Change search
Refine search result
23846238472384823849238502385123852 1192401 - 1192450 of 1199131
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1192401.
    Rydholm, Anders (Composer, Arranger, Musician, Recording engineer, Sound designer, Lyricist)
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Cultural Sciences.
    Grand Illusion - Prince of Paupers2011Artistic output (Unrefereed)
  • 1192402.
    Rydholm, Anders (Composer, Arranger, Musician, Recording engineer, Sound designer)
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Cultural Sciences.
    Grand Illusion - The one2011Artistic output (Unrefereed)
  • 1192403.
    Rydholm, Anders (Composer, Arranger, Musician, Recording engineer, Sound designer)
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Cultural Sciences.
    Grand Illusion - Yumi's Eyes (Rock for Japan)2011Artistic output (Unrefereed)
  • 1192404.
    Granskogarnas hälsotillstånd i Kvarkenregionen1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Granens tillväxtnivå har inte förändrats i Kvarkenregionen på något avgörande sätt under de senaste årtiondena och den årliga tillväxtvariationen var mycket likartad på bägge sidor av Kvarken. Vid Österbottens kust stagnerar granens utveckling dock något kraftigare med ökande ålder än annorstädes i Södra Finland. I Österbotten är granskogarna också mera utglesade och missfärgade än granskogarna av samma ålder belägna på likartade växtplatser i södra Finland eller i Västerbottens kustland. Rotröta, vind- och stormskador samt låg näringshalt i barren är även vanliga på bägge sidor om Kvarken. Det är uppenbart att störningarna i vatten- och näringshushållningen i granbestånden vid Österbottens kust leder till för tidig kronutglesning och en tillväxt som stagnerar kraftigare än normalt med ökad ålder.Fastän man i Kvarkens granskogar märkt påverkan av luftföroreningar bland annat i form av cellskador i barren, är det klart att deras inverkan på granbeståndens hälsotillstånd och tillväxt är mindre än inverkan av de naturliga miljöfaktorerna, eftersom granbeståndens dåliga hälsotillstånd har varit ett känt faktum under årtionden. Å andra sidan bör man komma ihåg att luftföroreningarna förorsakar problem i granarnas vatten- och näringshushållning, där de redan är utsatta för naturliga påfrestningar.Granskogarnas hälsotillstånd i Kvarkenregionen har väckt intresse i årtionden. Fakta om granskogarnas egentliga tillstånd och om hur lokala förhållanden och mänsklig verksamhet påverkar granskogarna i området har emellertid saknats. För att belysa miljötillståndet i området, särskilt med avseende på granskogarna, inleddes år 1992 ett forskningsprojekt kallat ”Granskogarnas hälsotillstånd i Kvarkenregionen” på initiativ av Kvarkenrådet samt av länsstyrelserna i Vasa och Västerbottens län.I denna rapport presenteras resultaten från det treåriga forskningsprojektet. Artiklarna, som är skrivna av forskare och specialister, redovisar granskogarnas hälsotillstånd samt hur områdets speciella miljöfaktorer tillsammans med människans verksamhet påverkar granskogarna i Kvarkenregionen.

  • 1192405.
    Green Financing - the Nordic Way2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    The rationale behind this work is the idea that Nordic experiences and practices of green financing could be relevant in a global context – to both G20 and non-G20 countries. Nordic solutions – including technology, market expertise, policy measures and financing models – that have proven successful in a domestic and/or a regional context are explored and assessed in terms of their applicability to international markets. The objective is to identify solutions that can be scaled up in the short and medium term to accelerate the transformation towards a green(er) financial system.

  • 1192406.
    Green Growth for a Bluer Baltic Sea: 20th Baltic Sea Parliamentary Conference (BSPC)2011Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    The 20th – Anniversary – Baltic Sea Parliamentary Conference was held in the Finnish Parliament in Helsinki on 28–30 August 2011 – the site of the very first BSPC in 1991.

  • 1192407.
    Green procurement makes a difference!: Prime examples from the Nordic countries2009Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    This brochure presents a number of inspirational examples ofgreen procurement in the Nordic Region. We hope it will helpdecision-makers and procurement officers to raise environmentalstandards.

  • 1192408.
    Greencom-04 Conference Report2005Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Greencom-04 - a Nordic Conference on Environmental Communication and how to make it work was held in Stockholm March 31- April 1 2004. The conference focused on when environmental communication works and when it does not. Participants investigated how environmental communication can work to influence consumer behaviour and tried to identify the type of support that consumers need to actively contribute to the "greening" of products. The conference objective was sharing ideas and knowledge on developing the role of the consumer within the integrated product policy process (IPP). The conference was organized by the Integrated Product Policy group of the Nordic Council of Ministers (NMRIPP-group). More information about the conference is still to be found at: www.greencom.se . The conference report presents the results of the conference and sheds light on some of the interesting topics that were discussed. There are two sections in the report, the first describes what happened at the conference and the second provides the reader with a picture of the most important findings. A written copy of the report has been sent to all the conference participants, but apart from that it is only available in an electronic format.

  • 1192409.
    Greenhouse gas emissions from international aviation - Nordic perspectives2004Book (Other academic)
    Abstract [en]

    The emissions of greenhouse gas from international aviation are growing rapidly. According to figures from the United Nations Framework Convention on Climate Change the emissions from international aviation has increased by 48% in the period 1990-2000. Greenhouse gases from international aviation are not covered by the reduction and limitation commitments under the Kyoto Protocol. However the issue has received still more attention in the ongoing negotiations under the Kyoto Protocol, where especially the quality of data has been addressed. More over it is expected that discussions on allocation will be initiated by 2005. This study includes a review and assessment of the data and methodologies in relation to calculation and reporting of the energy consumption and greenhouse gas emissions from international aviation, as well as issues related to allocation of these emissions to countries. The emphasis is on the assessment of opportunities, advantages and disadvantages of the different methodologies and principles for allocation to the Nordic countries.

  • 1192410.
    Smedberg Bondesson, Anna (Lyricist)
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Grekland i gips: kammardrama för mezzosopran och cello till text av Anna Smedberg Bondesson2016Artistic output (Refereed)
  • 1192411.
    Grensehindere for Næringslivet i Norden: En kartlegging med konkrete eksampler2004Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1192412.
    Grensehindre i Norden på sosial- og arbeidsmarkedsområdet: Sammenfattende beskrivelse av grensehindre med løsningsforslag2012Book (Other academic)
    Abstract [no]

    Arbeidet med å fjerne grensehindre har opp gjennom årene vært et prioritert spørsmål for de nordiske landene. Det er fortløpende blitt utarbeidet en rekke analyser og rapporter på området. På statsministrenes møte i Punkaharju i 2007 ble det vedtatt å gjøre arbeidet med å fjerne grensehindre mer operativt ved å nedsette et Grensehinderforum. Samarbeidet på dette området skal – utover å sikre borgernes rettigheter – støtte opp om økonomisk vekst og en styrket konkurranseevne for de nordiske landene.

  • 1192413.
    Svarfvar, Christian (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Kjekshus, Helge (Musician)
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Grieg: the violin sonatas2013Artistic output (Refereed)
    Abstract [sv]

    CD med Christian Svarfvar (violin) Helge Kjekshus (piano)Edvard Grieg (1843-1907)Violin sonata No. 1 F Dur Op. 81 Allegro con brio2 Allegretto quasi andantino3 Allegro molto vivaceViolin sonata No. 2 G Dur Op. 134 Lento doloroso - Allegro vivace5 Allegretto tranquillo6 Allegro animatoViolin sonata No. 3 C Moll Op. 457 Allegro molto ed appassionato8 Allegretto espressivo alla Romanza9 Allegro animato

  • 1192414.
    Groddjur Jönköpings län 1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1991 län Jönköpings läns kommmuner utföra en undersökning av groddjursfaunan. Inventeringen utfördes av KOG-invent i samarbete med Miljövårdsenheten på Länsstyrelsen i Jönköpings län. 240 lokaler besöktes. På 137 av dessa påvisades förekomst av groddjur.

  • 1192415.
    Groddjur på väg - inventering vid väg 53 i Södermanlands län2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport av Vägverket från en groddjursinventering vid väg 53 Råby. I rapporten finns ett åtgärdsförslag som beskriver hur en grodtunnel bör byggas.

  • 1192416.
    Groddjursinventering i Forshaga kommun, med tyngdpunkten på större vattensalamander (Triturus cristatus).1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utbredningen av större vattensalamander inventerades i Forshaga kommun i 43 dammar och småvatten. Inventeringen ägde rum 930503-930623 och nästan uteslutande med hjälp av "flaskfällor" dvs 1,5 liters PET-flaskor.Forshaga kommun täcks till stor del av skog varför kreatursdammar som hör odlingslandskapet till är sällsynta. Det fåtal branddammar som ännu fanns kvar visade sig vid inventeringen vara i ett bedrövligt skick. Den hotade större vattensalamandern återfanns i sju av de inventerade dammarna. Av dessa sju var två sk kreatursdammar, två stycken belägna i botten av ett grustag och tre skogskärr. Fyra dammar av de sju klass I dammarna bedöms vara akut hotade av igenväxning.Lokalerna för större vattensalamander är inte särskilt väl spridda rent geografiskt, utan går i ett stråk i kommunens södra del uppdelat på tre platser med flera närliggande dammar. I kommunens norra delar sakans helt enkelt lämpliga lekvatten till stor del.Läget för den större vattensalamandern i Forshaga kommun är minst sagt bekymmersamt då ett kontinuerligt öppethållande av dammarna i grustaget och skogskärren inte kan bli annat än en dålig form av konstgjord andning, de två gårdsdammarna 14 och 29 torde dock kunna räddas med återupptaget bete och dyl.Av de kommunala branddammarna var endast fyra i sådant skick att de kunde klassificeras överhuvudtaget, ingen fick dock högre än klass III.

  • 1192417.
    Grokraft - livskraft: Islands formandskabsprogram i Nordisk Ministerråd 20142013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [da]

    I Grokraft - livskraft, Islands formandskabsprogram, lægges der vægt på at udnytte og udbygge de muligheder som ligger i Nordens ressourcer, miljø, viden og menneskelige ressourcer. I formandskabsåret lægges hovedvægten på tre projekter: Nordisk bioøkonomi, Nordisk playliste og Nordisk velfærdsvagt.Det islandske formandskab sætter fokus på øget bæredygtighed på alle samfundets områder. Der tilstræbes øget miljøbevidsthed og reduceret negativ miljøpåvirkning, støtte til og udvikling af miljøvenlige produktionsmetoder og innovation i en bred sammenhæng. Der bidrages endvidere til øget bæredygtighed i de nordiske velfærdssystemer, og at de vil være i stand til at sikre borgernes velfærd på lang sigt. Tillige lægges der særlig vægt på vigtigheden af kreative erhverv og kultur, og digital teknologi tages i anvendelse til øget profilering af nordisk kultur.

  • 1192418.
    Grosjön: tio års fågelinventeringar1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grosjön: tio års fågelinventeringar.

  • 1192419.
    Grova och ihåliga ekar i eklandskapet söder om Linköping i Östergötland2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grova och ihåliga ekar i eklandskapet söder om Linköping i Östergötland.

  • 1192420.
    Grovkalk granuler kalkstensmjöl: effekter vid spridning på våtmarker2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar resultaten från samtliga studier inom "Grovkalkprojektet", ett regionalt utvecklingsprojekt som pågick under perioden 1990-2000. Följande studier har genomförts inom "Grovkalkprojektet": - Hur stor andel av den spridda kalkmängden som förs bort genom vindavdrift.- Studier för att finna en kalkprodukt lämpad för helikopterkalkning av våtmarker med ett minimum av vindavdriftsförlust och med längre och jämnare kalkningseffekt än kalkstensmjöl.- Vegetationsstudier i syfte att undersöka om grovkalk och granuler ger mindre skador på vitmossor än kalkstensmjöl i våtmarker som kalkas.- Vattenkemiska studier i syfte att undersöka om kalkning medförde förändrade halter av näringsämnen och metaller i avrinningsvattnet från våtmarker. Rapporten innehåller dessutom sammanfattning och rekommendationer vid övergång till dammfria kalkprodukter.

  • 1192421.
    Grov-kalk granuler kalkstensmjöl: Vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med grovkalk, granuler och kalkstensmjöl inom Värnamoytorna2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kalkstensmjöl som helikopterspritt kalkningsmedel på våtmarker har visat sig ha två avgörande nackdelar. Dels är kalkupplösningen oftast relativt snabb vilket medför kort varaktighet på kalkningen och innebär att omkalkning krävs årligen. Dels har konstaterats att vindavdriftsförlusten är betydande vid spridning med kalkstensmjöl eller motsvarande. Sedan 1990 har försöksverksamhet med alternativa kalkprodukter bedrivits inom de så kallade Flaten- och Bodaytorna. I syfte att med en avgörande undersökning kunna välja en ersättningsprodukt till kalkstensmjöl samt att få kunskap om vad denna ersättningsprodukt har för egenskaper sett ur kalkningseffektsynpunkt, utökades försöksverksamheten 1996 med de så kallade Värnamoytorna. Denna rapport behandlar resultat från dessa Värnamoytor. Som försöksprodukter och därmed möjliga ersättningsprodukter till kalkmjöl valdes dels granuler, dels en specialsiktad grovkalk. Den senare siktades av på merparten av sitt innehåll av mjöl och blev därmed en betydligt grövre och mera "dammfri" grovkalk än de tidigare prövade. Tillsammans med resultaten från andra liknande undersökningar kan följande slutsatser dras om upplösning och utnyttjande av olika kalkprodukter. I våtmarker löser sig grovkalk något långsammare än granuler medan båda produkterna löser sig avsevärt långsammare än kalkstensmjöl. Kalkutnyttjandet för grovkalk och granuler beräknas till 60-100% vilket är betydligt högre än de 40-70% som kan förväntas från kalkstensmjöl vid våtmarkskalkning. Modellsimuleringar visar att den långsammare kalkupplösningen för granuler och grovkalk i förhållande till kalkstensmjölet medför att det tar några år innan den högre utnyttjandegraden ger upphov till bättre vattenkemiska effekter. Först efter två år kan kalkdoserna sänkas om granuler ersätter kalkstensmjöl. Om grovkalk ersätter kalkstensmjöl måste kalkdoserna höjas något de två första åren innan de efter cirka fem år kan börja sänkas. Efter dessa inledande 2-5 år kan kalkbehovet för de två produkterna förväntas vara betydligt lägre än vid användning av kalkstensmjöl, i storleksordningen 25-30% lägre. Simuleringarna visar också att granuler och grovkalk som sprids med tvåårsintervall ger jämna och kostnadseffektiva halttillskott nedströms behandlade våtmarker. Minst lika jämna som de som erhålls från årliga spridningar av kalkstensmjöl. Det finns inget som tyder på att de olika kvalitéerna av grovkalk skiljer sig åt vad gäller kalkutnyttjande eller upplösningshastighet. Både grovkalk 0,2-0,8 millimeter, med obetydlig mängd korn <0,2 millimeter, uppfyller samtliga tre kalkeffektrelaterade målsättningar som i undersökningen satts upp för en ersättningsprodukt till kalkstensmjöl. De tre effektrelaterade mål är: ingen eller obetydlig dammning, jämnare effekt och längre varaktighet.

  • 1192422.
    Grovkalk och granuler - Resultat av effektuppföljningen från våtmarker kalkade med grovkalk och granuler inom försöksprojekt Flaten och Bodaån.Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I syfte att förbättra effektiviteten vid spridning av kalkstensmjöl på våtmarker, spreds på försök inom projekt Flaten sk grovkalk 0-1 mm vintern 90/91, Försöket utökades 1994 med spridning av en ny kvalité grovkalk och granulerat kalkstensmjöl inom projekt Bodaån. Försöksspridningen baserades på två arbetshypoteser. 1.Grovkalk 0-1 mm har en långsammare upplösning än sjökalk 0-0,5 mm (P-märkt) och ger därmed en jämnare effekt mellan kalkningstillfällena. 2.Förlusten beroende på vindavdrift i samband med helikopterspridning är lägre för grovkalk och granuler beroende på att kornet är större. Totalt omfattar utvärderingen nio kalkade delytor samt tre delflöden med vardera ett flertak ingående kärrytor. Effekten av grovkalken respektive granulerat kalkstensmjöl har följts med månatliga provtagning. Vindavdriften har beräknats utifrån burktest inom kärryta i samband med spridningen. Förlusten av kalk genom vindavdrift beräknades till 22% av utflugen mängd grovkalk. Detta är en betydligt lägre förlust än vad som beräknats vid spridning men P-märkt sjökalk (35 - 62%). Den grova kalken fördelar sig emellertid ojämnare på kärrytan med åtföljande tendenser till ofördelaktig strängbildning. Grovkalk har en avsevärt långsammare upplösningstakt än vad Abrahamsson (1993) har redovisat för sjökalk. Granulerat kalkstensmjöl GK-special (grovkalk 0,1 – 0,5 mm) har långsammare upplösningshastighet än sjökalk men troligtvis snabbare upplösningshastighet än grovkalkkvalitéerna GK-fin och GK-grov. På basis av denna utvärdering kan inga slutsatser dras om huruvida det föreligger skillnader i upplösningshastighet mellan de två grovkalkkvalitéerna GK-fin och GK-grov. Kalkutnyttjandet för grovkalk, granulerat kalkstensmjöl och GK-special beräknas till 60-100% vilket är betydligt högre än de 50-70% som har beräknats för sjökalk vid våtmarkskalkning. Effekten av grovkalkspridning på vattenkemin (pH, alk, Ca) har ett betydligt mera utdraget förlopp än vid spridning med P-märkt sjökalk, vilket ger en jämnare kalkningseffekt mellan spridningstillfällena. Det gäller framför allt vid spridning på kärrytor med hög vattengenomströmning. Grovkalk som sprids med treårsintervall ger jämna och kostnadseffektiva halttillskott nedströms behandlade våtmarker, minst lika jämna som de som erhålls från årliga spridningar med sjökalk.

  • 1192423.
    Growth, creativity and innovation in the Nordic countries: 18 Nordic cases on creation of values through competences within creativity and business understanding2012Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    18 Nordic cases on creation of values through competences within creativity and business understanding

  • 1192424.
    Growth, welfare and values: Programme for the Danish Presidency of the Nordic Council of Ministers 20152014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    In 2015, it will be Denmark’s turn to hold the Presidency of the Nordic Council of Ministers and lead the way in this important form of collaboration, which for many decades has served to nurture and enhance the strong sense of affinity between our nations.

    The people of the Nordic Region have close ties as a result of their shared history and values, on the basis of which a partnership has evolved that serves as a rich source of mutual inspiration and support. It has also given rise to ways of working together that provide relevant and topical answers to the challenges that we all face.

    One example of this is the long-standing commitment to promoting crossborder freedom of movement between our countries, which is crucial if Nordic companies and ordinary people are to reap the benefits of our geographical proximity, shared attitudes and sense of cultural affinity. This will continue to be a key component of Nordic co-operation. Nordic co-operation has celebrated many successes over the years, but we mustn’t rest on our laurels. It is crucial that we continue to generate real added value and come up with tangible solutions to new challenges as they arise.

    This is particularly important as we start to recover from the global economic crisis, which had a major impact on our countries. The crisis forced us to make a series of difficult decisions – not least in order to protect the Nordic welfare systems. The latter may well have proved robust but have not emerged unscathed.

    In the next few years, it will be of paramount importance that that we put the crisis behind us for good and cement the foundations of a society that will remain dynamic and innovative. We need to keep creating opportunities for those able to take advantage of them, and provide a safety net for those who find it difficult to cope on their own.

    The Danish Presidency will concentrate on four themes designed to strengthen and focus the Nordic partnership. We will turn the spotlight on growth and employment; we will uphold Nordic welfare; we will enhance knowledge of Nordic values by bolstering the Nordic “brand”; and we will focus on the Arctic.

    We look forward to a close and rewarding partnership with our Nordicneighbours and friends throughout 2015.

  • 1192425.
    Grunda havsvikar längs Sveriges kust - Mellanårsvariationer i undervattensvegetation och fiskyngelförekomst2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöktes mellanårsvariationer i vattenvegetations- och fiskyngelsamhällen i grunda havsvikar längs den svenska östersjökusten. Syftet med studien var att ta fram riktlinjer för uppföljningsintervaller inom miljöövervakning av dessa miljöer. Variationer i vegetations- och fisksamhällena undersöktes även med hänsyn till faktorer som beskriver vikarnas geografiska läge, form och öppenhet mot havet. Inventeringar av vegetation och fiskyngel utfördes från slutet av juli till september i Västerbottens, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Blekinge och Skåne län. I denna studie analyserades 50 vikar med avseende på vegetation och 41 vikar med avseende på fiskyngel.Resultaten visade att täckningsgraden av stora vattenväxter och trådformiga alger varierade mycket mellan åren. Artsammansättningen av vegetation var relativt likartad i vikarna mellan åren, men i vissa vikar, främst inneslutna, varierade artsammansättningen mycket. Det förekom ingen samstämmig mellanårsvariation i växtartsammansättning i de grunda vikarna, d.v.s. förekomsten av arter var inte likartat hög eller låg i flera vikar samma år. En betydandedel av skillnaderna i växtartsammansättning mellan vikarna kunde förklaras av skillnader i latitud och vikarnas öppenhet mot havet.Artsammansättningen av fiskyngel i vikarna varierade kraftigt mellan åren. Resultaten visade även en samstämmig mellanårsvariation av årsyngelsammansättningen, d.v.s. förekomsten av arter i vikarna var korrelerad till specifika år. Fiskyngelsammansättningen varierade även mycket med vikarnas öppenhet mot havet.Vi föreslår att inventeringsuppföljningar för naturtillståndsbedömning av grunda vikar görs med olika tidsintervaller för vegetation och fiskyngel samt för öppna och inneslutna vikar. Uppföljning av fiskyngelsamhället bör göras kontinuerligt och med korta tidsintervall, förslagsvis varje år, eftersom det är så stora mellanårsvariationer. Uppföljning av vegetationssamhället kan göras med längre tidsintervall i öppna vikar än i inneslutna vikar. Exempelvis kan vegetationen i öppna vikar inventeras enstaka år med påföljande tre till maximalt sex års intervall. För inneslutna vikar bör inventeringar ske vid tre på varandra följande år och därefter med exempelvis tre års intervall.

  • 1192426.
    Grunda vegetationsklädda havsfjärdar i Gävleborg1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sommaren 1994 genomfördes en inventering av havsfjärdar i Gävleborg.Syftet var dels att kartlägga förekomsten av vegetationsklädda fjärdar samt deras nuvarande tillstånd och naturvärden, dels att kartlägga förekomst och utbredning av kransalger och andra vattenväxter i fjärdarna.

  • 1192427.
    Grunda vegetationsklädda havsvikar: inventering av tre kommuner i Västerbottens län 20002001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under senare tid har trycket på kusten ökat allt mer och det finns många olika intressen som konkurrerar som att få plats på denna begränsade yta. Kusten exploateras allt mer och hela tiden måste naturvärden vägas mot andra värden. På grund av detta har länsstyrelsen i Västerbottenoch länets kustkommuner, under lång tid, känt ett stort behov av ökad kunskap om brackvattensmiljön i länets kustområden. Denna kunskap är nödvändig för att kunna hantera och nyttja kusten på ett hållbart sätt. 1997 genomfördes en inventering av grunda vegetationskläddafjärdar i Skellefteå kommun. I länets övriga kustkommuner har någon liknande inventering hittills inte genomförts.Under våren 2000 tog Länsstyrelsen i Västerbotten därför initiativ till en inventering av vegetationeni grunda havsvikar i Robertsfors-, Umeå och Nordmalings kommun. Inventeringen genomfördes under sommaren 2000. Under hösten 2000 sammanställdes rapporten och våren2001 skrevs de sista texterna och kartmaterial togs fram. Projektet har genomförts i samarbete mellan Länsstyrelsen i Västerbotten och Robertsfors- Umeå- och Nordmalings kommun. Länsstyrelsen har stått som projektägare och svarat för övergripande ledning och samordning.Projektledare för inventeringen var Åsa Andersson, som även har sammanställt materialet. Fältarbetet utfördes av Lennart Almqvist, Anna-Carin Edin, Johan Hjerpe, Carina Lundberg, Cecilia Ros, Tommy Vennman, och Eva Zarelius. Kartmaterialet har framställts av Claes Kindblom och Åsa Andersson. Gunilla Forsgren har hjälpt till med korrektur och redigering av rapporten.Ett stort tack riktas till Stefan Ericsson för ovärderlig hjälp med att starta igång inventeringen.Tack för all hjälp med artbestämning och upplysningar om olika växters förekomst och utbredning.Ett lika stort tack riktas till Irmgard Blindow för all hjälp med att artbestämma otaliga kransalger när vi inte klarade av det själva.I rapporten beskrivs de inventerade vikarnas naturvärden avseende artrikedom, värdefulla arter och vegetationstäthet. Även graden av mänsklig påverkan diskuteras. Inventeringen kommer att utgöra ett viktigt underlag för planering i länets kustvattenområden och för naturvårdsarbetet, i syfte att värna och bevara kustområden med höga naturvärden.Grunda, skyddade havsvikar med vegetationsklädda mjukbottnar har höga naturvärden. De ärhögproduktiva och hyser en, för brackvattenmiljön, ovanligt rik biologisk mångfald med rikligtav både vattenväxter och smådjur. De erbjuder därmed gott om föda för fågel och fisk ochutgör även viktiga reproduktions- och uppväxtområden.Ett av de största hoten mot den marina miljön utgörs generellt sett av ut släpp av näringsämnen.Fysisk förändring av vattenmiljön är ett annat stort hot och exploatering i form av bebyggelse,muddring, pirar och annan fysisk påverkan på grunda mjukbottnar, utgör idag ett avde största hoten mot Västerbottens havsmiljö.Brackvattenmiljön i Västerbottens län är dåligt undersökt och den befintliga kunskapen omvegetationssamhällen och naturvärden är låg. Det gör att det finns stor risk att skyddsvärdakustområden exploateras och att den biologiska mångfalden utarmas på grund av bristandekunskap. Än så länge finns heller ingen beprövad och vedertagen metod för inventering ochnaturvärdesbedömning av grunda havsvikar och kunskapen om lämpliga metoder är relativtbegränsad.

  • 1192428.
    Grundvatten i Västmanlands län. Grundvattnets kvalitet i de stora akvifärerna1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen har i samarbete med kommunerna i Västmanlands län sammanställt uppgifter om grundvattenkvaliteten i de stora akvifårerna. Studien syftar till att följa upp grundvattnets kvalitet i de stora långsamt omsatta akvifårerna samt att se långsiktiga förändringar i grundvattnets kemiska sammansättning . Analyser av grundvattnets kvalitet har sammanställts från samtliga kommuner inom länet. Från några kommunala grundvattentäkter finns det analyser sedan 1970 och framåt.Sammanställningar av grundvattnets kvalitet skall utföras vart femte år inom ramen för miljöövervakning av grundvatten. Rapporten är avsedd att utgöra ett faktaunderlag för framtida sammanställningar. Den skallockså ge en vägledning till hur den fortsatta övervakningen av grundvatten i de stora akvifårerna bör bedrivas.

  • 1192429.
    Grundvatten på observationsfält: Arbetsmaterial 1997-02-181997Report (Other academic)
  • 1192430.
    Grundvatten på observationsfält: Version 1:1 2002-06-252002Report (Other academic)
  • 1192431.
    Grundvatten på observationsfält: Version 1:3 2005-10-032003Report (Other academic)
  • 1192432.
    Grundvattenförande geotoper 2001-20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Västernorrland har i projektform systematiskt inventerat och klassat grundvattenområden i jord (fluviala och glacifluviala avlagringar) inom länet. Arbetet har utgått från de specifika regionala förutsättningarna och är sett ur ett regionalt perspektiv. I Västernorrlands län finns stora grundvattentillgångar i naturgrusavlagringar men de är ojämnt fördelade inom regionen. Naturgruset finns i betydande mängder i länets stora älvdalar. Avlagringarna är i hög grad påverkade av vattenreglering. Erosion av älvbrinkarna har skapat förutsättningar för inducerad grundvattenbildning. Översiktliga bedömningar har gjorts av grundvattentillgång, fysiska skador och risker för förorening eller påverkan på grundvattenkvalitén. Bedömningarna och klassningarna ska endast ses som vägledande inför beslut om ändrat marknyttjande. Kompletterande geohydrologiska undersökningar kan behöva göras i det enskilda fallet inför ett slutligt ställningstagande om områdes grundvattenpotential och avgränsning. Inom ramen för projektet har 200 grundvattenförande geotoper (objekt) avgränsats. Av dessa har 31 objekt bedömts ha mycket stor till ovanligt stor grundvattentillgång. Tolv områden är påverkade av dämning på så sätt att en mycket stor grundvattenströmning kan förväntas i geotopen. Dessa områden har bedömts var särskilt intressanta för fördjupade studier.

  • 1192433.
    Grundvattenkemi, integrerade typområden: Version 1:1 1998-03-251998Report (Other academic)
  • 1192434.
    Grundvattenkemi, integrerade typområden: Version 1:1 2002-06-252002Report (Other academic)
  • 1192435.
    Grundvattenkemi, integrerade typområden: Version 1:1 2002-06-252002Report (Other academic)
  • 1192436.
    Grundvattenkemi, integrerade typområden: Version 1:2 2008-12-01 2008Report (Other academic)
  • 1192437.
    Grundvattenkemi intensiv integrerad: Version 1:1 2002-06-252002Report (Other academic)
  • 1192438.
    Grundvattenkemi, intensiv/integrerad: Version 1:2 2008-06-20 2008Report (Other academic)
  • 1192439.
    Grundvattenkemi, strategier för övervakning: 2002-06-252002Report (Other academic)
  • 1192440.
    Grundvattenkvalitet i Kronobergs län-samordnad kommunal råvvatenkontroll2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är den första rapporten från programmet "Samordnad kommunal råvattenkontroll". Programmet bygger på en standardisering och samordning av den kommunala råvattenkontrollen. Samtliga länets kommuner deltar i programmet, och svarar för att provtagning och analys sker enligt detsamma. Alkalinitet, kväve, redox, klorid och metallerna kadmium, zink, bly och arsenik har studerats närmare och resultaten har klassificerats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten.

  • 1192441.
    Grundzüge des zivilprozessualen Bewisrechts in Schweden2003In: Bewwia - Preuwe - Evidence. Grundzüge des zivilprozessualen Beweisrechts in Europa (Nagel/Bajons hrsg), Nomos Verlgasgesellschaft, Baden-Baden , 2003, p. 519-555Chapter in book (Other scientific)
  • 1192442.
    Grusinventering i Östergötlands län1977Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas en länsomfattande inventering av områden med särskilt intresse från grustäktssynpunkt.

  • 1192443.
    Grusinventering i Östergötlands län - kommunvisa områdesbeskrivningar1977Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Invevtering och klassificering av områden med särskilt intresse från grustätssynpunkt. Denna sammanställning av kommunvisa områdesbeskrivningar med översiktskarta är ett komplement till tidigare redovisningen av grusinventeringar i Östergötlands län.

  • 1192444.
    Grustillgångarna i Västmanlands län1972Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekommande sammanställning redovisar resultaten av volymberäkningar av ”grusåsarna” i Västmanlands län. Häröver har beräkningar utförts över hur länge grustillgångarna inom de större förbrukningsområdena i länet kommer att räcka. Arbetet utgör en del av det inventerings- och planeringsarbete rörande grustillgångarna i länet, som pågått sedan några år tillbaka.

  • 1192445.
    Grustäkters inverkan på beståndet av flodpärlmussla och övrig bottenfauna i Sulån, Medelpad1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att försöka utreda hurvida grustäktsverksamhet i anslutning till en å kan inverka på beståndet av flodpärlmussla och övrig bottenfauna.

  • 1192446.
    Grusutredning: Enköpings kommun1980Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna grusundersökning är dels att få en detaljbeskrivning och klassificering av de olika grusåsarnas naturvärden inom Enköpings kommun och dels att få en överblick över grusproduktionen och gruskonsumtionen nu och inom överskådlig framtid.Orsaken till att man är intresserad av att få naturvärdena dokumenterade och klassificerade är att man i framtiden ska kunna styra grusexploateringen till de minst känsliga områdena.Grusförekomsterna inom Enköpings kommun består främst av Enköpingsåsen, biåsarna Järlåsaåsen och Skattmansöå-åsen samt ett antal spridda åskullar i kommunens sydöstra del. Enköpingsåsen har sin sträckning från kommun/länsgränsen i söder, i Svinnegarnsviken, till kommun/länsgränsen i norr vid Hårsbäck. Hela åsen är ca 40 km lång.Åsarna är beskrivna i mindre avsnitt s k "delområden". Varje delområde är klassificerat i en eller flera klasser. En tregradig klassificeringsskala har använts där klass 1 innebär högsta skyddsvärde där åspartiet bör undantas från exploatering för all framtid, klass II innebär att starka motiv finns för att undanta området från exploatering och klass III innebär att området kan tänkas bli utsatt för exploatering efter det att länsstyrelsen givit tillstånd till täkt.De partier av åsen som i första hand kommer att exploateras är lokaliserade till redan befintliga täktområden norr om tätorten Enköping. Den volym grus som finns tillgänglig för exploatering är ca 13 milj m3l. Med dagens konsumtionstakt på grusmaterial, ca 300 000 m3l/år, kommer materialet i de redan öppnade täkterna att räcka fram till ca år 2030.Det är naturligtvis svårt att uttala sig om behovet på längre sikt. Men sannolikt är att behovet inom Enköpings kommun kommer att vara oförändrat eller till och med minska något. Dels kommer man i framtiden troligen att använda annat material än naturgrus till vägbyggen och anläggningar dels finns det idag ingen större planerad expansion inom Enköpings kommun.

  • 1192447.
    Grusutredning i Östhammars kommun1977Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med utredningen är att kartlägga grusförsörjningen inom Östhammars kommun för att därigenom ge underlag för en planering av grusutvinningen.Utredningen har aktualiserats av en starkt ökad konsumtion inom kommunen under 1970-talet beroende på kraftverksbygget i Forsmark samt av knappa tillgångar på naturgrus inom kommunen.Naturgrustillgångarna är i huvudsak belägna i Börstils -, Stockholms- och Vattholmaåsarna. Dessa har klassificerats i en tregradig skala med hänsyn till olika bevarandeintressen. Den totala volymen användbart grus i de fyndigheter som i första hand bör komma i fråga för nya täkter (klass III) är ca 4,5 milj m3. Därav finns ca3,8milj m3 eller 85% i Börstilsåsen. De övriga åsarna har begränsade grustillgångar och kan på sikt endast tillgodose det lokala behovet av naturgrus. Som exempel på områden som hänförts till klass III kan nämnas Börstilsåsen mellan Älvsjön och Marka.Förutom naturgrus finns också bergkrossmaterial att tillgå inom kommunen. Bergkrossmaterialet erhålls som biprodukt vid Dannemora gruva och Aspö diabasbrott och tidigare även vid Ramhälls gruva.Under 1970-talets första hälft fördubblades produktionen (leveranserna) av naturgrus inom kommunen från ca 150 000 m3 år 1971 till ca 300 000 m3 år 1975. Under hela perioden 1971-75 utvanns ca 1,2 milj m3, varav 95% i Börstilsåsen. Konsumtionen av naturgrus inom kommunen var i stort sett lika stor som produktionen. De utleveranser som förekom uppvägdes av motsvarande inleveranser.Produktionen (leveranserna) av krossprodukter från Dannemora, Ramhäll och Aspö låg på en relativt jämn nivå under 1970-talets första hälft (ca 20 000 m3/år). Under perioden 1971-75 levererades ca 1,1 milj m3 . Merparten av krossmaterialet konsumerades inom kommunen, men leveranser till andra kommuner förekom också.Av den sammanlagda förbrukningen av naturgrus och krossprodukter år 1975 gick ungefär 60% till kraftverksbygget i Forsmark. Om därtill läggs den förbrukning som är en indirekt följd av kraftverksbygget uppgår andelen sannolikt till ungefär två tredjedelar.Det framtida behovet av grus inom Östhammars kommun beror i första hand på vilken utbyggnad som kommer att ske i Forsmark. Förutsatt att utnyttjandet av krossprodukter inte förändras nämnvärt kan behovet av naturgrus under tiden 1976-80 förmodas uppgå till 1,2 milj m3 vid utbyggnad av två aggregat, 1,4 milj m3 för tre aggregat och 1,5 milj m3 för fyra aggregat. Skulle andra kärntekniska anläggningar bli aktuella i Forsmarksområdet påverkar detta inte grusbehovet förrän på 1980- och 1990-talen. Perioden 1981-85 kommer sannolikt behovet av grus att vara mindre än föregående 5-årsperiod oavsett utbyggnadsalternativ i Forsmark. Även om utbyggnaden stannar vid två eller tre aggregat kan dock behovet beräknas bli större på 1980-talet än vid tiden före kraftverksetableringen.Om utbyggnaden i Forsmark stannar vid 3 aggregat och behovet av grus tillfredsställs genom utnyttjande av naturgrustillgångar inom kommunen, beräknas dessa räcka t o m 1995, alltså endast i ytterligare ca 20 år. Skulle ett fjärde aggregat och kärntekniska anläggningar byggas i Forsmark är kommunens grustillångar exploaterade före år 1990.Utvecklingen kommer dock knappast att bli den ovan beskrivna. När exploatering av mindre och mer svårtillgängliga fyndigheter måste ske torde prisrelationerna komma att förändras så att man i högre grad utnyttjar grus från andra områden än Östhammars kommun samt bergkrossmaterial. Det är ändå av stor vikt att hushållning sker med de knappa resurserna. Detta kan ske genom att materialkvaliteten noggrant avpassas efter de krav som ställs vid användandet, genom att inleveranserna från täkter utanför kommunen ökas och genom att ersättningsimaterial, både bergkrossprodukter och sprängstensmassor från exempelvis kraftverksbygget i Forsmark, utnyttjas bättre.

  • 1192448.
    Grusutredning: Älvkarleby kommun1978Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna grusutredning har tillkommit som ett led i planeringen för utnyttjandet av grusförekomsterna inom Uppsala län.Utredningen för Älvkarleby kommun aktualiserades genom skrivelse den 10 september 1975 från Älvkarleby kommun till länsstyrelsen med anhållan om underlagsmaterial för utredning av förekomster av gruslager inom kommunen (lsn Dnr 11.119-1819-75).Bakgrunden var att tillgången på kvalitetsgrus, grova fraktioner inom det område där exploatering förekom kraftigt hade minskat, en bristsituation hade uppstått. Kommunens liksom länsstyrelsens vilja var att det framtida grusbehovet skulle kartläggas och alternativa exploateringsområden fastställas.Inom kommunen finns stora potentiella naturgrusförekomster, främst bundna i Uppsalaåsen. Förutom dessa förekomster finns svallgrus på ett flertal platser inom kommunen, framförallt längs den norra kustremsan.Inom kommunen finns ingen täkt för brytning av grus under högsta grundvattenytan. Det finns heller inte någon täkt för brytning av bergprodukter. Svallgrusförekomsternas ringa mäktighet och utsatta läge i naturen gör dem olämpliga för exploatering från landskapsbildssynpunkt.I denna undersökning har möjligheten till grusexploatering i Uppsalaåsen studerats. Åsen har klassificerats på grundval av olika bevarandeintressen. Tre områden har klassificerats som tänkbara exploateringsområden, klass III-områden. Dessa områden har i utredningen tilldelats benämningarna Marma-Ambricka, Tensmyra och Fråganbo.Åsen har genom sitt starkt utsatta läge för påverkan av det forna havet och av Dalälvens nedre lopp kraftigt omarbetats.Åsen omges av mäktiga förekomster av sand och mo, det finkorniga materialet utgör en mycket stor del av åsens materialsammansättning, speciellt i de breda och flacka partierna vid Västanå-Mon.Produktionen av grus inom Älvkarleby kommun har under perioden 1972-76 varit ca 1 275 000 ton grus. Ungefär hälften av produktionen har levererats till Gävleborgs län, medan hälften har konsumerats inom kommunen.På grund av brist på grövre materialfraktioner i täkter inom kommunen har inleveranser av dessa fraktioner under de senaste åren förekommit från materialtäkter inom Tierps kommun.Under femårsperioden har förbrukningen inom kommunen varit ungefär 750 000 ton inklusive inleveranserna från Tierps kommun. Det motsvarar en genomsnittlig årlig konsumtion av 150 000 ton. Stora Kopparberg AB:s fabriksbygge i Skutskär år 1975 och förstärkningsarbeten i Dalälven samma år bidrar till höga konsumtionsvärden för perioden. För den kommande femårsperioden uppskattas behovet av naturgas i kommunen till ca 130 000 ton per år. Minskningen förklaras av de dämpade investeringarna, som är en följd av den rådande lågkonjunkturen och av att Stora Kopparberg AB redan utfört merparten av de om- och utbyggnader som planerats fram till 1980.För hela grusförsörjningsområdet - Älvkarleby kommun, södra delarna av Gävleområdet och de nordligaste delarna av Tierps kommun - blir förbrukningen sannolikt ca 200 000 ton.Även om det sannolikt blir en viss minskning av grusproduktionen under den närmaste femårsperioden förmodas produktionen på längre sikt komma att närma sig 300 000 ton per år i täkterna inom Älvkarleby kommun.Av de i denna undersökning föreslagna exploateringsområdena (klass 111) bör Fråganboavsnittet i första hand utnyttjas för fortsatt täktverksamhet. Detta motiveras av att området redan är exploaterat och i behov av planering för framtida utnyttjande. Området ligger inom ekonomiskt transportavstånd i förhållande till de huvudsakliga avsättningsområdena för grusprodukterna. I detta område finns våganläggning och försäljningskontor för verksamheten. Vid fortsatt planerad exploatering under kontrollerade förhållanden bör de negativa effekterna från naturvårdssynpunkt bli små.

  • 1192449.
    Gruvhål i Uppsala län1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gruvhål i Uppsala län

  • 1192450.
    Lakso, Tommy
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Gruvorkestern: Gruvorkestern spelar på Gasskass i Jokkmokk ”Must & Energi till Folket!” är Gruvorkesterns devis, och repertoaren består av Nationalteatern, Cornelis, Vysotskij, Roffe Ruff, rock & blues m.m.2017Artistic output (Unrefereed)
23846238472384823849238502385123852 1192401 - 1192450 of 1199131
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf