Change search
Refine search result
23859238602386123862238632386423865 1193051 - 1193100 of 1199131
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1193051.
    Inventering av bombmurkla, Sarcosoma globosum, i Uppsala län 20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala gjorde Upplandsstiftelsen en inventering av bombmurkla, Sarcosoma globosum, i C län under våren 2007. Samtliga registreradefyndplatser efter 1970 återbesöktes. Dessutom eftersöktes arten på nya tänkbara lokaler. Förutsättningarna för fruktkroppsbildning var mycket goda under perioden mars-april. Totalt hittades 4 283 fruktkroppar på 215 olika växtplatser, på 56 lokaler. Bombmurklan återfanns på 22 av 34 lokaler där arten tidigare observerats, mellan 1970-2006. Samtidigt hittades 34 nya lokaler för svampen under våren 2007.Av de 12 tidigare kända lokalerna där bombmurklan inte återfanns 2007 är sex stycken spolierade eller troligen spolierade genom avverkning. Fyra lokaler har förändrats så mycket i träd- och markskiktet att bombmurklan sannolikt försvunnit. På de två återstående lokalerna där bombmurklan inte kunde återfinnas, Flostaåsen (nr. 29) och Skogshagen (nr. 83), har inga synliga förändringar skett sedan bombmurklor senast observerades, 2002 resp. 2005. Härborde arten finnas kvar men fruktifierade tydligen inte våren 2007.Åldern på granar och fördelningen av olika trädslag noterades på samtliga fyndplatser 2007. Genomsnittsåldern för granarna på de 56 lokalerna var 84 år och trädslagsfördelningen på de 215 olika växtplatserna var 90% gran, 8% tall och 2% lövträd.Bombmurklan är beroende av grandominerade bestånd på väldränerad mark. Denna kombination är ganska sällsynt i det uppländska landskapet eftersom nästan all torr ochväldränerad skogsmark domineras av tallbestånd.Största hotet mot arten är slutavverkning eller uthuggning av gran för att gynna andra trädslag. Slutavverkade granbestånd på sand och grus återbeskogas vanligtvis med tall. Uthuggning av gran på väldränerad mark förekommer ibland även skyddade områden, t.ex. i naturreservat.Tyngdpunkten i bombmurklans europeiska utbredning ligger i Sverige, och här främst kring Mälarområdet. Svampen kan således betraktas som en ansvarsart där vi i Sverige (bl.a.Uppsala län) har ett stort ansvar för artens bevarande. Fler områden bör därför skyddas formellt och skötseln av befintliga naturreservat, biotopskyddsområden etc. måste anpassas så att bombmurklan kan överleva och även i framtiden ha en livskraftig population.

  • 1193052.
    Inventering av bombmurkla våren 2007.2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bombmurkla Sarcosoma globosum är en skålsvamp med stora runda till cylindriska fruktkroppar fyllda med en geléaktig vätska. Bombmurklan är upptagen på Sveriges rödlista och klassad som sårbar (VU) eftersom den bedöms ha minskat betydligt (mer än 30 % över de senaste 50 åren) till följd av slutavverkning av äldre skog samt bristen på betade skogar (Gärdenfors 2005). Bombmurklan är även fridlyst i hela landet, vilket innebär att man varken får plocka eller gräva upp svampen. Denna inventering har fokuserat på trakter där arten noterats tidigare samt lämpliga miljöer i anslutning till rullstensåsar. Totalt besöktes 93 skogsområden i Västmanlands län. Bombmurklor påträffades i åtta olika skogsområden; Stingsberget, Svedjorna, Baståsen och Gatstugan i Surahammar kommun samt Bispebo naturreservat i Västerås kommun och Solbo och Axholm i Sala kommun. Det i särklass största beståndet påträffades vid Gatstugan där hela 1266 fruktkroppar noterades fördelat på 51 växtplatser. I de inventerade områdena tycktes bombmurklan föredra 50-75 åriga granskogsbestånd. I de fall den uppträdde i äldre bestånd var det i sådana som inte brukats på länge. Växtplatsen var ofta belägen på någon låg upphöjning och helt skyddad från direkt solljus. För att skydda bombmurklan på de lokaler där den hittades vid inventering krävs att skogen lämnas för fri utveckling.

  • 1193053.
    Inventering av bottenfauna i Mjällån, Timrå kommun2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av bottenfauna vid tre provlokaler längs Mjällån i Timrå kommun. Totalt påträffades 54 antal taxa varav bland de mer intressanta fynden fanns Acylus fluviatilis och Brachycentrus subnubilus.

  • 1193054.
    Inventering av bottenfauna i Östergötlands skärgårdReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland genomförde Sveriges Vatttenekologer AB en inventering av bottenfauna i Östergötlands skärgård. Fältarbetet utfördes i fyra naturreservat under mitten av september 2005. I Bråvikens och Missjö naturreservat togs kvantitativa ramprov (20x20 cm) på vegetationsklädda hårdbottnar. I de två innerskärgårdslokalerna Eknöns och Licknevarpefjärdens naturreservat togs kvantitativa bottenfaunaprover på mjukbottnarna med van-Veen hämtare.Tre prov togs vid respektive lokal i djupintervallet 1-5 m. Provpunkternas lägen och koordinater framgår av Fig 1-1a-e och Tabell 4-1. Proverna analyserades med avseende på artsammansättning, abundans och biomassa (torrvikt).Flest taxa 26 respektive 24 hittades vid de två vegetationsklädda hårdbottenlokalerna i Bråvikens och Missjö naturreservat. Biomassan (torrvikt) dominerades av Blåmusslan Mytilus edulis, vilken också var den vanligaste arten (individer/m2 ) vid Norrbådarna i Missjö naturreservat. I Bråvikens naturreservat öster om Korsö, var vanligaste arten snäckan med det passade namnet, tusensnäcka, Hydrobia spp, som svarade för 50% av abundansen.Vid Mjukbottenlokalerna i de två innerskärgårdslokalerna Eknöns- och Licknevarpefjärdens-naturreservat hittades 13 respektive 20 taxa. Biomassan (torrvikt) dominerades av östersjömusslan Macoma baltica. Vanligaste arten (individer/m2 ) var fjädermyggan Chironomus plumosus vid Eknön och hjärtmusslan Cardium spp vid Lickevarpsfjärden.Inga rödlistade arter påträffades varken på mjukbottnarna eller hårdbottnarna.

  • 1193055.
    Inventering av bottenfaunan i Torrö naturreservat, Östergötlands skärgård2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland genomförde Sveriges VatttenekologerAB en inventering av bottenfauna i Torrö naturreservat. Inventeringens syfte varfrämst att beskriva bottenfaunans artsammansättning och individtäthet på grunda(< 6 m djup) bottnar i Torrö naturreservat. Särskild uppmärksamhet riktades ocksåmot eventuell förekomst av rödlistade arter.Fältinventeringen i Torrö naturreservat genomfördes den 27 september 2008.Inventeringen av bottenfauna (bottenlevande, ryggradslösa djur större än 1 mm)inkluderade nio bottenhugg med van Veen- huggare fördelade på tre lokaler.De inventerade lokalerna hade generellt hög artrikedom och även mycketföroreningskänsliga arter förekom. Individtätheten var något låg men motsvarartidigare observerade värden i Östergötlands skärgård. Beräkning av BQI-indexindikerade att alla lokaler samt hela undersökningsområdet hade god status. Degrunda mosaikbottnarna med bland annat artrika bottenfaunasamhällen görtroligen området till en viktig födosöksmiljö för fisk och fågel. Dennaundersökning indikerar höga naturvärden i Torrö naturreservats grundaundervattensmiljöer.

  • 1193056.
    Inventering av bottenviksmalört (Artemisia campestris ssp. bottnica) på Klockarberget i Sundsvalls kommunReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    En inventering av de berghällar på Klockarberget i Njurunda där det finns Bottenviksmalört(Artemisia campestris ssp. bottnica.

  • 1193057.
    Inventering av Bottenviksmalört i den ångermanländska länsdelen av Västernorrland 1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En inventering av den förekomst av Bottenviksmalört som finns vid Salusand, Örnsköldsviks kommun.

  • 1193058.
    Inventering av brandområde: Sandhammaren 2006 och 20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en sammanställning av två inventeringar av ett brandfält inom Natura 2000 området Sandhammaren.Ett bra tillfälle gavs för att undersöka vad som sker i ett brandhärjat område och därav har två inventeringar av området gjorts. Den första inventeringen gjordes 2006 med en uppföljande 2007.

  • 1193059.
    Inventering av bredbandad ekbarkbock i Nationalstadsparken2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Stockholms län har av Naturvårdsverket fått ansvar för att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för bredbandad ekbarkbock och denna undersökning är en första del av länsstyrelsen i Stockholms åtgärder. Den bredbandade ekbarkbocken är en akut hotad art som de senaste åren nästan bara synts till i Stockholm och anses som kraftigt minskande.Tolv olika områden inom Nationalstadsparken i Stockholm inventerades under maj, juni och juli på död ved med gnagspår från P detritus i form av larvgångar och utgångshål. Antalet kläckhål i barken räknades och deras ålder uppskattades för att kunna uppskatta antalet individer som nått imagostadiet varje år. Sammanlagt räknades eller uppskattades 1298 kläckhål. Många av de yngre gnagspåren har utsatts för angrepp av hackspettar, som tydligen tycker att de feta larverna och pupporna smakar bra. Denna inventering ligger till grund för en uppskattning av populationsstorleken av P. detritus i området samt dess framtidsutsikter. Fynd av levande exemplar av bredbandad ekbarkbock noterades vid sex av de inventerade lokalerna. De rikaste förekomsterna bedöms vara vid Oxbergsbacken, Storängsbotten och Manillaskolan. De lokaler där mängden död ved behöver ökas för att kortsiktigt gynna arten är, förutom de nyss nämnda även Stora skuggan och Fisksjöäng. I undersökningen användes fönsterfällor på åtta platser på Norra Djurgården vilket tillsammans med diverse lösfynd resulterade i att 309 individer av 84 olika arter skalbaggar fångades. Tio av dessa är rödlistade enligt 2005 års rödlista. Det påträffades nio stycken arter av de 19 som i åtgärdsprogrammet anges som gynnade av bevarandeåtgärder för P. detritus. Därmed kan man känna sig förvissad om att resurser som satsas på den bredbandade ekbarkbocken är välinvesterade då de blir till nytta även för många andra arterUnder inventeringarna i det här projektet hittades ytterst få döda ekar över 20 cm dbh som inte hade spår av P. detritus. Artens förmåga att söka upp och utnyttja de resurser som står till buds, behöver därför ingen tvivla på. Framtidsutsikterna för arten är därför helt beroende av tillgången på nydöd ekved och om det går att flytta in mer ved i Nationalstadsparken kommer det med största sannolikhet att gynna populationen. Av mängden kläckhål som noterats verkar det som att det kläcks runt 200-300 baggar per år i de inventerade områdena. Det är ungefär hälften av vad det kortsiktiga målet som åtgärdsprogrammet har, och då är delar av Nationalstadsparken ännu inte är inventerade. Populationen som lever här verkar vara livskraftig nu men en långsiktig planering av vad som ska vara dess yngelsubstrat i framtiden måste göras.

  • 1193060.
    Inventering av bäckar i jordbrukslandskapet - en undersökning av mindre bäckar i Östergötland på mark som inte berörs av skogsvårdslagen1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom kartstudier har 147 bäckar i jordbrukslandskapet lokaliserats och dessa har inventerats i fält. Inventeringen omfattar en beskrivning av bäckens status vad beträffar vattenföringens naturlighet samt av omgivningen, närmast runt bäcken.

  • 1193061.
    Inventering av dagfjärilar i naturreservaten Tromtö och Vambåsa hagmarker2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av dagfjärilar och bastardsvärmare i delar av naturreservaten Tromtö och Vambåsa hagmarker.

  • 1193062.
    Inventering av dammar och regleringsförhållanden i Uppsala län 1977 och 1985: Tämnarån, Strömarån, Forsmarksån, Olandsån, Hargsån och Skeboån med biflöden1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Antalet dammar i denna inventering är 47 stycken varav 11 i Tämnarån, 12 i Formarksån och 13 i Olandsån.Dammarnas nuvarande funktion framgår av tabell 3. Det stora flertalet dammar räknas ti f d verksdammar.Dammarnas kondition framgår av tabell 4. Omkring 15 % av alla dammarna bedöms vara i mycket dåligt skicka. Att en damm är i dåligt skicka kan innebära att den saknar luckor, har raserade fundament eller att den dämmande effekten är liten. Någon direkt ”säkerhetsrisk” torde inte föreligga för de dammar som i denna inventering bedömts vara i mycket dåligt skick. Flertalet dammar har en god eller mycket god kondition och några är också helt nyrenoverade som dammarna i Forsmarks bruk.

  • 1193063.
    Inventering av dammar och regleringsförhålllanden i Uppsala län 1985: Dalälven med biflöden1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    FunktionFlertalet av de 50 inventerade dammanläggningarna är verks- håll- eller regleringsdammar för de fyra kraftverken (Tabell 3). I Älvkarleö och vid Skutskär är två dammar anlagda för uttag av vatten till massaindustrierna i Korsnäs och Skutskär. I områdena vid Söderfors, Hyttön och Älvkarleby finns sammanlagt åtta dammar som anlagts för odling av fisk eller för fritidsfisket. Några dammar har anlagts som skydd för översvämningar. KonditionFlertalet dammar var vid inventeringstillfället fullt funktionsdugliga eller i acceptabelt skick (tabell 4). Några av de mindre dammarna med anknytning till kraftverken har också nyligen restaurerats.Av de totalt 50 dammarna borde fyra åtgärdas för att undvika försaämring av admmarnas funktion. Endast damm, timmerännan vid Skutskärsverken, är helt förfallen. Dammen har f n ingen funktion.

  • 1193064.
    Inventering av dykare och trollsländor i åtta småvatten i Boxholms, Kinda och Linköpings kommuner2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dykare och trollsländor inventerades i åtta småvatten belägna i Boxholms, Kinda och Linkö-pings kommuner med syftet att erhålla kunskap om dessa djurs artsammansättningar i de in-venterade vattnen. Inventeringen skedde med s.k. flaskfällor samt håvningar, med vilka adulta dykare och larver av trollsländor fångades. Även fynd av adulta trollsländor har medtagits i resultatet. Arter som påträffades var bl a dykaren Dytiscus lapponicus, en i första hand nordlig art, och gulfläckad glanstrollslända Somatochlora flavomaculata, vilken anses kunna indikera artrikedom och av skogsbruk opåverkad skog. Dessutom gjordes flera osäkra fynd av mån-flickslända Coenagrion lunulatum, en art som är rödlistad och även denna anses kunna indi-kera artrikedom och av skogsbruk opåverkad skog. Ytterligare inventeringar kan behövas i området för att säkert konstatera förekomst av denna och andra arter.

  • 1193065.
    Inventering av Dytiscus latissimus, bred gulbrämad dykare och Graphoderus bilineatus, bred paljettdykare år 20012001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringsområde Karlskrona och Ronneby kommuner.

  • 1193066.
    Inventering av ekar och grova träd i Lunnelids naturreservat2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I slutet av juni 2004 karterades alla ekar samt övriga grova lövträd i naturreservatet Lunnelid utanför Lidköping. Till grova träd räknades alla träd med en brösthöjdsdiameter över 70 cm. Träd med en brösthöjdsdiameter över 100 cm räknades som mycket grova. För varje träd noterades trädslag, stammens omkrets, växtplatsens naturtyp, klassindelning beroende på stammens diameter och hålförekomster, åtgärdsbehov samt övriga kommentarer.

  • 1193067.
    Inventering av epifyter och storsvampar på ek i eklandskapet söder om Linköping1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En rapport över inventering av epifyter och storsvampar på ek i eklandskapet söder om Linköping.

  • 1193068.
    Inventering av fastigheter och odling i typområden2010Report (Other academic)
  • 1193069.
    Inventering av fastigheter och odling i typområden: Version 1:1 2000-08-292000Report (Other academic)
  • 1193070.
    Inventering av fisksamhällen i Östergötlands kustvatten sommaren 2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av länsstyrelsen i Östergötland genomfördes under sommaren 2006 provfisken inom naturreservaten Missjö och Svensksundsviken i Östergötlands län. Syftet med undersökningarna var kartlägga fisksamhällenas relativa förekomst och storleksstuktur. För att på bästa sätt kunna utvärdera tillståndet i de båda områdena tillämpades samma metodik som används för övervakning av kustfiskbestånd inom den nationella miljöövervakningen. Data från det nationella referensområdet Kvädöfjärden i den sydligaste delen av länet har utnyttjats vid utvärderingen av resultaten.Svensksundsvikens naturreservat omfattar en grund och näringsrik vik utmed södra stranden i den inre delen av Bråviken (figur 1). Viken har en bredd av 3-4 km och avståndet från den innersta delen i söder till reservatsgränsen i norr är cirka 7 km. Den inre och västra delen av viken kantas av omfattande vassområden och vattendjupet i den inre tredjedelen är så litet att provfisken inte kan genomföras med här tillämpad metodik. I den yttre nordvästra delen finns ett antal större öar och utanför dessa ökar vattendjupet till cirka 10 m.Naturreservatet Missjö utgörs av mellan- och ytterskärgård i den södra delen av St Anna. Området är rikt på öar och sträcker sig cirka 8 km i öst-västlig riktning och är cirka 4 km från norr till söder i den inre delen av området. Vattendjup ner till 10 m dominerar i området. Djupare områden förekommer i begränsad omfattning och djupet i dessa når som mest ner till cirka 20 m. SVENSKSUNDSVIKEN MISSJÖKVÄDÖFJÄRDENFigur1.KartaöverundersökningsområdenaReferensområdet Kvädöfjärden täcker ett skärgårdsområde i den norra delen av Tjust skärgård söder om Valdemarsvikens mynning. Området har fått sitt namn av en fjärd i områdets nordöstra del, men omfattar vattenområdena runt hela Åsvikelandet och avgränsas i söder av Stora och Lilla Askö och i norr av fastlandet ochKvädö. Urbergsskärgården i området karaktäriseras av att djupa vikar utan trösklar stäcker sig långt in i landet. Det dominerande bottensubstaratet är ett mjukt sediment, förutom i de mera vindexponerade delarna i öster. De områden som provfiskas har genomgående ett skyddat läge och kan karaktäriseras som inner- och mellanskärgård.

  • 1193071.
    Inventering av fjärilar på några öar i Västerviks skärgård 1996.1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På flera öar i Västerviks skärgård lever fortfarande det gamla kulturlandskapet kvar i form av hävdade, blomrika ängs- och hagmarker med mycket gamla och grova lövträd. Vissa öar i den yttre skärgården är också kalkrika, speciellt Äskeskär. På ett flertal öar finns också hällmarker med en intressant torrängsflora och ett gynnsamt mikroklimat. Troligen gynnar denna kombination ett stort antal rödlistade och sällsynta insektsarter. Kunskapen om insektsfaunan i Västerviks skärgård är sedan tidigare mycket dåligt känd. Iakttagelser av bålgeting, Vespa crabro2, har tidigare dokumenterats från dessa områden (Erlandsson 1988). Även apollofjäril, Parnassius apollo 4, är sedan gammalt känd från enstaka lokaler i Loftahammar och Gamleby (Dal 1978). I övrigt finns mig veterligen inget dokumenterat material om entomologiska undersökningar. För att förbättra den entomologiska kunskapen i Västerviks skärgård genomfördes en fjärilsinventering sommaren 1996. Områdena som inventerades var naturreservat, med undantag av Borgö. Syftet med inventeringen var att studera fjärilsfaunan på utvalda öar i Västerviks skärgård för att öka den entomologiska kunskapen i området. Resultatet ska vara underlag för kommande naturvårdsarbeten samt skötselplaner i området.

  • 1193072.
    Inventering av fjärilsfaunan på Sternö i Karlshamns kommun 1988-19901990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Slutrapport. Sternö är en gammal k änd fjärilslokal där mänga entomologer har gjort sina besök. Jag har förutom egna fynd haft mycket stor hjälp av Sten Wahlström. Även har vi tagit med många arter som samlare tagit för flera år sedan. Inventeringen gäller framför allt diabasgången men en hel del andra fynd har tagits med. Det framgår var djuren är påträffade i följande lista över hotade arter.

  • 1193073.
    Inventering av fladdermusfaunan i Västmanlands län 1998: basinventering inom miljöövervakning av biologisk mångfald2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 1998 inventerades förekomsten av fladdermöss i ett antal utvalda naturmiljöer i Västmanlands län. Ett grundläggande syfte med denna basinventering var att ge en bild av hur länets fladdermusfauna ser ut, för att senare kunna göra uppföljande undersökningar och notera eventuella förändringar. Projektet utgjorde också ett test av den använda metodiken.Ytterligare ett syfte var att kunna använda fladdermössen som indikatorer på miljöförändringar då de är beroende av en god insektstillgång.

  • 1193074.
    Inventering av flodnejonöga i gotländska vattendrag 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flodnejonögat har under de senaste hundra åren minskat kraftigt inom hela sitt utbredningsområde. Föroreningar och vandringshinder i form av dammar anses vara de tvåviktigaste orsakerna till minskningen, men även kanaliseringar och övrig påverkan av larvernas uppväxthabitat nämns som viktiga faktorer.Den här inventeringen har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen på Gotland i syfte att öka kunskapen om de gotländska bestånden av flodnejonöga. Inventeringen har som mål att: klarlägga flodnejonögats utbredning på Gotland, få en bild av beståndens status i de undersökta vattendragen samt utgöra underlag för framtida skydd och skötsel av Gotlands vattendrag.Vi har besökt vattendrag under vårens lekperiod för okulär inventering samt följt upp med elfisken efter nejonögonlarver under sensommaren. Elfisket har medgett att vi kunnat bedöma antal representerade årsklasser i vattendragen och därmed få en bild av hur reproduktionen fungerar. Ett problem vid elfiske efter nejonögonlarver är att larver från bäck- och flodnejonögon är mycket svåra att skilja åt. Det faktum att bäcknejonögon aldrig iakttagits på Gotland eliminerade detta problem.Av de 14 vattendrag som inventerades okulärt under perioden 2006-04-30 till 2006-06-05 konstaterades lekande flodnejonöga eller spår av lekande flodnejonöga i nio stycken. Av de totalt 44 vattendrag som besöktes under perioden 2006-08-18 till 2006-09-1 genomfördes elfisken i 26 stycken. I 14 av vattendragen saknades vatten helt, alternativt var de återstående vattensamlingarna så små att inget elfiske kunde genomföras. Av de 26 vattendrag som elfiskades fångades nejonögonlarver i 10 stycken. Totalt under inventeringen konstaterades förekomst av flodnejonöga i 12 vattendrag. Endast fem utav dessa bedömdes dock ha stabila bestånd med regelbunden reproduktion. Uttorkning, kanaliseringar, vattendragsrensningar och vandringshinder bedömdes som de största hoten mot gotlands bestånd av flodnejonöga.

  • 1193075.
    Inventering av flodpärlmussla 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lista med lokaler, beskrivning och ev förekomst av flodpärlmussla.

  • 1193076.
    Inventering av flodpärlmussla i Skaraborg1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av flodpärlmussla i Skaraborg.

  • 1193077.
    Inventering av flodpärlmussla inom vissa naturreservat1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av flodpärlmussla i anslutning till några utvalda reservat.

  • 1193078.
    Inventering av främst Vertigo angustior 1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sållprover har insamlats från Järnavik 1998.05.13 i samband med andra inventeringar i området. Prover togs på östra Hamnagapsberget lokal 1998:1, söder om östra hamnagapsaberget på blockigt, torrt, strandnära område med hagmarksek, ung ek och björk, lokal 1998:2 samt strandnära område med hagmarksek, ekskog på gammal hagmark på torr- fuktig mark och vid bergroten till Hamnagapsberget lokal 1998:3.

  • 1193079.
    Inventering av fältgentiana i Kronobergs län 20082008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2008 genomfördes en inventering av fältgentiana i Kronobergs län på 14 lokaler. Metpdik: Utvalda lokaler av Länsstyrelsen i Kronoberg samt ytterligare en tidigare rapporterad lokal (Norrgården, Älghult) besöktes och inventerades under juni och juli månad 2008. I varje utvald lokal, 14 stycken (Bild 1), gjordes en inventering av hela ytan. Vid funnen lokal med fältgentiana koordinerades växtplatsen med en noggrann (< 3 m) GPS av typen MAGELLAN eXplorist XL. För en mer objektivt bedömd flora i anslutning till en större andel av fältgentianaplantor, skapades en mindre yta (16 dm2) med hjälp av en i fyrkant hopviken tumstock (4 dm x 4 dm). I fyrkantens centrum utplacerades sedan en käpp i mitten för att kunna lokalisera platsen på fotograferad bild. Samtliga individer av fältgentiana räknades i och utanför ytan. Länsstyrelsen har inte tagit ställning till de föreslagna åtgärder som framförs i rapporten, utan författaren ansvarar ensamt för innehållet i rapporten.

  • 1193080.
    Inventering av fågelfaunan vid Hallebysjön, Hällerstadsjön och Leonardsberg1982Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En inventering av häckande och rastande våtmarksfåglar vid Hallebysjön, Hällerstadsjön och Leonardsberg, våren-försommaren 1982.

  • 1193081.
    Inventering av fågelfaunan vid Lillkyrkakärret1982Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En inventering av häckande och rastande våtmarksfåglar vid Lillkyrkakärret våren-försommaren 1982.

  • 1193082.
    Inventering av fågelskyddsområden i Östergötlands skärgård1978Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kartläggning av fågellivet inom befintliga fågelskyddsområden.

  • 1193083.
    Inventering av fågelskär i Vänern 1993 och 19941995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Vänern finns ett stort antal fågelskär, dvs skär med kolonihäckande måsfåglar. Ett antal anfågelarter och vadarfåglar häckar med förkärlek i dessa måsfågelkolonier. Vänerns lilla isolerade population av roskarl är bunden till fågelskären. Årliga inventeringar i Kristinehamns vänerskärgård sen början av 1980-talet visar t ex att de 5-8 roskarlsparen i området utan undantag häckat i måsfågelkolonier och alltid bytt häckningsskär när måsfåglarna gjort så. Bland regelbundna häckare på Vänerns fågelskär kan nämnas de i södra Sveriges inland ovanliga arterna silltrut och silvertärna samt enstaka par av den annars helt kustbundna skräntärnan. Även labb ich dvärgmås har häckat. Under senaste årtiondet har storskarv (rasen sinensis?) och vitkindad gås tillkommit som häckfåglar. Fågelskären har en nyckelfunktion för många av skärgårdens sjöfåglar. Om en ökande andel av skären på grund av igenväxning, predation av t ex mink, eller störningar ej längre fungerar tillfredsställande som häckplatser, minskar många fågelarters möjlighet att fortleva i området drastiskt. Även tillgång och åtkomlighet till föda har avgörande betydelse för fågelbeståndens numerär och häckningsframgång, Regelbunden övervakning av fågelskären ger därmed en god indikation om tillståndet för skärgårdens fågelbestånd. Inventeringarna i Kristinehamns skärgård har bl a visat att följande måste beaktas vid inventering av sjöfåglar i Vänern: Det är vanskligt att grunda antaganden om de kolonihäckande sjöfåglarnas populationsutveckling på enbart enstaka års inventeringar.Sparsam eller rik förekomst av en kolonihäckande sjöfågelart i en viss vänerskärgård behöver ej nödvändigtvis indikera detsamma i andra delar av sjön. Inventeringar av fågelskären i ett mindre antal skärgårdar kan därmed ej ligga till grund för bedömning av den totala situationen för arten i Vänern.Flertalet måsfåglar byter mer eller mindre regelbundet häckningsskär. Skrattmås och tärnor är exempel på arter som ofta byter häckplats. Enstaka eller några få års inventering av fågelskären räcker därför ej för att lokalisera de viktigaste häckningslokalerna sett i ett längre tidsperspektiv.Biotopen på många tidigare viktiga fågelskär förändras snabbt genom igenväxning och gör skären olämpliga för kolonihäckande sjöfåglar. Denna biotopförändring är mycket påfallande utefter Vänerns norra och östra kust och har på ett utmärkt sätt beskrivits av Brunsell (1995). År 1993 enades länsstyrelserna i P, R och S län om att gemensamt organisera inventering av Vänerns fågelskär. Målsättningen var att inventeringen skulle omfatta fågelskären i samtliga vänerskärgårdar. Inventeringen skulle vidare kunna utföras med så måttliga personella, tidsmässiga och ekonomiska resurser, att den var möjlig att upprepa under en följd av år. Syftet med inventeringen kan sammanfattas i följande punkter:1. Att översiktligt och relativt följa de kolonihäckande sjöfågelarternas populationsutveckling i Vänern och dess olika skärgårdar som ett led i miljöövervakning av Vänern.2.Att kartlägga och följa förekomsten av nationellt och regionalt hotade och hänsynskrävande arter på fågelskären.3. Att ge möjlighet til bedömning av olika lokalers och skärgårdsområdens relativa betydels för de kolonihäckande sjöfåglarna sett i ett längre tidsperspektiv.4. Att översiktligt följa eventuella biotopförändringar på häckningsskären och fåglarnas reaktion på dessa.5. Att tjäna som aktuellt underlagsmaterial vid regional och kommunal naturvårdplanering, vid miljökonsekvensutredningar, samt för övervakning av biologisk mångfald, områden av riksintresse för naturvård, naturreservat och fågelskyddsområden. 1993 års inventeringsresultat har redovisats i rapporten "Inventering av fågelskär i Vänern 1993" (Landgren 1994b). Eftersom redovisningsmetoden justerats något, och kompletterande fakta dessutom tillkommit i efterhand, redovisas 1993 års inventeringsresultat ännu en gång i nu föreliggande rapport.

  • 1193084.
    Inventering av fågelskär i Vänern 19961997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av fågelskär i Vänern 1996.

  • 1193085.
    Inventering av fågelskär i Vänern 19981999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av fågelskär i Vänern 1998

  • 1193086.
    Inventering av geovetenskapliga värden i Stråkendalen1979Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med den fysiska riksplaneringen har området kring sjön Stråken bedömts vara av riksintresse för vetenskaplig naturvård på grund av områdets betydelse för tolkningen av den senaste inlandsisens avsmältningsförlopp. En arbetsgrupp med representanter från berörda kommuner och länsstyrelsen har sedan 1977 arbetat med att ta fram uderlag för en planering av Stråkenområdet mot bakgrund av ovan nåmnda riksintresse. I samband med detta arbete har under 1978 föreliggande inventering utförts av de områden i Stråkendalen som bedöms ha ett särskilt geovetenskapligt värde.

  • 1193087.
    Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Blanksjön och Galtsjön den 2 och 3 augusti 19941994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kort dokument med inventeringsresultat från 1994 års inventering.

  • 1193088.
    Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Kalmar län 19861990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under juni-juli 1986 undersöktes 52 sjöar i Kalmar län för att öka kunskapen om de relikta kräftdjurens förekomst och utbredning inom länet. Relikta kräftdjur påträffades i 28 sjöar, d v s i drygt 50 % av de undersökta sjöarna. M.RELICTA erhölls oftast (24 sjöar) därefter följde P.QUADRISPINOSA (19 st), L.MACRURUS (8 st), P.AFFINlS (5 st) samt G.LACUSTRIS (l st). Fyndet av den sistnämnda arten i Stora Ramm är det sydligaste i landet. Nämnda sjö är dessutom en av de grundaste i Sverige med G.LACUSTRIS. Därmed hyser två sjöar i Kalmar län (Fälgaren och Stora Ramm) denna sällsynta art. Fyra relikta kräftdjursarter noterades i sjöarna Håndsvalen, Lilla Hjorten och Stora Ramm. M.RELICTA saknades endast i fyra sjöar med relikta kräftdjur och förekom som enda relikt i sju sjöar. I och med denna undersökning har relikta kräftdjur påträffats i 56 sjöar inom Kalmar län. Vanligaste arter är M.RELICTA och P.QUADRISPINOSA, som sammanlagt under alla år registrerats i 46 resp. 42 sjöar. P.AFFINlS och L.MACRURUS har fångats i 20 resp. 14 sjöar. Två sjöar hyser G.LACUSTRIS och en sjö S.ENTOMON. Artrikaste sjö i länet är Fälgaren som hyser fem olika relikta kräftdjursarter. Ytterligare totalt 39 sjöar i länet har undersökts under åren utan att relikta kräftdjur noterats. Fortfarande finns flera oundersökta sjöar kvar som kan tänkas hysa relikter. I tre sjöar nämligen Ellaren, Oppbjärken och Tvingen saknades vissa relikta kräftdjur trots att de påträffats tidigare. Orsakerna till dessa förhållanden är oklara. Ett märkligt faktum i Ellarens fall är att sjöns yta är belägen c:a 25 m ovan HK. Beträffande Oppbjärken kan förändringar i sjöns ekosystem vara en orsak till nämnda förhållande. Sjöar i länet grundare än 15 m saknar i de flesta fall relikter. Undantag förekommer dock. I den i detta sammanhang anmärkningsvärt grunda Gösjön nr 11 (maxdjup 5.0 m) påträffades, liksom vid ett tidigare tillfälle, P.QUADRISPINOSA. Nämnda sjö är den grundaste sjön i Sverige med ett bestånd av denna art liksom överhuvudtaget av en relikt kräftdjursart. De grundaste sjöarna i denna undersökning som visat sig ha bestånd av M.RELICTA, P.AFFINIS och L.MACRURUS är Hesjön (maxdjup 11 m), Älgsjön (11 m) resp. Håndsvalen (18 m). Lettevall (1962) noterade dock relikter i ännu grundare sjöar i länet. De flesta sjöarna nedan HK med ett maximalt djup på 15 m eller mer hyste relikta kräftdjur och framförallt M.RELICTA. Några sjöar utgjorde undantag från detta och saknade relikter. Sjöarna var Anen (maxdjup 17 m). Holmsjön nr 17 (16 m) och Tjursbosjön (24 m). I Borgsjön (28 m) och Gösjön nr 12 (17 m) saknades M;RF;UCTA:: medan däremot P;QUADRISPINOSA förekom som enda reliktart. Tre av sjöarna i undersökningen hyste endast P.QUADRISPINOSA av de relikta kräftdjuren nämligen de två ovannämnda sjöarna Borgsjön och Gösjön nr 12 samt dessutom Gösjön nr 11. Förutom dessa har ytterligare en sjö, Illern, tidigare visat sig endast hysa nämnda art vilket ger totalt fyra sjöar i länet. Förhållandet att P;QUADRISPINOSA förekommer som enda reliktart i en sjö är relativt ovanligt. Orsakerna varierar och kan sammanhänga med t ex inlandsisens avsmältning, sjödjup eller närhet till HK. Avsaknaden av relikta kräftdjur i Tjursbosjön kan sannolikt förklaras med tungmetallbelastning från gruvdrift inom sjöns nederbördsområde. Gruvdrift har pågått i omgångar sedan åtminstone 1600-talet. Gruvfältet var under en tid landets viktigaste koboltgruvfält. Sedimentundersökningar har visat att sjön är och har varit belastad av åtminstone tungmetallerna koppar och kobolt. I några (varav flera kan betraktas som grunda sjöar med relikter har vid något tillfälle en alkalinitet på <= 0.10 mekv./l uppmätts. Sjöarna är Ekenässjön, Försjön (nr 10). Hesjön, Lingsjön, Oppbjärken, Sandsjön, Skinnsjön, Stora Sinnern,Storsjön (nr 41), Tyreln. Tällsjön och Öbälen. I tre av dessa nämligen Hesjön, Sandsjön och Tyreln har relikterna bedömts vara akut hotade av försurning. I Ekenässjön, Oppbjärken, Lilla Hjorten och Solaren uppmättes mycket höga tätheter av M.RELICTA.

  • 1193089.
    Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Kroksjön, Karlshamns kommun den 2/8 19941994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kort dokument med inventeringsresultat från 1994, vilket i stort sätt är en upprepning av 1991 års inventering.

  • 1193090.
    Inventering av grova lövträd i naturreservatet Höjentorp-Drottningkullen2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av grova lövträd i naturreservatet Höjentorp-Drottningkullen.

  • 1193091.
    Inventering av grunda havsvikar i Östergötlands län2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis visar resultaten från denna studie att den varierade och örikaskärgården i Östergötland i jämförelse med exempelvis Södermanlandskusten(Länsstyrelsen i Södermanlands län 2002) har förhållandevis många opåverkadevikar med stora naturvärden.Sammanlagt 201 vikar inventerades från båt under perioden 18 augusti till 1 september 2003. Av dessa har 171 stycken klassats som grunda havsvikar. Sju avdessa inventeras inte då de ej kunde nås med båt.De återstående 164 redovisas i denna rapport. Vikarna har inventerats och naturvärdesbedömts i fyra klasser. De 9 värdefullaste vikarna har fått naturvärdesklass 1 (Mycket högt naturvärde) - fem i Söderköpings och fyra i Valdemarsviks kommun. Två av dessa finns kring Aspöja. Naturvärdesklass 2 (Högt naturvärde) har 19 områden bedömts ha. Ett antal vikar, närmare bestämt 14 stycken, pekas ut som av stor betydelse som fiskreproduktionslokaler. Vår förhoppning är att merparten av de vikar som vi pekar ut som särskilt skyddsvärda, beroende på höga naturvärden och/eller av stor vikt för fiskreproduktion, ska studeras mer ingående och utifrån dessa resultat skyddas för framtiden.

  • 1193092.
    Inventering av grunda vegetationsklädda bottnar i Licknevarpe- och HärsfjärdenReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2003 inventerades Licknevarpe- och Härsfjärdens grunda vegetationsklädda bottnar. Området ligger i södra delen av Östergötlands skärgård knappt två mil sydost om Valdemarsvik. Fjärdarna ingår i Kvädö och Licknevarpefjärdens naturreservat. Storleken på det inventerade vattenområdet är ca 3,8 km2. Syftet var attbeskriva områdets grunda, vegetationsklädda bottnar med avseende på makroskopiska växter. Speciell tonvikt lades på blåstång, ålgräs och kransalger.Uppskattningsvis 60 till 70 procent av botten ned till 3,5 till 4 meters djup var vegetationsklädd. Skillnaderna mellan olika lokaler var dock stor och varierade mellan 5 och 100 procent. På mer än 4 meters djup fanns vanligtvis bara enstaka växter. Blåstång fanns spridd på hårdbottnar inom större delen av området. Arten hittades från de översta decimetrarna ned drygt 6 meters djup. Från ca 0,5 mtill någon eller några få meters djup bildade blåstången ofta ett tydligt bälte med 25 till 100 procents täckningsgrad. Den djupast växande blåstången påträffades på 6,4 meters djup, vilket innebär att Licknevarpefjärdensblåstång hör till de djupast växande av Östergötlands inventerade bestånd. Rödalger påträffades ned till 12 meters djup. Mjukbottensamhället karaktäriserades av kärlväxter och kransalger som ofta bildade ett sammanhängande vegetationstäcke över vidsträckta områden. Iallmänhet dominerade kransalger på de mest skyddade lokalerna, medan kärlväxter var vanligast på något mer exponerade mjukbottnar. Ålgräs förekom rikligt inom ett begränsat område kring några strömsatta sund vid tröskeln in till Licknevarpefjärdens huvudbassäng.Sammanlagt påträffades 28 växtarter av vilka 18 var makroalger och 10 var kärlväxter. Av makroalgerna var 3 grönalger, 4 brunalger, 5 rödalger och 6 kransalger (några namn har använts som samlingsnamn för flera arter - sebilaga F.).Licknevarpefjärden och Härsfjärden har mycket höga naturvärden. Området är tydligt påverkat av landhöjningen och uppvisar flera goda exempel på olika isoleringsstadier. I området finns dessutom en ovanligt stor utbredning av grundområden med riklig och mångformig vegetation. Blåstången i mynningsområdet hör till de djupast växande av Östergötlands inventerade bestånd. Områdets naturvärde stärks också av den rikliga förekomsten av kransalger. Bland de 6 arter som påträffas finns bland annat den sårbara(VU) raggsträfsen som här har sin enda kända växtplats i Östergötland.Anmärkningsvärd är också förekomsten av ålgräs, som tycks ha minskat sin utbredning i länet. Området har sannolikt en stor betydelse för lokala fisk och fågelpopulationer.

  • 1193093.
    Inventering av gråsäl vid svenska Östersjökusten 19961997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringsresultat från lokaler längs svenska Östersjökusten. För Blkeinges del finns inga observationer.

  • 1193094.
    Inventering av gråsäl vid svenska Östersjökusten 19971998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringsresultat från lokaler längs svenska Östersjökusten. För Blekinges del finns inga observationer.

  • 1193095.
    Inventering av gråsäl vid svenska Östersjökusten 19981999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringsresultat från lokaler längs svenska Östersjökusten. För Blekinges del finns inga inrapporterade sälar.

  • 1193096.
    Inventering av gråsäl vid svenska Östersjökusten 20002001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering längs svenska Östersjökusten. För Blekinges del berörs utklippan och Abramsäng.

  • 1193097.
    Inventering av gråsäl vid svenska Östersjökusten 20012001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Observationer av gråsäl på olika lokaler längs den svenska Östersjökusten. För Blekinge: Utklippan och Abramsäng.

  • 1193098.
    Inventering av gråsäl vid svenska Östersjökusten 2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    RApport från gråsälsinventeringen längs svenska Österjökusten 2002.

  • 1193099.
    Inventering av gullrisbock Phytoecia nigricornis 20082008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering som ett led i åtgärdsprogrammet för gullrisbock för att få bättre kännedom om artens aktuella utbredning. Lämpliga miljöer runt tidigare kända lokaler inventerades tillsammans med andra tänkbara lokaler i västra Blekinge.

  • 1193100.
    Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 20072008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En inventering under hösten 2006 visade att odlade havsöringar stiger för lek i gotländska vattendrag (Rapporter om natur och miljö-2007:10). Dessa fiskar kan genom att leka med de genuina havsöringarna ha en negativ inverkan på den genetiska särprägeln hos de gotländskahavsöringsstammarna. För att kontrollera om förekomsten av odlade havsöringar är årligen förekommande gjordes under hösten 2007 återbesök i de tre vattendrag där fynd av odladhavsöring gjordes under lekperioden 2006. För att klarlägga ursprung hos de odlade fiskarna beslöts i samråd med Fiskeriverket att vävnadsprover under 2007 skulle insamlas från havsöringar med odlingsursprung. Dels sådana som påträffades under lek i vattendragen, dels sportfiskefångade utefter den gotländska kusten. Undersökningen visar att fynden från 2006 års undersökningar inte var någon unik händelse och att havsöring med odlingsursprung årligen stiger för lek i gotländska vattendrag, samt vistas längs med öns kust. Resultat från DNA-analyser visar att majoriteten av de odlade öringarna härrör från utsättningar gjorda i Stockholmsområdet.

23859238602386123862238632386423865 1193051 - 1193100 of 1199131
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf