. En tydlig skillnad mellan de respektive investeringstillfällena är att vid det senare har enbart mindre stationer med klassindelning 4 eller 5 inventerats. 26 stationer har inventerats och beskrivs i både text och bild i denna rapport. Ytterligare 7 stationer har inventerats men redovisas endast i denna rapporten i form av en översiktlig bristanalys. Samtliga 33 inventerade stationer sammanställs i detalj i Bilaga 1 – Basfakta inventerade stationer.

  • 1209522.
    Inventering av stationer och stationsnära miljöer: region nord2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kollektivtrafiken på järnväg fortsätter att öka och resenärerna använder ofta flera transportslag med flera delresor och genomför byten på bland annat stationer. För resenärerna är det viktigt att hela resan fungerar och stationen med sina omgivningar fyller därför en viktig funktion. Hela stationen eller bytespunkten, ska idag betraktas som en stationsplats jämfört med den tidigare synen att stationshuset var att betrakta som stationen. På stationen finns flera olika aktörer som var och en har en roll som stationsförvaltare för dem delar av stationen man ansvarar för. Vi saknar idag en samlad bild över hur stationsmiljöerna ser ut och hur de fungerar. Det är många olika intressenter som ansvarar för sina delar, där alla måste göra sina delar för att helheten ska fungera och att resenärer med särskilda behov ska kunna lite på att det går att resa.

  • 1209523.
    Inventering av stationer och stationsnära miljöer: region syd2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Trafikverket att genomföra en inventering av 30 stationer och stationsnära miljöer inom Region Syds geografiska område. Inventeringen syftar till att ge en helhetsbild över standarden på stationsplatserna och grundar sig i Trafikverkets "Riktlinje för basfunktioner och klassindelning" (TDOK 2013:0685) som ska säkerställa att en grundläggande och sammanhållen funktionsnivå uppnås. Denna inventering ska ge en bild på hur stationerna är utformade och utrustade med samma syfte som riktlinjerna, nämligen att säkerställa en rimlig kvalitet som på sikt ska leda till mer sammanhängande, enhetliga och attraktiva stationsanläggningar för resenärer och samhället.

  • 1209524.
    Inventering av sten- och jordlavar på Tärnö1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med planer på att utöka naturvårdsreservatet på Tärnö har lavarna på sten och jord inventerats, på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge. Fältarbetet utfördes den 2 och 3 augusti 1999. På fem lokaler gjordes en totalförteckning av förekommande arter, medan på ett par lokaler enbart ett fåtal arter noterades. Ön består till största delen av kustgnejs, men på den östra delen går en diabasgång i NNO-SSV riktning. Ett delmål med inventeringen var att jämföra lavfloran på gnejs och diabas. Både hällytor i strandzonen, hällar ovanför stranden med anslutande jordskrevor och lodytor undersöktes. På en lokal fanns exponerad diabas och gnejs precis jämte varandra. Arternas frekvens för respektive substrattyp bedömdes i en tregradig skala. Insamlat material förvaras på Botaniska museet i Lund.

  • 1209525.
    Inventering av storfjärilar1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringen omfattar storfjärilar inom Ombergslidens och Ostmossens naturreservat och dagflygande storfjärilar inom Kråkeryds och Isberga naturreservat.

  • 1209526.
    Inventering av stormusslor 2001: fältrapport2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport omfattar en preliminär redovisning av en inventering av flodpärlmussla i Jönköpings län i augusti 2001. Nio vattendrag har inventerats i syfte att undersöka om det finns flodpärlmusselbestånd och storleken av dessa. Undersökningen har till största delen ägt rum i några av Vätterns tillflöden (Holmån, Knipån, Rödån, Svedån och Gagnån), men även i Västanån, Emån och Tidan.Inventering av flodpärlmussla ingår i kalkningsverksamhetens effektuppföljning. Syftet med undersökningen är att följa upp effekterna av kalkningen och genomförda biologiska återställningsåtgärder. Under 2001 undersöktes dels lokaler med tidigare dokumenterad förekomst av flodpärlmussla och dels ett antal mindre tillflöden till Vättern med endast sporadiska uppgifter om flodpärlmussla, på förekomst av flodpärlmussla och andra stormusslor.

  • 1209527.
    Inventering av stormusslor i Kronobergs län 20002001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under juli och september 2000 utfördes en inventering av stormusslor i länet, på sammanlagt 44 lokaler fördelade på sju huvudflodsystem. Totalt gjordes fynd på 15 lokale i 4 flodområden. Arter som hittades var vanlid dammussla, stor dammussla, dlat dammussla, spetsig målarmussla och tjockskalig målarmussla. Den tjockskaliga målarmusslan var tidigare inte känd inom länet.Inventeringen utfördes av två personer som vadade utvalda åsträckor eller gick i strandkanten. Strömsträckor med lämpliga bottenförhållanden undersöktes noggrant med vattenkikare. Undersökningen var kvalitativ. Skal av samtliga stormusselarter samlades in. En okulör uppskattning av tätheten gjordes.Vattendragets närmiljö, bottensubstrat etc. beskrevs enligt handboken för Miljöövervakning.

  • 1209528.
    Inventering av stränder och grunda, vegetationsklädda bottnar i Norr-, Näske-, Åvik- och Bäckfjärden i Västernorrland juli-augusti 1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver den strandnära vegetationen i Norr-, Näske-, Åvik- och Bäckfjärden i Västernorrland juli-augusti 1997. Sammanlagt besöktes 26 lokaler, varav två var återbesök av dyklokaler inom den regionala miljöövervakningen.

  • 1209529.
    Inventering av stränder och grunda, vegetationstäckta bottnar i Nora-, Gaviks- och Omnefjärden, Västernorrland, juli-augusti 1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver den strandnära vegetationen i Nora-, Gaviks- och Omnefjärden, Västernorrland, i juli-augusti 1996. På land inventerades fr.a. kärlväxter de närmaste metrarna ovanför vattenlinjen. Sammanlagt besöktes 27 landlokaler. Samtidigt inventerades vegetationen i vattnet med hjälp av vattenkikare och hemgjord bottenskrapa ner till ca 0,5 - 1 m djup. Därtill inventerades de vegetationsklädda bottnarna av dykare på 11 lokaler jämt fördelade i de tre fjärdarna. Ytterligare två dyklokaler besöktes inom ramen för den regionala miljöövervakningen.

  • 1209530.
    Inventering av stränder och grunda vegetationstäckta bottnar i yttre skärgården (område C) Höga Kusten, Västernorrland juli augusti 19981998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver 11 lokaler från det yttre skärgårdsområdet vid Höga Kusten, från Råskärsön utanför Örnsköldsvik via Klösan, Ulvöarna ner till Fågelskär utanför Rotsidan.

  • 1209531.
    Inventering av större vattensalamander i Arboga och Sala kommuner2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med inventeringen är att -tillsammans med inventeringar av andra organismgrupper, av naturtyper och landskapselement osv - ge underlag för övervakning av den biologiska mångfalden i Västmanlands län.Under sommaren år 1999 gjordes en basinventering av större vattensalamander, Triturus christatus, i kommunerna Hallstahammar, Kungsör och Västerås. För att få en bättre bild av artens utbredning i länet utökades inventeringen under år 2000 till att även omfatta Arboga och Salas kommuner.I samband med inventeringen av större vattensalamander noterades även förekomst av den mindre vattensalamandern, Triturus vulgaris. Arten är numera fridlyst.

  • 1209532.
    Inventering av större vattensalamander i Västerås, Hallstahammars och Kungsörs kommuner1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringar av större vattensalamander (Triturus cristatus) har tidigare gjorts i flera län. Resultaten har visat sig variera kraftigt mellan olika län. Delvis beror detta på att man använt olika metoder vid inventeringarna, men antalet förekomster påverkas också av landskapets utseende. Ett småskaligt jordbruk med en mosaik av småvatten gynnar till exempel arten. Under försommaren år 1998 gjordes en inventering av större vattensalamander i branddammar i Köpings kommun. syftet var att ta reda på i vilken utsträckning den större vattensalamandern utnyttjade branddammarna som livsmiljö och vilken effekt igenfyllning av dammarna kunde få, då detta var aktuellt vid tillfället. Inventeringen visade att branddammar i högsta grad var lämpliga habitat för arten. För att få en bild av artens ytterligare utbredning i de södra delarna av Västmanlands län, inventerades under maj och juni år 1999 de till Köping angränsande kommunerna Hallstahammar, Kungsör och Västerås. I den här rapporten anges även de förekomster av arten som framkom genom inventeringen i Köpings kommun. Den inventeringen omfattade dock endast brandddammar.

  • 1209533.
    Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus) i dammar i Grums och Säffle kommuner, med utvärdering av dammarnas naturvärden.1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av vattensalamandrar inventerades i 16 dammar i Grums kommun och 50 i Säffle kommun. Huvvuddelen av inventeringsarbetet utfördes 23/4 - 14/7 1992. I flertalet dammar utplacerades s k flaskfällor (av 1,5 liters PET-flaskor) som medger effektiv kontroll av eventuell salamanderförekomst.Den nationellt hotade större vattensalamandern konstaterades i nio (56%) av dammarna i Grums kommun och i 28 (56%) av dammarna i Säffle kommun. Motsvarande värden för den mindre vattensalamandern var 16 (100%) respektive 24 (48%).Fynddammarna är väl spridda inom respektive kommun. Samtliga utgörs av äldre gårdsdammar (kreaturs-/branddammar) i jordbrukslandskapet. Graden av vegetation i dammarna varierade från nästan obefintlig till sådana som höll på att växa igen. Dammarnas närmaste omgivningar var likaså varierande, från gräs-/örtmark intill åker och/eller ladugårdsbebyggelse, till lövdominerad skogsmark.Av de undersökta dammarna bedöms 37 (57%) vara av högsta bevarandevärde ur naturvårdssynpunkt (med förekomst av större vattensalamander), 2 (3%) mycket värdefulla, 20 (32%) värdefulla, 5 (8%) mindre värdefulla och 0 ointressanta.Flertalet dammar i Grums och Säffle kommuner är idag hotade av framförallt igenväxning/igenfyllnad. För att undvika att den större vattensalamandern (och andra delvis eller helt akvatiska smådjur med krav på varma, permanenta småvatten) minskar inom kommunerna är det utomordentligt viktigt att bevara befintliga dammar. Däribland fem undersökta kommunala branddammar i Grums kommun och nio i säffle kommun. Generella råd för vård av dammarna presenteras.

  • 1209534.
    Inventering av större vattensalamander (triturus cristatus) i delar av Boxholms, Kinda, Mjölby och Linköpings kommunerReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under våren och sommaren 2003 genomfördes en inventering av större vattensalamander med sftet att undersöka förekomst och reproduktion i alla potentiella vattenhabitat för att genom denna kunskap kunna identifiera potentiella metapopulationer.

  • 1209535.
    Inventering av svampar i utvalda skogsområden i Östergötlands län 20022002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fyndlistor från svampinventeringen i utvalda skogsområden i Östergötlands län 2002.

  • 1209536.
    Inventering av svampar i utvalda skogsområden på Omberg 2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanlagt 19 områden på Sveaskogs marker har inventerats (se bifogade kartor!). Dessutom har inventering skett i referensområdet Ombergsliden NR. Besöken gjordes under perioden 18 juli - 7 oktober 2000.Varje område besöktes vid 3 tillfällen under säsongen, med c:a 1 månads mellanrum. Ett besök har i snitt varat c:a 2 timmar, med vissa avvikelser beroende på svamptillgång och områdets storlek.Undersökningarna har i huvudsak inriktats på marksvampar, men även andra svampar som kunnat artbestämmats i fält har noterats. Eftersom avgränsningen mellan marksvampar och övriga inte alltid lätt låter sig göras, tillämpas ingen sådan uppdelning i denna redovisning.

  • 1209537.
    Inventering av svampar vid Föllingsö, Kinda kommunReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna redovisning presenteras en sammanfattande lista över samtliga påträffade svamparter, med angivelse i vilka delområden de påträffats.

  • 1209538.
    Inventering av svampfloran på GULTBERGET 19921993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna svaminventering har varit att på kort tid få fram förekomster av hotade eller skyddsvärda svampar som kan motivera en reservatsbildning av Gultberget vid Fensbol, ca en mil norr om Torsby i norra Värmland.Då inventeringen skett under endast en säsong är artlistan inte på långa vägar komplett men indikerar i alla fall områdets höga värde och unika svampflora.Totalt har 414 arter noterats varav 15 som av Floravårdskomittén för svampar klassificerats som hotade. Dessutom har flera andra sällsynta och skyddsvärda svampar påträffats. De värdefullaste delarna av området utgörs av de gråaldominerade delarna. På våren 1992 fanns där på flera ställen scharlakansvårskål bland mattor av desmeknopp, vitsippor och gullpudra. På hösten noterades hotklassade arter som alflugsvamp, pluggtrattskivling och klubbdyna. Bland de vedboend svamparna kan nämnas dallerskål, gulfotshätta och vedtrattskivling. Den mycket sällsynta larvklubban Cordyceps bifusispora påträffades vid tre tillfällen. En för Sverige ny skivling, Lepiota tomentella, rapporteras också.Få lokaler i Värmland torde hysa så många hotklassade svampar som Gultberget. Vår undersökning visar tydligt att ett av områdets stora vetenskapliga kvalitéer ligger just i dess svampflora.Vi anser därför att området enligt "Förslag 1991-02-19 Naturreservat Gultberg" bör skyddas mot ingrepp som kan förändra dess nuvarande karaktär.

  • 1209539.
    Inventering av Svartfläckig blåvinge (Maculinea arion) i Blekinge län 20082008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av svartfläckig blåvinge utifrån lämpliga lokaler samt tidigare fynd.

  • 1209540.
    Inventering av svartfläckig blåvinge (Maculinea arion) på Gotland 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under juli månad 2006 inventerades 31 områden och lokaler på Gotland i syfte att leta efter svartfläckig blåvinge Maculinea arion (Linnaeus, 1758). Arten hittades på 15 lokaler, 12 av dem var hittills okända förekomster. Fjärilen hittades i områden med gles skog med ett antalöppna soliga gläntor eller på öppna sandhedsmarker. I nästan alla av de 31 inventerade områdena observerades artens värdväxt backtimjan Thymus serpyllum. Samtidigt konstaterades att lokaler utan förekomst av fjärilen ofta var överbetade eller hotade av igenväxning. Vid ytterligare inventering av svartfläckig blåvinge rekommenderar jag att man utför den i två faser - som undersökning av nya blåvinge förekomster (i mindre områden över hela Gotland, varje år) och som bevakning av populationsstatus (i områden med redan kända blåvingeförekomster, regelbundet).

  • 1209541.
    Inventering av Sveriges våtmarker: Metodik1983Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en av fyra delrapporter och redovisar metodik för systematisk inventering av våtmarker.  I metoden ingår som huvudmoment flybildstolkning och fältinventering med utnyttjandes av automatisk databehandlning. Metoden har tillämpats i ett 937 500 ha stort inventeringsområde i sydvästra Sverige. Resultatet av denna inventering redovisas i SNV PM

  • 1209542.
    Inventering av svämskogslöpare i nedre Dalälven2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svämskogslöparen är i Norden bara känd från Nedre Dalälven. Den är klassad som starkt hotad (EN) i rödlistan. Inventeringen skedde för att klarlägga artens förekomst i Gästriklandsdelen av Nedre Dalälven - endast ett (1!) exemplar hittades, på Spjutholmen, vilket kan tyda på att den faktiskt numera är mycket sällsynt!

  • 1209543.
    Inventering av särskilt utvalda ängsmarker i Medelpad samt kontroll av lokaler för mnemosynefjäril inom vissa områden under perioden 25.6 - 4.7 1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av fjärilar på särskilt utvalda ängsmarker i Medelpad samt kontroll av lokaler för mnemosynefjäril inom vissa områden under perioden 25.6 - 4.7 1999.

  • 1209544.
    Inventering av sötvattensnäckor i Sydsverige - redovisning av undersökningen 1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningen är en upprepning av de undersökningar som B. Hubendick genomförde på 1940-talet. Undersökningen som bekostas av SNV och de berörda länen ska genomföras på ca 220 lokaler i södra Sverige. 1996 ska sedan materialet sammanställas och rapporteras. Under hösten 1994 genomfördes fältinsamling i Kalmar och Jönköpings län. Totalt återbesöktes 79 av de lokaler som Hubendick inventerade 1941-44.

  • 1209545.
    Inventering av sötvattensnäckor i Sydsverige - Redovisning av undersökningen 1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Snäckundersökningen är en upprepning av de undersökningar B. Hubendick genomförde på 1940-talet. Snäckundersökningen som bekostas av SNV och de berörda länen omfattar drygt 220 lokaler i södra Sverige. Under 1995 besöktes 87 lokaler, i huvudsak i Kronobergs och Blekinge län.

  • 1209546.
    Inventering av sötvattensnäckor i Sydsverige 1995 - Redovisning av undersökningen 19941994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En upprepning av de undersökningar B. Hubendick genomförde på fyrtiotalet.Arlistor, artförekomst, resultat vattenkemiska analyser och lokalbeskrivningar från snäckinventering 1994.

  • 1209547.
    Inventering av sötvattensnäckor i södra Sverige - Redovisning av primärdata från fältinventeringen 1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningen omfattar en inventering av drygt 200 sjöar och vattendrag som tidigare undersökts av Bengt Hubendick under 40-talet. De län som skall inventeras är Göteborgs- och Bohus län, Hallands-, Kalmar-, Kristianstad-, Kronobergs- och Jönköpings län. Fältarbetet har utförts under 1994-1996. Snäckundersökningen bekostas av SNV och de berörda länen. Utvärderingen av hela materialet samt jämförelser med B. Hubendicks undersökning kommer att utföras under 1997 och redovisas senast 971231. Här presenteras endast några medelvärden för antalet taxa i de undersökta sjöarna och vattendragen. I bilagorna finns artlistor, de vattenkemiska provresultaten samt lokalbeskrivningar av de under år 1996 undersökta lokalerna.

  • 1209548.
    Inventering av trollsländor längs nedre Helgeån i Kristianstads vattenrike 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av trollsländor.

  • 1209549.
    Inventering av trumgräshoppa i Blekinge 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för Naturvårdsverkets kommande åtgärdsprogram för bevarande av trumgräshoppa, har samtliga kända lokaler i Blekinge besökts och en uppskattning av populationsstorleken m a p hannar har gjorts enligt Schumacher & Eschmeyers metod för fångst och återfångst. Denna rapport utgör endast en inofficiell redovisning av resultatet. Den kommer bl a markägare, djurhållare och kommuner till del och det är förhoppningen att dessa ska få så god kännedom om förekomsterna som möjligt. Det kan ändå vara på sin plats att nämna Naturvårdsverkets och Artdatabankens råd att upprätthålla en viss sekretess runt arten och inte lämna ut lokaluppgifter till okända.

  • 1209550.
    Inventering av trumgräshoppa i östra Blekinge under 19981998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trumgräshoppan (Psophus stridulus) är den art av de svenska hopprätvingarna som har minskat kraftigast inom hela sitt svenska utbredningsområde. Många lokala förekomster har dött ut av olika orsaker, främst genom igenväxning av habitat, minskad eller upphörd betesgång, skogsplantering och andra markbruksändringar, som gjort biotoper otjänliga, men delvis också av akända orsaker.Undertecknad erhöl uppdraget av Länsstyrelsen i Blekinge att under september 1998 genomsöka två områden i Karlskrona kommun avseende förekomst av trumgräshoppa.

24188241892419024191241922419324194 1209501 - 1209550 of 1216459
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf