Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 4766
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Omotiverade undantag för sjöfolk ska utmönstras ur EU:s arbetsrättsdirektiv2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Är det verkligen motiverat att EU:s arbetsrättsliga direktiv innehåller så många undantag för sjöfolk? Nej knappast, menar Europeiska kommissionen som i oktober inledde ett samråd med arbetsmarknadens parter om en översyn av dessa undantag. Kommissionen konstaterar i sitt samrådsmeddelande att det finns olika typer av undantag för sjöfolk i direktiven:

  • 102.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Oorganiserade ger upp talan om återbetalning av granskningsarvoden2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Advokat Jan Södergren, som företrädde Evaldsson m.fl. i Europadomstolen, aviserade att andra oorganiserade byggnadsarbetare skulle väcka grupptalan för att få ersättning för granskningsarvoden som de hade betalat genom åren. Det står nu klart att detta inte blir av.

  • 103.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Parlamentet förespråkar revision av utstationeringsdirektivet2008Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns både kryphål och inkonsekvenser i den nuvarande gemenskapslagstiftningen som kan ha öppnat för tolkningar av utstationeringsdirektivet som inte avsågs när gemenskapens lagstiftare försökte skapa en god jämvikt mellan friheten att tillhandahålla tjänster och skyddet för arbetstagarnas rättigheter. Det skriver Europaparlamentet i en resolution med anledning av EG- domstolens domar i målen Laval, Viking Line och Rüffert. Slutsatsen är att man bör överväga att se över utstationeringsdirektivet (96/71).

  • 104.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Parlamentet stoppade kohandel om arbetstider och bemanningsarbete2008Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag antogs snabbare än väntat den 22 oktober. Det blev möjligt genom att Europaparlamentet accepterade ministerrådets gemensamma ståndpunkt utan en endaste ändring. Därmed visade parlamentet att det faktiskt kan ha ett stort inflytande i lagstiftningsarbetet.

  • 105.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Parterna slöt europeiskt avtal för att genomföra ILO-konventionen om arbete till sjöss2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett steg på vägen mot bättre arbets- och anställningsvillkor för sjöfolk togs den 5 november 2007 då Europeiska transportarbetarefederationen (ETF) och Europeiska Redareföreningen (ECSA) efter ett års förhandlingar slöt ett avtal om 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss.

  • 106.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Rautaruukki och Amica kan ha kringgått lagen, enligt generaladvokat2008Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 3Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det kan strida mot företagsöverlåtelsedirektivet (2001/23) att göra som Rautaruukki OY och Amica Ravintolat OY gjorde när det förra överlät driften av sin personalmatsal till det senare dagen efter att kollektivavtalet för metallindustrin hade löpt ut, så att Amica kunde tillämpa hotell- och restaurangavtalet i stället. Det menar generaladvokaten Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer i sitt förslag till dom i målet Juuri.

  • 107.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Regelförenkling och stärkt skydd för sjöfolk på kommissionens arbetsrättsliga agenda 20112010Inngår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4, s. 4-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I  slutet av 2011 ska Europeiska kommissionen lägga fram ett förslag till direktiv som ska säkra att utstationerade arbetstagare får de rättigheter de ska ha och förhindra att gällande regler om utstationering kringgås och missbrukas. Det framgår av kommissionens nyligen publicerade arbetsprogram för nästa år. Andra tänkbara initiativ är bl.a. en översyn av direktivet om arbetstagarinflytande i Europabolag (2001/86) och, på litet lägre sikt, ett lagförslag om pappa- och föräldraledighet. Och så ska sjöfolk få samma skydd som andra arbetstagare.

  • 108.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Regler om arbetstagarinflytande avgör intresset för att bilda SE-bolag2010Inngår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3008, nr 1, s. 2-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Antalet Europabolag (SEbolag) varierar kraftigt mellan olika medlemsländer och det beror främst på reglerna om arbetstagarinfl ytande, enligt en rapport från Europeiska kommissionen. Därför har den inlett ett öppet samråd för att ta reda på om regleringen ska ändras.

  • 109.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Regulating Temporary Agency Work: On the Interplay between EU-level, National Level and Different Industrial Relations Traditions2008Inngår i: EU Industrial Relations v. National Industrial Relations: Comparative and Interdisciplinary Perspectives, Kluwer Law International, The Netherlands , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    I kapitlet analyseras det komplicerade samspelet mellan nationell nivå och EU-nivå och mellan olika industrial relations-traditioner, under försöken att skapa en europeisk reglering av anställningsvillkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.

  • 110.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Resultat av grönboken: samordning, information och analys – men inga lagstiftningsinitiativ2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Några nya lagstiftningsinitiativ kommer Europeiska kommissionen inte att föreslå efter att ha analyserat de över 450 yttranden som kommit in över grönboken "En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar" (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 6). Det framgick när kommissionen informerade arbetsmarknadsministrarna om resultatet av det öppna samrådet om grönboken.

  • 111.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Risk för att EU:s standarisering av tjänster begränsar fackets roll2013Inngår i: Arbeidsliv i Norden, ISSN 0809-9456, nr 18 juniArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu ska gemensamma EU-standarder få fart på handeln med tjänster över gränserna. Bara det inte blir ett sätt att smygvägen införa EU-regler som strider mot medlemsstaternas arbetsrätt och kollektivavtal, framhåller de fackliga organisationerna och den svenska regeringen, som delar deras oro.

  • 112.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Sensationellt yttrande av generaladvokat: Visstidsdirektivet omfattar inte lön2007Inngår i: EU &arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Begreppet ”anställningsvillkor” i direktivet om visstidsarbete omfattar inte lön. Inget hindrar alltså att arbetstagare med visstidsanställning får lägre lön än de som är tillsvidareanställda. Denna synnerligen kontroversiella tolkning av direktiv 1999/70 framförs av generaladvokaten Poiares Maduro i ett förslag till dom.

  • 113.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    "Skydd av hälsa och säkerhet bör inte vara enda målet för nya arbetstidsregler"2010Inngår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 1, s. 4-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu börjar Europeiska kommissionen om från början med försöken att revidera arbetstidsdirektivet (2003/88) genom att inleda samråd med arbetsmarknadens parter. I stället för att koncentrera sig på de frågor som fi ck förhandlingarna att bryta samman 2009 (se EU & arbetsrätt nr 2/2009 sid 4) vill kommissionen göra en heltäckande översyn som bygger på en grundlig utvärdering av nuvarande direktiv.

  • 114.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Skärpt anmälningsplikt vid utstationering till Danmark2010Inngår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 2, s. 3-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den 1 juni 2010 skärptes anmälningsskyldigheten för utländska företag i Danmark. Inte bara de som utstationerar arbetstagare dit utan även självständiga företagare utan anställda som utför arbete i landet är nu tvungna att lämna upplysningar till det s.k. RUT-registret. Det är innebörden av de ändringar i den danska utstationeringslagen som Folketinget antog i maj efter förra årets överenskommelse mellan regeringen och oppositionspartierna (se EU & arbetsrätt 3-4/2009 sid 5).

  • 115.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Slopat krav på behörig företrädare i landet när tjänstedirektivet genomförs i Sverige2009Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 2, s. 3-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige måste enligt lagen om utländska filialer ha en föreståndare som bor i Sverige och ansvarar för verksamheten i landet. Men när Riksdagen i höst antar regeringens proposition om genomförande av tjänstedirektivet (tjenesteydelsesdirektivet) kommer det kravet att tas bort för näringsidkare från länder inom EU/EES. Med vem ska vi då förhandla? klagar de fackliga organisationerna som är mycket kritiska. Även ILO-kommittén ifrågasätter förslaget. Men Europeiska kommissionen har redan tagit det första steget mot ett fördragsbrottsförfarande för att få Sverige att ändra filiallagen.

  • 116.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Snart går sista ronden i Laval-målet: Svårt enas om utredningsdirektiv2008Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Effekterna av EG-domstolens förhandsavgörande i Laval-målet (C-341/05) hanteras nu i Sverige på två arenor.

    I Arbetsdomstolen (AD), som ska avgöra tvisten, ska förberedande förhandling hållas i mitten av maj 2008. Den 10 april antog regeringen direktiven till en utredning som ska överväga vilka lagändringar EG-domstolens dom föranleder.

  • 117.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Strid mellan Efta-domstolen och Högsta domstolen i Norge2013Inngår i: Arbeidsliv i Norden, ISSN 0809-9456, nr 6 novemberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Norges högsta domstol gjorde fel när den slog fast att företag som utstationerar arbetstagare till den norska varvsindustrin ska ersätta deras kostnader för resa, kost och logi. Det hävdar Efta-domstolens president i ett generalangrepp på Høyesterett, där han inte bara beskyller denna för att vara illojal mot EES-avtalet, utan också antyder att sista ordet inte är sagt ännu.

  • 118.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Strider otrygga nyanställningsavtal mot grundläggande rättigheter?2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Är de franska "nyanställningsavtalen" (contrat nouvelles embauches) förenliga med EU:s stadga om grundläggande rättigheter, ILO:s konvention (nr 158) om uppsägning och Europeiska sociala stadgan? Det undrar en fransk arbetsdomstol som ställt frågor till EG-domstolen.

  • 119.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Stridsåtgärder skyddas av EU-rätten men måste vara proportionerliga, skriver generaladvokater2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet som skyddas av EU-rätten. Den kan dock begränsas med hänsyn till den fria rörligheten, och fördragsartiklarna om etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster kan tillämpas i tvister mellan arbetsgivare och fackföreningar. Så långt var generaladvokaterna Poiares Maduro och Mengozzi eniga när de gav sina förslag till domar i Viking Line- respektive Laval-målet den 23 maj 2007.

  • 120.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Svensk utredning föreslår att upphandlare ska informera anbudsgivare om arbetsmiljökrav2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den som begär in anbud på utförandet av en tjänst ska i förfrågningsunderlaget beakta att de som ska utföra arbetet inte får utsättas för risker, och utforma det på ett sätt som ger entreprenören möjlighet att uppfylla sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen. Det föreslår den svenska utredningen om arbetsmiljölagen i sitt slutbetänkande som överlämnades den 13 juni 2007.

  • 121.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Sverige och Finland vill se över europabolagsdirektivet2008Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det är mycket angeläget att direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag (2001/86) revideras så att det säkerställer att arbetstagarinflytande kan aktualiseras även efter att bolaget har registrerats. Det skriver den svenska regeringen i samband med den översyn av direktivets tillämpning som kommissionen håller på att göra. Även den finska regeringen menar att direktivet behöver regler om vad som ska gälla om personalstyrkans storlek eller sammansättning ändras.

  • 122.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Sveriges Justitiekansler avslår begäran om skadestånd "Arbetsmiljökrav stred inte mot fria rörligheten för varor"2010Inngår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3, s. 3-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Arbetsmiljöverket bröt inte mot EU-rätten när den förbjöd marknadsföringen av en tysktillverkad rullställning, och svenska staten är följaktligen inte skyldig att betala skadestånd till tillverkaren. Det menar Sveriges Justitiekansler som drar en annan slutsats än länsrätten hade gjort.

  • 123.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    SVERIGES REGERING TILL EUROPEISKA KOMMISSIONEN:”Standarder för tjänster får inte påverka arbetsrätten”2013Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 2, s. 1-2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Standarder för tjänster ska enbart ställa krav på själva tjänsten, inte på tjänste-leverantörernas personalpolitik. Det menar den svenska regeringen som delar de fackliga organisationernas oro för att Europeiska kommissionens nya favoritidé ska bli ett sätt att införa regler på EU-nivå som strider mot arbetsrätt och kollektivavtal i medlemsländerna. Men kommissionen avfärdar invändningarna som irrelevanta.

  • 124.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Svårt enas i arbetstidsfrågor för parlamentet och ministerrådet2009Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, s. 1-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Europaparlamentet bör avslå Europeiska kommissionens förslag om att egenföretagare ska undantas fråndirektivet om arbetstidens förläggning vid vägtransporter (2002/15). Det föreslår parlamentets utskott för socialpolitik och sysselsättning. Samtidigt är det tveksamt om motsättningarna i förlikningsförhandlingarna mellan parlamentet och ministerrådet om det allmännaarbetstidsdirektivet (2003/88)går att överbrygga inom den tid som de har på sig.

  • 125.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
     The Age of innocence – and beyond2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 126.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    The Efta court clashes with Norway’s Supreme Court2013Inngår i: Nordic Labour Journal, ISSN 1504-9019, nr 7 novemberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Norway’s Supreme Court was wrong to rule that companies posting workers to the Norwegian shipbuilding industry must pay their travel, board and lodging expenses, argues the Efta Court’s President in a general attack on the Supreme Court. He accuses it of being disloyal to the EEA agreement and indicates the last word may still not been had.

  • 127.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The New Membmer States: Regulating a New Phenomenon2008Inngår i: Transnational Labour regulation: A Case Study of Temporary Agency Work, P.I.E. Peter Lang Brussels , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Efter att EU utvidgades 2004 har allt fler arbetstagare hyrts ut av bemanningsföretag från de nya medlemsstaterna till de gamla. Fram till dess var uthyrning av arbetskraft en relativt ny företeelse i de nya medlemsstaterna. Trots det hade hälften av dem särskild lagstiftning om arbete i bemanningsföretag, och den var i hög grad inspirerad av de förslag som diskuterades på EU-nivå.

  • 128.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Tribunalen korrigerade uttalanden om rätten till kollektiva förhandlingar2013Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 3, s. 7-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Personaldomstolen var väl inte riktigt medveten om innebörden av föreningsrätten och rätten till kollektiva förhandlingar enligt Europakonventionen och EU-stadgan, men den dömde ändå rätt. Ungefär så kan man nog sammanfatta den dom där Tribunalen i somras slutligt avgjorde hur stor pension den tidigare tjänstemannen i Europeiska centralbanken, Michael Heath, har rätt till. Fast den uttrycker sig mycket diplomatiskt.

  • 129.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Tyskt mål tvingar EU-domstolen ta ställning till förhandlingsrättens räckvidd2010Inngår i: EU och arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, nr 2, s. 1-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu kommer frågan om hur långt arbetsmarknadsparternas fria förhandlingsrätt sträcker sig att på allvar ställas på sin spets i EU-domstolen. Det är den högsta tyska arbetsdomstolen, Bundesarbeitsgericht, som har ställt en rad frågor om förhållandet mellan å ena sidan förbudet mot åldersdiskriminering, som återfinns i artikel 21 i EUs stadga om grundläggande rättigheter, och å den andra arbetsmarknadsparternas rätt att förhandla och ingå kollektivavtal, som garanteras i artikel 28. Inom Europafacket anses målet vara så principiellt viktigt att man överväger att be att få intervenera.

  • 130.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Vad är ”bestämmelser som rör ordre public”?: En kommentar till domen i målet C-319/06 Kommissionen mot Luxemburg2008Inngår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, Vol. 11, nr 4, s. 1059 – 1065-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan EG-domstolen i målen Laval och Rüffert dragit upp strikta gränser för vad medlemsstaterna får kräva av utländska företag enligt utstationeringsdirektivets huvudregel, riktas uppmärksamheten på vad som ligger i möjligheten att göra förbehåll för regler som rör ordre public. Med domen den 19 juni 2008 i målet C- 319/06, Kommissionen mot Luxemburg, hade EG-domstolen för första gången anledning att mer utförligt uttala sig om bestämmelsens innebörd – eller kanske snarare om vad den inte innebär.

  • 131.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Yttranden i massmedier om farlig fordonslyft var otillåtet hinder för varors fria rörlighet2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om en statstjänsteman framträder i massmedierna och påstår att en maskin som godkänts i ett annat medlemsland inte uppfyller kraven i maskindirektivet (98/37) kan staten bli skadeståndsskyldig, även om tjänstemannen uttalat sig som privatperson. Att han har rätt i sak spelar ingen roll. Det blev EG-domstolens budskap i det mål där ett italienskt företag kräver finska staten och ingenjören Tarmo Lehtinen på skadestånd för att ha hindrat den fria rörligheten för varor (se EU & arbetsrätt nr 4/2005 sid 7). Formellt rör domen inte yttrandefriheten, men indirekt lär den få konsekvenser för vad statstjänstemän vågar säga i fortsättningen.

  • 132.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Ännu ett klargörande från EuropadomstolenStridsrätten del av föreningsfriheten2009Inngår i: EU och arbetsrätt. Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3008, nr 2, s. 4-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Även rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är en del av föreningsfriheten enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Det tycks nu stå klart sedan Europadomstolen i Strasbourg i målet Enerji Yapi-Yol Sen, byggt vidare på sin nya praxis i målet Demir and Baykara (se EU & arbetsrätt nr 4/2008 sid 1).

  • 133.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Även Østre landsret dömde förtroendemän för insiderbrott2008Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Också Østre landsret anser att de två fackliga företrädare som röjde känslig information som den ene fått i egenskap av arbetstagarledamot i en bolagsstyrelse bröt mot den danska insiderlagen. Domen andas trots det betydligt större förståelse för det fackliga uppdraget än domen i underinstansen (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 3). De båda männen, Knud Grøngaard och Allan Bang, har nu ansökt om prövningstillstånd i Højesteret.

  • 134.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Åtgärder mot "falska egenföretagare" hindrade etableringsfriheten2009Inngår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, s. 5-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    De regler som ska hindra "falska egenföretagare" från att ta sig in på arbetsmarknaden i Österrike strider mot fördragets artikel 43 om etableringsfrihet. Det säger EG-domstolen i en dom från slutet av förra året. Domen belyser vilka möjligheter medlemsstater har att begränsa etableringsfriheten med hänvisning till allmän ordning.

  • 135.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Åtta förslag för den sociala dimensionen2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Anmälan av Brian Bercusson (red): Manifesto for a Social Constitution 8 options for the European Union, ETUI-REHS aisbl, 2007, 133 sid, ISBN: 978-2-87452089- 1

  • 136.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bruun, Niklas
    Denmark, Finland and Sweden: Temporary Agency Work Integrated in the Collective Bargaining System2008Inngår i: Transnational Labour Regulation: A Case Study of Temporary Agency Work, P.I.E. Peter Lang, Brussels , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Författarna beskriver hur arbete i bemanningsföretag regleras i Danmark, Finland och Sverige, för att visa att anställningsvillkoren för uthyrda arbetstagare kan regleras framgångsrikt genom kollektivavtal, även där det saknas lagreglering på området. En förutsättning är dock att det finns ett starkt kollektivavtalssystem som täcker den "traditionella" arbetsmarknaden.

  • 137.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bruun, Niklas
    Kan kollektivavtalen förbli nationella?2008Inngår i: Vems ordning och reda?: Framtidens kollektivavtal och fackliga samarbete Agoras årsbok 2007, Agora, Stockholm , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den fria rörligheten för tjänster och kapital medför en press på de nationella kollektivavtalen. Frågan blir då om man kan hålla fast vid kollektivavtal som inte gäller längre än till nationsgränsen. I kapitlet analyserar författarna tendenser och faktiska och rättsliga förhållanden som påverkar möjligheten att göra kollektivavtalen gränsöverskridande.

  • 138.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Bruun, Niklas
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Kära vänner på Konkurrensverket: Öppet brev om utstationeringsdirektivet2011Inngår i: Lag & Avtal, ISSN 0349-7143, nr 11, s. 38-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 139.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Bruun, Niklas
    Voivatko työehtosopimukset pysyä vain kansallisina?2008Inngår i: In Memoriam Antti Suviranta, Yliopistopaino, Helsinki , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Den fria rörligheten för tjänster och kapital medför en press på de nationella kollektivavtalen. Frågan blir då om man kan fortsätta hålla fast vid kollektivavtal som inte gäller längre än till nationsgränsen. Författarna analyserar tendenser och faktiska och rättsliga förhållanden som påverkar möjligheterna att göra kollektivavtalen gränsöverskridande.

  • 140.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ericson, Bo
    Holmgren, Mats
    I lagens anda: En handbok i arbetsmiljörätt2008Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boken vänder sig til chefer, skyddsombud och andra som vill börja sätta sig in i arbetsmiljörätten. Den beskriver arbetsmiljörätten från den enskilda arbetsplatsens utgångspunkt, och tyndpunkten ligger på det förebyggande arbetet inne i företaget. I denna upplaga är lagändringar t.o.m. årsskiftet 2007/2008 införda.

  • 141.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lundblad, Pernilla
    Kommissionen klagar på Sveriges sätt att införliva direktivet mot etnisk diskriminering2007Inngår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sverige har inte införlivat direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43) korrekt. Det anser Europeiska kommissionen som i juni tillställde regeringen ett så kallat motiverat yttrande. Om kommissionen inte blir nöjd med den svenska regeringens svar, ställs Sverige inför EG-domstolen för fördragsbrott. Men Sverige är inte ensamt. Hela 13 andra medlemsstater får bakläxa i fråga om samma direktiv - dock inga av de övriga nordiska länderna.

  • 142.
    Ahlbin, Charlie
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Behörig domstol i tvister gällande gränsöverskridande försäkringsavtal2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område. Dessa typer av skyddsregleringar återfinns bland annat i de regelverk som styr domstolarnas behö-righet på den internationella privaträttens område. Behörighetsfrågan i försäkringstvister är förenad med vissa problem. I första hand stöter parterna på problemet med att det finns ett flertal regelverk som behandlar just behörighetsfrågan i försäkringstvister. Dessa regelverk innehåller likartade regler för försäkringstvister men regelverkens tillämplighetsområden skiljer dem åt. Reglerna som återfinns i Bryssel I-förordningen, Brysselkonventionen och Lugano-konventionen är tvingande och möjliggör för försäkringstagaren att väcka talan både vid den ort i vilken försäkringsgivaren har hemvist samt vid den ort där försäkrings-tagaren har hemvist. Försäkringsgivarens möjligheter att väcka talan är i princip be-gränsade till den ort där försäkringstagaren har hemvist. Genom behörighetsreglerna begränsas parternas möjligheter att genom prorogationsavtal avtala om domstols be-hörighet eftersom skyddet för försäkringstagaren inte skall sättas ur spel genom ett sådant avtal. Det förhåller sig dock på det sättet att regleringarna inte bara skall till-lämpas när styrkeförhållandet mellan parterna är ojämnt utan även i fall när parterna är att se som jämbördiga vilket i sin tur kan skapa omotiverade fördelar för försäk-ringstagaren. Ytterligare problem uppkommer på grund av att regelverken inte är tillämpliga på skiljeförfarande vilket kan komma att underminera skyddsregleringarna då regelver-ken som styr domstolarnas behörighet inte blir tillämpliga på denna typ av avtal.

  • 143.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Finansiering med fastigheter som säkerhetsunderlag: Köp, pant, hyra och jordabalkens gränser2013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This doctoral dissertation examines the extent to which the actual use of commercial premises as security is consistent with how such premises theoretically are to be used for such purposes. The objective is to examine the functionality of the Swedish Land Code (LC)(1970:994) in relationship to the use of alternative financing forms and techniques.

    The theoretical approach for the use of real estate as a security object is that such is achieved by the assignment of a pledge in real estate. With the commercial use of real estate, the real estate pledge is not the only, nor in certain cases even the primary, form of use of real estate for the purposes of security. Financing occurs to a great extent, for example, using real estate leasing, real estate bonds, Mezzanine loans, pledges in shares of a real estate holding company and through ringfencing structures.

    This doctoral dissertation posits that the differences between the actual and theoretical uses of real estate parcels as security can entail that uncertainties and incompatibilities in relationship to LC arise. These problems can be seen to arise as a consequence of internationalization, the categorization of real and personal property, the intent to circumvent rules, the fact that common law based contract structures are applied in a Swedish system, the use of standard agreements, and the requirements of credit ratings.  

    The different uses with respect to real estate and security as discussed in this dissertation are not completely compatible with each other. The use of alternatives and complements to real estate pledges affects the fulfillment of the legal objectives of real estate law and constitutes a problem in relationship to the function of legitimacy. In addition, the intended functions of the alternative financing forms and techniques to a certain degree are impeded by the mandatory regulations, form requirements and debtor creditor legal principles in LC.

  • 144.
    Ahlqvist, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    CFC-lagstiftningens anpassning till EG-rätten: Vilka är problemområdena och vilka alternativa lösningar finns?2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer.

    CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer.

    I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.

  • 145.
    Ahlqvist, Tove
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV.
    Direktivet om uthyrda arbetstagare: Hur påverkas den svenska bemanningsbranschen?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste åren genomgått en markant flexibilisering i form av förändrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvärldsförändringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet på flexibla arbetsformer och är en bransch som har genomgått en kraftig tillväxt de senaste åren. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte är att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehåller en likabehandlingsprincip som innebär att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som dem som anställts direkt av kundföretaget för samma tjänst.

     

    Syftet med uppsatsen är undersöka hur den svenska bemanningsbranschen påverkas av det nya direktivet. De inledande frågeställningarna utreder vad direktivet reglerar samt hur denna reglering skiljer sig från nu gällande svensk reglering. Utifrån jämförelsen diskuteras slutligen vilken övergripande påverkan direktivet kan komma att ha på bemanningsbranschen i Sverige. Bemanningsbranschen har haft en ledande roll i den flexibilisering som har skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste åren och den har skapat långsiktiga förändringar när det gäller arbetsmarknaden organisation. De aspekter som kan komma att påverka bemanningsbranschen tas upp i den avslutande delen och gäller huruvida flexibiliteten ökar eller minskar samt om den svenska arbetsmarknadsmodellen kan komma att hotas i och med implementeringen av direktivet. Direktivet diskuteras även utifrån ett internationellt perspektiv samt ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

     

     

     

     

  • 146.
    Aho, Sina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skriftligt formkrav: det digitala dokumentet2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis seeks to investigate how an agreed written form requirement is met in an electronic environment. Swedish Contract law is applied since Sweden lack specific regulation for electronically closed agreements. Since contractual freedom prevails in Swedish law, it is up to the parties themselves to decide if the formal requirements to be applied.

    In order to assess whether the written requirement is fulfilled in the electronic environment, a purpose-oriented analysis should be made. When the purpose of why a written form requirement applies has been clarified, the analysis continues to assess whether the objective can be achieved with the modern form of communication. The method is called functional equivalence and means that when an electronic media fulfill the same functions as the paper medium so will the electronic medium as a starting point to give the same legal effect as if it were the case of a written paper document. This is in accordance with the UNCITRAL Model Law on Electronic Commerce.

    The international debate on electronic contracting are way ahead of Sweden, therefore, the international regulations DCFR, UNCITRAL, UNIDROIT and CISG had been significant. The traditional handwritten document has for a long timed been having a probative value.

    A paper document can be summed up in its constituent elements, security, accessibility and confidentiality. Security is measured by the courts to give it a certain probative value. The probative value is given when only the integrity and traceability can be ensured.

    In summary, it can be said that the above criteria gives thus writing its great importance. These criteria are met by the electronic document; therefore, there is nothing to suggest that the writing is not met in the electronic communications media. Finally, the electronic document provides the same high probative value as a paper document.

  • 147.
    Ahonen, Nicholas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Löpande informationsgivning från onoterade aktiebolag: Med sikte på gräsrotsfinansierade aktiebolag2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut.

    Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva.

    Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder på aktiemarknaden är emellertid inte önskvärt, utan vore alltför betungande för företagen. Därför föreslås istället kvartalsvis regelbunden informationsgivning från onoterade aktiebolag till investerarna, med komplettering av omedelbar informationsgivning av väsentliga händelser och förhållanden. Sådan reglering skulle tillförsäkra investerare en bättre ställning och hålla dem informerade om bolagets förehavanden, samtidigt som efterlevnaden inte vore oproportionerligt betungande för bolaget och dess befattningshavare.

  • 148.
    Aitomäki, Yvonne
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Materialvetenskap.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Lin, Janet
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Drift, underhåll och akustik.
    Sandström, Anders
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    LTU Teaching guide to e-learning: how to clear the mist of teaching through the cloud2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 149.
    Akay, Zozan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Barnets bästa i vårdnadstvister: En studie av tingsrättens rättstillämpning av barnets bästa vid beslut om ensam vårdnad, med särskild fokus på samarbetssvårigheter.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 150.
    Akbari, Haddis
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The extent of 'use' necessary for Community Trade Marks: and the relation to the test of reputation2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Article 15(1) of the Community Trade Mark Regulation states that the Community Trade Mark holder has to put the mark into genuine use in the Community within five years from registration. Even though the regulation does not deal with the extent of use necessary, the Joint Statements uphold that genuine use within one country is enough. However, recent case law from national offices have ruled in the opposite direction, resulting in legal uncertainty concerning how much use that is needed. The courts claimed that use within merely one Member State is not use in a substantial part of the Community and therefore not genuine.This paper shows that it is not satisfactory to define genuine use in the Community by way of analogy to the term substantial part of the territory. The latter derives from the test of reputation concerning a different case entirely. Instead, most indicators point towards a market-oriented approach where national frontiers do not matter. Focus should be on the extent of use being made compared to the market concerned in the entire EU. A case-by-case assessment is required, where all relevant circumstances are taken into consideration.

1234567 101 - 150 of 4766
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf