Den svenska Arbetsdomstolen och ”lex Laval” får allvarlig kritik från FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, ILO, i ett yttrande som ger regeringen åtskilligt att tänka på. Samtidigt måste den bestämma sig för om den ska rätta sig efter Europeiska kommissionens kritik mot de svenska reglerna om tidsbegränsade anställningar, eller om den ska ta risken att dras inför EU-domstolen.                       

De åtstramningsåtgärder som Greklands regering vidtagit i utbyte mot det ekonomiska stödpaketet från ”trojkan” kränker föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhandlingar. Det framkommer i en färsk rapport från ILO:s föreningsfrihetskommitté, som menar att ingreppen hotar att underminera hela systemet för arbetsmarknadsrelationer i landet.

Att sjuksköterskorna i fackförbundet Tehy fick högre lön än de som var organiserade i SuPer betyder inte att de senare var diskriminerade därför att de valt att gå med i en viss facklig organisation. Lika lite blev Tehys medlemmar diskriminerade när de fick lägre lön än sköterskor som omfattades av ett annat kollektivavtal än Tehys. Den slutsatsen drar Finlands Högsta domstol i två färska domar.

Leverantörer av tjänster till svenska myndigheter kommer även i fortsättningen att kunna konkurrera med löner och andra anställningsvillkor under kollektivavtalens nivåer. Den 30 november röstade riksdagens majoritet emot den del av regeringens förslag till nya upp-handlingslagar som skulle göra det obligatoriskt att ställa upp arbetsrättsliga kontraktsvillkor vid offentlig upphandling.

Nej, Ruben Andersen får inget skadestånd för att Skælskør kommun fem gånger gav honom felaktiga anställningsbevis. Hans anställningar var inte kortvariga i den mening som avses i direktivet om arbetsgivarens upplysningsplikt (91/533) och därför räckte det att kommunen rättade anställningsbevisen. Det blev domen när Danmarks Højesteret till slut avgjorde målet Ruben Andersen.

Arbetsmarknadens parter står för närvarande alltför långt från varandra för att det ska vara meningsfullt att förhandla om EUs arbetstidsregler. Det skriver Europafacket EFS i sitt svar på kommissionens första samråd om översynen av arbetstidsdirektivet (se EU & arbetsrätt nr 1/2010 sid 4). Arbetsgivarorganisationen BusinessEurope vill vänta med att ta ställning till frågan om förhandlingar.

Myndigheterna i den tyska delstaten Nordrhein- Westfalen kan inte kräva att en under-leverantör vid offentlig upphandling ska betala tysk minimilön om arbetet helt och hållet ska utföras av arbetstagare i en annan medlemsstat. Det konstaterar EU-domstolen, föga förvånande, i en färsk dom. 

Det strider mot utstationeringsdirektivet att utsträcka nationella regler som innebär att arbetsgivare från andra medlemsstater måste betala sjuklön och teckna arbetsskadeförsäkring. På dessa punkter förutsätter direktivet att arbetstagarna skyddas av hemstatens lag. Det menar Eftas övervakningsmyndighet ESA, som har väckt talan i Efta-domstolen mot Island.

Det karensvillkor som Västra Götalandsregionen ställde upp när den upphandlade läkar-sekreterartjänster strider varken mot lagen om offentlig upphandling eller mot EU:s direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (2008/104), skriver Kammar-rätten i Göteborg i en ny dom.   

Är arbetet som barnbyförälder av en sådan särskild art att medlemsstaterna inte behöver till-ämpa arbetstidsdirektivets regler om vila, begränsning av veckoarbetstiden och nattarbete på det? Det är frågan i ett mål som den finska Högsta domstolen har hänskjutit till EU-domstolen för förhandsavgörande. Svaret kan bli avgörande för om kärandena ska ha rätt till lönetillägg för övertidsarbete och arbete på kvällar, nätter och söndagar.

Ett stort mål, vars utgång kan få avgörande betydelse för fackförbundens möjligheter att företräda sina medlemmar i domstol, har hänskjutits till EU-domstolen av Satakunta tingsrätt i Finland. Den grundläggande frågan i tvisten är vilken lön 186 elektriker från Polen hade rätt till enligt utstationeringsdirektivet (96/71) när de arbetade vid kärnkraftverksbygget i Olkiluoto. Men innan tingsrätten kan avgöra den frågan måste den ta ställning till om det finska Elektrikerförbundet över huvud taget har rätt att föra deras talan. Såväl den danska som den svenska regeringen har yttrat sig i målet vid sidan av den finska.

Ett direktiv om arbete i bemanningsföretag och ett ändrat arbetstidsdirektiv är i sikte, sedan EU:s arbetsmarknadsministrar den 9 juni 2008 nått en politisk överenskommelse om bådadera. Överenskommelsen möjliggjordes genom en "dirty deal" där den brittiska regeringen gav upp sitt motstånd mot bemanningsdirektivet, mot att de andra medlemsländerna gick med på att behålla möjligheten att göra undantag från arbetstidsdirektivets regel om högst 48 timmars veckoarbetstid genom individuella avtal mellan arbetsgivare och enskilda arbetstagare.

Danska kollektivavtal som genomför direktivet om arbetsgivarens upplysningsplikt (91/533) får tillämpas även på arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande fackliga organisationen. Det anser generaladvokaten Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer i sitt förslag till dom i målet Andersen.

Ett av British Airways kollektivavtal om pensioner är oförenligt med reglerna om fri rörlighet för arbetstagare och kan inte tillämpas som hittills, konstaterar EU-domstolen i en dom från början av mars.

Även villkoren i ett kollektivavtal som har upphört att gälla blir bindande för den nya arbetsgivaren vid en företagsöverlåtelse, om kollektivavtalet har efterverkan enligt nationell rätt. Det står klart efter en färsk dom från EU-domstolen om tolkningen av direktivet om överlåtelse av företag (2001/23).

Artikeln kommenterar Arbetsdomstolens dom i ett mål (55/2016) som är en del i en större strid mellan Byggnadsarbetareförbundet och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier om vilka villkor arbetstagare som utstationeras till Sverige har rätt till.

Europeiska kommissionen står fast vid sin uppfattning att Sverige inte har gett det polska företaget Kormal Spolka zoo otillåtet statsstöd genom att undanta detta från skyldigheten att betala sociala avgifter för arbetstagare som utstationeras till Sverige.

Hur kan man åstadkomma större rättssäkerhet i tilllämpningen av de gränsöverskridande avtal som sluts i multinationella företag? Det frågar Europeiska kommissionen i ett arbetspapper där den bjuder in alla intresserade att lämna synpunkter.

Det hjälpte inte att elva medlemsstaters parlament gav ”gult kort” åt Europeiska kommis-sionens förslag om ändringar i utstationeringsdirektivet (EU & arbetsrätt nr 1/2016 s. 1). I ett meddelande tillbakavisar kommissionen alla invändningar.

Kommissionen tvivlar på att EG-domstolen är rätt instans för att bedöma om en facklig stridsåtgärd kan rättfärdigas eller inte. Den föredrar att detta regleras av nationell rätt. Det sade Knut Simonsson från Europeiska kommissionens rättstjänst när EG-domstolen höll muntlig förhandling i målet mellan Viking Line och Finlands Sjömansunion (FSU)/Internationella Transportarbetarefederationen (ITF) den 10 januari.

Europeiska kommissionen tar nu i med hårdhandskarna för att få Tyskland att omedelbart rätta sig efter den dom från i somras där EU-domstolen slog fast att kommunala arbetsgivare inte kan sluta kollektivavtal om vilka försäkringsgivare som ska få förvalta de anställdas pensioner utan att upphandla tjänsten över hela EU.

Medlemsstaterna bör undersöka om deras arbetsrättsliga regler tillgodoser behoven hos människor som arbetar i delningsekonomin, och förklara hur de ska tillämpas på de nya arbetsmönstren. Det är en av punkterna i den vägledning som Europeiska kommissionen har publicerat för att få medlemsländerna att uppdatera olika delar av sina regelverk så att de fungerar för nya affärsmodeller.

Medlemsstaterna måste förbättra tillgången till information om de arbets- och anställningsvillkor som utländska tjänsteleverantörer ska tillämpa när de utstationerar arbetstagare till deras territorier. Det skriver Europeiska kommissionen i ett meddelande om ökat administrativt samarbete vid utstationering av arbetstagare.

I de nordiska länderna måste små företag följa samma arbetsmiljöregler som de stora. Men det ska det bli ändring på föreslår EU-kommissionen, som vill införa mindre strängare regler för småföretag.

Är offentliga arbetsgivare förhindrade att sluta kollektivavtal om vilken försäkringsinrättning som ska hantera de anställdas tilläggspensioner? Det är frågan i ett nytt mål i EG-domstolen, vilket väckt stor oro både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan.

Innebär det en kränkning av föreningsfriheten enligt den Europeiska sociala stadgan att man i praktiken inte kan få fast anställning i norska hamnar om man inte är medlem i Norsk Transportarbeiderforbund? Det menar Bedriftsforbundet, en organisation för små och medelstora företag, som har klagat till Europarådets kommitté för sociala rättigheter.

Arbetsgivare som anställer illegala invandrare ska få kännbara påföljder om Europeiska kommissionen får som den vill. I våras lade den fram ett förslag till direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistats olagligt i EU. Det innehåller också regler som ska stärka dessa arbetstagares position i förhållande till sina arbetsgivare.

Begränsningarna i rätten att vidta stridsåtgärder mot utländska företag och det strikta skadeståndsansvar som den svenska Arbetsdomstolen ålade fackförbunden i Lavalmålet har fått sådana konsekvenser att Sverige bryter mot sina förpliktelser enligt den Europeiska sociala stadgan. Det skriver de fackliga centralorganisationerna LO och TCO i ett klagomål till Europarådets kommitté för sociala rättigheter.

Ett utkast till ändringar i utstationeringsdirektivet (96/71) som läckte från Europeiska kommissionen fick de svenska centralorganisationerna för arbetsgivare och fackförbund att gemensamt skriva och be kommissionen tänka om. De har visserligen fortfarande motsatta uppfattningar om huruvida direktivet alls bör ändras, men innehållet i utkastet gjorde båda sidor lika oroliga.

Alla medlemsländer kan komma att få rekommendationer från EU om hur höga lönerna kan få bli och på vilken nivå löneförhandlingarna bör föras, oavsett om de går med i den nya Euro plus-pakten eller ej. Det är följden av beslut som fattades redan förra året. Nu diskuteras procedurer som ska sätta hårdare press på medlemsstaterna att också följa rekommendationerna. Fackliga organisationer har reagerat kraftigt mot att EU ska ha synpunkter på lönebildningen. Arbetsgivarorganisationen BusinessEurope däremot menar att parterna måste erkänna att det fi nns nödsituationer då regeringarna måste gripa in.

Vem som "omfattas" av ett kollektivavtal måste avgöras enligt nationell rätt. Därför kan och ska danska kollektivavtal som genomför arbetsrättsliga direktiv tillämpas även på oorganiserade arbetstagare. Det hävdar både den danska och den svenska regeringen i sina yttranden till EG-domstolen i målet Ruben Andersen (se EU & arbetsrätt nr 3/2007 sid 3).

Det är medlemsstaternas regeringar som avgör om det har inträffat ”en allvarlig och plötslig försämring av den ekonomiska och sociala situationen”, och därmed också om lönerna för tjänstemännen vid EU:s institutioner automatiskt ska räknas upp, eller om de ska beräknas enligt en undantagsregel. Det har EU-domstolen nu slagit fast i en dom som sätter punkt (?) för en mångårig dragkamp mellan Europeiska kommissionen och ministerrådet.

I fortsättningen måste medlemsstaterna säkerställa att leverantörer som får offentliga kontrakt uppfyller sina miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter. Det sägs uttryckligen i de tre nya EU-direktiv om offentlig upphandling som antogs i februari. På flera sätt framgår det av direktiven att konkurrensen om de offentliga kontrakten inte ska ske till priset av att arbetstagares rättigheter urholkas. De framhåller också mer än tidigare att det är tillåtet, ibland till och med rekommendabelt, att ta andra hänsyn vid offentlig upphandling än rent ekonomiska.

Svenska löner bör vara mer flexibla, särskilt i de lägre skikten. Det menar Europeiska kommissionen, som hoppades att ministerrådet skulle rekommendera Sverige att göra något åt detta. Men medlemsländernas arbetsmarknadsministrar kom fram till att en sådan uppmaning skulle vara oförenlig med det svenska systemet för lönebildning, framgår det av dokument som speglar en pågående kraftmätning mellan tjänstemän och politiker om styrningen av den ekonomiska politiken.

Trots att Europeiska kommissionen lagt fram ett nästan helt omarbetat förslag kunde medlemsstaternas regeringar vid sitt möte i början av december inte nå någon politisk överenskommelse om direktivet om "bättre möjligheter att överföra kompletterande pensionsrättigheter". Inte ens detta namn finns längre kvar, eftersom det nya förslaget har en annan tyngdpunkt än det ursprungliga.

Should we have a statutory minimum wage? Absolutely not say Nordic trade unions, and they’re usually backed by employers’ organisations. It’s an attitude people elsewhere in Europe find difficult to understand.       

The European Commission’s proposal for how to apply the EU directive on the posting of workers must not limit our powers to control foreign companies! That was the unified message from government officials, authority representatives, the social partners and researchers from all Nordic countries when they met in Oslo to discuss how to deal with what remains of the  the so-called internal market package.

Europeiska kommissionens förslag om hur EU:s utstationeringsdirektiv ska tillämpas får inte begränsa våra möjligheter att kontrollera utländska företag! Om detta rådde total enighet när regeringstjänstemän, myndighetsföreträdare, arbetsmarknadens parter och forskare från alla de nordiska länderna möttes i Oslo för att dryfta hur man ska ställa sig till det som återstår av s.k. inre marknads-paketet.

Rör inte vår arbetsrätt! Så kan man, en smula hårdraget, sammanfatta reaktionen i de nordiska länderna på Europeiska kommissionens grönbok "En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar" (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 6).

Som förslaget till Monti II förordning nu ser ut kan det helt enkelt inte antas – det vore inte förenligt med EU:s fördrag. Det menar både det danska Folketingets Europautskott och den svenska och den finska Riksdagen, som har beslutat utnyttja den förstärkta möjlighet till så kallad subsidiaritetsprövning som infördes med Lissabon-fördraget. Om tillräckligt många nationella parlament på samma sätt ifrågasätter förslaget är Europeiska kommissionen tvungen att ompröva det. Det vore i så fall första gången det händer.

Både den norska och den finska regeringen menar att sjuklön kan ingå i den minimilön som utstationerade arbetstagare har rätt till, och stöder Island som stämts inför Efta-domstolen av övervakningsmyndigheten ESA.

Norges regering är beredd att delvis tillmötesgå klagomålen från Eftas övervakningsorgan ESA mot den reglering som syftar till att uppfylla landets förpliktelser mot ILO enligt konvention nr 94 om arbetsklausuler i offentliga kontrakt. Det framgår av ett förslag som Arbeidsdepartementet och Fornyings-, administrasjons- og kirkedepartementet sänt ut på remiss (høring).

Norges regler om föräldraledighet diskriminerar män och strider mot EES-rätten, hävdar Eftas övervakningsmyndighet ESA i en formell underrättelse från i somras. Inte alls, svarar den norska regeringen.

Till sist ska nu även Sverige få lagregler om anmälningsskyldighet och kontaktperson för utländska företag som utstationerar arbetstagare i landet. En lagrådsremiss, dvs. ett utkast till proposition, överlämnades av regeringen den 13 december och lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

Sedan den 1 juli 2007 omfattar förordningen om domstols behörighet och erkännande av domar på privaträttens område (44/2001, den s.k. Bryssel I) även Danmark.

Vad betyder Europeiska kommissionens förslag till nya regler om utstationering av arbetstagare för de nordiska länderna? Kommer kontrollen av arbetstagarnas villkor att förbättras – eller rentav att försvagas? Det är frågor som ska dryftas vid ett nordiskt seminarium i mitten av september, för att ge underlag för de fortsatta förhandlingarna om förslagen

Arbetstider inom inlandssjöfarten, bättre arbetsmiljö i frisörbranschen och minimivillkor för professionella fotbollsspelare är ämnena för tre nya europeiska avtal som arbetsmarknadens parter har slutit. I alla tre fallen är det parterna själva som har tagit initiativ till att börja förhandla. I sådana fall brukar de oftast också vilja genomföra avtalen på nationell nivå genom sina egna organisationer, men denna gång är det tänkt att två av dem ska göras bindande genom direktiv.

Nu medger den svenska regeringen på förfrågan från Europeiska kommissionen att en arbetsgivares behov av att anställa någon på s.k. allmän visstidsanställning inte kan prövas rättsligt. Tidigare har den bluffat om detta, anser Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, som 2007 gjorde en anmälan till kommissionen om de nya regler som infördes i lagen om anställningsskydd samma år.