Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Fallberättelser om arbetslivsinriktad rehabilitering: En fokusgruppsstudie2013Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar en fokusgruppsstudie där personliga handläggare/FK-koordinatorer från Försäkringskassan och rehabiliteringssamordnare från landstingets vårdcentraler i blandade grupper berättade om lyckade och misslyckade fall av arbetslivsinriktad rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka vad dessa båda aktörsgrupper uppfattar som lyckade respektive misslyckade rehabiliteringsfall samt att studera eventuella skillnader mellan handläggarnas och samordnarnas uppfattningar och/eller berättelser.

    Sex fokusgrupper med 5-10 deltagare per grupp genomfördes i samband med lärandeseminarier på tre olika platser i Jönköpings län. Totalt medverkade 44 personer, varav hälften från Försäkringskassan och hälften från Landstinget. Samtalen i fokusgrupperna spelades in som digitala ljudfiler och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades enligt modeller för narrativ analys. Totalt identifierades 51 fallberättelser vilka studerades närmare utifrån om berättaren beskrev ärendet som en lyckosam eller misslyckad rehabilitering, vilken huvudaktör berättaren genom sin anställning representerade (FK eller LJ), grundläggande problematik i historien och vad berättaren lyfte fram som avgörande för att det specifika ärendet kunde räknas som lyckat eller misslyckat.

    Analysen av fallberättelserna visar på både samstämmighet och skillnader mellan FK-koordinatorernas och rehabiliteringssamordnarnas uppfattning om vad som utgör lyckade respektive misslyckade rehabiliteringsärenden. Vad som kategoriseras som lyckade och misslyckade eller problematiska rehabiliteringsfall tycks för båda aktörsgrupperna utgöra en kvalitativ beteckning som kan ses utifrån många olika perspektiv– ur den försäkrades/patientens eller den professionelles synvinkel.

    Generellt betonar båda aktörsgrupperna behovet av samverkan för att nå framgång i rehabiliteringsärenden. Ömsesidig kritik mot riktas mot sjukvården respektive Försäkringskassan som ”ansiktslösa” organisationer/myndigheter.

    De skillnader som framträder mellan respektive aktörsgrupps berättelser kan förstås utifrån skilda arbetsvillkor och därmed skillnader i känslan av utsatthet för kritik. Trots att samtalen i fokusgrupperna till en del präglades av det upparbetade samarbetet mellan FK-koordinatorer och rehabiliteringssamordnare – och att detta betonades som viktigt och avgörande i många fallberättelser – framstår de båda funktionerna främst som representanter för två olika aktörer med olika roller och ansvar i rehabiliteringsprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    "Jag känner så väl igen det som du berättar": Om delandet av erfarenheter vid sjukdom och lidande2004Ingår i: När människan möter medicinen: livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi, Stockholm: Carlsson , 2004, s. 113-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    Making sense of contested illness: Talk and narratives about chronic fatigue2003Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 104.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    Multiparty talk: Negotiating needs, capacities and experiences2009Ingår i: Seventh Interdisciplinary Conference on Communication, Medicine & Ethics / [ed] Srikant Sarangi, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 105.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    "Röster" i samtal om arbetsförmåga: Kommunikativa processer i avstämningsmöten2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 3, s. 275-287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på material från en studie om avstämningsmöten – ett institutionellt flerpartssamtal där Försäkringskassan, försäkrad och ytterligare minst en part t.ex. arbetsgivaren bedömer den enskildes arbetsförmåga. Utifrån begreppet ”röst” analyserades nio inspelade avstämningsmöten. Ett kommunikativt mönster framträdde med fyra olika röster: medicinens, arbetslivets, regelverkets och livsvärldens röst. Den mångröstade karaktären är sannolikt av stor vikt för att förstå komplexiteten, dynamiken och svårigheterna som hör ihop med dessa möten. Studien är gjord genom Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (RAR), Linköping.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    Talk about work capacity2009Ingår i: Seventh Interdisciplinary Conference on Communication, Medicine & Ethics / [ed] Srikant Sarangi, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 107.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    Tracing Contours of Contestation in Narratives about Chronic Fatigue Syndrome2008Ingår i: Contesting Illness: Processes and Practices, Toronto: University of Toronto Press , 2008, s. 123-141Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 108.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    "You have to ask a little": Troublesome storytelling about contested illness2008Ingår i: Health, Illness and Culture: Broken Narratives / [ed] Lars-Christer Hydén and Jens Brockmeier, London: Routledge , 2008, s. 131--153Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 109.
    Bülow, Pia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Linköpings universitet.
    Narratives and accounts in cross-institutional, multi-party talk about work capacity2013Ingår i: Social workers and users encounters: narrative and accounting practices / [ed] Isabella Paoletti, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 110.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Bülow, Per
    Region Jönköpings län.
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Care and living conditions for older people with severe mental illness in a Swedish municipality2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 111.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bülow, Per
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Department of Psychiatry, Ryhov County Hospital, Jönköping, Sweden.
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    The meaning of illness, times and spaces: Stories about severe mental illness from a life course perspective2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 112.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Blended voices and co-narration in lay– interprofessional talk about return-to-work2013Ingår i: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, ISSN 2040-3658, E-ISSN 2040-3666, Vol. 10, nr 3, s. 289-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the co-production of narratives based on an analysis of audio recordings from 12 statutory lay–interprofessional meetings involving clients and concerning rehabilitation for return-to-work. Using Bakhtin’s (1981) notion of voice in a similar vein to Mishler (1984), it is argued that a voice represents a specific normative order, displayed in the way of speaking. The premises of the approach taken is that citizens’ problems and needs are often presented as stories and that this particular type of meeting opens up the possibility for what Wertsch (1991) calls multi-voicedness. Three patterns of co-narrating the client’s story of illness and the process of rehabilitation were found. In the most frequently recurring form, there was one primary storyteller and another participant who joined in as a co-teller. Another pattern was that dyadic co-narrated episodes commonly drew on prior contacts between the two storytellers. A third salient feature was how storytelling episodes involved revoicing an absent expert – that is, the interactional move when a speaker makes use of someone else’s words, and what Bakhtin (1981) calls rhetorical double-voicedness. Due to the multi-voicedness character, co-narrated stories in lay–interprofessional meetings often represent two or more perspectives and are founded on the blending of voices.

  • 113.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Brukarens perspektiv och röst: Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund2011Ingår i: Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete / [ed] Lars Rönnmark, Borås: Högskolan i Borås , 2011, s. 79-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 114.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Ekberg, Kerstin
    Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering.
    Avstämningsmötet som mötesplats och metod för återgång i arbete - ur ett kommunikativt perspektiv2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultatet av en studie av avstämningsmöten som ett effektivt redskap i den en­skildes rehabilitering. Nio avstämningsmöten spelades in på ljud­band­spelare och följdes genom del­tag­ande observation. Varje möte har följts upp med intervjuer med samtliga mötes­deltagare. Studerade möten och efterföljande intervjuer har analyserats med frågeställningar uti­från avstämnings­mötets kommunikativa processer och deltagarnas upplevelse av mötet och dess betydelse.

    Analysen visar att de försäkrade har en relativt stor andel av det totala talutrymmet räknat i procent av det antalet ord som yttras under ett möte. Samtidigt visar efterintervjuerna att hälften av de försäkrade upplevde sig stå utanför händelsernas centrum under mötet. Detta uppfattades istället mest som en sak mellan andra deltagande parter såsom mellan Försäkrings­kassan och arbetsgivaren eller mellan Försäkringskassan och sjukvården. Det tycktes kräva ett relativt stort mått av initiativ från den försäkrade själv för ta aktiv del av mötet.

    Analysen av interaktionen vid inspelade avstämningsmöten visar att en stor del av mötena ut­veck­lade sig som en slags förhandling där olika ”myndighetsröster” utgick från ”sitt” perspektiv i arbetet med att rehabilitera den försäkrade tillbaka till arbete. Under förhandlingen i mer okomplicerade fall tenderade handläggarna från Försäkringskassan snabbt acceptera de hinder för att förkorta rehabiliteringsprocessen som arbetsgivaren, stödd av den försäkrade, presenterade. I mer komplicerade fall tycks sjukvården utgöra den främsta gränspostering som legitimerar vid vilken tidpunkt och i vilken ut­sträck­­ning arbetsåtergång är möjlig. I diskussioner omkring individens arbetsförmåga domi­nerade aspekter som fysisk arbetso­för­måga hos individen tillsammans med fysiska hinder på arbets­platsen. Andra aspekter av arbets­för­måga så som motivation, social förmåga, kompetens etc. diskuterades i ringa utsträckning om alls.

    Trots intentionen att avstämningsmöten ska bygga på samverkan mellan olika parter involv­erade i individens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess tycks det finnas en väsentlig poten­tial för för­bättring av samordningen mellan framför allt Försäkringskassan och sjukvården, men även mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. En annan möj­­lig­het till för­bättring som framträder är hur resultatet av SASSAM-kartläggningen prak­tiskt kommer till användning under mötet för att öppna för en diskussion omkring resurser snarare än hinder och om arbetsförmåga ur ett flerdimensionellt perspektiv. Generellt saknades diskussioner om den försäkrades arbetsförmåga i relation till arbeten på arbetsmarknaden i stort.

    Utifrån studiens resultat finns fog för fortsatt diskussion om avstämningsmötet ska vara den själv­klara metoden i alla sjukfall som överstiger en viss tidsgräns eller om det behövs en differentiering av såväl mötets upplägg och syfte som vilka som kommer ifråga för ett sådant möte. Mer varierande och målgruppsanpassade möten med en tydlig målsättning om samverkan och samarbete mellan medverkande parter skulle sannolikt öka mötets effektivitet och menings­fullhet. Färre avstämningsmöten skulle ge utrymme för större satsning på möten omkring försäkrade med svårare problematik. Det skulle vidare öka möjligheten för handläggare att specialisera sig också utifrån den problematik som gäller för olika grupper av försäkrade.

  • 115.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Nilsson, Gunilla
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Grön rehabilitering i praktiken: En kvalitativ studie av realiserandet och upplevelsen av en terapeutisk verksamhet i landstinget i Jönköpings län2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den studie som redovisas i denna rapport har genomförts av forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Rapporten utgör den kvalitativa delen av utvärderingen av projektverksamheten Grön rehab som landstinget på försök driver sedan årsskiftet 2012-2013. Studiens övergripande syfte var att studera hur grön rehabilitering realiseras i mötet mellan deltagare och natur, deltagare och personal, och mellan deltagarna, samt undersöka deltagarnas motiv och mål för sitt deltagande i Grön rehab, deras upplevelse av att delta och vilken betydelse de tillskriver att deltagandet har haft i deras rehabiliteringsprocess och för deras arbetsförmåga och hälsa.

    Verksamheter under namn som grön rehabilitering har växt fram ur teorier om sambanden mellan naturens egenskaper och dess betydelse för människans hälsa. Tre olika discipliner har lämnat viktigt bidrag till den vidare utvecklingen mot användning av natur och trädgård i behandlande sammanhang. Hit hör design- och landskapsteorier som formulerat vissa grundantaganden om den gröna miljöns utformning. Aktivitetsteorier, som utgår från att människan är en aktiv varelse med behov av aktivitet och rörelse, har bidragit med forskning om hur olika slags aktiviteter kan användas i terapeutiskt syfte. Slutligen har miljöpsykologin bidragit med kunskaper om hur och varför människan uppfattar gröna miljöer som lugnande och stress-lindrande.

    Grön rehab i Jönköpings län bedrivs som ett tidsbegränsat projekt med placering vid ett av landstingets naturbruksgymnasier. Det innebär att man delar på resurser som växthus och djurstallar. I projektet Grön rehab ingår arbetsterapeut (100 %), psykolog (50 %) samt trädgårdsmästare och djurinstruktör på 20 % vardera. De båda senare arbetar också på naturbruksgymnasiet där de har sin ordinarie anställning. Verksamheten är organiserad som en kurs där deltagarna kommer till Grön rehab tre timmar per dag, två dagar i veckan under tio veckor. Den övergripande organiseringen av Grön rehab innebar att Dag ett varje vecka hade fokus på gruppsamtalet och att dag två innehöll ett ”grönt” inslag. Som gröna aktiviteter räknades både sådana i trädgården/växthuset och sådana med djur. Grön rehab räknas som en behandlande insats och deltagarna kommer på läkarremiss från vårdcentraler och liknande.

    Den kvalitativa studien bygger på en serie individuella intervjuer med samtlig personal i projektet samt på individuella intervjuer med personer som deltagit i Grön rehab under hösten 2013. Totalt ingår 12 intervjuer med personal och 12 intervjuer med deltagare. Personalen intervjuades mellan två och fyra gånger per person under olika tidpunkter i två olika kurser. Deltagarna intervjuades mellan en och fyra månader efter kurstidens slut. Utöver intervjuer ingår i studien data från besök i de miljöer som ingår i Grön rehab. Dessa besök genomfördes utanför kurstid och med personal som guide. Som data räknas även projektbeskrivning och broschyren med rubriken ”Grön rehabilitering” som Landstinget i Jönköpings län har producerat och som distribueras via bland annat landstingets hemsida.

    Analysen av personalintervjuerna visar att skogspromenaden är den aktivitet som förekommer mest frekvent (i princip varje kursdag) och att gruppsamtalet av samtlig personal betraktas som den överordnade aktiviteten i Grön rehab. Gruppsamtalen förs primärt inne i ”Lillstugan” en gång varje vecka. De leds av psykolog och arbetsterapeut gemensamt. Genom att båda samtalsledarna medverkar i samtliga aktiviteter den kursdagen hände det att samtalet fortsatte eller flyttades till exempelvis skogen. Under skogspromenaderna eftersträvade personalen ett fokus på medveten närvaro (mindfulness). Påbjuden tystnad varvades med korta samtal och reflektioner omkring det som kunde erfaras med olika sinnen. Deltagarna uppmanades att känna på bark och mossa, notera lukten av regn, lyssna till vinden och att iaktta naturens växlingar över tid och i förhållande till olika väderlek, samt att gå långsamt. Andra ”gröna” aktiviteter som genomfördes i växthuset eller i trädgården, liksom aktiviteter med djur utgjorde en mindre del av verksamheten. Arrangemanget med en samtalsdag och en ”grön” dag per vecka, betyder att deltagarna var engagerade i trädgårdssysslor omkring en timme vid fem olika tillfällen, och att lika mycket tid lades på aktiviteter med djur. Deltagarna möttes för gruppsamtal vid totalt tio tillfällen. Dessa beskrevs oftast pågå i mer än en timme.

    Sammanfattningsvis framgår av studien att det behövs

    • en tydlig programförklaring med uttalat stöd i befintlig nationell och internationell forskning och med beskrivning av vad behandlingsinsatsen Grön rehab syftar till.

    • en diskussion om Grön rehab’s möjliga betydelse för olika målgrupper.

    • följeforskning kvantitativt och kvalitativt för att kunna bedöma värdet av behandlingsinsatsen Grön rehab på kort och lång sikt. Alternativt att under en två-årsperiod driva Grön rehab som ett forskningsprojekt.

    • handledning av erfaren trädgårdsterapeut som resurs i behandlings-verksamheten.

    • utvecklas en strategi för att hantera krockar med naturbruksgymnasiets verksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Seitl, Camilla
    Högskolan Väst.
    Bo, Rolander
    Futurum, Landstinget i Jönköpings län.
    PR-team som modell för samordnad rehabiliteringsutredning på vårdcentraler i Jönköpings län: Arbetsrapport2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar och diskuterar resultatet av en studie omkring en regionalt i Jönköpings län framtagen modell för rehabiliteringsutredning i primärvården – PR-team. Studien bygger på tre olika material och har genomförts som tre separata delstudier. Resultaten för delstudierna redovisas i rapporten var för sig.

    Den första delstudien bygger på material från ett register över samtliga patienter i primärvården i Jönköpings län som har en sjukskrivning som överstiger 28 dagar. Resultat från delstudien visar att en högre andel män genomgår PR-team vid privata vårdcentraler jämfört med kvinnor och att PR-teamutredningar vid offentliga vårdcentraler i en tredjedel av fallen genomfördes under de första 90 dagarna av sjukskrivningsperioden. Vidare noterades att psykisk ohälsa angavs oftare för kvinnor än för män samt att nästan dubbelt så många kvinnor som män avslutades mot arbete eller studier.

    Den andra delstudien bygger på observationer av genomförda möten i rehabiliteringsteamet där den sammanvägda bedömningen av rehabiliteringsutredningen diskuteras och dokument­eras. I delstudien ingår även intervjuer med mötesdeltagare i så kallade PR-teammöten. Resultatet visar att ett PR-teammöte utgörs av flera delar och att en relativt stor del av mötestiden handlar om hur dokumentationen ska ske och hur olika tolkningar ska göras för att kunna fylla i blanketten på ett korrekt sätt. Det märktes stor skillnad mellan teamen vilket sannolikt berodde på respektive teams vana att arbeta enligt modellen för PR-team samt möjligen en påverkan av att observeras och spelas in.

    Den tredje delstudien är en analys av dokumentationen från 177 rehabiliteringsutredningar. Analysen visar att dokumentationen utgör en textgenre som nästan helt saknar uttalade subjekt. Det gäller både patienten som texten handlar om och den/de personer som gör bedöm­ningen. I den tematiska analysen framstår smärtproblematik som den främsta anledningen till att en teamutredning genomförs. Tre fjärdedelar av utredningarna handlade om kvinnor. Lång sjukskrivningshistoria, låg utbildning och migrationshistoria framstod som särskilda sårbarhetsfaktorer där såväl att patientens framtidsbild som att teamets bedömning pekade mot ringa förutsättningar för återgång till arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Thunqvist Persson, Daniel
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Linköpings universitet.
    Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull: Familjestöd som professionell praktik2019Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 26, nr 1, s. 43-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 118.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Wilinska, Monika
    University of Stirling, Scotland, UK.
    Delaktighet i avstämningsmöten2014Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om de lagstadgade möten som kallas avstämningsmöten. Det är Försäkringskassan som kallar olika aktörer till dessa flerpartssamtal, för att utreda arbetsförmågan hos en sjukskriven person (här: försäkrad), och eventuella behov av rehabilitering för att denne ska kunna återgå till arbete. Syftet med det här redovisade forskningsprojektet var att studera den kommunikativa processen i sådana möten avseende främst de försäkrades delaktighet och upplevelse av mötet. Studien bygger på observationer av åtta avstämningsmöten som spelades in i sin helhet med ljud och bild, samt på intervjuer med samtliga medverkande efter mötets slut. Materialet har bearbetats kvantitativt med analys av talutrymmet mätt i antal ord och kvalitativt genom analys av det kommunikativa samspelet.

    Resultatet visar att de försäkrades delaktighet var relativt stor beaktat deras andel av talutrymmet. Detta fördelades dock inte jämnt över mötet, vilket analytiskt kunde delas upp i fem olika faser utifrån vilka slags frågor som behandlades och hur detta gick till. Bland de faser som identifierades, var de försäkrades andel av talutrymmet störst i den som handlade om att beskriva aktuellt hälsotillstånd och i fasen som kallats för bedömning av arbetsförmåga, evaluering och planering. Ett mönster som märktes var att de försäkrades talutrymme sjönk väsentligt när mötet involverade fler än fyra personer. Ingen av de försäkrade uppgav dock att någon part eller person deltog ”i onödan” och därmed hade kunnat undvaras. Tvärtom beskrev de sig nöjda med valet av deltagare. Förekomsten av flera aktörer tycktes för de försäkrade utgöra en garanti att deras ärende skulle behandlas omsorgsfullt och med omtanke.

    Som ett generellt mönster konstateras att de avstämningsmöten som ingår i studien tycktes främja och stödja ett aktivt deltagande av alla berörda parter inklusive den försäkrade. De försäkrade uppmuntrades att berätta ur sitt eget perspektiv. Detta var särskilt tydligt i de två faser där deras talutrymme var störst. Dessa två fynd hör sannolikt samman med att samtalssituationer som innebär att personer tilldelas, och kan göra anspråk på, en tydlig berättarroll nästan per automatik innebär ett större talutrymme jämfört med en dialog som bygger på frågor och svar. I beslutsprocessen (den femte fasen) var den försäkrades roll avsevärt mindre och i vissa fall minimal. I allmänhet tycktes besluten fattas om den försäkrade snarare än tillsammans med honom.

    Avstämningsmötet framstår med tydlighet som ett så kallat institutionellt möte. Enligt samhällsvetenskaplig forskning karaktäriseras ett sådant av en tydlig agenda och markerade institutionella roller. Den studerade mötestypen skiljer sig dock från många andra institutionella samtal genom att involvera aktörer från minst två olika fält på arenan för rehabilitering med inriktning mot arbete. Dessa aktörer är Försäkringskassan och sjukvården samt i flera fall arbetsgivaren. Konstellationen innebär att samtalet utgick från flera olika perspektiv under dessa möten. Den försäkrade tilltalades ofta ur ett livsvärldsperspektiv genom att få frågor ställda på ett vardagligt sätt och med utgångspunkt i personliga upplevelser, såsom: ”hur mår du”, ”hur känner du dig?”. I analysenmärks dock, att när däremot den försäkrade själv förde in ett sådant perspektiv i andra sammanhang än i förhållande till aktuell hälsa tenderade rehabiliteringsaktörerna glida undan och skifta till ett institutionellt perspektiv. Detta kan vara en förklaring till varför den försäkrade totalt sett använde sig i anmärkningsvärt liten utsträckning av ett livsvärldsperspektiv. En annan förklaring kan vara ovana och osäkerhet att mötas i ett tvärinstitutionellt sammanhang tillsammans med personer med vilka den försäkrade har en annan relation som t.ex. patient eller anställd. Som en konsekvens av framstår den försäkrades roll i avstämningsmötet såsom oklar.

    Den försäkrades perspektiv stärktes emellertid genom att ingå i allianser (alignment/aligning) med olika rehabiliteringsaktörer. När så hände var det genomgående den institutionella parten som tog det första initiativet, aldrig den försäkrade. Ett viktigt resultat är att samspelet i mötet på ett påtagligt sätt påverkas av hur framför allt rehabiliteringsaktörerna agerar visavi den försäkrade. Detta innebär att handläggaren från Försäkringskassan, i sin egenskap av mötesledare, spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning den försäkrade gesmöjlighet att bli delaktig. Detta förutsätter att FK-handläggare har goda kunskaper i samtalskonst såväl som i regelverk och samtalsmetoder. Samtidigt måste grundläggande förutsättningar för delaktighet diskuteras då det handlar om ett institutionellt möte och ett möte som ur den försäkrades synvinkel inte kan betecknas såsom helt frivilligt.

    De försäkrade uttryckte emellertid tillfredsställelse med sitt möte och beskrev en känsla av att ha varit mötets centralperson. De försäkrade betonade också arbete som något mycket viktigt för dem. I ett framtidsperspektiv föreställde de sig som friska och arbetande. För att nå dit ter sig avstämningsmötet som en praktiktisk och välmotiverad arena. Kombinationen arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassa öppnar vägen för en ingående och förutsättningslös dialog med den som är sjukskriven omkring den aktuella livssituationen. Varierande svar från de försäkrade angående behovet av information inför ett avstämningsmöte tyder dock på att det finns både skäl och möjlighet att utveckla sättet att informera och att modifiera informationsmaterial i förhållande till individens specifika situation och förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Delaktighet i avstämningsmöten
  • 119.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Wilinska, Monika
    University of Stirling.
    Supported User Participation: Alignment in Multiparty Cross-Institutional Conversations about Work Capacity2014Ingår i: Abstract book 20:th EUMASS congress: scientific knowledge and good practice in insurance medicine and social security / [ed] The Scientific Committee of EUMASS 20th Congress in Stockholm 2014, Wout De Boer, 2014, s. 59-60Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 120.
    Bülow, Pia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Hydén, Lars-Christer
    In dialogue with time: identity and illness in narratives about chronic fatigue2003Ingår i: Narrative Inquiry, ISSN 1387-6740, E-ISSN 1569-9935, Vol. 13, nr 1, s. 71-97Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When we are stricken with an illness or some other affliction, the temporal frameworks that we take for granted in our everyday lives are overturned. Thus suffering and illnesses raise questions associated with temporality: were the past events necessary and unavoidable, could anything else have happened, and what will happen next? In this article we will discuss two intertwined problems that have to do with the organization of time in narratives about illness: the interviewee’s attempt to create an interview narrative and the researcher’s need to create a temporal order and coherence in the interview material properly founded in research. With a foothold in the literary scholars Morson’s and Bernstein’s theories about shadows of time we base our argument on an analysis of narratives given in interviews by people affected by Chronic Fatigue Syndrome (CFS). The analysis shows various ways time can be used as a discursive tool to temporalize illness and suffering including temporalities that frequently go outside linear time perceptions by the use of “sideshadowings”. These various ways of temporalizing illness influence, for instance, factors like issues of responsibility and freedom of action. Findings like these indicate the importance of including the interviewees’ own temporalizations in the analysis of illness narratives in social science.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Bülow, Pia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Persson Thunqvist, Daniel
    Sandén, Inger
    Delaktighet i och genom samtal inom vård, omsorg och socialt arbete2012Ingår i: Delaktighetens praktik: Det professionella samtalets villkor och möjligheter / [ed] Pia Bülow, Daniel Persson Thunqvist & Inger Sandén, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2012, 1, s. 7-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 122.
    Bülow, Pia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Persson Thunqvist, DanielSandén, Inger
    Delaktighetens praktik: Det professionella samtalets villkor och möjligheter2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 123.
    Bülow, Pia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Sjökvist, Michael
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Rehabsamordnaren som länk i den samordnade rehabiliteringen: Uppföljning av arbetsmodell för vårdcentraler i Jönköpings län. Arbetsrapport2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Bülow, Pia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Thunqvist Persson, Daniel
    Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
    Cedersund, Elisabet
    Avdelningen Åldrande och social förändring, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.
    Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 125.
    Carlsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin.
    Magnusson, Anette
    Tompa, Andrea
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin.
    Bülow, Per
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Faresjö, Maria
    Psychological stress affects the numbers of circulating CD56+CD16+ and CD4+CD25+FoxP3+CD127- cells and induce an immune response towards type 1 diabetes-related autoantigens in young women2016Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Categories of otherness: on the use of discursive positioning and stories in social work research2013Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 3, nr 2, s. 130-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article has a focus on how discursive positioning is carried out during encounters between people in the daily routine of social work, and how a basis for “otherness” can be created through positioning during the social work encounters.  Social work practice includes discursive activity between social workers and clients, and the occurrence of stories is seen as a central element in this activity. Narratives have in earlier studies been described as tools used in social work practice, and parts of the narrative are often documented and compiled with the rest of the information gathered to serve as a basis for professionals’ actions. Theories relating to the narrative relayed during the encounter between social worker and client have evolved over the past few decades, and this development is also reflected in social work research. One key theme that has emerged in this research is the use of narratives to categorize the clients in the social services. Analyses carried out in recent years, however, have gradually become ever more refined, and show how people position themselves in relation to others on the basis of words such as “we” and “them”. This article gives an overview of this development in social work research with the use of empirical examples from social work practices in different fields of social services, from the encounters in social work offices, and assessment meetings in eldercare, and from team talk among professionals.

     

  • 127.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    On interaction and social pedagogy in elder care2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 128.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. elisabet.cedersund@liu.se.
    Socialpedagogik och socialgerontologi - hur kan de mötas?: Om äldre människor i ensamhet och gemenskap2013Ingår i: Gemenskaper: Socialpedagogiska perspektiv / [ed] Eriksson, Lisbeth, Nilsson, Gunilla, Svensson, Lars A, Göteborg: Daidalos, 2013, 1, s. 65-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 129. Cedersund, Elisabet
    et al.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Förändring och lärande i socialt arbete: Att utveckla metoder i socialt arbete med barn och familj samt inom äldreomsorgen via samarbete mellan organisationer2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De verksamheter som bedrivs inom socialt arbete är i ständigt i behov av utveckling och förändring. Samhället förändras och därmed villkoren för de människor som socialarbetare möter. Även de problem människor brottas med i sin vardag förändrar karaktär. Problemen tenderar i dag att vara mer komplexa och svårare att bemästra än tidigare.  De krav som ställs innebär ofta att flera huvudmän ska samverka för att framgångsrika lösningar ska åstadkommas. Detta medför att socialarbetare måste bygga upp stabila strukturer för samarbete även utanför den egna organisationen, vilket ställer krav på god förmåga till samverkan på interorganisatorisk nivå. De förändringar som sker inom socialt arbete innebär att socialarbetarna förvänts ta del i ett eget lärande som bör fortgå under hela yrkeskarriären. Det ”livslånga lärandet” blir principen för att socialarbetaren ska kunna ta del av de nya metoder och arbetssätt som successivt utvecklas inom området. I detta paper kommer jag att utgå från följande två FoU-projekt som bedrivits i Sverige under det senaste årtiondet: 1.  Ett projekt som rört utveckling av äldreomsorgens kultur- och fritidsaktiviteter riktade till äldre personer (Anbäcken, 2002); 2. Ett projekt som inriktats på utveckling av samtalsstöd för barn och föräldrar inom kommunal socialtjänst genomfört i samarbete med vuxenpsykiatrin (Cedersund, mfl. 2011).  

    Syftet med papret är att beskriva och analysera de två utvalda projekten avseende följande:

    Vilka har initierat de två projekten och vilka aktörer har varit drivande under projektets genomförande? Vilka strukturer för samarbete med aktörer utanför den egna organisationen (utanför äldreomsorgen, alternativt utanför den kommunala socialtjänstens familjeverksamhet) har byggts upp under genomförandet av projekten? Vilka nya kunskaper har socialarbetarna i respektive FoU-projekt förvärvat under projektens gång, samt vilka metoder har utvecklats? Hur har det sociala arbetet förändrats och utvecklats inom projekten?

    Material som använts för beskrivning och analys av de två projekten består av den rapportering som genomförts av respektive projekt (Anbäcken, 2002; Cedersund. Mfl, 2011). Dessutom finns dokument samt annan skriftlig dokumentation av aktiviteter som genomförts i projekten, bl.a. i form av anteckningar från möten och utskrifter av intervjuer med deltagare i projekten. De analyser som genomförts utgår dels från perspektiv där interorganisatoriskt samarbete (se Jaffee 2008) står i fokus, dels med inriktning på livslångt lärande och kunskapsformer (Ellström mfl, 1996; Gustavsson, 2000).

    Resultaten visar att båda projekten baseras på en utveckling av interorganisatoriskt samarbete. I projekt 1 med inriktning på kultur- och fritidsverksamhet inom äldreomsorgen har samarbete med personal i äldreomsorg i andra kommuner utvecklats, samt samarbete med kulturarbetare och med forskare växt fram. I projekt 2 om samtalsstöd för barn och föräldrar har ett nära samarbete mellan socialtjänsten och vuxenpsykiatrin etablerats. Även här har forskare deltagit i projektet för dokumentation, som ”bollplank” och via partnerskap.  I båda projekten har de professionella bidragit med utveckling av metoder i det egna arbetet, som innefattar utveckling av olika typer av kunnande. Nya perspektiv på socialt arbete har utvecklats, där socialarbetarens samarbete med andra aktörer fått en tydligare bas samt en större hållbarhet över tid.

  • 130.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Olaison, Anna
    Care management in practice: on the use of talk and text in gerontological social work2010Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, ISSN 1369-6866, Vol. 19, nr 3, s. 339-347Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This is a study of encounters between social workers and citizens in one welfare organisation, the municipal old age care system. The article sheds light on how older persons’ claims are dealt with in the processing of applications for home care, and how their needs of care are assessed. Twenty encounters between social workers and older persons were studied using discourse analysis. The findings show how discursive practices are part of the routine when older people’s applications for old age care are processed. The application handling follows an agenda-bound pattern that is visible in the encounters. In these standardized procedures, oral discourse is embedded in routines that also include the use of texts. However, within this institutional order, there is also an important element of negotiation between the parties. It is therefore claimed that this type of institutional encounters include a negotiated order which does not exist on its own, but has to be continuously achieved in the ongoing interaction.

  • 131.
    Cekaite, Asta
    et al.
    Child studies, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Bergnéhr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Department of Teacher Training, University of Borås, Borås, Sweden.
    Affectionate touch and care: embodied intimacy, compassion and control in early childhood education2018Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 26, nr 6, s. 940-955Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Relational care, interpersonal intimacy and emotional attunement are crucial for children's development and wellbeing in ECEC. The present study examines how they are enacted in a Swedish preschool (for 1-5-year-olds) through recurrent adult-child physical conduct, i.e. affectionate and affectionate-controlling touch. The data consist of 24 hours of video-recorded observations of everyday activities. The study shows that educators' Affectionate-Comforting touch was used for emotion regulation as compassionate response to children's distress; Amicable touch engaged children in spontaneous affection; and, Affectionate-Controlling touch was used to mildly control and direct the child's bodily conduct and participation in preschool activities, or to mitigate the educators' verbal disciplining. The study demonstrates the emotional complexity of ECEC enacted through the practices of haptic sociality. It supports the holistic policies arguing that embodied relational care should be integrated in ECEC, contrary to ideas that connect professionalism with emotional distance and lack of physical contact.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 132.
    Christensson, Lennart
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Björklund, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Åhnby, Ulla
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Henriksson, Marlene
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Joakimsson, Daga
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    Henning, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Attitudes of Different Professionals Toward the Well-being of Older Adults Living at Home2010Ingår i: Journal of Allied Health, ISSN 0090-7421, E-ISSN 1945-404X, Vol. 39, nr 4, s. 293-300Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: Negative attitudes in society toward working in eldercare constitute a challenge to educators and care providers. The purpose of this study was to explore, describe, and compare the attitudes of different professional groups toward factors that are important for the well-being of older adults.

    Methods: A randomized sample of 210 respondents that included registered nurses (RNs), registered occupational therapists (OTRs), personal benefit advisors (PBAs), and home help assistants (HHAs) was collected from social service agencies in 10 Swedish municipalities. A scale was developed in a six-step process to measure attitudes toward factors influencing elder wellbeing, and the final 22-item Likert-type scale was called the “Staff Attitudes toward the Well-being of Older Adults” scale.

    Results: Thirty-three percent of staff responded with positive attitudes <toward working with elders>, and the remaining were uncertain or negative. The attitudes of RNs, OTRs, and PBAs were significantly more positive than those of HHAs.

    Discussion: The scale is practical for use in different professional groups with the aim of exploring existing attitudes, identifying areas with a low degree of prevailing positive attitudes and differences between groups, and evaluating whether attitudes change after staff training.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 133.
    Connidis, Ingrid A.
    et al.
    Department of Sociology, Western University, London, Ontario, Canada.
    Borell, Klas
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Mid Sweden University.
    Ambivalence and Living Apart Together in Later Life: A Critical Research Proposal2017Ingår i: Journal of Marriage and Family, ISSN 0022-2445, E-ISSN 1741-3737, Vol. 79, nr 5, s. 1404-1418Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Most unattached older persons who would like an intimate partnership do not want to remarry or be in a marriage-like relationship. A growing trend is to live apart together (LAT) in an ongoing intimate relationship that does not include a common home. We address the debate about whether LAT constitutes a new form of intimate relationship in a critical assessment of research on LAT relationships that applies ambivalence and concepts from the life course perspective. We conclude that among older but not younger adults, LAT relationships are generally a stable alternative to living with a partner, negotiated in the context of current social institutions and arrangements. We propose research questions that address later life living apart together as an innovative alternative intimate relationship. We encourage comparative work on the unique challenges of later life living apart together, their implications for other family ties, and their connection to social and cultural arrangements.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 134.
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    et al.
    Högskolan Väst, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Lau, Malena
    Tengelin, Ellinor
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan Väst, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå.
    Normer som hinder för jämlik och rättighetsbaserad vård2015Ingår i: Jämlik vård: normmedvetna perspektiv / [ed] Dahlborg Lyckhage, Elisabeth, Lyckhage, Gunnar & Tengelin, Ellinor,, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, s. 37-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 135.
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    et al.
    Högskolan Väst, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Lyckhage, GunnarTengelin, EllinorHögskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan Väst, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå.
    Jämlik vård: normmedvetna perspektiv2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 136.
    Darcy, Laura
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Björk, Maria
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Granlund, Mats
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Enskär, Karin
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    ICF applications in health care for children with cancer in Sweden2017Ingår i: An emerging approach for education and care: Implementing a worldwide classification of functioning and disability / [ed] S. Castro & O. Palikara, London: Routledge, 2017, s. 178-186Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) and its version for children and youth, the ICF-CY, can contribute to the present knowledge on the lives of young children with cancer, with an international and interdisciplinary language. In this context, the term health can be seen as a multidimensional concept in which both illness and non-illness/well-being are dimensions that can be present at the same time, rather than two opposite concepts. Health is the result of a continuous process rather than something that one individual has; it is a resource for everyday life rather than the objective of living (WHO, 1986). The ICF was developed to classify different dimensions on individuals’ health as a unified standardised common language and framework, to be used across disciplines (WHO, 2007). It acknowledges that health and illness are complex concepts and promotes a biopsychosocial model of health, in which the context is as important as the individual and his/her needs. The view of health as functioning in everyday life can be operationalised using the ICF model of body structure, body function, activities and participation and environmental factors (Rosenbaum & Gorter, 2012).

  • 137.
    Egonsdotter, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bengtsson, Staffan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Israelsson, Magnus
    Mid Sweden University, Östersund, Sweden.
    Borell, Klas
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Child protection and cultural awareness: Simulation-based learning2018Ingår i: Journal of Ethnic & Cultural Diversity in Social Work, ISSN 1531-3204, E-ISSN 1531-3212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social work educators have long struggled with the challenge of finding appropriate strategies for fostering cultural awareness among their students. The purpose of this study is to illustrate how a computer-based simulation, SimChild, can be used in teaching about child protection to enhance cultural awareness among students and expand their insight into how personal biases can affect professional practice. In SimChild, individual students can assume the role of social worker and then collectively discuss the patterns emerging after their individual assessments have been aggregated. This study, based primarily on focus group data, reflects testing conducted at three Swedish universities.

  • 138.
    Egonsdotter, Gunilla
    et al.
    Mittuniversitet.
    Borell, Klas
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Datorbaserade simuleringar i samhällsvetenskaperna – SimChild i socionomutbildningen2014Ingår i: 14 röster kring samhällsstudier och didaktik / [ed] Hans Albin Larsson, Jönköping: Samhällsstudier & didaktik , 2014, s. 229-242Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 139.
    Ekman, Aimée
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Theorizing failure: explanations regarding weight regain among people with fat bodies2018Ingår i: Social Theory & Health, ISSN 1477-8211, E-ISSN 1477-822X, Vol. 16, nr 3, s. 272-291Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on interviews with Swedish men and women who live in fat bodies, this article articulates people’s own explanations of weight regain and failure to lose weight permanently. The aim is to give a glimpse into a system of explanations where eating is perceived as a way of handling other problems, fatness is considered as a symptom of something else, and where weight-reduction practices are seen as contributing to fatness. The participant’s theorizations of weight regain, here called theorizing failure, are characterized by two types of shift in focus: cause-shifting and problem-shifting. The first seeks to attribute fatness to causes outside the received view, focusing on behaviors and energy consumption. Cause-shifting means that overeating is seen as being caused by underlying problems. The second, problem-shifting, means that fatness is viewed as an effect of an underlying, ‘real’ problem, and defines fatness as a symptom, and weight-centered methods as part of the person’s weight problem. This article pinpoints shortcomings with the weight-centered approach and addresses alternative ways to think about why some people fail to lose weight permanently.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 140.
    Ekman, Aimée
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    Richt, Bengt
    Linköpings Universitet .
    Tonvikt på vikt tungt för de tyngsta2013Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, nr 38, s. 1679-1680Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 141.
    Ekman, Aimée
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Richt, Bengt
    Linköpings Universitet.
    Viktordningen – ett analytiskt perspektiv2013Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 50, nr 3-4, s. 223-245Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The weight order – an analytical perspective

    This article is an outline of a critically oriented and empirically grounded theory of the weight order, as a complement to theories of more widely recognized and studied ordering systems. We 1) expose the weight orders “absent presence” in humanistic and social science-oriented research treating overweight and fatness as a personal or social problem, 2) outline the contours and characteristics of this specific ordering system, and 3) suggest a set of sensitizing concepts for analysis of this ordering system. Two primary forms of activity, maintaining order and putting in order, are analysed. The first is making thin people into order and overweight people into disorder, and thus maintains order in the weight order. The other, putting in order, covers different activities supposed to make sure that people keep their bodies thin or try to become thin. These ordering activities meet resistance when overweight people stop dieting and/or define overweight as a personal choice and themselves as good enough, or even healthy and beautiful. We call these forms of resistance alternative weight-doings.  

  • 142.
    Ekström, Elin
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    From a place without speech: negotiations of othering among unaccompanied female minors in Sweden2019Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study presented in this thesis focuses on unaccompanied female minors and their experiences as newly arrived migrants in Sweden. As a group, unaccompanied female minors have until recently been rather invisible in both academic research and media. However, according to previous research on migration and integration, they risk being constructed as ‘others’ both due to their status as unaccompanied minors, being female and in relation to general perceptions of what it means to be Swedish.

    This study is based on qualitative interviews with 11 girls, 13 to 18 years old, who arrived in Sweden as unaccompanied minors in the period between 2014 and 2017. The interviews were conducted in two phases, with nine months to one year between the first and second phases. Whereas the focus in the first phase was on getting to know the participants, the second phase provided an opportunity to delve deeper into discussions on recurring themes from the first phase. The interviews were transcribed using a denaturalised approach and thematically analysed through an abductive process.

    The thesis explores the girls’ narratives of everyday experiences and interprets them through a theoretical framework of othering. Without losing sight of the social structures that situates the girls’ experiences, othering is approached as a reciprocal, three-dimensional relationship, focusing on knowledge, values and conduct towards the other.

    The findings indicate that the girls participating in this study were often seen through the normative perception of an already othered context, and as a consequence, their own voices and agency were disregarded. They were, metaphorically, put in places without speech. However, by engaging a critical perspective on their everyday interactions, the girls were also able to recognise and resist othering by keeping true to their own experiences. The thesis concludes that by exploring the margins between their comfort zones and new contexts the girls engage in an epistemic merging of different horizons, which can be understood as a slow but insistent process of moving out from the place without speech.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kappa
    Ladda ner (png)
    Omslag
  • 143.
    Ekström, Elin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Andersson, A.
    Börjesson, U.
    “Call me and ask if you want more information. I’ve got many stories youknow” –inhabited silence among unaccompanied female minorsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 144.
    Ekström, Elin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bülow, Pia H.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    'I don’t think you will understand me because really, I believe' – Unaccompanied female minors re-negotiating religion2019Ingår i: Qualitative Social Work, ISSN 1473-3250, E-ISSN 1741-3117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The role of religion in migration has been a contested subject in previous research and social work practice, with religion being considered both a bridge and a barrier to integration. When considering unaccompanied female minors, struggling to be recognised beyond the prevailing image of the victimised refugee girl, religion is sometimes seen as a force of oppression rather than a tool for integration. In this article, we focus on the embodied practices of young women?s lived religion in a context where such practices are constructed as otherness. Based on an interview study with 11 unaccompanied female minors, this article explores the identity negotiations that emerged when migrating from societies where religion plays an integral part in everyday life to a society with highly secular values. By using the concept of (oppositional) gaze, we explore how these young women negotiate their identities at a point where the normative, invisible gaze meets the embodied practices of lived religion. We demonstrate how these young women are themselves agents of their own faith, and we confirm previous research that points to religion as a support structure for unaccompanied minors; however, not without causing friction in their new society. The study shows how lived practices of religion and the development of an oppositional gaze can function as mutually reinforcing processes in identity negotiation. In social work, understanding the role of religion through lived practices might contribute to a more holistic approach when creating solutions for young people experiencing turbulent circumstances of arriving in a new country.

  • 145.
    Enell, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.
    Anpassningsstrategier och tolkningsföreträde: Ungas erfarenheter av att utredas på institution2018Ingår i: Kontrollerade unga: Tvångspraktiker på institution / [ed] S. Enell, S. Gruber & M. A. Vogel, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 143-166Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 146.
    Enell, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Young people in limbo: Perceptions of self-presentations when being assessed in secure accommodation2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Abstract
  • 147.
    Enell, Sofia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Att överskrida gränser för barnens bästa: Tidigt och förebyggande arbete i Växjö kommun2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidiga och förebyggande insatser för barn och föräldrar efterfrågas allt mer idag. Samverkan mellan verksamheter såsom socialtjänst, BVC, förskola och skola lyfts ofta fram som en nödvändighet för att förebygga ohälsa och socialproblematik. Men, kunskap om vilka faktorer som är betydelsefulla för att i samverkan förbättra barns livsvillkor är begränsad. I denna studie analyseras ett samverkansprojekt och vilka faktorer som framstår ha bidragit till eller försvårat det förebyggande arbetet. Det aktuella samverkansprojektet genomfördes i Braås, ett litet samhälle i Växjö kommun, mellan 2013–2015. Studien bygger på dokumentsanalys och intervjuer med de som ansvarade, genomförde eller deltog i projektet. I analysen har teorier om samverkan och begreppet gränsarbete använts. Gränsarbete handlar om hur professionella sätter upp gränser för vilket arbete som tillhör eller inte tillhör den egna professionsarenan.

    Studien visar att pedagoger i förskolan uppfattade att de fått ökad kompetens och ökad trygghet i att bemöta barn och föräldrar. Likaså har personal upplevt sig tryggare i att kontakta och göra anmälningar till socialtjänsten. Familjer har också av professionella i de olika verksamheterna blivit hänvisade till projektet och fått enskilt stöd. Studien visar också att projektet kunde få en avgörande betydelse för föräldrars livssituation både då som nu. De faktorer som identifierats bidra är att de ansvariga på förvaltningarna hade en gemensam samsyn och tog ett gemensamt ansvar. De projektanställdas förmåga att med barnens bästa för ögonen vara gränsöverskridare – att med stort engagemang skapa relationer och tillit och få tillgång till andras arenor – framstår varit centralt. Att arbetet gjordes i projektform kan också ses ha bidragit då det möjliggjort att existerande gränser kunnat utmanas. Utbildningssatsningar kan ha bidragit till ökad reflektion hos personal och större gemensam förståelse av barns behov.

    Till de försvårande och hindrande faktorerna hör bristande implementering i berördaverksamheter vilket väckte frågor och ett behov av att försvara gränser. Projektet påverkades också negativt av att personal i projektet och på chefsposter utanför projektet slutade. Personalomsättningens betydelse visar också att projektet var och förblev personberoende. Analysen av samverkansprojektet i Braås visar på vikten av att skapa en verksamhetdomän för tidiga och förebyggande insatser som vilar på flera stöttepelare – någon form av reglerande strukturer, gemensamt ansvar och uppdrag och samverkanskultur i såväl förvaltning som berörda verksamheter. För Växjös del framstår det som att arbetet främst vilat mot den normerande stöttepelaren – att skapa ett moraliskt tryck på verksamheter och personal att genom samverkan arbeta förebyggande. Skapandet av en verksamhetsdomän för tidiga och förebyggande insatser framstår därmed vara en fortsatt utmaning för Växjö kommun. För utvecklingen av en sådan domän finns flera lärdomar från Braåsprojektet – en samsyn från involverade förvaltningar som skapar ett gränsland för förebyggande arbete, att detta gränsland har autonomi i relation till andra verksamheter, lokal tillgänglighet och personal med förmåga att skapa relation och tillit. Fortsatt arbete bör inriktas på omgivande strukturer som skapar tillhörighet och långsiktighet i arbetet. Vår analys visar också påbehov av bättre villkor för samverkan och förebyggande arbete, något vi trorkan gynnas av följande:

    1. Ett lagstiftat gemensamt socialt uppdrag att förebygga ojämlika villkor för verksamheter som kommer i kontakt med barn. Ett sådant uppdrag bör innefatta att verksamheten ska (1) vara väl förtrogen med barnslevnadsförhållanden,(2) främja jämlikhet i levnadsvillkor och (3)samverka.

    2. Ökad kunskap om konsekvenserna för barn och föräldrar av förebyggande arbete. Det är särskilt angeläget att föräldrar och barn får dela med sig av erfarenheter och att studier inriktas på att undersöka vilken betydelse förebyggande arbete och tidiga insatser kan få fördem.

    3. Att samverkan och förebyggande arbete ges förutsättningar för att lyckas. Det inbegriper tydlig ledning i alla nivåer, från högsta till lägsta, gemensamma utbildningar för personal i olika verksamheter, lokalt utarbetade samverkansuppdrag, öppna och icke-diskriminerande strukturer bortom myndighetsutövning och uthållighet. Växjö kommun har med sin uthållighet och vilja att förebygga ohälsa och sociala problem för barn goda förutsättningar för att utveckla enverksamhetsdomän för tidiga och förebyggande arbete. Fortsatt arbete bör inriktas på att göra detta uppdrag till ett delat samhällsansvar för professionella i berörda verksamheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 148.
    Enell, Sofia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.
    Gruber, SabineLinköpings universitet, Linköping, Sverige.Vogel, Maria A.Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Kontrollerade unga: Tvångspraktiker på institution2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förlagets beskrivning:

    Låsta institutioner, tvångsvård, kriminalitet, missbruk, ungdomar på rymmen. Orden skapar bilder och väcker debatt – hur ska ungdomar som utsätter sig själva och andra för fara hanteras? I denna antologi går författarna bortom förenklade föreställningar om farliga ungdomar och hårdare tag till en mer sammansatt förståelse av tillvaron innanför institutionernas väggar. Det är en tillvaro som präglas av kontroll och säkerhetsarrangemang. Låsta dörrar och personal som bär synliga larmanordningar signalerar hur tvångspraktiker är möjliga och oavbrutet tillgängliga. Det blir samtidigt en tillvaro som producerar kontrollerade unga som anpassar sitt beteende, sina rörelser och hur de framställer sig själva för att återfå något av den kontroll de genom inlåsningen förlorat.

    Bokens olika bidrag öppnar för kontrasterande perspektiv på den låsta institutionsvården. I huvudsak står de svenska särskilda ungdomshemmen i fokus men de speglas även mot sina motsvarigheter i andra nordiska länder.

    Kontrollerade unga vänder sig till studenter och praktiskt verksamma inom socialt arbete och andra närliggande ämnen.Boken är också av intresse för politiker och beslutsfattare med koppling till den sociala ungdomsvården.

  • 149.
    Enell, Sofia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.
    Gruber, Sabine
    Linköpings universitet, Linköping, Sverige.
    Vogel, Maria A.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Tvångspraktiker på institution – teoretisk och historisk inramning2018Ingår i: Kontrollerade unga: Tvångspraktiker på institution / [ed] S. Enell, S. Gruber & M. A. Vogel, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 19-36Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 150.
    Enell, Sofia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.
    Gruber, Sabine
    Linköpings universitet, Linköping, Sverige.
    Vogel, Maria A.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Tvångspraktiker på institution – summering och avslutande reflektioner2018Ingår i: Kontrollerade unga: Tvångspraktiker på institution / [ed] S. Enell, S. Gruber & M. A. Vogel, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 285-292Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 101 - 150 av 394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf