Change search
Refine search result
23353233542335523356233572335823359 1167751 - 1167800 of 1174585
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1167751.
    Förslag till manual för System AquaReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett nytt instrument, System Aqua, utkom 1996 för att karakterisera vattendrag och sjöar. Grundtanken var att systemet skall vara objektivt och enhetligt. Detta innebär att provtagningsmetodik, analyser och bearbetning som ligger till grund för bedömningen bör vara likvärdiga. Systemet tillämpades i Nissans vattendrag, Jönköpings län. Vissa problem uppstod vid användandet och ett antal specialprojekt startades med syfte att pröva systemets tillämpbarhet i både sjöar och vattendrag. Ett genomgående problem var att systemet tolkades olika av olika användare samt att underlagsmaterial och bearbetning skilde sig. Vid ett seminarium i Tokeryd uttrycktes bl.a. behovet av en manual. Målsättningen med föreliggande manual är att underlätta för användaren att karakterisera och/eller natyrvårdsbedöma vattendrag, delar av vattendrag eller sjöar. Förhoppningsvis ska manualen minimera utrymmet för olika tolkningar av hur de ingående indikatorerna skall behandlas. Manualen ska klargöra vilka analyser etc som måste ingå, som ett minimikrav, för att en bedömning av en indikator/kriterium överhuvud taget skall vara tillåten. Dessutom skall manualen ge riktlinjer för hur ett objekts data från flera provplatser och provtillfällen behandlas och bedöms och under hur lång tidsperiod data skall hämtas. Föreliggande förslag till manual bör betraktas som en förstudie, då det är troligt att System Aqua bör arbetas om i vissa delar så kommer även manualen att behöva förändras. Föreliggande förslag bör dock kunna utgöra en utgångspunkt för kommande arbete. Syftet är att konstruera ett förslag till manual till befintlig System Aqua med de förändringar som beslutades vid Tokerydsseminariet. Arbetet har bekostats av Naturvårdsverket inom ramen för Miljöövervakningens specialprojekt för System Aqua 1997 och Länsstyrelsen i Jönköpings län.

  • 1167752.
    Förslag till metod för lokal/regional fiskhälsoövervakning2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan början på 1990-talet har målet för det strategiska arbetet med den marina övervakningen varit att integrera de olika nationella delprogrammen, vilket också till stor del har lyckats. Ambitionen har även varit att integrera de regionala och lokala övervaknings-aktiviteterna genom att Naturvårdsverkets upprättat en handbok för miljöövervakning där olika undersökningstyper finns beskrivna. Undersökningstypen för fiskhälsa har dock en stor omfattning och kräver viss specialkompetens, vilket medfört att inget eller endast några få län och industrier hittills har bedömt det som möjligt att genomföra den regelbundet.De senaste decennierna har bl.a. den miljötekniska utvecklingen generellt varit välgörande för kvaliteten på utsläppen från industrin. Detta har i många fall lett till förbättrade förhållanden i recipienterna, och de tidigare mycket tydliga effekterna på bl.a. fisk har förändrats i positiv riktning till färre och svagare effekter på hälsotillståndet. Detta ökar behovet av känsliga biomarkörer som tidigt kan upptäcka förändringar. Samtidigt ställs ökade krav på bra vägledningar för att tolka undersökningsresultaten. Den samlade miljöforskningen i Sverige och utomlands är eniga om att även moderna industriutsläpp kan ge allvarliga effekter på fiskens hälsa, bl.a. på fortplantningen. Mycket data rörande fiskhälsa i både påverkade och opåverkade områden tas fram inom ramen för den lokala recipientkontrollen, men för att på ett effektivare sätt kunna fånga upp dessa värdefulla data, så måste en totalstrategi för marin miljöövervakning tas fram.Ett steg i rätt rikting mot en strategi som står på tre ben, d.v.s. nationell, regional och lokal övervakning, är att utveckla ett program för fiskhälsoövervakning som regelbundet kan användas i den regionala och lokala övervakningen/recipientkontrollen. Programmet måste utformas så att det är kompatibelt med de metoder som används inom den nationella övervakningen, om än i en nedbantad och därmed billigare form.

  • 1167753.
    Förslag till metod för regional screening av miljögifter 2000: framtagning och tillämpning av metod screening av miljögifter inom Emåns avrinningsområde2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljögiftsdata förekommer i regel geografiskt agregerat på grund av att provtagning endast sker kring verksamheter där förorening finns eller misstänks. Syftet med föreliggande projekt har varit att ta fram ett metodförslag för screening av miljögifter på regional nivå. Som region valdes Emåns avrinningsområde. Arbetet har även inkluderat tillämpning av metodförslaget. Metodförslaget är uppdelat i ett antal steg: 1. Inventering och utvärdering av befintlig data. 2. Val av ämne. På förslag av naturvårdsverket fokuseras ämnesvalet på fettlösliga ämnen. Undersökning av aktuell och historisk förekomst av kemiska ämnen inom avrinningsområdet görs för att välja ämnen. Listan på ämnen kompletteras med ämnen som förekommer frekvent på listor över prioriterade ämnen. Baserat på toxicitet, persistens, upptagningsförmåga i biota, och exponeringsmönstret inom regionen prioriteras de utvalda ämnena. Antalet ämnen blir en funktion av antalet högprioriterade ämnen och tillgängliga resurser. 3. Välj matris och tidpunkt för provtagning med hänsyn till vad som undersöks. Som matris väljs generellt sediment och fisk eftersom fettlösliga ämnen fördelar sig främst till sediment och biota. Det specifika matrisvalet (till exempel fiskart och provdjup i sediment) beror av undersökningens målsättning och om existerande tidsserier upprätthålls. 4. Fem till sex lokaler spridda i hela avrinningsområdet väljs ut. Minst en av lokalerna ska vara referenslokal. Lokalerna ska helst representera olika huvudgrenar inom avrinningsområdet. Slutligt urval sker efter beaktande av bland annat sannolikheten att finna ämnet, tillgång till bakgrundsdata och skyddsvärde. 5. Val av laboratorium. Vid valet av laboratorium tas hänsyn primärt till tillförlitlighet, kostnader och detektionsgränser. 6. Ta prover och analysera. 7. Sammanställ och utvärdera resultatet.

  • 1167755.
    Förslag till Nordiska genresursrådets arbetsprogram 20042004Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1167756.
    Förslag till Nordiska ministerrådets planer och budget: Framlagt av generalsekreteraren 1 juni 20042004Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Förslag till budget för Nordiska ministerrådet 2005, Per Unckel, generalsekreterare.  

  • 1167758.
    Förslag till objekt för miljöövervakning i västmanländska vattendragReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelserna har genom riksdagsbeslut fått en mer framträdande roll i miljöövervakningsarbetet.På länsnivå skall regionala miljöövervakningsprogramläggas fast. Förutom den mer traditionella recipientkontrollen av vatten och luft har den biologiska mångfalden lyfts fram som ett angeläget arbetsfält. Iinledningsskedet måste denna verksamhet inriktas på att erhålla en förbättrad kännedom om förhållandena i länet.Kunskaperna om vattenlevande smådjur i Väsmanlands län har hittills huvudsakligen omfattat bottenlevande smådjur i sjöar. Huvuddelen av de undersökta sjöarna är dessutom sådana som kraftigt påverkats av utsläpp och av den anledningen övervakats inom recipientkontrollen.Denna undersökning syftar till att ge en uppfattning om vilka arter/djurgrupper som utgör den biologiska mångfald som är karakteristisk för länets rinnande vatten.Ett urval objekt med god geografisk spridning har undersökts och dokumenterats. Förekomst av rödlistade arter har noterats. I uppdraget har också ingått att göra tidigare av konsulten insamlat bottenfaunamaterial tillgängligt. Syftet med arbetet har också varit att lämna förslag till objekt som kan ingå i den framtida regionala miljöövervakningen avseende biologisk mångfald i vattenmiljö.I underlaget till rapporten ingår fyra bilagor som omfattar lokalprotokoll och artlistor samt fysikalisk-kemiska vattendata. Dessa har inte tagits med i rapporten då de bedömts vara alltför utrymmeskrävande. För den intresseradefinns möjlighet att efter kontakt med Länsstyrelsens miljövårdsenhet ta del av även detta material.Den här rapporten har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten ger, utifrån förekomsten av vattenlevande smådjur i sjöar och vattendrag, tre skilda förslag på objekt som kan ingå i den framtida miljöövervakningen.1. 40 objekt som tillsammans omfattar en stor del av den länstypiska biologiska mångfalden. Viktiga objekt var bl a Svartån, Haraldsjöån, Vretaån-Harbroån, Arbogaån, Bjurforsbäcken, Åbäcksgraven och Källforsån.2. 35 objekt som tillsammans omfattar de rödlistade arter som påträffats inom länet. Viktiga objekt var bl a Hedströmmen, sjön Nadden, Svartån, Gunnilboån, Hjälmaren, Råsenbäcken, Skäftbäcken, Harboån, Venabäcken och Strömstubäcken.3. 71 objekt som tillsammans omfattar samtliga arter/djurgrupper som påträffats inom länet. Viktiga objekt var bl a Gunnilboån, Svartån, Hedströmmen, Haraldsjöån, Västlandasjön, Hjälmaren, Venabäcken, Arbogaån, Ormkärrsbäcken och sjön Lilla Kedjen.Svartån synes vara länets viktigaste miljöövervakningsobjekt och ingår i samtliga förslag enärån omfattar flera länstypiska egenskaper. Detta var förväntat mot bakgrund av åns varierade struktur och centrala belägenhet inom länet.Andra prioriteringsmöjligheter ges via en tabell innehållande olika biologiska index, t ex antal taxa, försurnings-, förorenings- och/eller naturvärdesstatus för sammanlagt 246 skilda objekt.Bakgrundsmaterialet till objektförslagen består av 370 bottenfaunaprover från 246 skilda objekt undersökta åren 1945-1995. Materialet omfattar hela länet men merparten av objekten utgörs av smärre skogsbäckar som undersökts åren 1992-1995 inom Skinnskattebergs kommun.

  • 1167759.
    Förslag till program för konst- och kultursamarbete i Norden2006Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1167760.
    Förslag till program för miljödata om byggd miljö2010Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i förslaget till uppföljningsprogram för den byggda miljön är behovet av uppföljning av miljöaspekter, särskilt inom områdena människors hälsa, kulturmiljö, bebyggelsens kvalitet och lokalisering samt resurshushållning, både inom miljömålssystemet som för andra behov.

  • 1167761.
    Förslag till regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Kalmar län 2003-20082003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den regionala åtgärdsplanen ska beskriva hur den framtida kalkningsverksamheten skall utformas enligt principerna i Naturvårdsverkets kalkningshandbok. Planen skall utgöra underlag för framtida kalkningsverksamhet med syfte att samordna verksamheten, höja kvalitén och skapa en enhetlig grundstruktur i kalkningsverksamheten. Åtgärdsplanerna skall dessutom vara ett underlag för Naturvårdsverkets redovisning av kalkningsverksamheten till regering och riksdag.

  • 1167762.
    Förslag till reviderad myrskyddsplan för Västra Götalands län2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen har gjort ett förslag till en ny plan för att skydda myrar från framtida vägbyggen, diken, kraftledningar och liknande. Naturvårdsverket ska ställning till förslaget.

  • 1167763.
    Förslag till system för uppföljning och övervakning av naturtypen 4060 "Fjällhedar och boreala hedar" inom Natura2000-nätverketReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppföljning av fjällhedar och boreala hedar föreslås ske genom en kombination av satellitbaserade data, flygbilder och fältbesök. Genomförandet av projektet har skett i samråd mad miljömålsuppföljning, mi9ljöövervakning och rennäring. NILS bidrar på nationell nivå med uppföljningsdata från sitt landskapsövervakningsprogram, vilket inkluderar flygbildstolkningar och fältstudier. Satellitbildsanalysen sker som en fristående del och utförs av en ansvarig länsstyrelse för hela fjällen. Fältdelen i satellitbildsstudien förstärks med de parametrar från NILS-programmet som är relevanta för habitatet.

  • 1167764.
    Förslag till upphandlingspolicy2006Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Här er grundelementen till en upphandlingspolicy. Anpassa dessa så att de kan användas i din egen verksamhet.

  • 1167765.
    Förslag till vägnomenklatur: Del 1: Allmänna benämningar samt speciella benämningar för undersöknings- och utsättningsarbeten, terrasserings- och beklädnadsarbeten, konstarbeten, vägmaskiner och redskap samt vägmärken1925Report (Other academic)
  • 1167766.
    Förslag till vägnomenklatur: Del II. Vägbyggnadsmaterial av jord- och bergarter1928Report (Other academic)
  • 1167767.
    Förslag till återinventeringsplan avseende 227 lokaler där Bengt Hubendick undersökte snäckfaunan 1943-1945.Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Planen har upprättats på uppdrag av länsstyrelserna i Jönköpings-, Kronobergs-, Kalmar-, Blekinge-, Kristianstads- och Hallands län. Återinventeringens huvudsakliga syfte är att undersöka om förändringar i snäckfauna från 1940-talet och fram till 1990-talet är försurningsrelaterade.

  • 1167768.
    Förstudie för en inventering av eklandskapet i västra Åtvidaberg och nordöstra Linköpings kommunerReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flygbildstolkning och avgränsning av intressant areal, samt förslag på specialinventeringar av den lägre floran och faunan.

  • 1167769.
    Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen och Region Gotland har drivit Förstudie för Regional vattenplanering i samarbete med en grupp aktörer från näringsliv, ideell sektor och offentlig förvaltning. Uppdraget kom från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, i syfte att undersöka möjligheterna för och behovet av att arbeta med samverkansbaserad vattenplanering med helhetsperspektiv. Gotland skulle, som pilotlän i landet, hitta former för en regional modell med mål att skapa en långsiktig regional landskapsstrategi för god vattenplanering. Målen för förstudien var att gemensamt prioritera viktiga vattenfrågor för en framtida vattenplan, dela perspektiv och öka det gemensamma kunskapsläget, samt att genom dialog och samverkan undersöka möjligheterna för samordningsnytta.

    Fyra tematräffar har hållits där syftet har varit att höja den gemensamma kunskapen om vatten och att diskutera vilka frågor som är de avgörande för framtida regional vattenplanering. Bland de prioriterade frågorna finns tillgång på vatten, skydd av vatten, samarbeten, balans mellan produktion och bevarande, samt kretsloppslösningar för avloppshanteringen.

    Samverkan i den blandade aktörsgruppen har varit uppskattad, deltagarna menar att mycket är vunnet bara genom att olika perspektiv inom vattenområdet möts och diskuterar framtidsfrågor på ett konstruktivt sätt.

    Förstudien har skapat en grund för att gå djupare in i de mest angelägna vattenfrågorna för Gotlands framtid. Varaktiga samverkansformer önskas av deltagarna, vilket kräver samordning och därmed att tid och resurser avsätts.

  • 1167770.
    Förstärkt mikrobiell självrening av klorerade lösningsmedel2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åtskilliga områden i Sverige bedöms vara förorenade med klorerade lösningsmedel som är toxiska för människa och miljö. I begreppet klorerade lösningsmedel ingår bland annat klorerade etener, till exempel perkloreten och trikloreten. Dessa är starkt förknippade med förorening från kemtvättar samt mekaniska industrier. Föroreningarna går att bryta ned med mikrobiella metoder men för att resultatet ska bli lyckat krävs goda mikrobiella och kemiska kunskaper. Vid många svenska saneringar av akvifärer som förorenats av kemtvättar har man använt sig av biostimulering, som är en typ av förstärkt mikrobiell självrening. Biostimulering innebär att man genom tillsats in situ av kolkälla stimulerar den naturliga nedbrytningen. En kompletterande teknik är bioaugmentation varvid man tillsätter speciellt utvalda mikroorganismer. Bioaugmentation är en etablerad teknik i till exempel USA, men har hittills bara använts vid enstaka förorenade objekt i Sverige. Denna publikation förklarar varför det ibland krävs en kombination av biostimulering och bioaugmentation för att saneringen ska bli lyckad. I publikationen beskrivs hur man undersöker om det finns behov av att kombinera metoderna samt hur de båda åtgärdsmetoderna kan utföras i full skala. Publikationen baseras på omfattande studier av främst utländsk litteratur, listade i en separat Bilaga. Textinnehållet i publikationen exemplifieras delvis med diagram vars underliggande data är hämtade från erfarenheter erhållna i ett projekt utfört i pilotskala, i en kloretenförorenad akvifär vid Alingsås tvätteri.

  • 1167771.
    Förstå och bevara arkeologiskt trä: Utmaningar och forskning för framtiden2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att studera träföremål är att studera människans historia. I tusentals år har materialet gett skydd, formats till förvaringskärl, verktyg eller vapen och dekorerats på olika sätt. Sverige har ett sällsynt kulturarv av välbevarade vrak, föremål och konstruktioner i trä. Tvärvetenskaplig forskning om arkeologiskt trä ger kunskap om människors vardag och samhället de levde i.

  • 1167772.
    Försurning av vattendrag i Västerbottens läns fjällområde1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1989-92 genomfördes en inventering av försurningsläget i vattendrag inom Västerbottens fjällområde, väster om riksväg 45.Inventeringen utfördes genom att, på samma vattendragsavsnitt, kombinera vattenkemiprovtagning under vårflod med studier av biologiska försurningsindikatorer i form av bottenfauna och öring.Totalt insamlades 4 265 vattenkemiprover fördelade på 272 lokaler. pH-värden under 5,5 uppmättes på 9 lokaler och under 6,0 på 38 lokaler.Vattenkemisk försurningspåverkan utvärderades med modellen från Ahlström et al (1995), som modifierats med hjälp av data från vårfloden 1995. Sju lokaler klassades som kraftigt försurningspåverkade och ytterligare 19 som måttligt påverkade.Bottenfauna insamlades på 264 lokaler med hjälp av sparkmetoden M42. Det bottenfaunaindikerande pH-värdet bestämdes i princip efter det surhetskänsligaste taxa som återfanns på lokalen. Bottenfaunan indikerade att lägsta pH-värden under 4,5 (index 2) uppträdde på 18 lokaler och att lägsta pH-värden mellan 4,9-5,5 (index 3) uppträtt på 54 lokaler.Jämförelsen mellan vattenkemi och bottenfauna visade att försurningspåverkad bottenfauna, relaterad till försurningspåverkan under inventeringsperioden, uppträtt inom 3 regioner; Blaikfjället, Njakafjäll och Storblaikenområdet. Förutom i dessa regioner fanns försurningsskadad bottenfauna, som följd av äldre försurningspåverkan, inom 2 regioner; Norra Borgafjäll och områdets nordvästra hörn, dvs. tillflöden till Tängvattnet och Överuman samt biflöden till Umeälven vid Klippen. Försurningspåverkade lokaler uppvisade ett artfattigare bottenfaunasamhälle som tyder på att i genomsnitt 2,2 taxa/lokal försvunnit på grund av försurningspåverkan. Dessutom visade resultaten att försurningspåverkade lokaler i genomsnitt hade 3,1 taxa lägre artantal jämfört med naturligt sura vattendrag med lika låga pH-värden.Resultaten från såväl vattenkemin, bottenfaunan som nederbördsstationen i Ammarnäs visar att förhållandena under inventeringsperioden varit gynsamma, både i jämförelse med situationen före och efter inventeringen. Huvuddelen av de försurningsrelaterade faunaskadorna som uppträdde kunde också relateras till försurningspåverkan innan inventeringsperiodens början. Den sura vårfloden 1993 kan mycket väl ha inneburit nya faunaskador och visar att försurningssituationen i Västerbottens fjällområde fortfarande utgör ett allvarligt hot mot faunan i många vattendrag.

  • 1167773.
    Försurning och kalkning i Jönköpings län - Verksamhetsberättelse 2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För första gången visar senaste årens mätningar av svavelnedfall värden i nivå med vad som kan vara långsiktigt hållbart. I markvatten, som mäts på fyra lokaler i länet, saknas dock tydliga tecken på bättre förhållanden. Kalkningen i länet berör hälften av länets yta men har störst omfattning i de sydvästra delarna. Under 2008 spreds 12 500 ton kalk vilket är en minskning med 1,5 % jämfört med året innan. Jämför man med 2006 är minskningen 16 %. Den genomsnittliga prishöjningen var cirka 6 %. Biologisk återställning med Sveriges längsta omlöp i Knipån har färdigställts under 2008. Arbetet har pågått sedan 2005. Omlöpet är 570 meter långt och sträcker sig förbi tre vandringshinder. En liten damm har rivits ut i Skämmingsforsån, för att ge Vätteröringen en möjlighet att nå högre upp i ån. Utrivningen av Unneforsdammen färdigställdes under året. Åtgärden innebär att 55 kilometer av Nissans huvudfåra nu är fri från vandringhinder. Denna utrivning är sannolikt Sveriges största i fiskevårdande syfte. Den vattenkemiska måluppfyllelsen har undersökts på 334 lokaler i länet. För 81 % av vattendragens längd och i 97 % av den sjöyta som undersökts var målet uppfyllt. Den biologiska måluppfyllelsen har generellt varit lägre än den vattenkemiska vilket är normalt. Under 2008 har dock de biologiska måluppfyllelserna varit mycket bättre än på länge. Målsättningen har varit uppnådd i 67 % av vattendragens längd och 50 % av sjöytan vilket motsvarar 57 % av andelen sjöar. Hösten 2007 och våren 2008 genomförde SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket, provtagning med helikopter i alla Sveriges målsjöar inom kalkningsverksamheten. Syftet var att kunna försurningsbedöma alla sjöar med de nya bedömningsgrunderna för försurning. Försurningen bedömdes genom matchning med det så kallade MAGICbiblioteket. 50 % av sjöarna fick bedömningen som oförsurade vid båda matchningarna, 30 % bedömdes som försurade vid båda matchningarna och för 20 % av sjöarna fick man olika bedömningar vid de båda matchningarna. Målsjöinventeringen visar att det är i sydvästra delen av länet som kalkningen kommer att behöva hålla på som längst. Oorganiskt aluminium är en form av aluminium som är giftig för bland annat fisk och bottenfauna. Halten av oorganiskt aluminium blir högre ju lägre pH-värdet är. Sedan 2004 har provtagning av oorganiskt aluminium pågått på ett större antal vattenkemiloker i länet. En utvärdering av aluminiumprogrammet genomfördes under 2008. Det resulterade i att provtagning kunde avslutas på 19 lokaler och 26 nya lokaler pekades ut. Totalt ingår 37 lokaler i reviderade programmet. Halter över 50 μg/l av labilt aluminium är giftigt för till exempel öring och abborre. Denna gräns överskreds åtminstone en gång vid 14 av 36 lokaler mellan oktober 2003 och 2007. Kalkningsverksamheten inom länets delar av Nissan, Vättern, Huskvarnaån och Tidan har utvärderats. Vattenkemi och biologi i de flesta sjöar och vattendrag visar inte längre försurningspåverkan och målsättningen med kalkningsverksamheten är till större delen uppfylld även om stora problem kvarstår. Måluppfyllelsen är högre i sjöar än i vattendrag. Målsättningen har nåtts på 74 % av antalet mål. För 87 % av arealen sjöyta har samtliga mål varit uppfyllda. Motsvarande siffra för vattendragens längd är 60 %. Försurningsarbetet är en del av Vattenförvaltningen. Vattenförvaltningen har under året bland annat tagit fram förslag till statusklassning, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Ekologisk och kemisk status har bedömts i alla större sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster. Bedömningssystemet är nytt och utgår från de bedömningsgrunder som Naturvårdsveket tagit fram. Försurningen är en del av den ekologiska statusen. Försurningspåverkan bedöms utifrån vattenkemiska mätningar men kan också få genomslag i de biologiska kvalitetsfaktorerna såsom fisk, bottenfauna och kiselalger. Möjligheterna att använda resultat från kalkeffektuppföljningen för att ta fram miljömålsindikatorer som kan beskriva både kalkningens omfattning och hur bra kalkningen fungerar har undersökts i en pilotstudie av Länsstyrelsen i Jönköping. Inom miljömålsarbetet används RUS-indikatorer för att följa upp lokala och regionala delmål. I studien samlades data in för perioden 2000 till 2007 från tre avrinningsområden. Tre förslag till indikatorer framhölls i studien: Kalkmängder kan relateras till åtgärdsområdenas storlek inom avrinningsområdet för att få en bild av kalkningens omfattning. Lägsta pHvärdet för varje målpunkt och år kan jämföras med pH-målet. Den procentuella andelen uppnådda mål för varje år kan visa på förändring över åren. Ett bra mått på hur kalkningen fungerar i vattendrag är att undersöka bottenfauna. Beroende på vilka arter som finns kan ett index kallat ekologisk kvalitetskvot för MISA beräknas som mått på försurningsgraden. På samma sätt som för pH kan måluppfyllelsen relateras till målområdenas längd och följas år för år. Försök med mindre dammande kalkprodukter har pågått sedan 1990. Kalkdamm som driver i väg med vinden påverkar mossor och lavar negativt och kan ge negativa estetiska effekter för boende och friluftsliv. I dag används enbart mindre dammande kalkprodukter som granuler och grovkalk vid våtmarkskalkning. Resultat visar på en slutgiltig kalkupplösning på 70-100 % i de kärr som kalkades med grovkalk eller granuler. Det finns inga tecken på att våtmarkernas förmåga att lösa och uttransportera kalk har försämrats sedan kalkningarna började. På senare år har försök med så kallade Vomber och GX-kalk visat att dessa kalksorter beter sig som andra grovkalker i våtmarker. Grovkalk och granuler har testats även i sjöar. Resultaten visar att granuler är ett bättre kalkningsmedel för sjöar med korta omsättningstider jämfört med kalkstensmjöl beroende på jämnare och fördröjd kalkupplösning. Grovkalk i sjöar löser sig långsammare är granuler och försöken har ännu pågått för kort tid för att grovkalk ska kunna rekommenderas generellt i sjöar.

  • 1167774.
    Försurning och kalkning i Jönköpings län 1999: verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försurning är länets största miljöproblem varför en omfattande kalkning av sjöar och vattendrag bedrivs. Föreliggande rapport är en kort sammanställning av kalkningsverksamheten i Jönköpings län under 1999.Trots att nedfallet av försurande svavel halverats sedan slutet av åttiotalet överskrids fortfarande den kritiska belastningen för vad marken tål att ta emot i stora delar av länet. Det minskade nedfallet har ännu inte lett till att markvattenkemin förbättrats. En nyligen genomförd undersökning, av okalkade småvattendragen i Lagans vattensystem, visar att i mer än hälften av de undersökta vattendragen har en extremt kraftig försurning skett. Situationen i länets så kallade tidsseriesjöar (sjöar som inte kalkas och fungerar som referenser) ger en något mer positiv bild. Den negativa utvecklingen mot mer försurade ekosystem har hejdats i 17 av 18 sjöar. Det är dock endast i 4 av sjöarna där det minskade nedfallet har gjort att pH och alkaliniteten har höjts. Det mesta talar för att kalkningen kommer att behövas många år till. Mängden kalk har dock börjat att sänkas i länets östra delar.Jönköpings län kunde 1999 genomföra alla planerade omkalkningar. Medelstilldelningen efter 2000 då regeringen skall ha tagit ställning till den Nationella Kalkplanen som Naturvårdsverket presenterade under 1999 är ännu osäker. Kalkningsverksamheten i länet omsatte 1999 cirka 14,8 miljoner kronor. Tre fjärdelar av kostnaden utgörs av kalkspridning. Andra stora poster är effektuppföljning, planering och utvärdering.Kalkningsverksamheten omfattar idag samtliga länets kommuner utom Tranås och Aneby där inga försurningsproblem föreligger. Totalt kalkas cirka 430 sjöar och 68 vattendrag inordnade i 106 åtgärdsområden motsvarande 25 % av länets yta. Under 1999 spreds totalt 17 600 ton kalk i länet. Största delen spreds med helikopter eller båt. Av den totala kalkmängden spreds cirka hälften på våtmarker. De senaste åren har grövre kalk (med längre varaktighet) och granulerad kalk (dammar mindre) börjat användas vid våtmarkskalkning.Målet med kalkningsverksamheten i Jönköpings län är att bevara och återskapa det naturliga växt och djurlivet i ytvatten. För att nå dit behöver vattenkvalitén restaureras till en nivå där pH är större än 6 och alkalinitet större än 0,05 milliekvivalenter/liter. Kalkningen har trots ett regnigt 1999 haft en hög måluppfyllelse. Det vattenkemiska målet var uppfyllt i 98 % av sjöytan och i 91 % av vattendragslängden. Måluppfyllelsen i vattendragen har ökat något mot tidigare år. De biologiska målen tar längre tid att nå än de vattenkemiska. De biologiska målsättningarna var 1999 uppfyllda i 88 % av sjöytan och i 75 % av vattendragslängden.För att utvärdera och optimera kalkning bedrivs en omfattande effektuppföljning. Under 1999 har vattenprover tagits regelbundet på cirka 400 lokaler, elfiske har skett på 76 lokaler och bottenfaunaprovtagning på 51 lokaler. Nätprovfiske har skett i 15 sjöar och 10 sjöar och vattendrag har kräftprovfiskats. Kalkningen utvärderas kontinuerligt och tre kommuner har utvärderats mer genomgripande under 1999 (Jönköping, Vetlanda och Vaggeryd). Antalet uppnådda mål har ökat i samtliga tre kommuner.Biologisk återställning är åtgärder som genomförs när den ursprungliga biologi som fanns innan försurningen inte återkommer trots att kalkningen återskapat vattenkvalitén. Under 1999 har en fiskväg byggts, dessutom har projekteringar och förundersökningar för kommande åtgärder genomförts. Under året har en ny plan för biologisk återställning i både kalkade och icke kalkade vatten tagits fram för länet. I planen föreslås mycket omfattande åtgärder de kommande fem åren.Under 1999 har dessutom bland annat underlagsmaterial till den Nationella Kalkplanen levererats till Naturvårdsverket, ett seminarium om alternativa kalkprodukter hållits och en utvärdering av återintroduktioner av mört genomförts. Kommentar:Rapporten är skriven av Nilsson C. med flera, Medins Sjö- och Åbiologi AB

  • 1167775.
    Försurning och kalkning i Jönköpings län 2000: Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försurning är länets största miljöproblem varför en omfattande kalkning av sjöar och vattendrag bedrivs. Föreliggande rapport är en kort sammanställning av kalkningsverksamheten i Jönköpings län under år 2000. Trots att nedfallet av försurande svavel halverats sedan slutet av åttiotalet överskrids fortfarande den kritiska belastningen för vad marken tål i stora delar av länet, framför allt i de sydvästra delarna. Det minskade nedfallet har ännu inte lett till att markvattenkemin förbättrats. Situationen i länets så kallade tidsserievattendrag, vattendrag som i de flesta fall inte kalkas, visar att det minskade nedfallet inte har bidragit till någon generell förbättring av försurningssituationen i vattendragen. Det mesta talar för att kalkningen kommer behövas i många år till. Mängden kalk har dock börjat att sänkas i några åtgärdsområden. År 2000 utökades det totala anslaget för kalkning till 210 miljoner för hela Sverige. Jönköpings län kunde genomföra alla planerade omkalkningar och en stor nyhet var att länet dessutom erhöll medel för att börja gå över till dammfria produkter vid våtmarkskalkning. Kalkningsverksamheten i länet omsatte under året cirka 16,4 miljoner kronor. Tre fjärdelar av kostnaderna utgjordes av kalkspridning. Andra stora poster var effektuppföljning, planering och utvärdering. I regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier, föreslås anslagsnivån till kalkning ligga på 228 miljoner kronor per år de nästkommande tre åren, vilket innebär att klass 1-3 i Naturvårdsverkets Nationella plan kan åtgärdas. Kalkningsverksamheten omfattar idag samtliga länets kommuner utom Tranås och Aneby där inga försurningsproblem föreligger. Totalt kalkas cirka 430 sjöar och 68 vattendrag inordnade i 106 åtgärdsområden motsvarande 25 % av länets yta. Under 2000 spreds totalt cirka 15 800 ton kalk i länet. Det är något mindre än 1999, vilket förklaras av att kalkmängderna har kunnat sänkas vid övergången till kalkning med granuler samt att doserna över lag har kunnat sänkas på grund av det minskade nedfallet. Av den totala kalkmängden spreds drygt hälften på våtmarker. Våtmarkskalkningen skedde med tre typer av icke dammande produkter; grovkalk 0-1 millimeter, vombgranuler och tyska granuler, cirka 20% av vardera. 35% av våtmarkskalkningen skedde fortfarande med traditionellt kalkstensmjöl. Fördelarna med de icke dammande produkterna är att kalkningen får en längre och jämnare effekt och att känslig vegetation som mossor och lavar inte skadas runt våtmarkerna. Biologisk återställning är åtgärder som genomförs när den ursprungliga biologin som fanns innan försurningen inte återkommer trots att kalkningen återskapat vattenkvalitén. Under 2000 utfördes ett antal åtgärder, bland annat utsättning av flodkräfta i 18 vatten. För att utvärdera och optimera kalkningen bedrivs en omfattande effektuppföljning. Under 2000 har vattenprover tagits regelbundet på cirka 400 lokaler, elfiske har skett på 88 lokaler, bottenfaunaprovtagning på 39 lokaler, nätprovfiske i 25 sjöar och kräftprovfiske i 20 sjöar och vattendrag. Kalkningen utvärderas kontinuerligt och tre kommuner har utvärderats mer genomgripande under år 2000. Antalet uppnådda mål har ökat i Sävsjö och Värnamo kommuner och var praktiskt taget oförändrat i Eksjö kommun. Målet med kalkningsverksamheten i Jönköpings län är att bevara och återskapa det naturliga växt- och djurlivet i ytvatten. För att nå dit behöver vattenkvalitén restaureras till en nivå där pH är högre än 6 och alkalinitet större än 0,05 milliekvivalenter per liter. Kalkningen har trots ett regnigt 2000 haft en hög måluppfyllelse. Det vattenkemiska målet var uppfyllt i 99,3 % av sjöytan och i 85 % av vattendragslängden. Måluppfyllelsen i vattendragen har minskat något mot tidigare år. De biologiska målen tar längre tid att nå än de vattenkemiska. De biologiska målsättningarna var 1999 uppfyllda i 89 % av sjöytan och i 77 % av vattendragslängden.

  • 1167776.
    Försurning och kalkning i Jönköpings län 2001: verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trots att nedfallet av försurande svavel har halverats sedan slutet av åttiotalet överskrids fortfarande den kritiska belastningen för vad marken tål i stora delar av länet, framför allt i de sydvästra delarna. Vid senaste riksinventeringen 2000/01 var 14 % länets sjöar försurade trots en omfattande kalkningsverksamhet. Det mesta talar för att kalkningen kommer att behövas i många år till. Det minskade nedfallet har ännu inte medfört att markvattenkemin förbättrats. Under 2001 spreds cirka 15 700 ton kalk i länet. Detta är något mindre än 1999 och 2000 eftersom kalkmängderna har kunnat sänkas vid övergången till icke dammande produkter samt att doserna i några åtgärdsområden har kunnat sänkas där tillfredsställande resultat från vattenkemiprovtagning och biologiska undersökningar erhållits. Huvuddelen av kalkmängden spreds med helikopter (68%) eller med båt (31%). Kalkning med doserare utgör idag endast 1% av den totala kalkmängden. Under 2001 spreds 54% av den totala kalkmängden på våtmarker. 43% av våtmarkerna kalkades med granuler och 43% med grovkalk, endast 14% av våtmarkerna kalkades numera med traditionellt kalkstensmjöl. Fördelarna med de icke dammande produkterna är att kalkningen får en längre och jämnare effekt och att känslig vegetation som mossor och lavar inte skadas runt våtmarkerna. Biologisk återställning är åtgärder som genomförs när den ursprungliga biologin som fanns innan försurningen inte återkommer trots att kalkningen återskapat vattenkvaliteten. Under år 2001 fortsatte arbetet med biologisk återställning i kalkade vatten enligt 5-årsplanen och innebar bland annat en hel del återintroduktioner av främst kräftor, men också fisk (mört, öring och elritsa), projektering och anläggande av fiskvägar, biotopvård i vattendrag, genetisk studie av öring i Nissan samt test av åtgärder i vägtrummor i Vätterbäckar. För att utvärdera och optimera kalkningen bedrivs en omfattande effektuppföljning. Under 2001 har vattenprover tagits regelbundet på cirka 400 lokaler, elfiske har skett på 89 lokaler, bottenfaunaprovtagning på 47 lokaler, nätprovfiske i 22 sjöar, kräftprovfiske i 11 sjöar och vattendrag samt inventering av flodpärlmussla i 9 vattendrag. Kalkningen har haft en relativt hög måluppfyllelse. Det vattenkemiska målet var uppfyllt i 94% av sjöytan och i 91% av vattendragslängden. Måluppfyllelsen i vattendragen har ökat något mot tidigare år, medan måluppfyllelsen i sjöarna har minskat en aning. De biologiska målsättningarna var 2001 uppfyllda i 89% av sjöytan och i 78% av vattendragslängden. Kalkningen utvärderas kontinuerligt och två kommuner har utvärderats mer genomgripande under år 2001. Resultatet från utvärderingarna visar att antalet uppnådda mål har ökat något i Gnosjö kommun och vad gäller Nässjö kommun så har alla målsättningar uppfyllts. Målet med kalkningsverksamheten i Jönköpings län är att bevara och återskapa det naturliga växt- och djurlivet i ytvatten. För att nå dit behöver vattenkvaliteten restaureras till en nivå där pH är högre än 6 och alkalinitet större än 0,05 milliekvivalenter per liter vatten . Under 2001 genomfördes en inventering av stormusslor i länet och en paleolimnologisk undersökning har genomförts i Stengårdshultasjön. Dessutom har arbetet påbörjats för att utforma skyddsområden för den hotade flodkräftan.Kommentar:Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten

  • 1167777.
    Försurning och åtgärdsbehov inom Rolfsåns avrinningsområde2003Report (Other academic)
  • 1167778.
    Försurningen fortskrider: förändringar i marktillståndet på fasta barrskogsytor i Skåne mellan 1988-1999 = Acidification continues: changes in soil chemistry status in coniferous forest stands in Scania from 1988-19992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie visar markkemiska förändringar och rådande markkemisk status på 32 barrskogslokaler i Skåne, vilka följts under en period av elva år. Provtagning har skett i mineraljorden, på 20-30 cm djup, vid tre tillfällen (1988, 1993 och 1999) under denna period.

  • 1167779.
    Försurningens betydelse för vattendrag i Västerbottens län under vårfloden 19951999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med detta arbete är att kvantifiera det antropogena syratillskottets betydelse för minskningen av alkalinitet under vårfloden för vattendrag inom olika delar av länet. Rimligheten i beräkningarna skall därefter testas mot sulfathalten i snön och dessutom skall avrinningsområdets betydelse för försurningsresponsen skattas.pH-värdet varierar naturligt under året främst som en effekt av den ojämna tillförseln av nederbördsvatten. Vid en hög tillförsel av regn eller smältvatten ändras vattnets transportvägar och kontakttid i marken, vilket innebär att pH-värdet sjunker. Kemiskt beror denna pH-minskning på att vattnets koncentration av basiska ämnen från marken minskar (utspädning) samtidigt med att tillförseln av organiska syror från markens humusskikt ökar. I vattendrag med hög andel av våtmarker i avrinningsområdet kan uttransporten av organiskt material bli mycket påtaglig, vilket färgar vattnen bruna. I sådana vattendrag kan pH-värdet, helt naturligt, sjunka under 5,0 (Bishop 1995, Löfgren 1995). I länets kustområde tillkommer dessutom urlakning av svavelsyra från svavelhaltiga jordar, s.k. svartmocka, som avsatts på före detta havsbottnar. Om sådana jordar utsätts för omfattande dikningar kan pH-värden i avrinnande vattendrag sjunka ner mot 4. Exempel på detta finns bland annat från Byskeälven (kalkreferensvattendrag) i Skellefteå och Flarkbäcken (JRK-vattendrag) i Robertsfors.pH-värdets naturliga variation gör att det är komplicerat att särskilja effekterna av sur nederbörd. I princip torde samtliga vattendrag i länet uppvisa påverkan från såväl organiska syror som antropogent varierad syra. Den relativa betydelsen av dessa syratillskott varierar dock avsevärt mellan olika vattendrag och mellan olika tidpunkter i samma vattendrag. I kustzonen kompliceras detta ytterligare till följd av svartmockan.Endast ett fåtal vattendrag har undersökts så att resultaten medger en beräkning av de olika syratillskottens betydelse för alkalinitetssänkningen under vårfloden (Jansson & Ivarsson 1994, Ahlström 1994, Bishop 1995). Gemensamt för dessa undersökningar är att de bara behandlar enstaka vattendrag och därmed inte medger någon generalisering av försurningsläget i länet. Undersökningarna medger inte heller en jämförelse mellan kust, inland och fjälltrakter vilka sinsemellan uppvisar stora skillnader i hydrologi, geologi, markanvändning och sur deposition.

  • 1167780.
    Försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i Gagnån 1995 och Rödån 1996: bedömningar utifrån bottenfaunans artsammansättning1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i Gagnån 1995 och Rödån 1996: bedömningar utifrån bottenfaunans artsammansättning.

  • 1167781.
    Försurningsläget i Stockholms läns sjöar - Plan för åtgärder 2011–20152012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver tillstånd och trender med avseende på försurning i Stockholms läns sjöar. Den innehåller även en beskrivning av de kemiska och biologiska förhållandena i de sjöar som fortfarande behandlas genom kalkning. Försurning av sjöar och vattendrag i Stockholms län har historiskt sett varit av mindre omfattning jämfört med andra delar av södra Sverige. Nedfallet av försurande ämnen har varit relativt litet över länet och sjöarna har vanligtvis hög förmåga att motstå försurning. Andelen sura sjöar har tydligt minskat sedan början av 1990-talet som en effekt av minskat nedfall av försurande svavel- och kväveföreningar. I dagsläget bedöms mindre än 2 procent av länets cirka 800 sjöar vara försurade. För att motverka försurningens negativa effekter har sammanlagt cirka 30 sjöar kalkats i länet sedan slutet av 1970-talet. Antalet kalkade sjöar har dock kunnat minska i takt med att försurningen minskat och verksamheten bedöms nu kunna upphöra helt. Det svenska delmålet om försurning av sjöar och vattendrag bedöms vara uppfyllt i Stockholms län: ”År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan”.

  • 1167782.
    Försurningssituationen i grundvattentäkter i Västmanlands län 1981.1982Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förbränning av fossila bränslen och industriell verksamhet medför utsläpp av försurande ämnen till luften. Föroreningarna kan transporters långa vägar innan de faller ner och bidrar till försurning. Vissa delar av Västmanlands län har utsatts för kraftig försurning pga nedfall av försurande ämnen. Framför allt är det länets nordvästra delar som drabbats. Detta är illa nog, men det är också stor risk att grundvattnet som vi använder till dricksvatten drabbas av försurning. I syfte att få en översikt av den rådande grundvattensituationen i försurningshänseende och för att erhålla bakgrundsvärden till kommande undersökningar, genomförde länsstyrelsen i juni 1981 en grundvattenundersökning i Västmanlands län. Undersökningen utfördes i samarbete med länets hälsovårdsnämnder som svarade för val av provplatser och fältarbetet i respektive kommun. Intresset har främst riktats till de kommuner i nordväst som har de svåraste problemen med ytvattenförsurning, men även länets övriga kommuner ingår i undersökningen för att få en mera total bild av läget.

  • 1167783.
    Försurningssituationen i några Vätterbäckar: en studie av bottenfauna oktober 19911992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försurningssituationen i några Vätterbäckar: en studie av bottenfauna oktober 1991.

  • 1167784.
    Försurningssituationen i sjöar och vattendrag: Sammanställning och utvärdering av mätvärden från perioden 1972-1983, Underlag för kalkningsplan 1983-19841983Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En sjö i Uppsala län kan mot bakgrund av denna sammanställning anse sur, nr 32 Hanelundssjön. Det är däremot svårt att avgöra om detta beror på försurning eller om det är ett naturligt tillstånd för sjön, som beror på tillrinningsområdet. Hanelundssjön är omgiven av myrmark och har hög humushalt i vattnet.Tre sjöar kan betecknas som försurningshotade. Dessa är, rangordnad efter alkalinitetsvärdet, nr 44 St Hålsjön, nr 45 Siggeforasjön och nr 43 Tarmlången.Övriga sjöar år i nuläget inte hotade.Det enda område som kan betecknas som försurningskänsligt inom överskådlig tid är den västra delen av länet, fig 6. Inom ett begränsat högt liggande område återfinns 13 av 22 sjöar med alkalinitetsvärden <0,5 mekv/l och 8 av 9 sjöar med en alkalinitet <0,3 mekv/l. I Övriga delar av länet kan enstaka sjöar vara känsliga.En grov uppskattning av alkalinitetens minskningstakt till ca 0,003 mekv/1 och år skulle medföra att ett tiotal sjöar skulle vara hotade inom en 50-års period. Ingen av de idag icke försurningshotade sjöarna skulle dock vara hotade de närmaste 15 åren. Bedömningar av detta slag är dock högst osäkra pga de många olika faktorer som påverkar den enskilda sjöns försurninqskänslighet.Stockholms- och Västmanlands län betecknar inte områdena i anslutning till gränsen mot Uppsala län som försurningshotade. I Västmanlands län finns dock ett mindre område med en alkalinitet understigande 0,05 mekv/l i närheten av länsgränser, fig 6, (kalkningsprogram för Västmanlands län, 1983).

  • 1167785.
    Försurningssituationen i Västmanlands sjöar 1978 och 1979.1979Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningen utgör en fortsättning av tidigare regionala undersökningar av försurningsläget i länet och i synnerhet den studie som gjordes 1977 och som omfattade i stort sett lika många sjöar som här behandlas. Avsikten är att jämförbara undersökningar årligen ska göras i länet för att registrera den aktuella situationen och för att efter hand ge möjlighet att regionalt bedöma trenden i försurningsutvecklingen.

  • 1167786.
    Försurningssituationen i västmanländska sjöar 1980 och 1981.1984Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1970-talet har försurningsproblemen blivit uppmärksammade i allt högre grad. En stor mängd rapporter som behandlar dessa problem har presenterats. Inom Västmanlands län sker fortlöpande kontroll av sjöar och vattendrag. I augusti 1972 utfördes vattenprovtagningar i ett 50-tal sjöar i länet. Provtagningarna följdes upp i april 1975 vid en landsomfattande undersökning av cirka 1000 sjöar. Resultaten från dessa inventeringar har bearbetats och rapporterats av Naturvårdsverket. I augusti 1977 gjordes en utökad undersökning av försurningsläget i länets sjöar. Sedan vintern 1978 pågår en årligen återkommande provtagning i cirka 130 sjöar för kontroll av vattenkvaliteten under stabila senvinterförhållanden. Undersökningsverksamheten har skett i samarbete med fiskenämnden. Föreliggande rapport behandlar framför allt situationen vid provtagningarna februari-mars 1980 och 1981.

  • 1167787.
    Försurningssituationen i västmanländska sjöar sommaren 1977.1978Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försurningen av sjöar och rinnande vatten är för tillfället ett av de allra största miljöproblemen i södra och mellersta Sverige. Inom Västmanlands län har försurningsutvecklingen visat sig särskilt oroande i de norra och västra delarna av länet. Som en uppföljning av tidigare delundersökningar och för att erhålla en bättre bild av försurningsläget i länet genomfördes i Länsstyrelsens och fiskenämndens regi under 1977 en större undersökning som omfattade 119 sjöar. Föreliggande undersökningsresultat är avsedda att ligga till grund för en fortsatt uppföljning av försurningsutvecklingen i länet samt för de motåtgärder i form av kalkning som kan komma att aktualiseras.

  • 1167788.
    Försurningstillståndet i Jönköpings län - inventering av okalkade vattendrag i Lagans vattensystem 19992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under våren 1999 genomfördes en inventering av vattenkemin i okalkade vattendrag i Lagans vattensystem i Jönköpings län. Provpunkterna placerades i första hand uppströms sjöar och vattendrag som idag åtgärdas genom kalkning eller i delavrinningsområden som inte påverkas av kalkning. Undersökningen visar att försurningssituationen fortsatt är allvarlig i stora delar av Lagans vattensystem. Även om flera av de relativt stora sjöarna med i vattensystemet klarar sig utan kalkning tack vare sin långa omsättningstid är flertalet av de mindre biflödena kraftigt försurade. 57 av 65 vattendrag hade ett pH-värde som klassas som surt eller mycket surt (enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag). Med den så kallade f-faktormodellen går det att beräkna hur stor ett vattens buffertförmåga (förmåga att stå emot surhet) var innan den industriella försurningen började. Vid en jämförelse av vattendragens alkalinitet idag mot den beräknade förindustriella alkaliniteten visar det sig att i samtliga vattendrag utom 14 har alkaliniteten sjunkit med mer än 25%. 9 av dessa 14 vattendrag var sura till mycket sura redan innan den industriella försurningen visar beräkningarna. I mer än hälften av vattendragen har en extremt kraftig försurning skett.

  • 1167789.
    Försök med dammbindningsmedel på Enebyvägen i Stockholm 19361937Report (Other academic)
  • 1167790.
    Förteckning öfver Svenska Fornminnes-föreningens ledamöter1873In: Svenska fornminnesföreningens tidskrift, ISSN 0283-2496, Vol. 2, no 1, p. 1-19Article in journal (Other academic)
  • 1167791.
    Förteckning över rödlistade och regionalt intressanta arter i Hallands län 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Hallands län skapade 1994 en databas över rödlistade och regionalt intressanta arter. Denna har under årens lopp blivit relativt omfattande och innehåller för närvarande över 44 000 observationer av totalt 1800 arter. Uppgifter tillförs kontinuerligt Länsstyrelsens artdatabas dels genom att uppgifter om nya observationer lämnas direkt till Länsstyrelsen, och dels genom attuppgifter inhämtas från ArtDatabanken, som ansvarar för den nationella databasen över rödlistade arter. I rapporten följer ett utdrag ur Länsstyrelsens databas, där alla arter som någon gång observerats i länet presenteras. Först kommer en lista sorterad i alfabetisk ordning efter det vetenskapliga namnet. Därefter följer artlistor uppdelade per systematisk grupp enligt innehållsförteckningen. Alla arter redovisas med aktuell rödlistekategori. Denna rapport ersätter "Förteckning över rödlistade och regionalt intressanta arter i Hallands län 2000" som blev inaktuell i och med att den nationella rödlistan uppdaterades 2005.

  • 1167792.
    Förteckning över städer och socknar: alfabetiskt efter socken2011Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Antikvarisk-topografiska arkivets (ATA:s) förteckning över städer och socknar i riket publicerades 1979 i sin första upplaga, som endast spreds till länsmuseer och länsantikvarier, och 1987 i en rättad andra upplaga, vilken fick allmän spridning. Den här föreliggande förteckningen är i förhållande till 1987 års upplaga en utökad och àjourförd version. I förteckningen redovisas nu samtliga tidigare köpingar och municipalsamhällen. Vidare har kommun- och länsförändringar t.o.m. 1 januari 1999 införts.

  • 1167793.
    Förvaltningsplan Bottenhavets vattendistrikt 2009-20152010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2000 beslutade EU om en ny europeisk vattenpolitik, som innebär att ett systematiskt planeringsarbete för att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten ska genomföras i alla medlemsländer. Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt är en sammanställning av vattenförvaltningens arbetsprocess och de resultat den har genererat under den första sexåriga cykeln i vattenförvaltningen. Den redovisar nuvarande kunskap om vattnen i distriktet och omfattar bland annat tillstånd, användning, påverkan, miljökvalitetsnormer, åtgärder och övervakning. Allteftersom bättre underlag erhålls så kommer statusbedömningarna att uppdateras. I förvaltningsplanen redovisas också brister, framtida behov och prioriteringar i arbetet under kommande förvaltningscykel. Redovisningen i förvaltningsplanen görs på en översiktlig nivå, där informationen har sammanfattats för hela vattendistriktet. För information om enskilda vattenförekomster hänvisas i första hand till vattenmyndighetens hemsida (www.vattenmyndigheterna.se), databasen VISS (www.viss.lst.se) och Vattenkartan (www.vattenkartan.se).

  • 1167794.
    Förvaltningsplan för grågås2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beskrivning av grågås dess biologi och ekologi. Skadehot och jakt behandlas. Utvärdering och jämförelser av olika metoder att skrämma bort gåsen från jordbruksmark.

  • 1167795.
    Förvaltningsplan för lo, varg och kungsörn i Östergötlands län.2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lodjuret och vargen finns båda upptagna i EU:s art- och habitatdirektiv över arter som har ettgemenskapsintresse och kräver noggrant skydd. De finns också upptagna på den nationellarödlistan som sårbar respektive akut hotad enligt kriteriet mycket liten population. Detta medföratt Sverige har ett ansvar i arternas bevarande och tillväxt. Till följd av detta anserNaturvårdsverket att det nationella målet bör omsättas i regionala delmål i form av miniminivåresp. etappmål avseende antal årliga föryngringar som respektive län ansvarar för.Den regionala rovdjursgruppen i Östergötland har diskuterat förvaltningsplanen inklusiveprecisering av de regionala målen.Huvudsyftet med förvaltningsplanen är att ge berörda parter tydliga riktlinjer för deförvaltningsinsatser av olika slag som erfordras för att Östergötland ska kunna ta sin del av detnationella ansvaret för att bevara de berörda arterna.

  • 1167796.
    Förvaltningsplan för stora rovdjur i Kalmar län -Med inriktning på lodjur.2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2002 har länsstyrelsen fått ett ökat ansvar för förvaltningen av de stora rovdjuren, bland annat ska en regional förvaltningsplan upprättas. De nationella delmålen för antal rovdjursföryngringar ska omsättas i regionala delmål, diskuteras och förankras i de regionala rovdjursgrupperna och sedan fastställas av Naturvårdsverket. Den regionala förvaltningsplanen för Kalmar län är framtagen i enlighet med länsstyrelsernas ansvar enligt 3 § NFS 2002:13 att kartlägga fredade, skadegörande viltarter i länen. Förvaltningsplanen redogör bland annat för förekomst och geografisk utbredning av rovdjur, för var biologiska och ekologiska förutsättningar finns i länet samt vilka konflikter som finns och som kan komma att uppstå. Förvaltningsplanen ger riktlinjer för de förvaltningsinsatser av olika slag som erfordras och har förankrats i den regionala rovdjursgruppen där företrädare för olika intressen finns representerade. Rovdjursförvaltning bör ske över länsgränserna och ett samarbete finns mellan länsstyrelserna i Götaland. Förvaltningsplanen bör samordnas med de 15 miljökvalitetsmålens regionala delmål, vilket innebär att planen gäller fram till år 2010. En revidering av planen bör ske vart femte år. För Kalmar län berör förvaltningsplanen i första hand lodjur. Planen berör även arterna varg, björn och kungsörn.

  • 1167797.
    Föryngring hos stormusslor i olika system i Västra Götalands län 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län besöktes under 2008 totalt 52 sjöar och vattendrag, som antogs vara gynnsamma för stormusslor. Levande musslor hittades inte i fem av de besökta sjöarna och vattendragen, medan det var alltför sparsamt med musslor i tolv sjöar och vattendrag för att kunna lägga ut en provyta. Undersökningar utfördes inom en provyta på 1x30 meter på 19 lokaler i elva vattensystem med hjälp av vattenkikare och sedimentprovtagning. Totalt hittades 2835 levande musslor och 539 döda tomma skal i provytorna och sedimentproven. Arter som hittades i provytorna var allmän dammussla (Anodonta anatina), större dammussla (Anodonta cygnea), flat dammussla (Pseudanodonta complanata) och spetsig målarmussla (Unio tumidus). Vanligaste art var allmän dammussla med över hälften av fynden och näst vanligast var spetsig målarmussla.

  • 1167798.
    Förändringar i jordbrukets byggnadsbestånd: [sammanställning av 1996 års byggnadsundersökning]1997Book (Other academic)
  • 1167799.
    Gaddsteklar i Östergötland - inventering i sand- och grusmiljöer 2002-2007, samt övriga fynd i Östergötlands län2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen Östergötland har sedan 1990 arbetat med att öka kunskapen om gaddsteklar i länet genom inventeringar med färgskålar, fönsterfällor, håvning och malaisefällor. Dessutom finns en stor mängd äldre fynduppgifter. I denna rapport sammanställs och analyseras denna kunskap för att få en samlad bild av gaddstekelfaunan i länet som underlag vid naturvårdsarbete.

  • 1167800.
    Gaddsteklar och andra insekter på Sandsjöbackaheden2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2004 genomfördes en inventering av gaddsteklar och andra insekter på hävdade ljunghedar i naturreservatet Sandsjöbacka, Kungsbacka kommun. Stora hedrestaureringar har gjorts i området under de senaste 25 åren och här finns idag ett av landets största betade och brända hedområden på ca 182 hektar. Småskalig ljungbränning på våren har skett vid flera tillfällen under senare år och ett område var nybränt när inventeringen genomfördes.Totalt har 344 arter insekter artbestämts och inventeringens huvudgrupp gaddsteklarna utgör 129 arter. Bin är den största gaddstekelgruppen med 62 arter. Antalet rödlistade arter är åtta (6 gaddsteklar och 2 skalbaggar) och 24 arter är nya för Halland (10 gaddsteklar, 13 tvåvingar och 1 nyckelpiga). Resultaten bekräftar med all tydlighet bilden att de västsvenska ljunghedarna har ett artrikt och intressant insektsliv med många rödlistade arter samt att restaurering av ljunghedar är en meningsfull och angelägen naturvårdsåtgärd.

23353233542335523356233572335823359 1167751 - 1167800 of 1174585
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf