Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1256
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Bergman, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Konflikt, upplevelse och utformning: en studie om olika aktörers föreställningar om offentliga rum2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ. Innehållsanalysens fokus har varit att undersöka förekomsten av vissa nyckelord i det empiriska materialet. Det empiriska materialet har varit kopplat till tre olika aktörer, medborgarna, kommunen och planerarna samt arkitekterna. Resultatet av innehållsanalysen har legat till grund för att avgöra vilka teoretiska rumsliga perspektiv som aktörernas föreställningar rör sig inom. Analysen av undersökningen visar att medborgarnas föreställningar om offentliga rum inte återfinns inom samma rumsliga perspektiv som det rumsliga perspektiv som kommunen och planerarna samt arkitekterna befinner sig inom. Den viktigaste slutsatsen är att kommunen och planerarna behöver vidga sin föreställning om det offentliga rummet till att också låta deras föreställningar omfatta de rumsliga perspektiv som medborgarnas föreställningar befinner sig inom. Konsekvensen av att kommunen och planerarna inte möter medborgarna i deras rumsliga perspektiv är att det i brytpunkten mellan de olika rumsligheterna uppstår en konflikt om hur det offentliga rummet ska användas.

  • 102.
    Bergman, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Sveriges kommuner och kampen om kreativiteten: om Richard Floridas teori i svenska kommuner2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ”creative cities” i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby. De tre kommunerna har jämförts med hela riket Sverige, Sveriges tre storstadskommuner samt rapporten Sweden in the Creative Age. Målet har varit att pröva vad som händer när en teori skapad för en amerikansk kontext tillämpas i ett svenskt sammanhang. Detta har gjorts genom att ställa följande frågor: 1. Vilka kommuner i Sverige är kreativa enligt Richard Floridas teori? 2a. Kan Floridas index tillämpas i Sverige utan att modifieras? 2b. Kan ett kreativitetsindex av den typ som Florida konstruerat användas i Sverige och vad mäter det då? 3. Varför använder svenska kommuner Floridas teori? Jag argumenterar för att det svenska kreativitetsindexet inte mäter samma saker som det amerikanska gör, att en kommun måste vara stor befolkningsmässigt för att kunna använda sig av Floridas teori och för att svenska kommuner använder Floridas teori och det svenska kreativitetsindexet för att marknadsföra sig.

  • 103.
    Bergman, Stina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Livscykelanalys för grundläggning av byggnader: Användningen idag och hur metoden kan tillämpas i praktiken2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Byggsektorn står idag för en stor andel av växthusgasutsläppen vid produktion av byggmaterial ochanvändningen av byggmaskiner under byggproduktionsskedet. Det nationella målet är att Sverige år 2045ska vara koldioxidneutralt och utifrån detta mål har Fossilfritt Sverige, tillsammans med ett stort antalaktörer från bygg- och anläggningssektorn, tagit fram en färdplan för hur branschen ska bli klimatneutralt.Grundläggning står för en betydande del av den totala byggnadens klimatpåverkan och för att nå måletmed ett klimatneutralt Sverige år 2045 är det viktigt att discipliner inom grundläggning börja arbeta medutveckling och optimering av grundläggningskonstruktioner för att minska klimatpåverkan.

    I detta examensarbete har en intervjustudie utförts för att kartlägga vilka aspekter som styr valet avgrundläggningsmetod idag utifrån entreprenören och konsultens perspektiv samt för att kartlägga hurdessa aktörer använder livscykelanalys inom grundläggning av byggnader. En fallstudie har utförts för attundersöka hur livscykelanalys kan användas för att beräkna och jämföra klimatpåverkan samtprimärenergianvändningen från grundläggningsmetoder för byggnader genom att prova och utvärderatvå digitala LCA-verktyg.

    En litteraturstudie har genomförts för att skapa kunskap inom grundläggning och för att skapa förståelseom klimatpåverkan från byggsektorn samt vilka klimatkrav som finns. Litteraturstudien har legat till grundför valet av de två digitala LCA-verktyg som används i fallstudien samt har används för att ta fram enintervjuguide. Intervjuer har genomförts med aktörer från konsult- och entreprenadföretag som harvarierande erfarenheter och kunskaper inom livscykelanalys för grundläggning. Vidare har en fallstudiegenomförts där en jämförande livscykelanalys utförs mellan två grundläggningsmetoder, platta med pålaroch platta med lastkompensation, genom att använda två digitala LCA-verktyg, Klimatkalkyl 6.0 och BM1.0. LCA-studien utgår från verktygens avgränsningar och beaktar endast första delen av livscykeln,byggskedet (modul A1-A5) där Klimatkalkyl 6.0 beräknar klimatpåverkan och primärenergianvändningenoch BM 1.0 beräknar endast klimatpåverkan.

    Resultatet från intervjuerna visar att grundläggningsmetoder ofta väljs utifrån den ekonomiska aspektenmen att personlig erfarenhet, geografisk och historisk tradition även påverkar. Respondenterna anser attklimat- och miljökrav som förekommer i projekt ofta är otydliga och svåra att förstå. Intervjustudienindikerar att användningen av livscykelanalys är begränsad. Enligt respondenterna skulle användningenöka om man utvecklade kompetens hos konsulter och entreprenörer, förenklade LCA-modellen menframförallt om deras beställare tydliggjorde kravställningarna.

    I fallstudien visar de två verktygen på olika klimatpåverkan för respektive grundläggningsmetod och olikaskillnader vid jämförandet av de två grundläggningsmetoderna. Båda verktygen visar att grundläggningmed platta med pålar ger en lägre klimatpåverkan än platta med lastkompensation under byggskedetmed givna förutsättningar. Skillnaden mellan grundläggningsmetoderna är 2 eller 5 tonkoldioxidekvivalenter beroende på vilket verktyg man använder, vilket motsvarar cirka 13 respektive 23procent i skillnad. Båda verktygen visar även att betong, cellplast och stål är de byggnadskomponentersom bär den största andelen av den totala klimatpåverkan för respektive grundläggningsmetod.

    Ingen av verktygen Klimatkalkyl 6.0 och BM 1.0 är utvecklade för grundläggning av byggnader och i bådaverktygen saknas det byggnadsdelar som ingår i grundläggningsmetoderna, som studeras i fallstudien.Resultatredovisningen från respektive verktyg är även svårtolkade och bör utvecklas. Trots detta så ansesdet att båda verktygen kan användas som hjälpmedel för att beräkna och visa vilketgrundläggningsalternativ som ger minst klimatpåverkan.

    Då den ekonomiska faktorn idag är styrande för valet av grundläggningsmetod kan denna parameteranvändas som styrmedel för att öka arbetet med klimatanpassade lösningar. Förslag på fortsatta studierär att ta fram en relation mellan kostnader och klimatpåverkan för grundläggningsmetoder samt attundersöka hur man kan implementera livscykelanalys på projektörsnivå för att öka dess användning.

  • 104.
    Bergquist, Arne
    et al.
    Lantmäteriet.
    Brandt, S. Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för samhällsbyggnad.
    Klang, Dan
    Vad är optimal kvalitet på geografisk information som underlag för detaljerad översvämningskartering?2008Ingår i: Kart & Bildteknik (Mapping and Image Science), ISSN 1651-792X, nr 4, s. 18-20Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 105.
    Bergqvist, Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Strandskydd Jämförelse och tillämpning av ny lagstiftning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att jämföra Naturvårdsverkets förslag till en förändring av strandskyddsbestämmelserna, som kom år 2002, med de nya strandskyddsbestämmelserna som i fullo trädde i kraft den förste februari år 2010. Vidare har frågan hur de allmänna intressena tas till vara i strandskyddsbestämmelserna ställts samt hur förändringarna i lagstiftningen har påverkat detaljplaneringen av strandområden i tätortsområden. En fallstudie gjorts över ett strandnära område där ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya strandskyddsbestämmelserna kan tillämpas vid detaljplanering. Avgränsningen av arbetet har varit intresseavvägningen mellan de allmänna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera strandskyddets påverkan vid detaljplanering i strandnära lägen. De huvudsakliga källorna har varit Regeringens proposition ”Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden”, Naturvårdsverkets rapport, ”Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna”. Min slutsats av arbetet är att det i båda förslagen finns positiva och negativa aspekter, men att det i detaljplaneringsärenden har blivit betydligt tydligare hur planen bör utformas, samt vilka områden som får tas i anspråk. Samtidigt anser jag att det råder stor oklarhet vilka områden som kan användas för landsbygdsutveckling.

  • 106.
    Bergqvist, Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    THE FUTURE OF JIAGANG CUN: development of an Urban village in Nanjing2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Chinese cities have since the economic reforms were implemented in the end of the 70s faced a big inflow of migrants, seeking a better life, offered by the cities in terms of jobs, and higher income. Many of these migrants have found their housing provided in old rural villages that now have become encircled by the cities and become urban villages. The urban villages offer the migrants a cheap accommodation, but they often lack proper infrastructure, service and public space and have social problems. In some villages some of the farmland has been kept, and is now used for urban agriculture. Urban agriculture is important for a big part of the urban poor in the cities today, providing them with the basic need of food, or as a source of income. The problem is that urban agriculture often is neglected by planners and city governments which create problems for those who depend on it. The chosen area for the study is an urban village in Nanjing, Jiagang Cun. It is proposed to be redeveloped as a new commercial area. In the village, urban agriculture is practised by the villagers. In the proposed plan from Nanjing Planning Bureau the village and the urban agriculture are not kept. When the urban villages gets demolished to give room for further expansion of the cities, the villagers old social structures gets demolished at the same time as the village. The aim of this thesis is to demonstrate the application of theories of urban agriculture and urban villages in a local community by ways of an urban design proposal. The question addressed in the thesis is “What would the villagers in Jiagang Cun gain in terms of their social situation by an alternative plan based on the current situation in the village vs. proposed plans and functions over the area made by Nanjing Planning Bureau?” To do this a thematic literature review has been conducted of the topics of urban villages and urban agriculture and a case study of Jiagang Cun. Due, to the fact that it was not possible to establish any contact with the Nanjing Planning Bureau the intentions and reasons behind the proposed plan over Jiagang Cun is unknown. The result in the thesis is that the villagers social situation would be improved by adopting an alternative design proposal based on the theories of urban agriculture and urban agriculture vs. the proposed plans and functions suggested by the Nanjing Planning Bureau.

  • 107.
    Bergström, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stadens fragment: planeringsidealens inverkan på stadsbyggandet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ”regularismen”, ”trädgårdsstaden”, ”funktionalismen” och ”efter funktionalismen”. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet. De två första områdenas utformning har varit reaktioner mot det funktionalistiska idealet. Carlslids organiska mönster fick stå i kontrast till de rationella villamattorna som dök upp i mitten av 1970-talet. Tomtebo i sin tur manifesterade sin reaktion mot funktionalismen genom att återgå till en planform som var inspirerad av stenstaden istället för att använda sig av en fri husplacering. Även de ambitioner kommunen uttrycker idag är influerade av den täta sten- eller kvartersstaden. Avslutningsvis har jag också fört en diskussion kring användandet av modeller, eller schabloner, i stadsbyggandet. En del ideal kan sägas uppvisa en klar uppfattning till hur bebyggelsemönster ska se ut under en viss tidsperiod – det har en uppsättning av ideala modeller som ska påföras platsen. Det regularistiska idealet kan tas som exempel, vilket hade ett antal idealplaner som applicerades okritiskt på flera håll i landet (som den Edelsvärdska idealplanen och de finska mönsterplanerna). Ett annat exempel är villamattorna på 1970-talet som med modulelement och utan anpassning ”slängdes ut” på åkrar. Det som kännetecknar dem, är att de har en dålig anpassningsförmåga till hur omgivningen ser ut. Min slutsats som jag drar av detta, är att planerare och arkitekter kan inspireras av men inte okritiskt bör reproducera en modell för ett visst bebyggelsemönster eller kvarterstyp. Jag kan i dagens stadsbyggande se indikationer på att ”den täta kvartersstaden” börjar bli till just en sådan schablon.

  • 108.
    Bergström, Oskar
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mumbai- The bicycle friendly city2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som titeln säger, Mumbai- Den cykelvänliga staden har syftet och visionen med det här arbetet, under hela arbetets gång varit att förbättra situationen för cykeltrafiken i Mumbai. För att konkretisera målet har visionen delats in i sex delmål som ses som de viktigaste aspekterna vad som gör en stad cykelvänlig. Ett mindre område i Mumbai City har valts som planområde där inventeringar har gjort för att klargöra forutsättningarna för cykeltrafik. För att få en djupare förståelse om planområdets strukturer och vad dess invånarna anser om cykling så har också analyser gjorts för att få en så bra bild av hur situationen ser ut i dag men Arbetet har mynnat ut i dels ett arbetsätt för hur cykelvägar kan planeras baserat på platsens lokala förutsättningar. Vilket kan ses som ett verktyg som kan appliceras för cykelplanering på andra platser. “Verktyget” har också prövats och resulterat i ett planförslag med alltifrån översiktliga lösningar till detaljnivå i det valda mrådet.

  • 109.
    Bergvin, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Riksintresse för kulturmiljö: En fråga om existens2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ”Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.” Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden. Syftet är även att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövårdens riksintressen. Dessa studier undersöker vilka behov det finns att i den kommande revideringen av dessa riksintressen utveckla urvalsgrunder och principer för avgränsning med hänsyn till miljökvalitetsmålen. Den första delen av examensarbetet ger bakgrundsfakta om begrepp, lagar och miljömål. Begrepp inom kulturmiljöområdet som ofta förekommer i arbetet är bland annat kulturarv, riksintresse för kulturmiljö, kulturminne och kulturreservat. Dessa begrepp definieras och förklaras. Ur de olika lagarna, Miljöbalken, Plan- och bygglagen och Lag om kulturminnen mm. sammanfattas de avsnitt som kan bli aktuella vid planering gällande riksintresseområden för kulturmiljön. Kapitlet beskriver även översiktligt ett av de femton miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit, nämligen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Den andra delen av examensarbetet inleds med en översikt över de fjorton kustlänen, för att ge en uppfattning om hur landets kustområden ser ut natur- och kulturgeografiskt och de olika länens engagemang i miljömål. Här ges även en sammanfattning av regionaliseringarna av miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, och hur riksintressemiljöerna har behandlats i de regionala miljömålsdokumenten. Därefter ges en sammanställning av kulturmiljöns riksintressetyper, och en översiktlig jämförelse av riksintressefördelningen längs Sveriges kust- och skärgårdsområden. Beskrivningarna är citerade från en ordlista som togs fram i samband med den senaste revideringen som gjordes av riksintressena på mitten av 1990-talet. Endast de miljötyper som berör kust och hav är beskrivna. Den metod som använts i vindkraftsuppdraget för att beskriva kulturhistoriska karaktärsområden förklaras. I den djupstudien som gjorts för tre län, Västra Götalands, Skåne samt Västernorrlands län, jämförs riksintresseurval, avgränsningar, kulturmiljöprofil och regionala miljömål. Hur de länen har redovisat karaktärsområden enligt vindkraftsuppdraget diskuteras även. Studierna har visat att det finns skillnader mellan länen i urval, avgränsning och beskrivningar av riksintresseområden för kulturmiljö. Det kan urskiljas naturliga olikheter som beror på utveckling och tradition i en viss del av landet, men även skillnader som beror på hur urval och avgränsning bedömdes vid det första urvalet på 1970-talet. Det saknas ett urval av miljötyper som tidigare inte bedömts riksintressanta för kulturmiljön, men som idag med det förändrade synsättet på kulturmiljöer anses intressanta. De skillnader som finns kan göra det svårt att hävda de riksintressanta kulturmiljövärdena när olika intressen står mot varandra i planeringssituationer. Arbetet med regionala miljömål tar upp en stor del av tiden för länsstyrelserna. De måldokument som finns för näst intill alla län är mycket generella i formuleringarna. De tar sällan upp riksintressen för kulturmiljö i delmålen, men vissa län har påpekat att de har så dåligt underlag att de inte kan ta ställning till delmål för kulturmiljön. Direktiven för karaktärsindelningarna enligt vindkraftsuppdraget har tolkats olika av länen. Materialet ger ändå en grov bild över hur Sveriges kustområden ser ut och kan även vara en början till att ringa in riksintressen för kulturmiljön, både gamla och nya. För att riksintressen för kulturmiljö ska få den dignitet som önskas måste hela planeringskedjan fungera, från nationell till lokal nivå. I den kommande revideringen måste den nationella överblicken ges stor tyngd för att kunna få ett bra resultat. De regionala särdragen bör vara mer tydliga än idag i urvalet. Intentionerna bör även fortsättningsvis vara att riksintressen för kulturmiljön ska vara värden ur nationell, regional synvinkel eller unika värden. Kommunerna har det största ansvaret då de har planmonopol, och är de som kan och ska säkerställa riksintressen genom sina planinstrument.

  • 110.
    Bernhardt, Jan
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Urban Sprawl: origins and environmental consequences2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of the present work is to provide a brief survey of the process of urban sprawl. What are its origins, how did it develop and why? Moreover, focus will be on envi-ronmental concerns in the framework of urban sprawl. The thesis concentrates on develop-ments in Europe and North America, where cities can look back on a long history of sprawl, and where processes have become very sophisticated. Based on a detailed description of the origins and history of urban sprawl in Europe and the United States, potentially sprawl-induced effects on the environment will be presented and discussed. In a further step, urban sprawl in two case studies (Stuttgart and Leipzig) will be highlighted and discussed with special focus on environ-mental effects. The purpose in doing so is basically to provide a basis and a starting point for further discussions concerning potential and actual effects of sprawl on environment con-cerns.

  • 111.
    Bernström, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Building a sustainable region? The fourth city region2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There are three are three official city regions in Sweden at the moment. This thesis investigates the process to create a fourth, the development of Linköping and Norrköping, twin cities strategically placed in reach of the other three metropolitan areas. Strategic planning implies a perspective where different instruments and indicators which complements or contradicts each other. The importance of the collaboration between different plans could have synergetic or cumulative effects. Urban development is a progress over a long time period and the infrastructural projects will have even longer effects. Environmental assessments like EIA and SEA and other methods, which are used in different parts of strategic planning, aims to identify and reveal goal conflicts. They also discuss alternatives and unsustainable effects as a base for decision making. Sustainable development can be seen as a goal or a process, both perspectives is highly dependent on of infrastructure and other physical structures in the society. The results of this study express an urgency of transition towards a more cautious attitude towards the future development. The alignment of regional development that can be followed through out the investigated plans shows a strong focus of economic growth, rather than finding sustainable solutions.

  • 112.
    Berntsson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Lager, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Energieffektiviseringsstödet till kommuner: Utfall & framtidsutsikter2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Miljö- och klimatfrågor är ständigt på agendan, vid klimatmötet i Parisbeslutades att höjningen av jordens medeltemperatur inte får överstiga 2°C. Dettainnebär att energianvändning måste minska. Med EU:s 2020-mål som grund har ettnationellt mål satts upp som innebär att Sverige ska öka energieffektiviteten med 20 %till 2020. Den offentliga sektorn ska agera förebild därför delade Energimyndighetenmellan 2010 och 2014 ut ett bidrag till kommuner och landsting förenergieffektivisering i den egna organisationen. Studiens mål är att undersöka hurEnergieffektiviseringsstödet har hjälpt kommunerna i arbete med att minskaenergianvändningen i sitt fastighetsbestånd samt vad som finns kvar att göra för att nå2020-målet.Metod: För att nå målet har både en kvalitativ och kvantitativ studie utförts.Empiriinsamlingen består av intervjuer, en dokumentanalys och en litteraturstudie. Enfallstudie är gjord tillsammans med Herrljunga kommun.Resultat: Energieffektiviseringsstödet har gett positiva effekter i de kommunalalokalerna. Minskningen av energianvändandet har sjunkit med 8 % mellan 2009-2014för hela landet och fallstudieobjektet har minskat med 12 %. Detta kan hänföras till attden kommunala verksamheten har prioriterat energifrågan högre än innan. Andrapositiva effekter är bättre inomhusklimat och brukarbeteende samt att de fått störrekontroll på energianvändningen. I de flesta kommuner fortlöper energiarbetet efterbidragets slut men med egen finansierade medel. För att nå målet bör man fortsättaarbete som påbörjats men även komplettera det med andra åtgärder. Detta kanexempelvis vara: byta värme- och ventilationssystem, utbilda brukargruppen, renoveraenergismart.Konsekvenser: Studien visar att bidraget har gett ökat fokus till energifrågorna ikommunerna har bidraget lett till en att energiförbrukningen minskat. Efter att bidragetslutade delas ut fortsätter många kommuner med arbetet då man sett vilka vinster detger. Studien visar också att det är möjligt för Sveriges kommuner att nå en minskningav energiförbrukningen med 20 % till 2020 i sitt fastighetsbestånd. För att nå hela vägendit behöver Sveriges kommuner fortsätta arbeta aktivt med energifrågorna och göra nyaenergieffektiviseringsåtgärder.Begränsningar: Denna studie är begränsad till kommunens egna fastigheter. Resultatetav studie är inte giltigt för varje kommun som mottagit bidraget men ger en översiktligbild över utfallet för kommunerna gemensamt. Alla kommuner kan lära något av denna studie.

  • 113.
    Bigdeli Azad, Fatemeh
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Khatir, Morvarid
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Energieffektivitet och kvalitet på inomhusluft i radon förorenade bostadshus2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    To build a sustainable future should we first understand that; every aspect of our daily lives can affect the environment. It’s important that we take responsibility for understanding how we impact the environment and change our actions accordingly. The worlds total energy consumption equivalent to 80 million MWh / year. This corresponds to about 220 million MWh / day.Energy consumption is one of the main reasons for increased greenhouse gases when the reduction of this consumption has a great demand worldwide.In order to prevent the energy that consumed the buildings must be energy efficient but there is a conflict between radon ventilation and energy conservation in a building, given that ventilation can consume as much energy (currently 29-59% of energy-efficient houses use), especially in a cold climate as in Norway. This project can provide a solution to such conflicts.

  • 114.
    Birkelöf, Lena Catharina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Exploring differences in expenditure for the functionally impaired: neighborhood interaction and the federal structure2010Ingår i: The annals of regional science, ISSN 0570-1864, E-ISSN 1432-0592, Vol. 44, nr 1, s. 185-204Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to study the determinants of the differences in expenditure on services for functionally impaired individuals among municipalities in Sweden. Expenditure per capita differs greatly across municipalities, even when accounting for the nature of the service. A spatial autoregressive model is used to test whether the decisions on the expenditure level in a neighboring municipality affect the municipality’s own expenditure. The results show that a positive spatial interaction exists among neighbors. However, when controlling for level differences among counties the spatial interaction coefficient becomes negative although not significantly determined. Therefore, the positive interaction first found can be interpreted either as a result of differences in the way county councils diagnose individuals or due to interaction or mimicking among the neighbors belonging to the same county council.

  • 115.
    Bisander, Iza
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. Environmental strategies.
    Låga parkeringstal i utbyte mot grön mobilitet: erfarenheter från och jämförelse mellan kommuner i Sverige2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur flexibla parkeringstal ser ut och motiveras i olika kommuner men har även undersökt ett specifikt fall där flexibla parkeringstal har tillämpats. Studien hade tre syften varav det första var att undersöka hur kommuner motiverar övergången till mer flexibla parkeringstal och det andra syftet var att undersöka hur kommunerna utformar principerna för flexibla parkeringstal för att tillmötesgå deras motiv. Det sista syftet var att analysera om mobilitetsåtgärder som införs i samband med flexibla parkeringstal påverkar de boendes resmönster och vardagsliv.

    För att besvara studiens syften användes kvalitativa forskningsmetoder. För att undersöka olika kommuners utformning och motivering av flexibla parkeringstal har en kvalitativ dokumentanalys genomförts. Alla kommuner använder inte flexibla parkeringstal utan det är ett relativt nytt fenomen. Denna studie identifierade 24 kommuner som tillåter flexibla parkeringstal i deras policydokument. När kommunernas parkeringspolicys jämfördes märkes en stor variation av utformningen av flexibla parkeringstal. Vissa kommuner har tydliga riktlinjer på vilka åtgärder som ger ett visst procentuellt avdrag medan andra kommuner lämnar det öppet för byggherren att utforma vilka åtgärder denne önskar göra utan förutbestämt avdrag.

    Området Fullriggaren i Malmö var ett av de första områdena som tillämpade flexibla parkeringstal. Området har varit bebott i cirka fem år och har inte utvärderats grundligt. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer utfördes med personer som bor i området Fullriggaren och det visade sig att de boende har influerats av mobilitetstjänsterna till en viss del men att deras resmönster också kan spåras till andra faktorer. Cykelinfrastrukturen, normer, attityder och närhet till service tros påverka respondenternas val av färdmedel.

  • 116.
    BISWAS, KALLOL KUMAR
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Changing Climate; Bangladesh Facing the Challenge of Severe Flood Problems; A Comparison of Flood Management between Bangladesh and the Netherlands2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Both Bangladesh and the Netherlands are the most flood prone countries in two continents Asia and Europe. Bangladesh is known to be highly vulnerable to floods. Frequent floods have put enormous constraints on its development potential. Unfortunately, the frequency of high intensity floods is increasing every year. So far the country has struggled to put a sizeable infrastructure in place to prevent flooding in many parts of the country with limited success. Where, the Netherlands has developed a massive success in their flood management. The paper will represents the present flood management situation of the two countries Bangladesh and the Netherlands and by making comparison of flood management between these two countries, give some recommendation for further flood management. Historically Bangladesh has developed the flood management laws but lack of implementation and continuous inconsistencies of these laws make Bangladesh backward in their flood management, in compare to the Netherlands. Bangladesh has been practicing the construction of earthen flood control embankments is an established practice for protecting people’s lives and homes, agriculture and infrastructures since the beginning of flood management. Where, the Netherlands has developed spatial construction to control flood and different strategies have been implementing to minimize the flood hazards according to their needs. On the basis of overall present situation in Bangladesh, the paper also tried to suggests some solutions to minimize the extent of flood hazards in the long run.

  • 117. Bjarnadóttír, Hólmfríður
    SEA in the Context of Land-Use Planning: The application of the EU directive 2001/42/EC to Sweden, Iceland and England2008Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thesis addresses the introduction of a supra-national instrument; a European directive on Strategic Environmental Assessment (SEA) into national contexts of land-use planning in three countries; Sweden, Iceland and England. The directive ”On the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment” was agreed upon by the European Commission on the 21st of June 2001 and was to be transposed to national legislation by 21st of June 2004. The introduction of these requirements meant that the countries needed to make legal adjustments and implement it at the different levels of planning. Many EU member countries, including those studied in the thesis, had some experience of environmental assessment of plans and programmes prior to the introduction of the SEA directive. SEA has as a concept and a tool in planning in national and international debate on Environmental Assessment and planning for the last two decades. Hence, the SEA directive was introduced to an existing context of environmental assessment in planning and the preparation of the directive has drawn on substantial conceptual development and practical experience of strategic environmental assessment in various forms. The aim of this research is to shed a light on the transposition of the SEA directive into a national legal framework and how the introduction relates to the countries’ planning contexts and previous application of SEA-like instruments. In the thesis an overview is given of the way the directive is transposed to the national legal system of the three countries and the existing planning framework is described. The results from the national reviews are analysed in relation to the contents of the directive and the international and Nordic academic debate regarding the purpose and role of SEA, related to the characteristics of the planning system. The research shows differences in the legal and planning contexts to which the SEA requirements have been introduced in the three countries. Despite of those, the legal requirements follow closely the contents of the directive. However, the expectations towards the directive expressed by national officials and politicians, the recommendations in the way the legal SEA requirements shall be implemented, differ between the countries as well as references to other processes; land-use planning and the practices of Environmental Impact Assessment and Sustainability Appraisal. The thesis is the result of a project within the interdisciplinary research programme MiSt, “Tools for environmental assessment in strategic decision making” at BTH funded by the Swedish Environmental Protection Agency. The project has been carried out at Nordregio, the Nordic Centre for Spatial Development, Stockholm.

  • 118.
    Bjarting, Lovisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Trygg och säker: förbättringar av Karlskronas huvudstråk för gång- och cykeltrafik2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. Rädslan är beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhället. Den föreställda rädslan är bl. a kopplad till vilken könoch etnicitetstillhörighet vi har, hur vi klär oss eller hur vi rör oss i det offentliga rummet. Ingen rädsla är densamma utan den påverkas av tid, rum och olika livssituationer. Kön är en styrande variabeln när det gäller rädsla. Tidigare undersökningar visar att kvinnor är mer rädda än män men mindre utsatta för brott än vad män är. Detta är dock något som håller på att utjämnas. I takt med att misshandel och gatuvåld ökar, känner sig även män otrygga ute i den offentliga miljön. Sedan början av 1970-talet finns det två tydliga teorier om brottsförebyggande stadsplanering. Den ena förespråkar slutenhet, den andra öppenhet. Men för att det finns olika uppfattningar och angripssätt behöver de för den skull inte utesluta varandra. Variation, mångfald och trygghet är genomgående teman för Jane Jacobs i hennes stadsplaneringsidéer. Även kriminologer brukar dela in de åtgärder som man kan vidta för att förebygga brott i social och situationell brottsprevention. Alla upplever sin stad på olika sätt. Ett torg som en eftermiddag är fyllt med människor kan några timmar senare upplevas som hotfullt när det är folktomt och mörkt. För att kunna skapa möjligheter för alla att vistas ute i det offentliga rummet och känna sig trygg är det viktigt att förstå hur staden är uppbyggd. Det handlar om hur staden kan tolkas i sin helhet genom att studera stads-, bebyggelse- och trafikstrukturer. Rapportens praktiska del fokuserar på Karlskronas gång- och cykelvägar som är till stor del är otrygga och har en bristfällig planering och förvaltning. Följden av detta blir att människor inte rör sig på dessa platser utan väljer istället andra färdmedel eller kanske farligare och längre alternativa vägar. De i arbetet gjorda trygghetsvandringarna visar att det finns många otrygga platser och sträckor. Förslagsdelen består av en fördjupning på ett antal inventerade sträckor där förslag på åtgärder för att förbättra tryggheten ges. Valet av de utvalda sträckorna baseras på den bedömningsskala som används i trygghetsvandringarna. För att visa på olika åtgärder har ett antal sträckningar valts ut som fördjupningar i arbetet. Urvalet för just de aktuella sträckorna grundar sig på att de har fått lågt omdöme i, den i arbetet gjorda, inventeringen. Det finns dock många sträckor, tillsammans med dessa, som behöver åtgärdas för att upplevas som tryggare. De utvalda platserna kan därför statuera som typexempel även för andra platser med likartade problem. De olika sträckorna som inventerats utvärderas utifrån ett antal utformningsteman för att konkretisera och identifiera de problem som behöver åtgärdas för att göra platsen/sträckan tryggare. Överblickbarhet, tillgänglighet, belysning, förvaltning och tidsanvändningsmönster. För att skapa en trygg miljö krävs det att belysningen är god – varken för svag eller för stark, utan jämn utan mörka partier. Det krävs en bra överblickbarhet och tillgänglighet med hjälp av öppna siktlinjer med synliga målpunkter samt tydlig skyltning och vägmarkering. En jämn och omsorgsfull förvaltning av markbeläggning, väggar, möbler och vegetation bidrar till att en plats upplevs som trygg och kontrollerad. Om en plats har goda egenskaper bidrar det till att människor använder platsen eller sträckan vilket i sin tur leder till en ökad genomströmning av människor och ett ökat och mer aktivt tidsanvändningsmönster som är av ingredienserna för att Karlskronas gång- och cykelstråk ska bli trygga och säkra.

  • 119.
    Bjers, Karolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostäder2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga. Från statligt håll har bullerfrågan fått stor uppmärksamhet de senare åren då bullerreglerna idag ses som ett hinder för bostadsbyggandet. Med grund i detta har förslag på nya regler genom en bullerutredning samt en efterföljande proposition kommit ut. Syftet med denna studie är att dels studera, och förstå motiven bakom, de förändringar som är föreslagna i lagstiftningen avseende buller i planering och byggande, dels att studera vilka konsekvenser förändringarna kan få för den svenska planeringspraktiken. Studien är indelad i två delar. I den första delen analyseras dokument som under de senaste åren har varit av vikt i diskussionen om hur buller bör hanteras vid planering och byggande av bostäder. I den andra delen har en fallstudie genomförts. Tre detaljplaneärenden från olika kommuner och där buller-problematiken har varit ett centralt tema har studerats. Intervjuer har även genomförts med handläggande planarkitekter. Genom analysen som baseras på det teoretiska perspektivet rörande governance och plan- och byggparadigmen, har en problematik belysts som till stor del beror på olika sätt att se på styrning. Det finns allt fler aktörer inblandade i diskussionen, vars intressen står i konflikt med varandra. En förklaring till den problematik som finns är att det idag finns två sätt att se på styrning av mark och vatten, ett där miljön och bevarande, och ett där planering och förändring, står i fokus. Intervjuade tjänstemän ser en stor problematik idag, som anser att reglerna är otydliga och att länsstyrelsen är hårda i sina bedömningar. Detaljplanerna som studeras belyser även denna problematik där länsstyrelserna har varit i stor diskussion med kommunerna om bullerhanteringen. En av de största frågorna är kommunernas möjlighet att göra avsteg från riktvärdena. Handläggarna vill att alla kommuner ska ha samma möjligheter till avsteg, men reglerna idag innefattar enbart större tätorter. Om reglerna som föreslås blir verklighet hoppas kommunerna att konsekvensen blir en enklare planprocess och att möjligheterna till planering i bullerstörda miljöer blir större.

  • 120.
    Bjers, Karolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Landskapets narrativitet i detaljplanering- fallstudie i Lekaryd2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig. Narrativitet läses olika beroende på vem som gör tolkningen och i vilket sammanhang den görs i. Den fysiska planeringen har en stor roll i att utveckla svenska landskap, där detaljplanering är ett av redskapen. Genom en plans utformning och detaljeringsgrad möjliggör planerare för en ny narrativitet att ta form. Att inte styra upp narrativitet i för hög grad har sina fördelar. Men det finns fall, som exempelvis Skillingenäs i Karlskrona kommun, där landskapet har utvecklats negativt eftersom planförfattaren inte styrt upp den narrativitet som syftades till i planen. Fallstudien i Lekaryd ligger i en kulturmiljö av riksintresse. Med detta som grund är det viktigt att tänka på hur narrativiteten ska utvecklas och vilken narrativitet platsen ska ha. Då lekaryd har en stark narrativitet som är socialt accepterad ska denna inte bli påverkad med en ny plan. Slutsatsen av arbetet är att detaljplanering kan i viss mån styra narrativiteten men det finns även mycket som inte går att påverka genom bestämmelser. Andra saker är också viktiga, som utformningen av gaturummet och planens genomförande.

  • 121.
    Björeman, Gustav
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Att lyssna noga: Analys och omgestaltningsförslag för Kungsplanområdet i Karlskrona2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frågan om hur man kan analysera staden på ett så heltäckande sätt som möjligt. Jag har använt två olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa två består i sin tur av flera mindre delar där olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar därför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrån en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag. Hela analys- och designprocessen genomförs i en verklig stadsmiljö: området kring Kungsplan i centrala Karlskrona. De två analysmetoderna belyser på olika sätt varför området ser ut som det gör. Utifrån behovet av goda stadsrum belyser de också vilka brister som finns och vad man skulle kunna göra åt dessa brister. I avsnittet Syntes kartlägger jag olika principer och förhållningssätt som jag anser är passande för en omgestaltning av Kungsplanområdet. I det avslutande planförslaget konkretiserar jag ett möjligt omgestaltningsförslag med planer och illustrationer. Planförslagets bärande tankar är att skapa vistelsemiljöer och sekvenser av rum genom infogande av nya byggnader och omgestaltning av torgmiljöer.

  • 122.
    Björk, Evelina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Fast, Kim
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Effektivisering av energianvändningen i en förskola2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar en undersökning av energiförbrukningen vid en projekterad förskola och vilka poster som har störst inverkan på energiförbrukningen, samt vad som kan göras för att åtgärda dessa på ett sätt som är relativt enkelt och som är lönsamt. Det ses över om det är möjligt att få ner energiförbrukningen från dagens förbrukning som uppfyller BBR:s krav, till att uppfylla de lägre energikraven som gäller för minienergihus enligt FEBY.

    Med utgångspunkt i energiförbrukningsberäkningen som gjorts och det faktum att förskolan är relativt nybyggd så har fokus lagts på att minska ner posterna ventilation, värmesystemet och varmvattnet då dessa är de poster som är lättast att påverka.

    När det gäller ventilation finns olika styrsätt, byggnaden har i nuläget ett CAV-system, vilket innebär att ventilation under stora delen av dagen är för hög. Det finns olika saker att styra ventilationen och minska ner den på, däribland närvarogivare, fuktgivare, koldioxidgivare, temperaturgivare samt årstidsanpassning. Många av dessa är dock i slutändan beroende av koldioxidgivare för att garantera inomhusklimatet, så därför har fokus lagts på detta system.

    Byggnaden värms upp via fjärrvärme och det är relativt enkelt att koppla på solfångare för hjälp av uppvärmning av värmesystemet och varmvattnet. Det finns olika sätt att koppla in solfångare på system med fjärrvärme och de olika sätten beskrivs och undersöks, liksom kostnad och återbetalningstid för en anläggning med solfångare. En jämförelse med en byggnad med eluppvärmning har också gjorts.

    Det är viktigt att få ekonomisk lönsamhet i det hela och således att återbetalningstiden inte ska vara för lång. Även solceller och vindkraftverk tas upp, dock är återbetalningstiden för solceller i nuläget alltför lång för att vara ekonomiskt försvarbart. Återbetalningstiden för solceller varierar mellan 42 – 75 år, medan den beräknade livslängden ligger på 25 år. När det gäller ventilationen så har minskad ventilation med 10, 20, 30, 40 och 50 % undersökts. Med enbart minskad ventilation kan inte kravet för lågenergihus uppfyllas, men inräknat solfångare så nåddes i två fall lågenergihus. Till sist så innebar medräknandet av ett vindkraftverk att ventilationen inte behövdes minskas lika mycket för att uppfylla kraven för lågenergihus. Återbetalningstiden för solfångarna beräknades till 14 år och återbetalningstiden för vindkraftverket till 14 år. 

  • 123.
    Björk, Martin Rydberg
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban omvandling: ett levande och integrerat Lövholmen2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning. Arbetet resulterar i ett planförslag för området. För att besvara frågeställningen så används i detta arbete forskningsmetoden teoritriangulering där innebörden är att tre olika teoretikers planeringsverktyg för hur man kan skapa levande och integrerade stadsmiljöer tillämpas i en fallstudie. De tre olika teoretikerna som valts ut är Tridib Banerjee, Jan Gehl och Jane Jacobs eftersom de alla behandlar samma ämne och är välkända inom detta forskningsområde. Arbetets struktur är upplagd på så vis att en inledande forskningsöversikt följs av en inventering av planområdet. Efter detta följer planförslaget, där forskningsöversiktens teorier använts som planerings- och gestaltningsverktyg. Avslutningsvis följer en avslutande diskussion om hur det är möjligt att planera för en levande och väl integrerad stadsdel.

  • 124.
    Björklund, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Bergs oljehamn: en studie i bebyggelsestruktur2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen. När staden växer uppstår behov av centralt belägen mark för nyexploatering, där hamnarnas tidigare perifera läge nu blivit centralt belägna. Arbetet har undersökt förhållandet mellan typologi och de specifika kvalitéer de för med sig och hjälper till att förstärka på platsen. Metod för denna studie har varit att applicera två skilda typologier på platsen för att sedan presentera resonemang kring de kvalitéer som uppstår. För att fastställa vad som menas med kvalité i stadsbyggandet har generella litteraturstudier gjorts.

  • 125.
    Björklund, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Efter de nya spelreglerna: vem ansvarar för bostadsbyggandet?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal. Princip 2) Wolodarskiprincipen: karaktäriseras av stark tjänstemannainflyttade och stadsbyggnadsområden som influerats av kommunens möjlighet att påverka planringen i detalj. Till princip 2 hör exempelvis Hagastaden och S:t Erikområdet 3) OS-principen: definieras av en projektgrupp med starkt inflyttade. Projektgrupperna arbetar ofta efter en federal samförståndsprincip tillsammans med kommun, byggherre och arkitekt. Till princip 3 hör exempelvis tidigare OS-byn även kallat Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. Detta arbete fokuserar på princip ett och tre sätt att bygga staden. Stora likheter finns mellan dessa två principer och de fallstudieområden som studerats i arbetet, d.v.s. Liljeholmskajen och Norra Djurgårdsstaden. Arbetet vill genom en fallstudie av två större stadsutvecklingsområden viktiga för bostadsbyggandet i Stockholm belysa en situation på bostadsmarknaden där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Vilka roller har dessa två parter i bostadsbyggandet som regleras av komplexa lagar och strukturer. Liljeholmskajen karakteriseras av en exploateringsprocess där byggherren äger marken och tar sedan tillsammans med kommunen fram planen. I Liljeholmskajen är det en privat byggherre som är markägare och initiativtagare till bostadsbyggandet. Norra Djurgårdsstaden karakteriseras av en exploateringsprocess där kommunen äger marken och tar tillsammans med byggherren fram planen. I Norra Djurgårdsstaden är kommunen initiativtagare till bostadsbebyggelsen. Markägande innehar s.k. allokativa resurser och kan beskrivas som en äganderätt. Med äganderätten följer rätten att fatta vissa beslut men även rätten att hindra andra från att fatta beslut. Kommunen har fortfarande möjlighet att påverka vart och hur det byggs genom planmonopolet, fast utan en styrning av initiativet kan det vara svårt att förutsäga när och hur en etablering kan ske enligt en politisk utredning (Statens Offentliga Utredningar 1996b). Här kan det uppstå en motsägelse då kommun successivt frånsagt sig initiativrätten och förväntar att byggherren ska komma med förslag på ny bebyggelse. Exempelvis måste kommunen i planeringsdokument tydligt visa vart de anser det lämpligt med ny bebyggelse. Fallstudien visar även på att nya samarbetsformer behöver uppstå om marknaden aktivt ska föreslå ny bostadsbebyggelse. I det privat initierade projektet uppstår nära samarbete mellan kommun och byggherre redan i projektets inledningsfas, detta var nödvändigt då byggherren tog en planrisk genom att förvärva marken. De kommunalt initierade fallstudieprojektet innehåller fler typer av upplåtelseformer jämfört de privata där det främst byggs bostadsrätter. När kommunen är initiativtagare visar fallstudien att det markanvisas och byggs för flera målgrupper även om det tillsist är upp till byggherren att bestämma vem som ingår i kundprofilen.

  • 126. Björklund, Anna
    Livscykelanalys av åtgärder för minskad energianvändning i Finspång: rapport från ett projekt om metoder för strategisk miljöbedömning i energiplanering2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna rapport utgör en del av rapporteringen från ett forskningsprojekt om energiplanering med strategisk miljöbedömning. Projektet genomfördes i samarbete mellan Finspångs kommun och de två forskningsprojekten Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan samt Scenariometoder i strategisk miljöbedömning. Rapporten redogör för den kvantitativa miljöanalysen som genomförts enligt Steg 7 ”Miljöanalys” i projektets processbeskrivning enligt ovan nämnda rapport. Den kvantitativa miljöanalysen ligger till grund för den slutliga värderingen av åtgärdsförslag och utformningen av Finspångs energiplan. Rapporten redogör för metod, omfattning, genomförande och resultat av den kvantitativa miljöanalysen. Dessutom diskuteras användbarheten av LCA som en del av processen för strategisk miljöbedömning i energiplanering. Projektprocessen som helhet (bakgrund, syfte, metod, genomförande samt resultat i form av en redogörelse för den slutprodukt som genererats av Finspångs kommun inom projektet, nämligen en kommunal energiplan) beskrivs i rapporten Energiplanering med strategisk miljöbedömning i Finspång BTH Forskningsrapport 2007:05 som utgör rapport 2 från MiSt-programmet. Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. Programmet leds från Blekinge Tekniska Högskola. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målen för MiSt-programmet: • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer av verktyg Programchef: professor Lars Emmelin, Fysisk planering, BTH. Biträdande programchef: docent Tuija Hilding-Rydevik, MKB-Centrum SLU.

  • 127.
    Björklund, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Näridrottsplatser: Finns det plats för flickorna?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället. Pojkarna har en dominerade roll på näridrottsplatsen och tidigare studier har antytt att sociala och kulturella faktorer är betydelsefulla i förståelsen för flickors frånvaro. Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka anledningar som finns till att flickor inte nyttjar näridrottsplatserna i samma utsträckning som pojkar samt att undersöka om näridrottsplatserna behöver genomgå någon form utav förändring för att flickor ska spontanidrotta. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ enkät. Urvalet bestod utav fjorton flickor i åldrarna 15-19 år i en förort i Stockholm. Fyra flickor i åldrarna 18-19 valde att delta. Resultatbearbetningen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att pojkarnas beteende och attityder samt den fysiska miljöns utformning ligger till grund för flickornas frånvaro på näridrottsplatserna. Respondenterna efterfrågar även andra aktiviteter än de som erbjuds idag. Slutsats: Kommunerna bör se över den fysiska miljöns utformning för att flickors närvaro på näridrottsplatserna ska öka. Det behövs även en attitydförändring i samhället som tillåter att flickor deltar på samma villkor som pojkar.

  • 128. Björklund, Anna
    et al.
    Finnveden, Göran
    Dreborg, Karl-Henrik
    Johansson, Jessica
    Mårtensson, Anders
    Stenlund, Jenny
    Viklund, Per
    Viklund, Hans
    Energiplanering med strategisk miljöbedömning i Finspång2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en del av slutrapporteringen från två av projekten i programmet ”Miljöstrategiska verktyg”. Projekten är Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan (MiSt-projekt 1) samt Scenariometoder i strategisk miljöbedömning (MiSt-projekt 7). I samarbete med Finspångs kommun har ett gemensamt projekt utvecklats för att ta fram en ny energiplan i kommunen. Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. Programmet leds från Blekinge Tekniska Högskola. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målen för MiSt-programmet: • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer avverktyg

  • 129.
    Björklund, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stagnerande städer -vad kan vi göra?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet. Förortsurbanisering som skapades av bland annat väl utbyggda motorvägar och förmånliga lån i förorterna. Stor del av Tyskland har stora problem med stagnerande städer, i öst kom stagnationen igång i samband med murens fall 1989. Städerna i östra Tyskland hade svårt att konkurera med väst och många industrier var tvungna att läggas ner. Nedläggningarna inom industrin bidrog till att befolkningen i östra Tyskland började flytta västerut. Stagnationen i Sverige präglas av urbanisering, folk flyttar från landsbygden och buksorter till storstäderna. Stagnationen i Sverige tycks även ha förvärrats under krisen i Sverige på 90-talet. Det finns olika sätt för städerna att förhålla sig till stagnationen de kan anpassa sig efter den eller motverka den. Städer kan se det som en möjlighet att minska tätheten eller ett sätt att göra staden mer kompakt. Hur staden än förhåller sig till stagnationen kräver stagnationen oftast rivningar av delar av staden. Skillnaden är dock vad städerna gör med marken sedan, en vanlig åtgärd är att utveckla parker på rivningstomterna. Parker är oftast ett försök från stadens sida att vända på stagnationen, genom att skapa attraktiva miljöer som oftast leder till högre markvärden.

  • 130.
    Björklund, Malin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Nyman, Gustaf
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Public Parks and the Right to the City2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This master thesis, entitled, “Public Parks and the Right to the City” aims to study the relationship between the concept of the right to the city and public space through studying five public parks in the city of Manaus, Amazonas. In the international public debates on urban poverty and social difficulties, the term “(the) Right to the City”, is used as a cry for action and in Brazil, the term serves a special role as being a part of the national planning legislation called, City Statute. The right to the city is a broad term, used by many different actors in the public debates. The concept has its origin from the works of French Marxist philosophe Henri Lefebvre. His ideas were based on the argument that the city is an oeuvre in which all of its inhabitants have a right to. Lefebvre’s ideas are radical and aims to redefine the basis of citizenship and challenging the role of capitalism. The term is also widely used by organizations like UN and NGO’s, as well as many small social movements. In four of the parks, a questionnaire was handed out to the visitors and observations were implemented in two of the most frequently visited parks. Another questionnaire was handed out to people outside of parks to evaluate why people don’t visit the parks. We also did interviews with the park-staff of each park and planners working in different ways with planning and public parks in Manaus. The results showed that public parks holds a kind of social and educational function, while also being used as a planning tool to prohibit the spread of informal settlements. The right to the city in a Brazilian context basically means that decision-making were decentralized to the municipalities, and, according to the interviewees, it have little impact on the actual work for planners. The results also showed that the rules in the parks and the feeling of insecurity prohibits visitors from representing themselves in the public space, and hence cannot produce the space. Overall, this study showed, on several points, that the concept of the right to the city is not put into practice in the case of public parks in Manaus. A conclusion we could make from the study is that the use of the term “Right to the City” is significantly different between UN, NGO’s, social movements, Brazilian City Statute and the original concept of Lefebvre. As the concept becomes a fuzzy umbrella-term for social-urban-change, the original term loses its power and meaning. In a world where more than half of the world’s population lives in cities, Lefebvre’s ideas of the right to the city is still highly relevant. But the term needs to be used as it was intended to be: as a set of radical ideas that promotes a completely different kind of city and society. This is not how the term is used in the legal statute and public debate in Brazil, and that is reflected through the use of its public spaces in the city of Manaus.

  • 131.
    Björklöf, Angelica
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap.
    Davidsson, Ida
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap.
    Vägledande belysning på stationsområden: Särskilt utformed för personer med synnedsättning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar en fältstudie av hur tågplattformar på tågstationer uppfattas under dygnets mörka timmar av personer med och utan synnedsättningen grå starr. Fältstudien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa data som grund.

    Kvalitativ data samlades in genom en visuell bedömning av tågplattformar inom fyra av fem stationsklasser som Trafikverket har. Observationerna gjordes med och utan simulerad synnedsättning för att ge en helhetsbild kring orientering och synkomforten för alla resenärer. Fotometrisk data samlades in med luxmeter för att se hur tågplattformen uppfyllde kraven för sin tillhörande belysningsklass och om det fanns något samband mellan belysningsstyrkan på markytan och upplevelsen av miljön visuellt.

    Frågeställningarna som besvaras i rapporten är om det behövs fem belysningsklasser samt hur tågplattformar upplevs av resenärer med och utan synnedsättning kvällstid. Tidigare forskning kring ledstråk och kontraster bekräftas i studiens resultat där observation av tågplattformar som synnedsatt visar att orientering i miljöer utan kontraster mellan ytfärger blir svåra att ta sig fram i. Det är liten skillnad i visuell komfort och orienterbarhet mellan de olika stationsklasserna. Resultaten visar att det viktigaste för en synnedsatt person är en jämn belysning och tydliga ledstråk. Utan synnedsättning verkar ljuskvaliteten och hur väl underhållen anläggningen upplevs vara påverka trygghetskänslan mer än ytfärger och ljushetskontraster. 

  • 132.
    Björkén Nilsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Hansson, Jennifer
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    En jämförelse av två arbetsmetoder för framtagning av rumsbeskrivningar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: BIM har kritiserats för sitt ensamstående ramverk och nästa steg i BIM utvecklingen anses vara molnteknologin. Tekniken förenklar planering av ett hållbart byggande och påskyndar byggprocessen genom en mer sammarbetsvänlig informationshantering mellan olika projektdeltagare. Implementeringen av tekniken har inte varit så märkbar, detta då företagen har svårt att förstå dess bidrag. Målet med arbetet är därför att undersöka möjligheterna att använda molnteknologin i arkitekters arbete med rumsbeskrivningar.

    Metod:  För att besvara målet har intervjuer om rumsbeskrivningar gjorts på fem arkitektföretag för att samla in empiri. Företagens interna rumsbeskrivningsdokument har analyserats och i undersökningen görs även en litteraturstudie och en observation av molntjänsten BIMeye.

    Resultat: Studien visar att de största skillnaderna mellan ett analogt och digitalt tillvägagångsätt är kopplingen till modell, inmatning av information och hantering av revideringar. Företagen har överlag en positiv inställning till tekniken men det finns tveksamheter till att ändra sitt arbetssätt. Molntjänsten BIMeye uppfyller de önskemål som företagen har och har stor potential till att effektivisera flertalet arbetsmoment som anses tidskrävande i dagens arbete, såsom uppläggning av rum, inmatning av information, granskning av motstridiga handlingar och hantering av revideringar. Detta främst genom databasens koppling till modell och databasens sätt att hantera information mer automatiserat.

    Konsekvenser: Slutsatsen är att det finns en stor potential med molntjänster som arbetsmetod vid framtagning av rumsbeskrivningar. Övergångsprocessen till molntjänster innebär förändring av arbetsmetod, men inte i slutresultat. Där molntjänster medför ett merarbete i modellen för att möjliggöra en koppling till beskrivningen, men medför samtidigt automatisk inmatning av information om rum. En annan förändring i arbetsmetod är molntjänsters möjlighet att skapa parametrar som skiljer sig från det annars analoga skrivarbetet. Revideringar i databasen får genomslag i hela beskrivningen, tillskillnad från enskilda justeringar i dokumentet. Rekommendationer till följd av arbetet blir att upplysa företagen om teknikens möjligheter och påverkan på arbetet. För att uppnå ett helhetsperspektiv i branschen behövs nya lösningar så att företagen ser interna vinningar med implementeringen.

    Begränsningar: Resultatet anses applicerbart på fler arkitektföretag än Krook & Tjäder då det framgått från intervjuer och dokumentanalyser att företagen arbetar på liknande sätt. Däremot huruvida resultatet från testet av BIMeye går att applicera på andra molntjänster är oviss. Arbetets avgränsning till att bortse från investeringskostnader har begränsat arbetet då det är en betydande faktor vid implementering av ny teknik.

  • 133.
    Björling, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Kemi.
    Air exchange and ventilation in an underground train station2012Ingår i: 10th International Conference on Healthy Buildings 2012: Vol. 2 / [ed] Eliza Morawska, 2012, s. 1406-1411Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The indoor air climate of an underground train station was investigated during two days in January 2008. The underground platform was accessed from ticket halls on each side with air volumes of 1 000 m3 and 1 430 m3, respectively. The station platform air volume was approximately 14 300 m3. Air from the outside could enter either via the ticket halls or via the train tunnels from ventilation towers situated on each side of the platform area. The local mean age of air was determined in several locations at different heights using pumped sampling and homogeneous emission of PFTs. In addition, the temperature and relative humidity was measured at selected locations. The average air exchange rate per hour (ACH) was found to be 3.62 h-1, ranging from 4 h-1 at rush hours to slightly more than 3 h-1 at night and in the middle of the day. The largest ACH (4.5 h-1) was found at rush hour in one of the ticket halls, corresponding to a flow rate of 75 000 m3/h. The lowest ACH (2.8 h-1) was found in the other ticket hall at night, corresponding to a flow rate of 47 000 m3/h. In the middle of the station platform the ACH was lower than the ACH at the platform ends.

  • 134.
    Björling, Mikael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöteknik.
    Akander, Jan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Energisystem.
    Steen Englund, Jessika
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Energisystem.
    On Measuring Air Infiltration Rates Using Tracer Gases in Buildings with Presence Controlled Mechanical Ventilation Systems2016Ingår i: Indoor Air 2016: The 14th International Conference of Indoor Air Quality and Climate, July 3-8 2016, Ghent, Belgium: Conference Proceedings / [ed] E. Van Kenhove, J. Laverge, P. De Vlieger, ISIAQ , 2016, artikel-id 875Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The ventilation and air leakage of a school building was investigated. Information was collected from the parameters of the mechanical ventilation system and from measurements of the local mean age of air using the homogeneous emission method. While the average local mean ages of air can be accurately measured by passive integrative samplers, the estimation of the average room specific air change rate by taking the inverse of the measured average local mean age of air did not give correct results. The main problem is that integrative sampling represents a linear averaging process that is inappropriate to capture the average of nonlinearly related properties. This problem is accentuated when the ventilation rates for different periods differ a lot. A simple computational model was developed to discuss the system behavior. A partial solution to the measurement problem is to actively sample the different populations of air change rates separately.

  • 135.
    Björnberg, Eleonore
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Räddningsverkets översvämningskartering: ett underlag för översiktlig fysisk planering2002Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner. Idag är dock många kommuner på gång att göra nya kommuntäckande planer och här kommer riskfrågorna att få större utrymme än tidigare. Detta beror bland annat på lagändringen i Plan- och bygglagen 1996 som medförde att risker ska redovisas i översiktsplanen. Riskfrågan "översvämning" kommer således i framtiden att redovisas tydligare i de kommuner där det är aktuellt. Underlagsmaterialet, som kan kopplas till riskredovisningen av riskområdet översvämningar, har varit och är fortfarande i många kommuner bristfälligt. Men eftersom denna fråga uppmärksammats mer under de senaste åren arbetar nu kommuner, länsstyrelser och kraftbolag betydligt mer med frågorna. Sedan 1998 håller SMHI på att göra en översiktlig översvämningskartering på uppdrag av Räddningsverket. Verket har regeringens uppdrag att förse samhället med information om översvämningsrisken i form av översvämningskartering .Arbetet beräknas vara klart 2003. Denna kartering är till stor hjälp för översvämningsdrabbade kommuner som, idag och framöver, ska göra nya översiktsplaner. Dock kan denna kartering ,för vissa områden, behöva bearbetas ytterligare för att även kunna anpassas till en mer detaljerad planering och för att kommunerna ska kunna ge tydliga rekommendationer i sina översiktsplaner. Det är kommunernas ansvar att en bearbetning görs och det är i varje enskild kommun som den mesta erfarenheten och det största kunnandet kring riskfrågan översvämning lokalt finns. I denna rapport studeras några kommuner som idag har tillgång till Räddningsverkets karteringar och som håller på, eller som inom den närmaste tiden skall börja, att arbeta fram nya kommuntäckande översiktsplaner. Samtliga fyra kommuner som är representerade har antagit sina nuvarande översiktsplaner 1990. Sollefteå och Falun är redovisade mer ingående eftersom kommunbesök gjorts här. Bollnäs och Sundsvall är inte lika ingående redovisade eftersom de inte har besökts utan endast svarat på utskickade frågor. Rapporten bygger i stor utsträckning på Boverkets studie Översvämningsfrågor i översiktsplaneringen, som kom ut hösten 2001. Den handlar om hur man i de utvalda kommunerna ser på de frågeställningar som Boverket tar upp i avsnittet "reflektioner" i denna studie samt hur de utvalda kommunerna ser på Räddningsverkets översvämningskarteringar och hur de kommer att använda sig av dessa. I rapportens avslutande kapitel Diskussion och slutsatser tas problem och brister upp samt vägledning ges till hur kommuner och övriga berörda aktörer bör arbeta med riskfrågan "översvämning".

  • 136.
    Björned, Magnus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Hållbar stadsutveckling: En studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun

  • 137.
    Björned, Magnus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mölndals centrum: stadsförnyelse i en svensk förstad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum – Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys

  • 138.
    Bleckman, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande: Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck. Metoden är konstruerad med stöd i en forskningsöversikt och bakgrundsbeskrivning där olika rekommendationer kring stadsutformning till bilens respektive kollektivtrafikens fördel studeras. En uppbruten och funktionsseparerad bebyggelsestruktur kan leda till längre resor eftersom avståndet mellan målpunkterna blir större än om bebyggelsen är tät och blandad. Samtidigt finns det belägg för att antalet resor blir högre i en tät bebyggelsestruktur. Den här typen av fenomen har lett fram till slutsatsen att täthet inte är ett självändamål. Det som istället verkar vara avgörande för frågan om urban form och trafikprioritering är fördelar för kollektiva färdmedel samt för gång och cykel i förhållande till biltrafiken. Studien visar på problempunkter i de fyra tunnelbaneförorterna, såsom barriärer för gång- och cykeltrafikanter, säckgator och i vissa fall kollektivtrafikhållplatsens lokalisering i förhållande till bebyggelsestrukturen. Studien ställer sig kritisk till att även goda värden i massbilismens planeringsideal i hög grad förkastas. Goda och mindre goda värden i exempelvis trafikseparering och grannskapsplanering diskuteras parallellt. Konfigurationer av urban form har en avgörande betydelse för bebyggelsedensiteten och färdvägarna för olika trafikslag. För att öka det hållbara resandets marknadsandel måste inte bara reslängderna förkortas för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Minskade barriärer, koncentration av befolkning kring kollektivtrafikhållplatserna samt blandning av olika målpunkter inom stadsdelarna är andra viktiga faktorer som i hög grad styrs av konfigurationer av urban form.

  • 139.
    Blockgren, Håkan
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Illustrationsplaneförslag för Trönningebjär, Varberg2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    When the purpose is to create an illustration plan for a new neighbourhood there arelots of things to think about. In this report follows a description of the three differentplan modells SCAFT/TRÅD, garden city and ekological planning. SCAFT is aplanning model that were used in the 1970s. It contains proposals how to make thetraffic enviorment safer. TRÅD replaced SCAFT in 1982 and it contains also adviceshow to make the traffic enviorment safer. Garden city was an expression witch wasinvented in the late 1900th century by a man named Howard Ebenezer. This way toplan a city is about creating buildings in a reasonable size where every house has itsown garden. There is beyound this several other qualitys specific for garden citys.When it comes to ecological planning the lack of obvious choises of inspirationmodels is overwhelming. Many citys applys part of the ecological thinking but fewuses the whole concept.The territory that this report is about is geographicly oriented in the northeast ofVarberg in the outskirts of a village called Trönninge. The territory has earlier beanused for agriculture purposes. During the process of making the illustration planmodels over this property the topografic condition has been payed attention to. Allthree of the illustration planpreposals has been gone througt seperatly to acive thecaracter of its inspiration model. The area of a nursury school with a landrecomondation of 5000 m² exists in all three proposals.During the planning accordig to SCAFT/TRÅD adaptation of its traffic planningsolution has been used as far as it is possible. The final proposal contains a relativelyseparated plan where the different areas has its own caracter concerning buildingtypes. The illutsration plan proposal with inspiration collected from the garden citycontains a much more mixt building planning but it contains a more pronouncedquarter fealing than the other proposals. In the proposal inspierd by ecologicalplanning the point of the compass determined the location of the buildings. The bestlocation to receive the most sun as possible is east-west whith one of the buildigslongest sides facing the south.To be abel to understand the illusration plan proposals better they nead to bereachable when the description is overviewd. The area has a couple of geographicdeviation in form of two cliffs wich create intresting conditions and has been keeptintact in all three of the illustation plan proposals.

  • 140.
    Blom, Erik Folkesson
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Friluftsplaner: en hjälp för friluftslivet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla. Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten analyserades och jämfördes sinsemellan. För att sedan undersöka om och hur friluftsdokumenten används i kommunernas obligatoriska översiktsplan. Det visade sig finnas många likheter i innehåll mellan de jämförda dokumenten fast utseendet och namnen på dokumenten kraftigt varierade. Användning av dokumenten i översiktsplanen gick att finna dock så går det inte säga att friluftslivet blivit bättre i kommunen på grund av friluftsdokumenten. Men att genom att välja att skapa ett dokument som samlar kommunens ställningstaganden kring friluftsliv kan det skapa ett ökat fokus på friluftslivet i kommunen.

  • 141.
    Blomberg, Christian
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö.
    Wigren, Lena
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö.
    Stadsdelsförnyelse i Norra Björksätra, Sandviken2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Huskomplexen i utkanten av Sandviken består av relativt storskaliga hyreshusområden. Målet med denna rapport, som är en C-uppsats på 10 poäng, är att utreda och beskriva möjligheterna till att förbättra säkerheten och tryggheten för de boende i Norra Björksätra. Arbetet syftar till att göra Norra Björksätra till ett mer attraktivt bostadsområde och därigenom vända de negativa trender som finns i området. Då beslut om rivning hotar åtminstone delar av området, syftar denna rapport även till att utreda huruvida rivning eller stadsförnyelse är den bästa lösningen. Botrygg05 och Trygghetsvandring har huvudsakligen använts för att ta fram resultatet i denna rapport. Även vetenskapliga rapporter har använts för att validera resultat och teser som presenteras i denna rapport. Den vetenskapliga grunden pekar tydligt på att det går att förbättra trygghet och säkerhet genom fysiska åtgärder. Undersökningen visar att insatser måste göras med förbättrad belysningen i området och då särskilt på parkeringsplatser och längs gång- och cykelbanor. Även vegetation, fasader och gårdar mellan husen, är faktorer som idag påverkar trygghets- och säkerhetskänslan på ett negativt sätt. Flera förnyelseförslag presenteras och två sätt att angripa förnyelsen föreslås. Slutligen dras slutsatserna att inte endast fysiska åtgärder kan avvärja den negativa trend som har uppkommit i Norra Björksätra. Sociala åtgärder och aktiviteter är minst lika viktigt som de fysiska åtgärderna, och utan en helhetssyn på stadsförnyelse riskerar arbeten som detta att fallera. Sociala insatser och marknadsföring är av största vikt för Norra Björksätra fortlevnad, då denna typ av områden ofta är drabbade av sociala problem och samtidigt är beroende av en ökad popularitet för att kunna attrahera nya hyresgäster.

  • 142.
    Blomgren, Joel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Förslag till utveckling av Tullkammarkajen, resecentrum samt dess närområde i Halmstad2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsättningar samt problematik för planområdet. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vägt ihop alla tillgängliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak består planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrån den befintliga stationsbyggnaden. Även närområdet kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. Längs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsområde med vattennära bebyggelse. Vid planeringen av bebyggelsen läggs stor vikt vid att skapa stråk och rumsbildningar samt att göra miljön runt kajområdet attraktivare. Vidare sammankopplas de östliga och västliga delarna av staden med nya broförbindelser över Nissan. Stråket mellan resecentrum och torget/centrum förbättras för att få en tydlig koppling och ett naturligare flöde.

  • 143.
    Blomgren, Torbjörn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö.
    Stadsrumsanalys av Hallonbergsplan, Sundbybergs stad2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ”busstorg” beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen. Arbetet syftade till att klargöra hur stadslivet ser ut på Hallonbergsplan idag och hur platsen används av dess besökare. Vidare syftade arbetet till att klargöra om det finns behov av kompletteringar i den fysiska miljön för att förbättra förutsättningarna för stadslivet och i så fall vilka. Vid analysen av Hallonbergsplan användes en metod framtagen av arkitekten Jan Gehl. Gehls metod baseras på platsens aktiviteter, hur den används samt vilka kontaktmöjligheter som finns. Metoden analyserar platsen med avseende på sex delar; aktiviteter, rumsform, möjligheter och hinder för kontakt, skydd, komfort samt njutning. Analysen av Hallonbergsplan gav ett detaljerat resultat som visade såväl positiva som negativa egenskaper i den fysiska miljön på platsen inom alla analysens olika delar. Hallonbergsplan har således fysiska egenskaper, såväl rumsliga som visuella, som både hindrar och främjar utveckling av det stadsliv som är målet med den fördjupade översiktsplanen. Hallonbergsplan domineras av nödvändiga aktiviteter, men även frivilliga och sociala aktiviteter förekommer med en koncentration till ytan runt fontänen och centrumhusets ingång. Vid en framtida utveckling av Hallonbergsplan bör platsen få en bättre trafikbalans, utveckla befintliga kvaliteter, förbättra miljön för fotgängare och cyklister, förbättra förutsättningar för varaktiga aktiviteter samt hitta en bättre balans mellan centrumanläggningen och Hallonbergsplan. Vidare bör Hallonbergsplan bli en levande, trygg och varierad plats under dygnets all timmar och ges en inbjudande och öppen rumsform.

  • 144.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    De-icing salt and roadside environment: Strategies for impact analyses2002Ingår i: PIARC 2002 XIth International Winter Road Congress 28-31 January 2002 - Sapporo (Japan): Reprints from proceedings of oral presentations, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2002, s. 8-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 145.
    Bodén, Pontus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Åkarp: en del av en expansiv region2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter. Med omkring 30 000 studenter och 10 000 inflyttade varje år är det en snabbt växande stad. Två stora laboratorieanläggningar planeras att byggas i Lund, forskningsstationen ESS och laboratoriet för accelerator- och kärnfysik, MAX IV. Anläggningarna väntas att bli större projekt än både Öresundsbron och Citytunneln i Malmö. Detta innebär många arbetstillfällen inom byggbranschen men även inom näringslivet i stort, bland annat väntas en stor inflyttning av gästforskare och professorer från andra länder till regionen. Åkarp ligger mitt i denna expansiva Öresundsregion i Burlövs kommun. Ortens fördelaktiga läge intill E20, E22 samt södra stambanan gör orten till ett intressant bostadsalternativ för människor som jobbar i Malmö, Lund eller Köpenhamn. De goda kommunikationerna och snabba förbindelserna med Pågatåget gör det lätt för ortens invånare att pendla. Åkarp är en kompakt ort som främst består utav friliggande enfamiljshus. Järnvägen är en stor barriär och delar orten i en nordlig och sydlig del. På många av de tomma plättarna som finns idag ligger detaljplan som fortsätter bygga på glesa bebyggelsestrukturer. I kommunens översiktsplan står det att Åkarp och huvudorten Arlöv och ska fortsätta att utvecklas som två orter och ska inte byggas samman. De öppna stråken i landskapet mellan samhällena skall behållas. Vidare vill man från kommunens sida få tätortkärnorna att fungera som mötesplatser och träffpunkter för alla, något som ska skapa folkliv och öka känslan av trygghet. Åkarp är omgärdad av en av Sveriges bördigaste jordbruksmarker. För att inte ständigt ta mer jordbruksmark i anspråk förtätas orten runt stationsområdet och en yttre gräns för expansion sätts. Projektet om nerdikning och överdäckning av södra stambanan gör det möjlig att bygga närmare stationsområdet då bullret kommer att minska. Utbyggnaden med bostäder och verksamheter låter den norra och södra delen att växa ihop och göra Åkarp till en sammanhängande ort. Expansionen av den nya bebyggelsen sker med kvartersstruktur, en högre exploateringsgrad än vad som finns idag. Detta för att låta så många människor som möjligt ska få en så kort sträcka till den nya tågstationen. Närheten till lantbruksuniversitetet i Alnarp utnyttjas genom att göra Åkarp till en nod för lantbruksstudier där studenter kan bo och befolka gatorna. En ny gymnasieskola med samma inriktningsområde tillkommer vilket förstärker ortens karaktär som säte för lantbrukslära. Med denna förbättring kan Åkarp stärka sin karaktär och ställning i Öresundsregionen och bli en ort som utvecklas på ett långsiktigt sätt i framtiden.

  • 146.
    Bollner, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ta tillvara ungdomarnas kunskap i planeringen!2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrån barn och ungdomars synvinkel ge förslag på var en gång- och cykelvägstunnel skulle placeras utefter en riksväg. Riksvägen delade ett bostadsområde, med många barnfamiljer, från centrum där all service, som exempelvis skola, dagis, affärer och sportanläggningar var belägna. Jag kom då till insikt att det inte är vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var då mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har därför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag på den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrån detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa på fjortonåringars användning och upplevelse av innerstaden i Bollnäs, samt informationen därefter kan tas tillvara i planeringen. Ungdomarna använder sig av det offentliga rummet på ett annat sätt än vi vuxna och det kan därför vara svårt att som vuxen se vad som är det bästa för ungdomarna i planeringen. Ungdomar ser staden som en tillgång och använder den för en mängd olika saker. Framförallt för sociala aktiviteter så som att umgås med vänner, visa upp sig och pröva olika stilar och roller mot. Vuxna använder istället staden för nödvändiga och målinriktade aktiviteter. Det finns många forskare som studerat ungdomars användning av och betydelse för olika platser i våra samhällen. Sammanfattningsvis av deras studier kan sägas att ungdomarna har behov av två sorters platser. Dels platser där de kan vara ”on-stage” och platser där de kan vara ”back-stage”. Platser vilka fungerar som ”on-stage” ger möjlighet till att kunna visa upp sig, vara okontrollerade samt till möten och konfrontationer. På platser ”back-stage” behöver ej ungdomarna känna ansvar, här har de kontroll och kan vara självständiga. Dessa platser är ofta skyddade, d.v.s. det fi nns ingen insyn från vuxenvärlden och de är därmed ostörda, tillskillnad från ”on-stage” platser. (Liedberg 1989) Det offentliga rummet har en stor betydelse för ungdomar, då det bland annat: - Ger en personlig ram, utifrån vilken andra platser därefter bedöms. - Ger en förståelse för historia, avstånd och sociala relationer. - Ger möjlighet att skapa kamratrelationer. Platser vilka fungerar som ”back-stage” kan dessutom ge möjlighet till: - Fysiska och intellektuella utmaningar. - Ett utvecklande av oberoende. För att ungdomarna skall kunna använda och utvecklas är stadens alla rum, som redovisats ovan av stor betydelse. Det blir då viktigt att stadens struktur ger möjlighet för ungdomarna att självständigt kunna förflytta sig. Gång- och cykelnätets utbyggnad och utformning, kollektivtrafikens turtäthet och sträckning får då stor betydelse. Viktigt är även att de utformas på ett sådant sätt så att de ej upplevs otrygga, så att det inte blir ett hinder i ungdomarnas möjlighet att använda staden. För att kunna uppnå detta måste en kunskap från ungdomarna fås. Trots att ungdomar har stor kunskap om staden tar vi vuxna sällan tillvara den. Det finns inget som egentligen talar mot ungdomars inflytande i planeringen. Tvärtom talar både internationella dokument, så som Barnkonventionen, Agenda 21 och BRA 21 för deras inflytande. Så även Svenska lagar som Plan- och bygglagen, Väglagen och Miljöbalken, vilka förespråkar att barn och ungdomar kan komma att ingå i samrådskretsen. De som dock bestämmer vilka som skall ingå i samrådskretsen är vi planerare. Detta är alltså vårt ansvar! Att få med ungdomarna i planeringen. För att kunna öka de ungas inflytande i planeringen menar Boverket att vi behöver förändra de vuxnas attityder, ta tillvara de ungas kunskap i alla steg till dess att ett område/ plats är färdig, precisera spelreglerna samt presentera material så att alla förstår. (Boverket 2000) Metoder är av stor vikt i arbetet med de unga. Detta eftersom de ej har samma möjlighet som vuxna att i ord förmedla det de känner eller upplever. Metoder, som att t. ex rita kartor, fotografera eller markera platser på en karta, kan därför vara bra att som planerare använda sig av, för att få del utav deras upplevelser och användning av staden. (Maria Nordström 2002) I min fallstudie, vilken jag genomförde i Bollnäs med åtta stycken elever ur en åttondeklass, använde vi oss av metoder så som dessa. Ur fallstudien fick jag kunskap om vilka stråk och målpunkter i innerstaden som var viktiga för ungdomarna. Jag fick även kunskap om hur de upplevde dessa platser samt hur de använde dem. Kanske kan vi förstå att vissa platser och stråk har en stor betydelse för ungdomar, men hur de upplever och använder dem kan vi inte veta förrän vi frågar dem. Många gånger planerar vi med tanke på att förbättra för de unga, exempelvis då vi planerar för gång- och cykelvägar. Det är då många planerare som inte tar tillvara den kunskap som de unga har, utan bara ser till sitt eget kunnande och tycker att det räcker. Jag anser ej att detta är tillräckligt eftersom de unga ser saker ur ett annat perspektiv än vuxna, nämligen ur ett ungdomsperspektiv. Jag anser därför att det är viktigt, att som planerare, även ge de unga möjligheter att få förmedla sina kunskaper om staden. Kunskap från ungdomar kan vara till stor hjälp vid såväl nyplanering av ett område som i förätningsprojekt, så som förnyelse av ett område eller en plats. Genom min fallstudie fick jag information som skulle kunna tas tillvara inom olika nivåer i planeringen. Mycket av informationen kan också tas tillvara inom olika förvaltningar, detta för att kunna förbättra olika områden/platser som fjortonåringarna pekat ut. Kunskapen skulle även kunna fungera som ett planeringsunderlag vid såväl översiktliga överväganden om markanvändning, som i en detaljplans programskede. Det jag anser vara bra för en planerare att tänka på i arbetet med de unga är: - Förstå att de unga har en kunskap om staden som du ej har - Skapa kontakter med lärare och elever - Bygg upp ett förtroende - Låt arbetet ta den tid som behövs - Var kreativ och använd din fantasi - Var tydlig om vad arbetet kommer att leda till - Var ej byråkratisk - Och framförallt ha roligt!

  • 147.
    Bolohan, Marcel
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för samhällsbyggnad.
    Framställning av digitala terrängmodeller med totalstation respektive terrester laserskanner2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitala terrängmodeller (DTM) är mycket användbara geografiska produkter som behövs av många organisationer och företag. Som exempel kan nämnas telekommunikationsföretag som behöver terrängmodeller för analys vid planering av områden för nya master, och försäkringsbolag som använder DTM för att identifiera områden med hög eller låg risk för översvämningar när de fastställer premier. Markbaserad (terrester) mätning är en metod för framställning av DTM där man genom fältmätning insamlar data för objekt vars positioner bestäms med plan- och höjdkoordinater. Dessa objekt används sedan för att beskriva terrängen digitalt. Eftersom terrängmodellerna är generaliseringar av markytan, ställs olika krav på deras kvalitet, beroende på användningsområden.

     

    Målet med detta examensarbete var att skapa två digitala terrängmodeller i enlighet med tekniska specifikationen SIS/TS 21144:2004 (specifikation vid framställning av digitala terrängmodeller). Modellerna representerar samma område men inmätningarna genomfördes med två olika mätinstrument, en totalstation och en terrester laserskanner. En bedömning av kvaliteten hos dessa terrängmodeller gjordes, i förhållande till varandra och det uppmätta området.

     

    Det undersökta området är beläget i närheten av Teknikparken i Gävle och består av park-, vatten- och skogsområden med en areal på ca 3500 m². Mätningarna utfördes med totalstation av märket Leica TPS 1203 och terrester laserskanner av märket Leica ScanStation 2 som finns tillgängliga på Högskolan i Gävle och överfördes sedan till dator för bearbetning i lämplig programvara.

     

    En volymberäkning av terrängmodellerna gjordes och skillnaderna mellan dem lagrades i en differensmodell. Denna jämförelsemodell har använts till redovisning av avvikelser mellan DTM.

     

    Enligt min uppfattning representeras markytan bättre i terrängmodellen framställd med hjälp av totalstation. Fördelen med totalstation är i detta fall att koordinaterna i plan och höjd bättre representerar den faktiska markytan, till skillnad från laserskannern, som skannar grästopparna, vilka registreras som markyta. Som framgår av volymberäkningarnas resultat blir skillnaden i volym betydande, eftersom laserskannerns terrängmodell ligger på en högre nivå på platser där vegetationen är tät.

  • 148.
    Boloz, Katarzyna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Metzler, Dennis
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    The regional impact of low-cost carriers: Case study of Katowice and Skavsta airports2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In our thesis we have presented the airports’ activity in the scope of impact of the Low Cost Carriers based on two cases: Katowice and Skavsta Airports. By analyzing the indicators for airports’ growth we described how the advantage of LCCs have affected in perceiving the airports, their regions and the LCCs’ services itself. We have found out that there’s a connection between the economic condition of the region and the types of services which the LCCs have in offer. Since both airports are facing similiar scale of the expansion, different drivers found in the regions’ features were stimulating the air traffic and shaping a dominant profile of the passenger. Following the patterns in respect to tourism we have concluded that the limitations which occur around low-cost services possibly shape the behaviour of travel planning. Whereas the activity of LCCs’ services are generally recognized as profitable to the region, we argue that in some cases the neighbourhood hampers the development in this sector.

  • 149.
    Bonsib, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Artikulera rum genom fysisk planering2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett område med många goda kvalitéer men också ett område som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sätt att skapa rum genom ny bebyggelse och smärre fysiska åtgärder, t. ex. vegetation.

  • 150.
    Boozani, Hamid Akhlaghi
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Walkable Design Neighborhood: A sustainable Urban Form. A comparison between Nanjing official future plans and walkable design proposal based on Smart Growth principles along with Space Syntax Theory2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Recent urban development in China has serious faults in account of a sustainable course of action. More precisely, walkability, car independency, social encounter and local business are missing principles in new urban developments, specifically high-rise neighborhood developments. The configuration of these kinds of development causes a threat for the future, which is shown in the study area. To practice a design task within the field of Urban Design, a neighborhood close to the river waterfront in Nanjing was chosen. Current situation was investigated on site via observation by the author. Guidelines were formulated according to local conditions by means of integrating principles derived from other commendable case studies. The official future plans of the neighborhood, proposed by Nanjing Planning Bureau were examined under Smart Growth principles and Space Syntax theory and its framework around natural movement. An urban design task was carried out based on guidelines derived from local cases, design theory and the syntax analysis. The evaluation of the design task concluded that principles around configuration are needed to be integrated in neighborhood developments with the aim of achieving walkability. Smaller block size is considered as a crucial configuration attribute for similar projects, aiming at creating walkable, sustainable neighborhoods.

1234567 101 - 150 av 1256
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf