This study deals with the distinct difference in media attention the earthquake-disaster in Haiti and the flood-disaster in Pakistan got in 2010. There may be many reasons to this divergence, but this study focuses on how news articles can create compassion.

   This study, with its critical perspective, examines how two daily papers in Sweden portray the suffering of the victims of the catastrophes in Haiti and Pakistan, and create compassion for them. Furthermore it asks the question who benefits from the newspaper’s description of human suffering in the third world.

   The result shows that the manner of which Swedish daily newspapers report from the catastrophe in Haiti creates an emotional involvement, which most likely leads to compassion. Furthermore it shows potential to lead the readers to identify with the suffering people in Haiti.

   The Swedish daily newspapers report of the catastrophe in Pakistan on the other hand, does not involve the reader on an emotional level, but gives them the role of a spectator. However the result also indicates that the distance between the victim and the reader is reducing. In that remark the report have potential to create compassion for the victims in Pakistan, although it is more likely that this does not occur.

   In conclusion the study shows that the Swedish daily newspapers report of the catastrophes in Haiti and Pakistan is embedded in an ideology, which reproduces a global hierarchy of suffering by reproducing the construction of an Us and Them. In addition this study reveals a social conception of the West as more worthy compassion than the third world, and therefore the Swedish daily newspapers report of the catastrophes reproduces the West’s dominance and power in the society.

Sammanfattning

Syftet med studien är att belysa vad kognitivt stöd kan innebära för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag har i min undersökning valt att göra en kvalitativ intervjustudie, med två arbetsterapeuter och två specialpedagoger. Arbetet har ett vuxenperspektiv där avsikten med urvalet av informanter var att jag ville redogöra för olika yrkesprofessioner sätt att se på området kognition och på min målgrupp, barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag utgick ifrån en och samma frågeguide till alla tre intervjuerna. Resultatet visar att samtliga informanter tycker att kognitionsområdet är enormt stort. Det är heller inte lätt att särskilja begreppen kognitivt stöd och kognitiva hjälpmedel. Många gånger används det också andra benämningar för samma hjälpmedel exempelvis kommunikationshjälpmedel och AKK stöd. Min studie visar också för att en elev inte ska känna sig exkluderad och för att ett kognitivt stöd ska leda till ett positivt användande är det en fördel om stödet introduceras i tidig ålder. Det är också en fördel om fler kan använda samma hjälpmedel, exempel på ett sådant hjälpmedel är hörlurar för direktkommunikation. I studien framgår det att enklare kognitiva hjälpmedel som ett bildschema kan man efter att fått in en rutin hos användaren så småningom plocka bort. Min studie visar att kognitivt stöd även är betydelsefullt för äldre barn och ungdomar men här anses tekniska hjälpmedel ha större betydelse. Klockor för påminnelse är exempel på kognitiva hjälpmedel som ungdomarna kan programmera själva. Vid introducerandet av ett nytt hjälpmedel tycker specialpedagogerna att det är betydelsefullt att skapa mening hos användaren. Ser individen ingen mening kommer stödet troligtvis inte att användas. Arbetsterapeuten i Primärvården ser användandet av hjälpmedel som en möjlighet till självständighet och en ökad delaktighet i samhället. 

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.

    Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?

    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.

    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt. Samspel och kommunikation är dock av stor betydelse för pedagogernas syn på etiska värden och normer samt hur barn lär dessa.

   Speciella pedagogiska arbetsmetoder i barns lärande av etiska värden och normer förekom i två av förskolorna men användes inte alltid, de fanns dock med i deras förhållningssätt. I arbetet med barns lärande av etiska värden och normer delas läroplanen upp i mindre delar för att konkretiseras och göra barns lärande av värden och normer meningsfullt. Detta var den arbetsmetod alla var överens om.

Syftet med uppsatsen har varit att studera framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen. Forskningsläget uppvisar ett resultat där katolska kyrkan under många århundraden var en marginell och misstrodd kyrka, och att en tydlig antikatolsk propaganda spreds från olika delar av samhället. Under 1800 och 1900-talet utvecklades begreppet nationalkyrka, en företeelse som kom att knyta starka band mellan luthersk kristendom ochsvensk nationalitet.

I undersökningen har 3 dagstidningar och en veckotidning studerats vid åren 1928, 29 samt 1933, 34. Resultatet och efterföljande analys har i fallet med 1929 års artiklar och innehåll visat att katolska kyrkans och påvens relation till Mussolini tenderar att ge en reaktion av en fascismens hantlangare, men att material av dess motsats även förekommer. Liknande uttryck och resultat går också att se i år 1933 och 34 års relation mellan katolska kyrkan och Hitler då uppgörelsen mellan påven och Hitler skapar reaktioner och skarp kritik, men också bilden av en kyrka i opposition mot den i Tyskland expanderande nationalsocialismen.

Framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen, har visat sig starkt tendera påståendet om att vara en främmande religion. Resultatet av undersökningen och resultatet från forskningsläget, visar att katolska kyrkan och allt förknippat med den har ansetts som ett främmande inslag under en stor del av Sveriges historia.

Time for a Paradigmatic Shift in Literature Didactics?

An increasing number of literary scholars are involved in the didactic education of university students studying to become teachers. In this article I discuss the difficulties and possibilities of the task in a changing media landscape where reading fiction seems to be losing popularity. I argue that the paradigm in literature didactics has hitherto been rather one-sided, dominated by reader response-theory and pedagogy based on the high valuation of individual experience, but neglecting the learning of literary skills and strategies. However, several researchers have pointed to the fact that Swedish pupils seem to interpret texts in rather subjective ways, in a kind of private readings. They have difficulties in understanding fictional texts, especially when the aesthetic forms are unfamiliar.

The study of literature didactics cannot be restricted to the reader response-paradigm, but must make use of other perspectives in literary theory. In my opinion, the future teachers have to provide a widening of their pupils’ horizons. They must read a great variety of literature together, talk and write about it, and discuss relevant interpretations. Teachers cannot neglect teaching aesthetics, and they must, beginning in the early years of schooling, explain to their pupils the value of literary reading. Learning literary strategies is important for anyone, but especially for low performing readers. I argue that literature has a potential for increasing the sense of individual freedom and cultivating one’s mind, but also that literary studies can provide argumentative skills and raise a critical consciousness. In the visual and interactive culture of our days, the study of literature can be an alternative opportunity where slowness and critical reflection is honoured.

This article highlights ordinary young citizens’ understanding of democracy. In a system based on rule of the people, it is surprising how little attention scholars have paid to common-sense views of democracy. The article is based on focusgroup interviews with young Swedes. Their views of democracy are analyzed in the context of democratic theory. The results show that there is massive support among the youths for the democratic idea, that they see elite democracy as as self-evident form of democracy and that they consider democracy to be a problematic good, emphasizing their doubts about human capacity, limited ruling opportunities and problems around inequality and risky principles. References to research on Swedish education show that the conceptualizations in several respects reflect how democracy and citizenship are framed in Swedish schools. It is suggested that the results of the study can influence both the form and contentof civic education.

Evaluating the quality of employment and care policy in relation to gender equality is important given the continuing inequalities between men and women in paid and unpaid work. However, assessment raises dilemmas: quality according to what criteria; quality for whom; and quality of what? It is proposed here that good quality means transformation in gender relations towards an equal distribution of paid and unpaid work, equal pay and de-segregation; that sensitivity to differences between women is required, but not the adoption of different quality standards; and that working towards the goal of transformation demands consideration of several interconnected policy arenas. Assessing quality is difficult; but it is possible - and it is crucial to achieving gender equality.

Sedan kalla krigets slut kan man tala om en internationell trend att göra upp med det förflutna. Det är lätt att sympatisera med sådana initiativ. Sanningskommissioner kan ge röst åt grupper som tidigare tystats. Offentliga ursäkter innebär ett erkännande av deras erfarenheter, och ekonomisk ersättning signalerar att det finns allvar bakom orden. Samtidigt väcker upprättelseprocesser en mängd frågor. Viljan att utifrån dagens värderingar ta avstånd från missförhållanden i det förflutna verkar bygga på en åtskillnad mellan den mörka historien och vår upplysta samtid. Går det verkligen att dra en sådan gräns? Och när vi ska ta lärdom av historien, vad är det då vi lär oss? Det finns anledning att fundera över vilken historisk sanning som etableras i sådana processer.

Debattartikel om historiska sanningskommissioner, och historikers roll i förhållande till dessa utifrån den andra delrapporten från "Utredningen om vanvård i den sociala barnavården".

Denna studie fokuserar på ett av skolans återkommande problem, nämligen mobbning. Studiens syfte är att undersöka förutsättningar för att förebygga mobbning bland flickor respektive pojkar. Frågeställningen är vad eleverna anser är mobbning, om det var någon skillnad mellan flickor och pojkar och utifrån det undersöka förutsättningar för det förebyggande arbetet. Resultatet är från en kvantitativ studie där en enkät utformades och delades ut till tre klasser i årskurs 4-6.

Resultatet av enkäten visade att elever, både flickor och pojkar, i stort sett har samma åsikter om mobbning. Den skillnad som fanns var när det gällde mobbning i form av utfrysning.  Jag relaterade resultatet från enkäten till tidigare forskning och diskuterade olika möjligheter för personal, elever och vårdnadshavare att tillsammans förebygga mobbning.

Nyckelord: mobbning, maktrelation, förebyggande.

Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas. I enkätundersökningen deltog sju av Örebro läns kommuner och intervjuerna genomfördes med tre av dessa som har regionalgeografisk skillnad.

En turistattraktion bör vara en unik och lättillgänglig aktivitet som stimulerar till besök och resulterar i tillfredställda turister. Attraktionen kan ha karaktär av kultur, natur eller nöje. Det är viktigt att varugöra attraktionen för att nå ut till turister och det finns många olika marknadsföringsmetoder inom placemarketing. De populäraste i Örebro län är samarbete, turistbroschyrer och marknadsföring genom Internet. Det är viktigt att arbeta med en hållbar turismutveckling utifrån det ekologiska, ekonomiska och sociala perspektivet för att skapa en långsiktig lönsam näring.

This study deals with a research on what the opening sounds in movies tell us about the story that we are about to follow. The purpose is to examine if and how the sound in the first five minutes of the movie contribute in giving information about the film’s genre. The theoretical base includes both genre theory and Michel Chion’s theory on film sound. Six different movies representing different genres, countries and year of production are analyzed in an audiovisual way.

The result shows that the sound in the opening sequence could describe the genre which the movie belongs to, but it doesn’t always work like this. The analysis also shows examples on movies where the sound in the beginning of the movie focus on other things, like describing place or ethnicity. In some of the movies, especially the ones that represent adventure and action, you can hear the genre very clearly. In others, for example the comedy, there is a bit harder to decide if the sound alone could tell us about which genre the movie belongs to, and if the sound is typical for that specific genre or if it could be about almost everything. Furthermore, in some movies it was quite clear that the sound concentrates on describing something else instead, for example the place where the story is set.

Aktuell forskning kring den matematikundervisning som bedrivs i dagens gymnasieskola visar på stora brister och ett behov av förändring (Skolinspektionen 2010). Ett problem som påtalas starkt är den läroboksbaserade mekaniska räkning som forskningen visar att undervisningen i matematik i huvudsak består av (Johansson 2006, Kling Sackerud 2009, Lundin 2008). Enligt forskningen skulle elever därigenom missa att reflektera över vad de gör och koppla det till verkligheten. Den här studien syftar därför till att undersöka några gymnasielärares synsätt gällande lärobokens roll i matematikundervisningen, på vilket sätt läroboken används, vad som avgör valet av bok samt vilka för- och nackdelar lärarna ser med läroböcker. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts. Fyra gymnasielärare i matematik med olika antal år i yrket har intervjuats. Resultatet visar att läroboken har en central plats i såväl planeringen som i genomförandet av undervisningen, även om omfattningen skiljer sig åt mellan lärarna. Läroboken visar sig vara ett stöd för lärarna, i första hand eftersom det finns många olika räkneuppgifter att använda. Valet av lärobok är inte heller något som bekymrar lärarna, utan de tar istället den bok som finns i bokhyllan. Fördelar som nämns med läroboken är att den skapar struktur och trygghet för eleverna samt hjälper lärarna att tolka kursplanen. Nackdelarna är att eleverna kan få för sig att boken är kursen och att de inte lär sig tänka matematiskt. Resultatet stämmer å ena sidan väl överens med forskningen angående lärobokens roll. Å andra sida nämner lärarna fler fördelar med att använda lärobok än vad forskningen gör.

Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå skolans mål. Som ett verktyg i den processen finns åtgärdsprogram, där åtgärder och resultat skall synliggöras. Elever och föräldrars delaktighet i arbetet är en förutsättning för framgång. Hur ser elever på sin delaktighet i arbetet med svårigheter?

I vårt arbete har det varit viktigt att föra fram elevernas röster om sina uppfattningar. Vi har ambitionen att upptäcka och förstå elevernas egna perspektiv och att utifrån undersökningens resultat beskriva en elevdiskurs.

Undersökningen är en semistrukturerad intervju med elever på gymnasiet om deras erfarenheter och uppfattningar av hur arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd utformades i grundskolan. Vilka bilder ger oss eleverna? Vad väljer de att berätta om och hur gestaltar de sina skolerfarenheter? I vår studie har fem elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd fått komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Vissa teman återkommer i flera intervjuer. Det är teman som berör initiativ och förståelse, att bli tagen på allvar, vikten av föräldrars stöd och att få den hjälp man behöver.

Resultatet av vår undersökning visar att eleverna uppfattar tiden i skolan innan stödinsatserna sattes in som besvärlig och problematisk. Mamman har haft en viktig roll i att utöva påtryckningar på skolan så att ett arbete med åtgärder startade. Tiden med särskilt stöd, i liten grupp, uppfattar eleverna som tillfredsställande och de uppger att de inte skulle klarat av att nå skolans mål utan detta stöd. Vår undersöknings resultat, en elevdiskurs där eleverna beskriver hur de uppfattar sig delaktiga och engagerade i sin skolsituation medan de saknar pedagogernas delaktighet i form av engagemang och ansvar i elevernas problematik. Elevdiskursen visar oss på nya pedagogiska möjligheter och intressant fortsatt forskning.