Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 101 - 108 av 108
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Linköpings universitet, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?2018Ingår i: Lessons of a lifetime, Oslo, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Ensommes gamle vaern, Danmark..
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?2018Ingår i: Lessons of a lifetime, Oslo, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldres ensamhet - vems ansvar?2019Ingår i: Äldre i centrum, ISSN 1653-3585, nr 4, s. 4s. 44-47Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I en aktuell studie av artiklar om ensamhet i svensk press framträder personer, institutioner och organisationer som är ”icke-äldre” som ansvariga för att genomföra åtgärder för att motverka ensamhet.

  • 104.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Swane, Christine
    Ensomme gamles vaern, Denmark.
    Constructions of loneliness in Swedish and Danish daily-press2017Ingår i: 13th ESA Conference: Abstract book, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 105.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering av projektet Testmiljö Norrköping Etapp 1. 2013-20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande utvärdering har avsett att värdera de resultat som framkommit under första året för Testmiljö Norrköping. En viktig del av utvärderingen har utgjorts av att förstå och reflektera kring nyckelaktörers och deltagares resonemang kring sitt deltagande, sina upplevelser av och syn på projektet. I utvärderingens syfte ingick även att lyfta vilka mervärden och bieffekter som kommit fram under projektets första år.

    Vid genomförande av föreliggande utvärdering har sammanlagt 14 kvalitativa intervjuer genomförts. Nio av dessa intervjuer har varit med personer som är nyckelaktörer inom projektet. Fem intervjuer har utförts med personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Utöver de kvalitativa intervjuerna har en enkät delats ut till samtliga personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Enkätens svarsfrekvens var hög, då 45 av 54 tillfrågade besvarade enkäten.

    Utifrån utvärderingens resultat- och analysdel är vår bedömning att man inom projektet Testmiljö Norrköping uppnått det övergripande målet att under projektets första år etablera stadsdelarna Såpkullen och Vilbergen som testmiljöer för digitala tjänster och lösningar riktade till personer över 75 år. Denna bedömning motiveras av att man etablerat kontakter med intresserade företag som vill genomföra olika tester inom ramen för projektet samt att man arrangerat surfplatteutbildningar där sammanlagt 64 personer deltog. Genom att man lyckats nå ut till denna grupp av personer och koppla dem till testmiljön har man lagt en viktig grund för testmiljöns framtid. Vår bedömning är även att bredden i styrgruppen och det stora externa intresset för testmiljön innebär potentialer till att länka till andra aktiviteter, yrkesområden, organisationer och projekt.

    Vad gäller deltagarnas uppfattningar av och syn på utbildningen var de överlag nöjda med utbildningens uppläggning och innehåll. Övergången från att gå en surfplatteutbildning till att faktiskt använda en surfplatta i vardagen har visat sig vara komplex och varierande mellan informanterna. Utbildningen har bidragit till att deltagarna vågat pröva sig fram på surfplattan på egen hand. Att man genom utbildningen upplever sig vara delaktig i samhället och att man tack vare utbildningen upplever att man följer med i samhällsutveck-lingen, var något majoriteten av deltagarna tog upp i intervjuerna samt i enkätsvaren.

    Beträffande nyckelaktörernas perspektiv på projektets första år framgick att styrgruppens sammansättning uppfattades som relevant. Alla i styrgruppen upplevde projektets innehåll och mål som betydelsefulla utifrån den verksamhet man representerade.

    Under projektets första år har flera oväntade resultat och ändringar i inriktning uppkommit. Att kalkylera och ge utrymme för oväntade resultat är svårt då man på förhand inte kan veta vilka oväntade resultat och händelser som kan inträffa. Att synliggöra dessa förändringar kan bidra till en förståelse för hur komplex framväxten av projektet varit. Det kan även bidra till att identifiera oväntade hinder som kan vara tidskrävande att överkomma, men även till att belysa vilka positiva resultat och mervärden som kan komma ur det oväntade.

    Utvärderingen är författad av Axel Ågren, Catharina Nord och Elisabet Cedersund (alla verksamma vid NISAL, Linköpings universitet) på uppdrag av vård- och omsorgskontoret och PUFF-enheten, Norrköpings kommun. PUFF-enheten är en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom välfärdsområdet. Inom PUFF-enheten ingår Norrköpings, Söderköpings, Finspångs och Valdemarsviks kommun i samverkan.

  • 106.
    Östlund, Gunnel
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för vård och välfärd.
    Hensing, G
    Göteborg.
    Alexandersson, Kristina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Developing a typology of the 'duty to work', as experienced by lay persons with musculoskeletal disorders2002Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 11, nr 2, s. 150-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Musculoskeletal diagnoses account for the majority of cases of reduced work capacity. This article investigates lay persons' strategies in relation to work and musculoskeletal disorders. Twenty interviews were conducted and analysed using grounded theory. A typology of self-presentations was developed. The interviewees' self-presentations revealed a strong sense of a 'duty to work'. This sense of duty took four different forms, leading us to categorise persons expressing particular forms as workaholics, work manics, workhorses or relaxed workers. Relaxed workers seem to have the best prognosis for recovery as they had a confident self-agency and worked to fulfil their own needs rather than those of others. This was in contrast to work manics, with an uncertain self-agency and driven to work by others' needs. In conclusion, awareness of such linguistic forms as self-attributions and idiomatic phrases provides an opportunity to identify and talk about individual's self-agency and driving forces in the recovery process.

  • 107. Östlund, Gunnel
    et al.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Hensing, Gunnel
    Developing a typology of the 'duty to work', as experienced by lay persons with musculoskeletal disorders2002Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 11, nr 2, s. 150-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 108.
    Östlund, Gunnel
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för vård och välfärd.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för vård och välfärd.
    Hensing, Gunnel
    Göteborgs Universitet.
    Alexanderson, Kristina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    Domestic strain: A hindrance in rehabilitation?2004Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 18, nr 1, s. 49-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Long-term sick leave due to musculoskeletal disorders has increased, especially for women. The aim of this paper was to explore women's and men's descriptions of the private arena in relation to rehabilitation and sickness absence. This study is part of a larger project focusing on consequences of sick leave. Individual interviews were conducted in 1997 and 1998 with 20 women and men who had been long-term sick-listed in 1985 with musculo-skeletal diagnoses. The data were analysed using Grounded theory in combination with gender analysis, which involved separately comparing men's and women's statements in order to find similarities and differences. According to the interviewees, factors in the private arena were closely associated with the rehabilitation process. Women described themselves as being responsible for the domestic work while men more often 'helped out' when asked to do so. Women and men described similar strategies to facilitate domestic work. Three dimensions of domestic life were identified, comprising division of domestic work and division of responsibility for domestic life and the amount of socio-emotional support or isolation at home. Using these dimensions, a 'domestic strain model' was developed. Our study indicates that long-term sicklisted women experiencing domestic strain would rather stay at home than return to work. Domestic strain involves inequities in the division of work and responsibilities and a lack of socio-emotional support at home. However, the model of domestic strain needs further empirical testing.

123 101 - 108 av 108
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf