Change search
Refine search result
24007240082400924010240112401224013 1200451 - 1200500 of 1208834
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1200451.
    Block som åtgärd vid restaurering i vattendrag – exempel från Helge å901Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Kronobergs län har gett Envicarta i uppdrag att utreda möjligheten att placera ut block i fåran som åtgärd för att restaurera Helge å. Helge å har som många vattendrag i Sverige rensats i samband med flottning, kvarnverksamhet och sjösänkningsföretag. Länsstyrelsen har inte tagit ställning till innehållet i rapporten utan Envicarta ansvarar ensam för det som framförs i rapporten.

  • 1200452.
    Blomflugor och andra insekter på Gotska Sandön1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jag har gjort fyra korta besök på Gotska Sandön under åren 1991-1995. De två senaste besöken gjordes 1994 och 1995, båda under augusti månad och med inriktning på att inventera främst flugfaunan på ön. I denna delrapport redovisas huvudsakligen allmänna iakttagelser och gjorda fynd avseende blomflugor. Under inventeringen gjorda fynd av andra insekter har till viss del hunnit bearbetas och redovisas också i rapporten. Dessa fynd omfattar skalbaggar, fjärilar, vägsteklar och några andra insekter. Totalt redovisas 25 "nya" arter för Gotska Sandön, därav 19 blomflugearter, en stekelfluga, tre skalbaggar, en fjäril och en rätvinge. En komplett förteckning över både av mig tagna och sedan tidigare kända blomflugor från ön redovisas . förteckningen omfattar totalt 44 arter. En jämförelse görs med fynd från andra lokaler av liknande karaktär i södra Sverige. Den mest intressanta arten torde vara den lilla Chamaesyrphus lusitanicus . en sammanställning över vad som är känt om denna art presenteras. Bearbetning av befintligt material avseende övrig flug- och stekelfauna pågår. Jag hoppas få tillfälle att komplettera inventeringen med ett besök på Gotska Sandön under försommartid. Därefter avser jag redovisa en kompletterad rapport.

  • 1200453.
    Wedin, Anna (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Holmberg, Leo (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Hällis, Björn (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Blues med Ronny Eriksson, Leo Holmberg, Anna Wedin och Björn Hällis: Piteå Dansar och Ler2012Artistic output (Unrefereed)
  • 1200454.
    Wedin, Anna (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Holmberg, Leo (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Hällis, Björn (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Blues.nu2013Artistic output (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tvådelad turné i Norrbottensmusikens regi. Första turnéperioden var av pedagogisk karaktär då ett antal norrbottninska orter besöktes och clinics i bluesspel hölls för skolungdomar. Den andra turnéperioden gick till samma orter men var istället av konstnärlig karaktär eftersom vi i bandet då gjorde en spelning på varje ort.

  • 1200455.
    Bly i samlingar2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att undvika skadliga effekter av bly är det viktigt att vara medveten om vilka objekt i en museisamling som innehåller bly, hur man hanterar dessa och skyddar sig på rätt sätt.

  • 1200456.
    Bly i samlingar2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att undvika skadliga effekter av bly är det viktigt att vara medveten om vilka objekt i en museisamling som innehåller bly, hur man hanterar dessa och skyddar sig på rätt sätt.

  • 1200457.
    Blyförekomst och fördelning i naturen - en litteratursammanställning1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en litteratursammanställning över blyets kända egenskaper i naturen. Studien är tänkt att utgöra ett objektivt diskussionsunderlag i den fortsatta debatten om bly i Vättern. Varje år beräknas Vätterns tillföras 10 ton bly (se rapport 39). Av detta beräknas försvaret bidraga med 6 ton bly I fast form (kulor etc). I rapport 39 beräknas grovt att ca 1 % av utskjuten ammunition kan gå I lösning till vattenfasen, vilket innebär 50-60 kg per år. Detta I sin tur motsvarar knappt 1 % av den totala tillförseln bly i Vättern. Övriga betydande källor är vattendragen (17 %), dagvatten (11 %), gruvavfall (3 %). Störst andel har den atmosfäriska depositionen vilken beräknas vara nästen 3 ton bly per år, motsvarande 66 % av totaltillförseln. På grund av Vätterns långa omsättningstid beräknas 95 % av tillfört bly stanna i sjön och anrikas i bottensedimenten. Detta leder naturligtvis till konsekvenser för de organismer som har sitt livsutrymme där. Proportioner och källunderlag är viktiga underlag för att förbättra vattenkvaliteten I Vättern.Av litteratursammanställningen kan man dra slutsatsen att av det förhållande som råder i Vättern vad beträffar, pH, organisk halt, jonstyrka mm så är det troligt att bly har låg rörlighet och löslighet. Däremot kan det som tillförs direkt i jonform, t ex via deposition, under viss tid vara åtkomligt och därmed skadligt för organismer.

  • 1200458.
    Blymönja2011Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta rådgivningsblad grundar sig på en rapport om blymönja producerad av Riksantikvarieämbetet och riktar sig till utförare som målare och konservatorer samt beställare som fastighetsägare eller myndighetspersoner.

  • 1200459.
    Blymönja2014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta rågivningsblad grundar sig på en rapport om blymönja producerad av Riksantikvarieämbetet och riktar sig till utförare som målare och konservatorer samt beställare som fastighetsägare eller myndighetspersoner.

  • 1200460.
    Holmstedt, Janna (Artist)
    Philosophy and History, KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Philosophy and History of Technology, History of Science, Technology and Environment.
    Blåshålet2019Artistic output (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna session, baserad på material från ett historiskt ljudarkiv, utgår från ljudinspelningar av kommunikationsexperiment med delfiner som utfördes på 1950 och 60‐talet i USA, där delfinerna skulle lära sig att tala engelska med blåshålet.

  • 1200461.
    Blåtryffelinventering i Gävleborgs län2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2005 inventerades blåtryffel i Gävleborgs län.

  • 1200462.
    Boating – a pure pleasure!2006Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    This brochure is for those of you who enjoy boating, are a member of a boat club or responsible for a marina. This brochure gives information about the duties of boat owners and marinas to reduce pollution in and around marinas. Examples of ways to reduce pollution are also given.Some solutions to reduce pollution will require changes and investments in the marina. Other solutions only require willingness to do things in a different way.We hope this brochure will be useful and inspiring for the many boat users in the Nordic countries.

  • 1200463.
    Bågander, Linnea
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    BODY OF MOVEMENT2017Artistic output (Refereed)
    Abstract [en]

    Pictures and videos exhibited at Everything and Everybody as materials 2017. 

    The work exemplifies how the body can extend into materiality and through this it questions the borders of the body not only in form, which is usually the case in fashion design, but also in movement qualities as temporal form. Further it high lightens the importance of awareness of movement qualities in materials of dress as they express the form.

    The body is extended by its angular structure into the geometric form. 3 examples of the work was displayed. In its simplest form as lines connected with elastics, then the structure dressed in fabric and one where the structure is extended as squares. 

  • 1200464.
    Westberg, Erik (Musical director)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Bodö International Organ Festival2011Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Erik Westbergs VokalensembleDomkyrkan i Bodö, NorgeDirigent Erik WestbergProgramSandström, Sven-David - Four Love SongsReger, Max - Drei ChöreScarlatti, D. - Stabat Mater

  • 1200465.
    Ericsson, Hans-Ola (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Bodø internasjonale orgelfestival: J S Bach : Orgelbüchlein2010Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Bodö domkyrka Udgivelsesdato: 2010.04.22

  • 1200466.
    Bo-Krister Ljungberg, Verbal meaning. A linguistic, literary and theological framework for the interpretive categories of the Hebrew verb as elaborated in the book of Ruth: Avd f exegetik, Teol inst, Lunds universitet, 20012004In: Journal of Translation and Textlinguistics, ISSN 1055-4513, Vol. 17, p. 88-97Article, book review (Refereed)
  • 1200467.
    Boksvenska och talsvenska2000In: Widmark, Gun. Boksvenska och talsvenska: Ett urval uppsatser samlade till författarens 80-årsdag 31 juli 2000, Uppsala , 2000, p. 244 s.-Chapter in book (Other scientific)
  • 1200468.
    Bolmen 2000, vattenkvalitet - En sammanställning av fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar i sjön Bolmen 1966-1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bolmen är Sveriges tionde största sjö belägen på det sydsvenska höglandets och smålandsterrängens myrrika västsida, som är dominerat av kalkfattig och svårtvittrat djupbergarter. Bolmens avrinningsområde är 1640 km2, och mottar ungefär hälften av sitt vatten från de två tillflödena Storån och Lillån som mynnar i den norra delen. Avflödet sker vid Skeen genom kraftverket till Bolmån och sjön Kösen. Bolmen är vid Skeen reglerat till en årsmedelvattenföring på 20 m3 /s inom en regleringsgräns på 1,4 meter. Det finns tillika ett vattenuttag dimensionerat till 6 m3 /s vid Skeen. Bolmen har en storlek, omgivande topografi samt sjömorfologi som innebär skillnad mellan olika vattenkvalitetsparametrar i den norra och södra bassängen. Bolmen har genom perioden 1966 till 1998 blivit påverkad av näringsämnen dels från avrinningsområdet, där det finns ett stort antal kommunala reningsverk, sommarstugebebyggelse, spridd bebyggelse och jordbruk och, dels genom deposition av kväve från luften. Norra Bolmen, som mottar vatten från de två största tillflödena Storån och Lillån, har i de flesta tillfällen signifikant högre halter av näringsämnen än södra Bolmen och Skeen. Norra Bolmen visar ingen eller svag signifikant utveckling över tid i halter av näringsämnen medan halten av näringsämnen i södra Bolmen och Skeen har solida ökande sammanhang genom tidsperioden. Bedömning av Bolmens näringstillstånd visar att norra Bolmen har måttligt höga halter av totalfosfor och måttligt höga till höga halter av totalkväve genom hela perioden. Södra Bolmen och Skeen har något lägre halter av totalfosfor i början av perioden men har måttligt höga halter i slutet 1980-talet och framåt. Totalkvävehalterna i södra Bolmen och Skeen stiger från måttligt höga till höga genom perioden. Tillförseln av näringsämnen sker primärt från Lillån och Storån. Tillförseln av totalfosfor har minskat medan tillförseln av totalkväve uppvisar samma nivåer eller en svag stigning genom perioden. Lillån är den primära källan till näringsämnen med både höga halter av näringsämnen i vattnet och mycket höga arealförluster. Dessa visar ingen tendens till att avtaga. Däremot visar Storån minskande halter och arealförlust av totalfosfor. Unnenån har genom hela perioden haft lägsta nivån av totalfosfor och totalkväve och bidrager endast perifert, medan den diffusa tillförsel av näringsämnen och depositionen av kväve från luften bidrager betydligt. Syrgastillstånden i Bolmen har inte ändrat sig genom den undersökta perioden, men har primärt varit styrt av huruvida stagnation i vattnet förekommit. De mycket låga och höga syrgashalter vid botten faller samman med respektive stark stagnation eller cirkulation under sommartid. Det finns dock en tendens att syrgastillstånden vid botten vid stagnation av vattnet har blivit sämre under perioden, speciellt södra Bolmen. Halten av syretärande ämnen har stigit signifikant över perioden från låga halter till måttligt höga halter. Norra Bolmen har tidvis haft höga halter. Den ökande halt av syretärande ämnen beror på ökande utsläpp från reningsverk och industri samt ökad diffus tillförsel, till exempel i samband med förändrad markanvändning och dikning inom avrinningsområdet. Norra Bolmen har mera färgat och grumligt vatten än södra Bolmen och Skeen och därmed ett lägre siktdjup. Norra Bolmen är påverkat av humusämnen och partiklar från de två stora tillflödena – Storån och Lillån. Den relativt långa uppehållstid i sjön gör att det hinner ske en vis klarning av vattnet genom bland annat sedimentering och nedbrytning, innan det når södra Bolmen och Skeen. Genom den undersökta perioden har det skett en försämring av vattnets genomskinlighet och både vattenfärg och grumlighet har ökat signifikant och följaktligen har siktdjupet minskat. Utvecklingen av pH och alkalinitet i Bolmen visar att från nära neutrala förhållanden och svag buffertkapacitet i början av den undersökta perioden inledde mot slutet 1970-talet en försurning då pH-värden indikerade måttligt sur och alkaliniteten visade en mycket svag buffertkapacitet. Massiv kalkning i Bolmens tillrinningsområde från mitten 1980-talet har vänt utvecklingen och både pH och alkaliniteten har ökat linjärt genom perioden från mitten 1980-talet tills idag. pH är idag nära neutral och buffertkapaciteten god. Försurningen, beräknat som avvikelse från ett förindustriellt jämförvärde visar en måttlig avvikelse slutet 1960-talet, en mycket stor avvikelse – det vill säga en kraftig försurning - vid slutet 1970-talet. Bolmen har numera endast en obetydlig avvikelse från det förindustriella jämförvärden. Halterna av tungmetaller i Bolmens sediment vid slutet 1980-talet och under 1990-talet är alla högre än de regionala bakgrundshalterna dock utom för arsenik i norra Bolmen. I norra Bolmen har koppar, kadmium, bly och kvicksilver endast en liten avvikelse från regionala bakgrundshalter, medan zink och nickel har tydlig till stor avvikelse. I södra Bolmen har alla tungmetallerna tydlig till mycket stor avvikelse från de regionala bakgrundshalter utom bly som uppvisar en liten avvikelse. Under 1990-talet har halterna av de flesta tungmetallerna i sedimenten minskat men koppar, zink och arsenik uppvisar fortfarande höga halter i södra Bolmen. Nickel och kadmium uppvisar de högsta halterna och både nickel och arsenik har mycket stor avvikelse från jämförvärden. Tillförseln av tungmetaller till Bolmen kommer primärt från industri och reningsverk i Storåns avrinningsområde samt vid deposition från luften. Kvicksilverhalter i gädda från Bolmen har under perioden från 1967 till 1999 varit låg och halterna är väl under de gränsvärden för konsumtion som är utarbetat av Livsmedelsverket. Miljögiftshalten i sediment och i gädda har undersökts fortlöpande. Det finns inga utarbetade bedömningsgrunder från Naturvårdsverket för miljögifter men för PCB i gädda finns gränsvärden för konsumtion som är utarbetat av Livsmedelsverket. Miljögiftshalten i gädda från Bolmen är låga, cirka 10 % av gränsvärden för PCB. Halten av miljögifterna PCB och PAH i sedimentet betraktas som respektive måttligt höga och låga till måttligt höga. Utvecklingen av växtplankton i Bolmen visar genom den undersökta perioden att biomassan ökar i norra Bolmen och betecknas som måttligt stor medan södra Bolmen har liten till måttlig stor biomassa. Klorofyllhalten har på båda stationerna ökat linjärt över tidsperioden och sjön är numera på gränsen mellan näringsrik/mycket näringsrik. Biomassan av besvärsbildande alger - blågrönalger och Gonyostomum semem - är liten till mycket liten och utgör därmed inga vattenkvalitetsproblem. Antalet av potentiellt giftproducerande blågrönalger är däremot stort till mycket stort i både norra och södra Bolmen och vid ökad biomassa - ökat näringstillförsel - finns risk för vattenkvalitetsproblem med avseende på dessa. Bolmen hade i början 1980-talet en karaktäristisk vattenväxtvegetation för oligotrofa och klarvattensjöar bestående av rosettformade bottenväxter. I senare undersökningar hade flera av rosettväxterna och andra undervattensväxter dock försvunnit, vilket sannolikt beror på de försämrade ljusförhållandena vid botten. I Bolmen har de rödlistade arter klotgräs (Pilularia globulifera), flytsäv (Eleogiton fluitans) samt sjötåtel (Deschampsia setacea) påträffats. Bolmens bottendjursamhällen har varit tydligt störd redan från de första befintliga undersökningar början 1970-talet. Bentich Quality Index (BQI) visar att profundalzonens bottendjursamhälle hade 1982 ett måttligt högt index men under 1980-talet och fram till mitten 1990-talet mycket låga index-värden. Shannons diversitetsindex uppvisar ett lågt index fram till början 1990-talet då index-värden var måttlig hög. Men artrikedomen är minskat fortlöpande under 1990-talet och är numera låg. Bottenfaunan i Bolmens både norra och södra del är kraftigt påverkat och artfattigt. Sannolikt är bottenfaunan påverkat av organisk förorening, metallförorening samt syrebrist. I litoralzonen har de skyddsvärda arterna nattsländan Hydropsyche contubernalis och bäckvattenbaggen Normandia nitens hittats. Fisksamhällen i Bolmen är måttligt rikt och diverst och tycks inte vara påverkat av någon störning under den undersökta tidsperioden. Bolmen har en mycket artrik fågelfauna med runt 153 observerade arter under de senaste 5 åren. Bolmen är viktig både som häckningslokal och som rastlokal för ett stort antal flyttfåglar. Fågelfaunan i och runt Bolmen innehåller mera än femtio procent av de rödlistade arter i Sverige. De största hot mot fågellivet i och runt Bolmen är störningar under häckningsperioden från det rörliga friluftslivet och båttrafik. Lämpliga häckningslokaler försvinner då grunda våtmarker och sankängar växer igen på grund av övergödning eller torrläggning genom dikning och reglering. Inventering av sötvattenssnäckor i södra Sverige under 1940 och 1996 med syfte att undersöka eventuell påverkan av försurning och kalkning uppvisade inga tecken på påverkan. Det konstaterades inge hotade arter av sötvattenssnäckor.

  • 1200469.
    Holgersson, Hans-Erik (Arranger)
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
    Bonden gick åt gärdet ut: Efter Edith Samuelsson, Hovmantorp2016Artistic output (Unrefereed)
  • 1200470.
    Bondeskog: Husbehovsbruk skapade varierade skogar2013Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bondeskogen i det svenska barrskogsbältet var mycket mer än ett timmerförråd. Den fyllde gårdarnas behov av bete och vinterfoder, av ved till värme och kolmilor, av virke till gärdesgårdar, husbehovsslöjd och husbyggen. Igenväxning och hyggesbruk har suddat ut många av spå- ren, men kvardröjande växt- och djurarter och karaktäristiska trädformer kan ibland berätta om dessa öppna, ljusa och mångformiga skogar.

  • 1200471.
    Bonn guidelines om tilgang til genressurser og en rettferdig fordeling av utbyttet fra bruken av slike ressurser: BONNIN OHJEET GEENIVAROJEN SAANNISTA JA SAATAVUUDESTA SEKÄ NIIDEN KÄYTÖSTÄ SAATAVIEN HYÖTYJEN OIKEUDENMUKAISESTA JAOSTA2006Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1200472.
    Bonn-riktlinjerna: Nordisk kortversion2007Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    FN–konventionen on biologisk mångfald antog år 2002 enhälligt de internationella Bonn-riktlinjerna om tillgång till genetiska resurser och fördelning av den nytta som ppkommer från deras använding. Det övergripande syfte är att se till att den nytta som uppstår vid uttnyttjande av genresurser kan användas för att bevara biologisk mångfald. Internationall rätt och nationella regleringar av tillträde och rättigheter till genetiska resurser har utvecklats snabbt under det senaste decenniet. Utvecklingen har lett till en allt intensivare diskussion om äganderätt och behovet av reglering av genetiska resurser. Nordiska genresursrådet har tagit fram en kortversion av vad Bonn-riktlinjerna är, vilka roller och ansvarsområden olika aktörer har och hur användare och leverantörer av genetiska resurser skall tillämpa riktlinjerna. Arbetet genomfördes i en särskild projektgrupp. Bonn-riktlinjerna kommer även att utgöra ett viktigt redskap för ngr i dess fortsatta arbete att sprida information och öka kunskapen om dessa frågeställningar hos relevanta aktörer.

  • 1200473.
    Book review: Carolyn Nordstrom's Shadows of war: Violence, power, and international profiteering in the twenty-first century2005In: Anthropological Quarterly, Vol. 78, no 2, p. 491-496Article, book review (Other (popular scientific, debate etc.))
  • 1200474.
    Myhr, David (Producer)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Boom Boom Beat: Japanese only bonus track2011Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [en]

    With only two days left to the world premiere release of my album Soundshine in Japan I am happy to share with you a glimpse from the recording of an exclusive Japan only bonus track called “Boom Boom Beat”. It was originally written for Puffy so this is my “cover version”. (First time ever I make a cover of my own song!) The basic tracks were recorded at the drummer Andreas Dahlbäck’s Durango Recording in Stockholm together with Rikard Lidhamn on bass and Anders Pettersson on guitar, and vocal overdubs and mix were made at Marcus Black’s Jelly Road Studio also in Stockholm. On this track I am fortunate enough to have Puffy themselves contributing background vocals (thank you so much Puffy!!!). Their vocals were recorded in Tokyo and unfortunately I didn’t have the possibility to “stop by” and capture that moment with my iPhone (which is the case with the rest of the material). So the video will be somewhat male-dominated. Anyway – hope you like it! The only place that you can get hold of “Boom Boom Beat” is on the Japanese version of Soundshine which will be released on Dec 7, 2011, on Thistime Records.

  • 1200475.
    Boot fahren – ein reines Vergnügen!2006Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [de]

    Diese Broschüre richtet sich an die Besitzer von Freizeitbooten, Mitglieder von Bootsclubs und verantwortliches Hafenpersonal. Die Broschüre informiert über die Pflichten von Bootsbesitzern und Hafenpersonal, soll einen aktiven Beitrag zum Umweltschutz im Hafenbereich leisten und gibt praktische Hinweise dafür, wie dieses Ziel erreicht werden kann.Einige Lösungen in Bezug auf den Umweltschutz erfordern Änderungen und Investitionen im Hafenbereich. Andere Lösungen verlangen lediglich den Willen, die Dinge ein wenig anders als bisher zu machen.Wir hoffen, dass diese Broschüre den vielen Bootsbesitzern im Norden eine nützliche und anregende Quelle sein wird.

  • 1200476.
    Borgen brinner!: en utställning om Birkas försvar1997Book (Other academic)
  • 1200477.
    Borgsjö 1995 - rapport från tionde BorgsjömötetReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar svampveckan 1995 i Borgsjö, Medelpad.

  • 1200478.
    Borgsjö 1999 - rapport från svampvecka1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar 1999 års svampvecka med inriktning mot tofsskivlingar och fingersvampar. Bl.a. besöktes norra Alnön och kalkpåverkade områden i Jämtland och västra Medelpad.

  • 1200479.
    Borgsjörapport 19971999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En sammanställning av resultatet från svampveckan i Borgsjö 1997 med utfärder i Jämtland och Västernorrland.

  • 1200480. Nordell, Bo (Editor)
    Borrhålsvärmelager: temadag vid Högskolan i Luleå 21 november 19841984Report (Other academic)
  • 1200481.
    Bostadsmarknaden i Norden2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utvecklingen på den nordiska bostadsmarknaden har den senaste tiden varit föremål för en rad analyser och rekommendationer från bland annat EU, OECD och IMF. Den första delen av 2000-talet var utvecklingen i de nordiska länderna ganska likartad där en kraftig högkonjunktur, relativt låga räntor, mer generösa låneformer på kreditmarknaden resulterade i stora ökningar i bostadspriserna. Sedan andra halvan av 2000-talet har emellertid utvecklingen skiljt sig åt markant mellan de nordiska länderna. År 2013 befinner sig bostadsmarknaden i de nordiska länderna i olika utvecklingsfaser med delvis olika ekonomiska och politiska utmaningar.Rapporten har framtagits inför det nordiska finansministermötet hösten 2013.

  • 1200482.
    Bostøtten i Norden: Oppsommeringsrapport etter Nordisk seminar ved Husbanken, Oslo, 2 juni 20052005Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [no]

    Oppsommeringsrapport etter Nordisk seminar ved Husbanken, Oslo, 2 juni 2005.

  • 1200483.
    Botanisk inventering av fornvårdsobjekt i Medelpad1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En botanisk inventering av drygt tjugo fornvårdsobjekt med hävdberoende vegetation i Medelpad.

  • 1200484.
    Botanisk inventering av Gådeådalen i Härnösands kommun 20042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En inventering av kärlväxtfloran i Gådeådalen från E4 uppströms till järnvägsbron, en sträcka på drygt 1,5 km, inventerades sommaren 2004 på uppdrag av Härnösands kommun. Arbetet inriktades främst på miljöerna utmed åns norra sida där den med skyltar utmärkta Gådeåleden passerar. Även den till stora delar branta och svårtillgängliga södra sidan inspekterades, dock delvis mera stickprovvis.

  • 1200485.
    Botanisk inventering av lövskogsbestånd i eklandskapet kring Stora Rängen1983Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Irapporten redovisas resultatet av en botanisk inventering av ett sextiotal lövskogsområden belägna inom det ekdominerade landskapet kring St Rängen och Järnlunden.

  • 1200486.
    Botanisk inventering av urkalkområden i Finspångs kommunReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Botanisk inventering av urkalksområden i Finspångs kommun. Syftet med inventeringen var att förbättra kunskapen om utbredning och botaniskt skyddsvärde hos de områden inom kommunen som genom urkalksförekomst i marken uppvisar en rikare och för den norra länsdelen mindre vanlig flora.

  • 1200487.
    Botanisk inventering inom naturreservatet TORHAMNS UDDE under juni månad 19941994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringsresultat från botanisk inventering inom naturreservatet Torhamns udde under juni månad 1994.

  • 1200488.
    Weissglas, Erik (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Bothnia Rhythm Orchestra & Ulvens döttrar2014Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Konsert med Bothnia Rhythm Orchestra & Ulvens döttrar i Mariehamn, Åland, 24 juli, Skule festivalen 5 juli, Musikfestspelen Korsholm 1 augusti, Stärkesmark musikfest 2 augusti och Umeå jazzfestival 25 oktober 2014.Bothnia Rhythm Orchestra, BRO, är en professionell rytmorkester som består av några av de absolut bästa musikerna från Sverige och Finland. Orkesterns huvudsakliga verksamhetsområde är Öster- och Västerbotten. BRO är unik i sin företeelse med sitt gränsöverskridande samarbete och sitt arbetssätt där orkestern skräddarsys efter produktionens behov. BRO:s vision är att vara en förnyare på den professionella musikscenen som bidrar till att höja den konstnärliga statusen för rytmmusiken i hela Sverige och Finland. Orkestern är en inspirationskälla och motor för musiklivet i Sverige och Finland.Medlemmar:Amanda Sedgwick - SaxofonMichael Ford - SaxofonPeter Nordwall - SaxofonAndreas Gidlund - SaxofonFredrik Lindborg - SaxofonKasperi Sarikoski - TrombonKristian Persson - TrombonPeter Fredriksson - TrombonMikael Långbacka - TrombonTobias Udd - TrumpetHenrik Sjöberg - TrumpetJanne Toivonen - TrumpetMikko Koponen - TrumpetErik Weissglas - GitarrMikael Jakobsson - PianoMarkus Ketola - TrummorOlli Rantala - basOrkestern stöds av bl.a. Statens musikverk och Kultur Österbotten

  • 1200489.
    Weissglas, Erik (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Bothnia Rhythm Orchestra featuring Jonas Knutsson, Erik Rydwall och Mofeta: En turné2016Artistic output (Refereed)
    Abstract [sv]

    Turnén genomfördes mellan den 4 och 13 oktober 2016. Erik Weissglas är solist på låtarna "Borderline", "Indifference", "Sommarregn" och "Butterfly friends". Weissglas är också medarrangör till stycket "Indifference", "Menuett från Oravais" samt "Butterfly friends". 

    Turnén och projektet Bothnia Rhythm Orchestra har fått stöd av Statens Musikverk och kulturrådet. 

  • 1200490.
    Bottenfauna - inventering: Arbetsmaterial: 1996-06-241996Report (Other academic)
  • 1200491.
    Bottenfauna 1990, en biologisk försurningsbedömningReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Aquaekologerna fick i uppdrag av länsstyrelsen och berörda kommuner att genomföra en bottenfaunaundersökning av 10 vattendrag under hösten 1990. Vid en jämförelse av försurningssituationen på de tidigare bottenfaunaundersökta lokalerna, finner man att förhållandena blivit bättre på två, något bättre på en medan två fortfarande är skadade.

  • 1200492.
    Bottenfauna 1991 - En biologisk försurningsbedömningReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Aquaekologerna fick i uppdrag av länsstyrelsen och berörda kommuner att genomföra en bottenfaunaundersökning av 26 vattendrag under hösten 1991. Vid en jämförelse av försurningssituationen på de tidigare bottenfaunaundersökta lokalerna, finner man att förhållandena blivit bättre på en medan sju fortfarande bedöms som skadade trots att flera av dessa kalkats under relativt lång tid.

  • 1200493.
    Bottenfauna i Bulsjöån och Rödingehultesjön 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län har Medins Biologi AB under våren 2006 genomfört bottenfaunaundersökningar på fyra lokaler i Bulsjöån samt på en lokal i Rödingehultesjöns strandzon. I Rödingehultesjön undersöktes under hösten 2006 även två stationer i de djupare delarna av sjön. Det främsta syftet med undersökningarna var att värdera dessa vattenmiljöers naturvärden bland annat genom att finna förekomst av anmärkningsvärda arter. Provtagningen på lokalerna i Bulsjöån och på lokalen i Rödingehultesjönsstrandzon utfördes enligt den standardiserade metoden SS-EN 27 828 (sparkprovtagning), medan provtagningen i Rödingehultesjöns djupare delar utfördes enligt den standardiserade metoden SS 02 81 90 (hugg med Ekmanhämtare). Föreliggandeundersöknings syfte var även att, utifrån bottenfaunan, bedöma eventuell påverkanpå bottenfaunan av näringsämnen/organiskt material, försurning vid lokalerna i Bulsjöån och i Rödingehultesjöns strandzon samt att bedöma syreförhållanden men också näringstillstånd och näringsämnespåverkan i Rödingehultesjön.

  • 1200494.
    Bottenfauna i Båtfors naturreservat: bedömningar av naturvärden, biologisk mångfald, ekologisk status och surhetsstatus utifrån bottenfauna erhållen i tio prov tagna maj och augusti år 20072008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Uppsala län. Rapporten redovisar bedömningar av bl. a. försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus inom Båtfors naturreservat. Bedömningarna grundar sig på den bottenfauna som påträffades i maj och augusti 2007. Vi kom fram till följande:Onaturlig biologisk mångfald: Inom Båtfors naturreservat har vi inte rätt arter på rätt plats i rätt numerär. Dettajämfört med vad som borde ha funnits där om reservatet ej varit kraftigt påverkat av reglering med därtill hörande igenslamning av bottnarna. Relativt hög närsaltbelastning bedöms ytterligare ha ökat skillnaden mellan funnen och förväntat fauna.Få rödlistade arter: Endast en rödlistad art påträffades, det var nattsländan Tricholeiochiton fagesii (Guinard, 1879) i hotkategori NT (missgynnad). Fyndet, som med 21 individer är det hittills individrikaste i LDs databas, gjordes i en vegetationsrik och sannolikt mycket näringsrik vik vid Dalälvens södra strand.Ett flertal intressanta arter: Ett antal ganska ovanliga arter påträffades varav flera i huvudsak hör hemma i heltandra vattenmiljöer än stora oreglerade älvar. Snäckorna Anisus vortex och Hippeutis complanatus hade vi inteförväntat oss att finna även om de tidigare påträffats i vitt skilda typer av miljöer. På dagsländssidan märksslamsländorna Caenis lactea och Caenis robusta som främst hör hemma i sjöar och långsamt rinnande större vattendrag. Jungfrusländan Calopteryx splendens var en trevlig överraskning även om arten var förväntad. På skalbaggssidan märks Noterus crassicornis och bäckbaggen Normandia nitens. Fynd gjordes också av nattsländorna Adicella reducta, Ceraclea dissimilis, Ecnomus tenellus, Erotesis baltica, Limnephilus politus och Oecetis ochracea. Sammantaget indikerar arterna ovan att de undersökta vattenmiljöerna inom Båtfors naturreservat varit mycket olika varandra.Måttligt hög naturvärdesstatus: Naturvärdet i form av bottenfauna bör bedömas som Måttligt högt. Att naturvärdet ej bedöms som högre motiveras främst av att antalet individer som hör hemma i friska strömma vatten var väsentligt lägre än förväntat. Av tabell 1 framgår att tvåvingar och kräftdjur ensamma svarade för mer än 70% av det totalt funna antalet individer. Den för friska strömvatten typiska djurgruppen bäcksländor svaradeendast för 0,2%. Den märkliga fördelning som illustreras av tabell 1 anser vi främst kan förklaras med att otillräcklig vattengenomströmning lett till igenslamning av bottnarna inom Båtfors naturreservat. Den gula forssländan Heptagenia sulphurea (Müller, 1776) t. ex., utgjorde endast 0,005% av bottenfaunan. Den i friska vatten mycket vanliga arten kräver fria utrymmen under sten och sådana var det mycket ont om inom Båtfors naturreservat på grund av igenslamningen.Dagsländsfaunan dominerades helt av arter som antingen klarar av att sitta ovanpå slam på växter (i första handvassländor (Leptophlebiidae) och dammsländor (Cloeoninae) eller arter som i sig hör hemma i slamrika miljöer som slamsländor (Caenidae)Närsaltstatus: Föroreningspåverkan via närsalter bör i snitt bedömas som Tydlig till Måttlig.Försurningsstatus: Bör bedömas som Nära Neutral enligt utkastet till nya bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag (NBG). Försurningspåverkan bör enligt Limnodata (LD) bedöms som Ingen ellerObetydlig.Ekologisk status: Bör i snitt bedömas som Hög enligt NBG. Bör i snitt bedömas som Måttlig enligt LD.

  • 1200495.
    Bottenfauna i femton sjöar i Jönköpings län 2002: en inventering av trollsländor och övrig bottenfauna2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Medins Sjö- och Åbiologi AB under våren 2002 genomfört bottenfaunaundersökningar i 15 sjöar. Lokalerna är belägna i Motala ströms, Emåns och Lagans vattensystem. Undersökningarna genomfördes inom ramen för projekt Höglandsvatten Information. Målsättningen med den aktuella undersökningen var att:- undersöka förekomsten av larver av citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis. Arten är fridlyst och listad i Annex 2 och bilaga 4 i EU:s Habitatdirektiv- ge information om övrig bottenfaunaInga fynd av citronfläckad kärrtrollslända gjordes i undersökningen. Det går dock inte att utesluta att larverna redan hunnit kläcka och ombildats till vingade insekter när proverna togs den 21 till 23 maj.

  • 1200496.
    Bottenfauna i Göteborgs och Bohus läns vattendrag 1996.1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bottenfauna i Göteborgs och Bohus läns vattendrag 1996.

  • 1200497.
    Bottenfauna i Jönköpings län 1992 - En biologisk försurningsbedömningReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Aquaekologerna under hösten 1992 genomfört bottenfaunaundersökningar på 21 lokaler i länet. Föreliggande undersökning syftar bl a till att utifrån bottenfaunan göra en biologisk bedömning av försurningssituationen i de undersökta vattendragen. Bottenfaunan på sju lokaler bedömdes som ej eller obetydligt påverkade av försurning. Av dessa var fyra okalkade och tre kalkade. Vid de tre kalkade lokalerna har bottenfaunan vid tidigare undersökningar bedömts som försurningspåverkad. I dessa fall har alltså kalkningsprojekten varit lyckade. Vid fjorton lokaler bedömdes bottenfaunan vara påverkad av försurning. På tolv av dessa har kalkningsåtgärder vidtagits. Resultaten indikerar, i dessa fall, att kalkningarna inte fungerat fullt ut vad det gäller bottenfaunan.

  • 1200498.
    Bottenfauna i Jönköpings län 1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Aquaekologerna under hösten 1993 genomfört bottenfaunaundersökningar på 39 lokaler i länet. Föreliggande undersökning syftar bl a till att utifrån bottenfaunan göra en bedömning av försurningssituationen i de undersökta vattendragen. Bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av försurning på 24 lokaler. Åtta lokaler bedömdes vara påverkade av försurning och sex lokaler bedömdes vara starkt eller mycket starkt påverkade. Vid en lokal var det inte möljligt att bedöma försurningsgraden utifrån bottenfaunan. De flesta av de försurningspåverkade lokalerna är belägna i den västra och södra delen av länet, främst i Nissansmen även Lagans vattensystem. Jämfört med tidigare undersökningar har situationen förbättrats vid sex lokaler.

  • 1200499.
    Bottenfauna i Jönköpings län 1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins sjö- och åbiologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län undersökt bottenfaunan på 70 lokaler i länets vattendrag. Undersökningarna ingår i tre olika huvudprojekt, länets miljöövervakning, jordbrukets recipientkontroll och kontrollen av försurning och kalkning. Utifrån bottenfaunans sammansättning har bedömningar av försurningspåverkan, påverkan av näringsämnen/organiskt material och naturvärden gjorts vid varje lokal. De genomförda undersökningarna tjänar också som referenser till framtida undersökningar vilket gör det möjligt att mäta förändraingar i vattendragens miljö.

  • 1200500.
    Bottenfauna i Jönköpings län 1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Sjö- och Åbiologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län undersökt bottenfaunan på 35 lokaler i länets vattendrag. Utifrån bottenfaunans sammansättning har bedömningar av försurningspåverkan, påverkan från näringsämnen/organiskt material och naturvärden gjorts vid varje lokal. De genomförda undersökningarna tjänar också som referenser till framtida undersökningar vilket gör det möjligt att mäta förändringar i vattendragens miljö.

24007240082400924010240112401224013 1200451 - 1200500 of 1208834
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf