Endre søk
Begrens søket
12345 101 - 150 of 237
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Johansson, Anna
    et al.
    Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet & Forens Toxicol, Linkoping, Sweden..
    Lindstedt, Daniel
    Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet & Forens Toxicol, Linkoping, Sweden..
    Roman, Markus
    Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet & Forens Toxicol, Linkoping, Sweden..
    Thelander, Gunilla
    Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet & Forens Toxicol, Linkoping, Sweden..
    Nielsen, Elisabet I.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Farmaceutiska fakulteten, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
    Lennborn, Ulrica
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivvård.
    Sandler, Håkan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Rättsmedicin. Natl Board Forens Med, Dept Forens Med, Uppsala, Sweden.
    Rubertsson, Sten
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivvård.
    Ahlner, Johan
    Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet & Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.;Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Div Drug Res, Linkoping, Sweden..
    Kronstrand, Robert
    Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet & Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.;Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Div Drug Res, Linkoping, Sweden..
    Kugelberg, Fredrik C.
    Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet & Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.;Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Div Drug Res, Linkoping, Sweden..
    A non-fatal intoxication and seven deaths involving the dissociative drug 3-MeO-PCP2017Inngår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 275, s. 76-82Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: 3-methoxyphencyclidine (3-MeO-PCP) appeared on the illicit drug market in 2011 and is an analogue of phencyclidine, which exhibits anesthetic, analgesic and hallucinogenic properties. In this paper, we report data from a non-fatal intoxication and seven deaths involving 3-MeO-PCP in Sweden during the period March 2014 until June 2016. Case descriptions: The non-fatal intoxication case, a 19-year-old male with drug problems and a medical history of depression, was found awake but tachycardic, hypertensive, tachypnoeic and catatonic at home. After being hospitalized, his condition worsened as he developed a fever and lactic acidosis concomitant with psychomotor agitation and hallucinations. After 22 h of intensive care, the patient had made a complete recovery. During his hospitalization, a total of four blood samples were collected at different time points. The seven autopsy cases, six males and one female, were all in their twenties to thirties with psychiatric problems and/or an ongoing drug abuse. Methods: 3-MeO-PCP was identified with liquid chromatography (LC)/time-of-flight technology and quantified using LC-tandem mass spectrometry. Results: In the clinical case, the concentration of 3-MeO-PCP was 0.14 mu g/g at admission, 0.08 mu g/g 2.5 h after admission, 0.06 mu g/g 5 h after admission and 0.04 mu g/g 17 h after admission. The half-life of 3-MeO-PCP was estimated to 11 h. In the autopsy cases, femoral blood concentrations ranged from 0.05 mu g/g to 0.38 mu g/g. 3-MeO-PCP was the sole finding in the case with the highest concentration and the cause of death was established as intoxication with 3-MeO-PCP. In the remaining six autopsy cases, other medications and drugs of abuse were present as well. Conclusion: Despite being scheduled in January 2015, 3-MeO-PCP continues to be abused in Sweden. Exposure to 3-MeO-PCP may cause severe adverse events and even death, especially if the user does not receive life-supporting treatment.

  • 102.
    Johansson, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.
    Bladh, Magnus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.
    Sjöström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.
    Ahlqvist, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.
    The use of intraoral radiographs for identification of edentulous patients rehabilitated with implants2016Inngår i: Journal of Forensic Odonto-Stomatology, ISSN 0258-414X, E-ISSN 2219-6749, Vol. 34, nr 1, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aims of this study were; i) to determine the accuracy by which two intra-oral radiographic examinations performed on patients with edentulous mandibles treated with dental implants can be matched. ii) to determine whether prosthodontic supra-construction is important for matching. iii) to investigate whether there is a difference between oral and maxilla-facial radiologists (OMR) and dental practitioners, not specialized in oral and maxillofacial radiology (NOMR), regarding their ability to match. The specific features of the radiographs used by the operators to acquire a match were also investigated. Intra-oral radiographic examinations from 59 patients were utilized. Radiographic examinations from 47 patients carried out at placement of the supra-construction and at subsequent follow-up examinations were used as "ante-mortem" and "post-mortem" records respectively. Examinations from 12 patients were added to the "post-mortem" records without "ante-mortem" records being available. The study was divided into two parts. In Part One all "ante"- and "post-mortem" records had the supra-construction masked and in Part Two it was visible. Seven dentists (4 OMR, 3 NOMR) were instructed to specify on what basis each matching was made on the confidence of a three-graded scale OMR had 93.2 % and 98.5 % accuracy in Parts One and Two respectively. NOMR had 63.8 % and 87.9 %. Bone anatomy was the most commonly used feature by OMR to obtain a match. For NOMR it was the appearance of the fixtures. OMR reported higher confidence in their ability to match the examinations. This study indicates that OMR could be a valuable resource in cases of identification where dental implants are a feature of the post-mortem dental records.

  • 103.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Teenager fatalities: epidemiology and implications for prevention2010Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A significant number of teenagers are killed each year by unintentional or intentional injuries. A teenager is in a vulnerable phase of her/his life, going from being a child to adult. This transition often includes testing the limits of their capabilities, which can include, e.g., high speed driving, testing alcohol and other drugs, including drinking and driving. The development from child to adult includes different psychological stress factors, such as, e.g., school problems, broken love affairs and bullying. The demands – perceived or real – also increases over time and vulnerable individuals can turn to self-harm and in the most extreme case suicide.

    The aim of this thesis was to investigate teenager fatalities in the northern half of Sweden and to suggest preventive measures.

    A survey of teenager fatalities during a twenty-year period revealed that the incidence of unintentional (n=248) deaths decreased, while intentional (n=102) deaths were unaffected over time. Most unintentional deaths were transportation related (n=204) while most of the intentional deaths were suicides (n=88). Twenty-eight percent of the decedents were test-positive for alcohol at autopsy.

    In a series of three studies, teenager suicides were investigated in depth, firstly through an interview study with the investigating police officer in charge of the investigation of a teenager suicide. Most of the suicides occurred in rural and depopulated areas despite the fact that most teenagers live in the larger cities along the coastline. A majority of the suicides appeared to be planned. Females, contrary to males, often had a psychiatric history. One of the conclusions was that police officers provide essential information concerning the circumstances around a teenager suicide.

    Parents who had lost a child through suicide, and in some cases siblings, were interviewed 15-25 months after the suicide. It was striking how the life of the surviving family members were still affected by the devastating trauma of the suicide; most parents testified that they were still struggling with the question “why?” and that they were thinking of their lost child every day. Post suicide support was often badly timed and insufficient, especially for the younger siblings. The family doctor has an important role as a co-ordinator of a long-term individually formulated support scheme for the bereaved.

    Evidence of suicide contagion and suicide cluster formation, i.e., one teenager suicide led to another suicide, was found in these studies, and two suicide clusters were identified, with links between the victims in each cluster. Both clusters occurred within a geographical and timely proximity. Everyone involved in the well-being of the young should be aware of the risk of contagion and suicide cluster formation.

    The fifth study concerned 12,812 teenagers who visited the Emergency Room at Umeå University Hospital due to an injury during 1993 through 2006. Sixty-one of these were found dead through 2007, 49 by unnatural (of which 38 were included) and 12 by natural causes. The standard mortality rate for unnatural death was calculated to 1.44 (1.02-1.98), confirming an increased risk of premature death. In many of these deaths, alcohol and drugs may have contributed. By increasing the awareness among health professionals that injury can predict a premature death - primarily among those who develop substance abuse - some premature deaths may be prevented by early intervention.

    This thesis confirms that most teenagers die from unnatural causes, mostly in transportation-related events and by suicide. By studying these deaths, preventive measures that could save lives have been suggested.

  • 104.
    Johansson, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Lindqvist, Per
    Division of Forensic Psychiatry, Dept. of Clinical Neuroscience, Karolinska Institute, Stockholm university, Sweden.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Teenage suicide cluster formation and contagion: implications for primary care2006Inngår i: BMC Family Practice, ISSN 1471-2296, E-ISSN 1471-2296, Vol. 17, nr 7, s. 32-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: We have previously studied unintentional as well as intentional injury deaths among teenagers living in the four northernmost counties, forming approximately 55% of Sweden with 908,000 inhabitants in 1991. During this work, we found what we suspected to be a suicide cluster among teenagers and we also suspected contagion since there were links between these cases. In this present study, we investigate the occurrence of suicide clustering among teenagers, analyze cluster definitions, and suggest preventive measures. METHODS: A retrospective study of teenager suicides autopsied at the Department of Forensic Medicine in Umea, Sweden, during 1981 through 2000. Police reports, autopsy protocols, and medical records were studied in all cases, and the police officers that conducted the investigation at the scene were interviewed in all cluster cases. Parents of the suicide victims of the first cluster were also interviewed. Two aggregations of teenager suicides were detected and evaluated as possible suicide clusters using the US Centers for Disease Control definition of a suicide cluster. RESULTS: Two clusters including six teenagers were confirmed, and contagion was established within each cluster. CONCLUSION: The general practitioner is identified as a key person in the aftermath of a teenage suicide since the general practitioner often meet the family, friends of the deceased, and other acquaintances early in the process after a suicide. This makes the general practitioner suitable to initiate contacts with others involved in the well-being of the young, in order to prevent suicide cluster formation and para-suicidal activities.

  • 105.
    Johansson, Mattias
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Rutiner vid omhändertagande av avliden person, lokalt och regionalt: En kritisk granskning av olikheter i rutiner och riktlinjer inom Västra Götalandsregionens olika akutmottagningar och ambulanssjukvård2011Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en människa avlider mister inte bara en närstående sin anhörig utan det uppstår också en massa frågor. Hur skall jag göra nu? Vem tar hand om vad? I dessa fall ställs det ganska stora krav på vårdpersonal som skall visa vägen och svara på dessa frågor. När en människa har somnat in i sitt hem under lugna förhållanden är det många gånger så att hemsjukvården eller hemtjänsten är först på plats och i sin tur larmar en ambulans. I och med att ambulansen kommer till platsen startar en process med en hel del telefonsamtal till olika instanser. Eftersom personen avlidit i hemmet kommer detta att falla under primärvårdens ansvar och skötas efter oftast lokala rutiner. Många av dessa rutiner finns inte klart och tydligt dokumenterade lokalt utan alla ”vet” att det är så man gör.

     

    För att all sjukvårdspersonal som någon gång hamnar i denna situation ska kunna uppträda professionellt, bör man ha något stöd att luta sig mot. Det vill säga ett styrdokument som bör vara ganska detaljerat och kvalitativt utarbetat för att man skall kunna skapa en tryggare situation för en eventuell anhörig så att denna kan påbörja sin sorgeprocess.

    Samhällets intryck av sjukvården i Västra Götalandsregionen är att den, i mångt och mycket, sjunkit i sitt förtroende hos medborgarna bland annat på grund av långa väntetider innan man får vård på akutmottagningen eller bara för att få träffa en läkare (Västra Götalandsregionens årsrapport 2010, Vårdbarometern, befolkningens syn på vården 2002-2010). När någon avlider, antingen om det är hemma eller på sjukhuset, är det viktigt för den vårdpersonal som blir engagerad att bistå anhöriga som medmänniska, att den berörda personalen har både erfarenhet, empati och rutiner eller riktlinjer som stöd då det kommer att vara en mycket speciell situation.

     

    Det finns därför anledning att se över dessa styrdokument inom akutsjukvården, både ambulanssjukvårdens och akutmottagningarnas, för att skapa en regional riktlinje eftersom det hela styrs av samma ledning och man jobbar mot samma medborgare oavsett var i storlänet man befinner sig.

     

    Juridiskt finns det mycket att se över i dessa dokument. Många rutiner, riktlinjer och PM är skrivna i god tro utan att ha en juridisk förankring. När man tittar på flera utav de lagar som på ett eller annat sätt styr arbetet vid omhändertagande av en avliden, blir det ganska klart att gällande lagar och författningar inte följs när lokala rutiner skrivs. Är det av okunskap eller för att underlätta organisationens dagliga arbete?

    När är en människa död? I lag om kriterier om bestämmande av människas död (1987:269) finns grunden för när en människa skall räknas som död och hur man ska gå till väga för att fastställa detta. ”När hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort” räknas en människa som död. En undersökning av hjärnan och när man med säkerhet kan säga att ett cirkulations- och andningsstillestånd varat så länge skall dödens inträde fastställas.

    För sjukvårdens arbete är Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) en starkt styrande lag. Lagen innehåller grundläggande mål, krav och ansvarsfrågan för både kommuners och landstings hälso- och sjukvård. I 1 § finner vi den inledande bestämmelsen där det framgår vad som avses med hälso- och sjukvård vilket också innefattar att ta hand om avlidna. När omhändertagandet av en avliden sedan startar finns det fler lagar och förordningar att följa. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall (SOSFS 1996:29) ger en tydlig bild att ytterst är det landstingen och kommunerna som ansvarar för att en verksamhet är organiserad så att hälso- och sjukvårdens uppgift utförs smidigt. Det åligger landstingena och kommunerna i samarbete lokalt att skapa en tydlig arbets- och ansvarsfördelning samt att till samtliga berörda informera om dessa. Information till personal angående omhändertagande av avliden, möjligheten till någon person att rådfråga vid ett dödsfall utanför sjukhus, konstaterande av ett dödsfall, polisanmälan, undersökning av kroppen och utfärdandet av ett dödsbevis är i lagen tydligt beskrivet men ger också utrymme för att kunna skapa lokala föreskrifter och då helst i samarbete med andra berörda instanser som exempel Polisen eller Rättsmedicinalverkets rättmedicinska avdelningar. Vid identifieringen av en avliden tydliggörs hur personal skall gå till väga vid känd eller okänd identitet, hur kroppen ska id märkas samt när polisen skall kopplas in. Polisen i sin tur styrs av FAP 414-1 (RPSFS 2000:14) vid dödsfall. Polisens ansvar klargörs bland annat för underrättelse till skattemyndigheten efter utfärdat dödsbevis, beslut av undersökningsform av den avlidne, omhändertagande av värdesaker samt identifiering av en avliden. I denna lag hänvisas också tydligt till de andra lagar och förordningar som kan tänkas gälla i olika fall med avlidna och vilka yrkeskategorier eller myndigheter som kan beröras.

    Hälso- och sjukvårdslagen hänvisar till begravningslagen (1990:1144) om det finns skäl till en polisanmälan på grund av omständigheter och förhållande till dödsfallet där det också tydliggörs om vem, när och vart ett dödsbevis samt intyg om dödsorsak skall sändas. Begravningsförordningen (1990:1147) kompletterar begravningslagen när det gäller dödsbevis och intyg om dödsorsak samt att den belyser vilka myndigheter som i samråd kan meddela ytterligare föreskrifter. För att få rätt obduktionssätt, rättsmedicinsk undersökning eller klinisk obduktion, fastställs detta i obduktionslagen (1995:832) där det även klargörs vad de olika sätten innehåller samt vad målet med dessa är. Samtliga av dessa lagar och föreskrifter är tydliga i sitt innehåll och ger inte stora möjligheter till tolkningar ändå finns det stora utsvävningar i det innehåll som presenteras och analyseras.

     

  • 106.
    Jones, A Wayne
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Postmortem toxicology findings from medicolegal investigations of drug-related deaths among the rich and famous2017Inngår i: Toxicologie Analytique et Clinique, ISSN 2352-0078, Vol. 29, nr 3, s. 298-308Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a review of medicolegal investigations of drug-related deaths among various Hollywood celebrities and popular music icons. The movie stars included: Marilyn Monroe, River Phoenix, John Belushi, Chris Penn, Heath Ledger and Philip Seymour Hoffman. The musicians are exemplified by Elvis Presley, Janis Joplin, Jimi Hendrix, Keith Moon, Sid Vicious, Kurt Cobain, Amy Winehouse, Michael Jackson, Whitney Houston and Prince. The tragic drug-related death of Anna Nicole Smith, a sex-symbol and Playboy model, is also included. The illicit drugs mainly responsible for the fatalities were heroin and/or cocaine or a mixture of the two narcotics. Some of the celebrity deaths were caused by inappropriate use of prescription medications, mostly combined influences of one or more benzodiazepine together with an opiate or opioid pain medication. Polypharmacy increases the risk of adverse drug events and this sometimes causes a sudden and unexpected death. As tolerance to the pharmacological effects of drugs develop, the amounts taken (the dose) are increased, which enhances the risk of a fatal drug-drug interaction. Ethanol was implicated in some of the celebrity deaths, which underscores the dangers of excessive drinking when taking centrally acting drugs. In the case of Amy Winehouse, a talented jazz singer, she died from acute alcohol poisoning, because ethanol was the only psychoactive drug identified in postmortem blood. © 2017 Société Française de Toxicologie Analytique

  • 107.
    Jones, A Wayne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Holmgren, Anita
    Swedish National Board Forens Med, Department Forens Genet and Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.
    Ahlner, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Swedish National Board Forens Med, Department Forens Genet and Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.
    Post-mortem concentrations of drugs determined in femoral blood in single-drug fatalities compared with multi-drug poisoning deaths2016Inngår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 267, s. 96-103Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Reference concentrations of drugs in post-mortem femoral blood furnishes useful information when poisoning (intoxication) deaths are investigated. However, few publications compare the concentrations of drugs in single-drug fatalities with multi-drug intoxications. This article attempts to fill this gap in knowledge. Methods: We searched a national forensic toxicology database (TOXBASE) and found N = 13,963 deaths attributed by pathologists to intoxication by drugs (poisoning). The manner of death, whether accidental, suicidal or undetermined intent, was also available. To compare drug concentrations in living and deceased persons, we used information from people arrested for driving under the influence of drugs (DUID). Results: The percentage of drug intoxication deaths classified as undetermined intent decreased and accidental overdose deaths increased during the study period. In 2010 manner of death was considered accidental, suicidal or undetermined, in 41%, 30% and 28% of victims, respectively. Most of the deceased had taken multiple drugs (mean three drugs/case) and four or more drugs were identified in 35% of deaths. In single-drug fatalities ethanol (1585), morphine (114), citalopram (28), propoxyphene (51), flunitrazepam (70), propiomazine (46), tramadol (20) and zopiclone (15) were most prevalent. Alprazolam and diazepam were common findings in multi-drug deaths, although these benzodiazepines were rarely encountered in mono-drug intoxication deaths. Median blood concentrations were appreciably higher (2-10 fold) in single-drug fatalities compared with multi-drug deaths. The blood concentrations in DUID suspects were mostly lower than in the multi-drug poisoning deaths. Conclusion: This compilation of femoral blood concentrations of drugs in poisoning deaths provides a useful reference material, because we have distinguished between mono-drug intoxication deaths and poisoning with multiple-drugs. (C) 2016 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 108.
    Jones, Alan Wayne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. National Board Forens Med, Department Forens Genet and Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.
    Holmgren, Anita
    National Board Forens Med, Department Forens Genet and Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.
    Ahlner, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. National Board Forens Med, Department Forens Genet and Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.
    High prevalence of previous arrests for illicit drug use and/or impaired driving among drivers killed in motor vehicle crashes in Sweden with amphetamine in blood at autopsy2015Inngår i: International journal on drug policy, ISSN 0955-3959, E-ISSN 1873-4758, Vol. 26, nr 8, s. 790-793Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Amphetamine, and to a lesser extent the secondary amine methamphetamine, are major recreational drugs of abuse in Sweden. These central stimulant amines are identified in blood from roughly 50% of people arrested for driving under the influence of drugs (DUID). However, much less information is available about the presence of amphetamine in blood of drivers killed in road-traffic crashes.

    Methods: This retrospective 10-year study (2001-2010) used a forensic toxicology database (TOXBASE) to retrieve information about road-traffic crashes when the driver had amphetamine and/or methamphetamine in autopsy blood. Forensic toxicology results were available from over 95% of all drivers killed on Swedish roads during this 10-year period.

    Results: Amphetamine was present in the blood of 106 drivers (3.9%) either alone or together with other psychoactive substances (e.g. alcohol, cannabis, diazepam, alprazolam, etc.). The vast majority of fatalities were male (95%) with a mean age (+/- standard deviation) of 37 +/- 11.4 years (range 16-67 years). The mean (median) and highest concentrations of amphetamine in femoral blood were 1.36 mg/L (1.0 mg/L) and 6.74 mg/L, respectively. Many of the victims (75%) had been arrested previously for use of illicit drugs or DUID. The median number of previous arrests was 4 (range 0-83) and amphetamine or methamphetamine were among the drugs identified in blood samples from 89% of cases (0-100%).

    Conclusion: The high prevalence of repeat DUID offending and/or use of illicit drugs among the drivers killed in road-traffic crashes suggests that an early intervention and treatment for stimulant abuse might have been more beneficial than conventional punishments for such drug-related crimes. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 109. Jonsson, Anna Kristina
    et al.
    Söderberg, Carl
    Espnes, Ketil Arne
    Ahlner, Johan
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Reis, Margareta
    Druid, Henrik
    Sedative and hypnotic drugs-fatal and non-fatal reference blood concentrations2014Inngår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 236, s. 138-145Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In postmortem investigations of fatal intoxications it is often challenging to determine which drug/s caused the death. To improve the interpretation of postmortem blood concentrations of sedative and hypnotic drugs and/or clonazepam, all medico-legal autopsies in Sweden - where these drugs had been detected in femoral vein blood during 1992-2006 - were identified in the databases of the National Board of Forensic Medicine. For each drug, concentrations in postmortem control cases - where the cause of death was not intoxication and where incapacitation by drugs could be excluded - were compiled as well as the levels found in living subjects; drugged driving cases and therapeutic drug monitoring cases. Subsequently, fatal intoxications were assessed with regards to the primary substances contributing to death, and blood levels were compiled for single and multiple drug intoxications. The postmortem femoral blood levels are reported for 16 sedative and hypnotic drugs, based on findings in 3560 autopsy cases. The cases were classified as single substance intoxications (N = 498), multiple substance intoxications (N = 1555) and postmortem controls (N = 1507). Each autopsy case could be represented more than once in the group of multiple intoxications and among the postmortem controls if more than one of the included substances were detected. The concentration ranges for all groups are provided. Overlap in concentrations between fatal intoxications and reference groups was seen for most substances. However, the concentrations found in single and multiple intoxications were significantly higher than concentrations found in postmortem controls for all substances except alprazolam and triazolam. Concentrations observed among drugged drivers were similar to the concentrations observed among the therapeutic drug monitoring cases. Flunitrazepam was the substance with the highest number of single intoxications, when related to sales. In summary, this study provides reference drug concentrations primarily to be used for improving interpretation of postmortem drug levels in obscure cases, but which also may assist in drug safety work and in pharmacovigilance efforts.

    (C) 2014 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 110.
    Junizovic, Mensura
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin. Center for Primary Health Care Research, Department of Clinical Sciences in Malmö, Skåne University Hospital, Lund University.
    Sjöberg, Ameli
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Unintentional non-hunting firearm deaths in Sweden, 1983-20122016Inngår i: Journal of Forensic Sciences, ISSN 0022-1198, E-ISSN 1556-4029, Vol. 61, nr 4, s. 966-971Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We examined the association between unintentional nonhunting firearm deaths and changes in firearm legislation in Sweden. There were 43 fatalities during the study time frame 1983-2012, representing 46% of all unintentional firearm deaths during the same period. The victims were predominantly young males (mean age 25 years). Slightly more than half of the deaths were caused by another person and were inflicted at close range. The main cause of the incidents was human error. The majority of the involved firearms were legal; however, most victims killed with illegal firearms were under the influence of alcohol and/or drugs at the time. The death rate decreased significantly following the introduction of the hunter's examination in 1985. Education and training associated with the hunter's examination was at least partially responsible for the decline in fatalities after 1985. Future prevention should target the availability of illegal firearms.

  • 111.
    Junuzovic, Mensura
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Accidental firearm deaths during hunting2012Inngår i: Scandinavian Journal of Forensic Science, ISSN 1503-9552, Vol. 18, s. 97-97Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 112.
    Järvholm, Bengt
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Mannelqvist, RuthUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.Olofsson, ChristerKallinge Vårdcentral, Karlskrona.Torén, KjellGöteborgs universitet.
    Försäkringsmedicin2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken beskriver centrala försäkringsmedicinska begrepp ur ett både principiellt och kritiskt perspektiv samt ger en överblick över gällande regelverk. I boken framgår hur personförsäkringar utvecklats med tonvikt på svenska förhållanden men här finns även en jämförelse med andra närliggande länder. Försäkringsmedicinens medicinska och juridiska bedömningar belyses liksom dess kopplingar till juridiken och särskilt till skadeståndsrätten. Försäkringarnas innehåll och hur enskilda ärenden handläggs har förändrats varför flera områden, särskilt inom socialförsäkringen, är föremål för diskussion. Boken innehåller en kritisk analys av vissa sådana aspekter, bl.a. olika etiska perspektiv. Regelverken förändras i snabb takt och aktuella regler hämtas i dag framför allt via webben. Boken innehåller de viktigaste reglerna, framför allt inom socialförsäkringen, på en övergripande nivå.

    Syftet är att ge läsaren en fördjupad förståelse för de medicinska och juridiska principer som är centrala inom försäkringsmedicinen. Den innehåller också en övergripande beskrivning av gällande regelverk i Sverige och vissa andra länder.

    Boken vänder sig till personer som behöver en fördjupad förståelse för försäkringsmedicinska frågor, t.ex. läkare och annan sjukvårdspersonal, jurister och handläggare av personförsäkringar.

  • 113. Jönsson, Anna
    et al.
    Brundin, Lars
    Ahlner, Johan
    Hedenmalm, Karin
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Antipsychotics associated with pulmonary emboli in a Swedish medico-legal autopsy series2007Inngår i: The International Association of Forensic Toxicologists and International Council on Alcohol, Drugs and Traffic Safety: 8th Ignition Interlock Symposium, 2007, s. 135-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 114.
    Jönsson, Anna K
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Diagnostikcentrum, Klinisk farmakologi.
    Soderberg, Carl
    Karolinska Institute, Sweden .
    Arne Espnes, Ketil
    St Olavs University Hospital, Norway .
    Ahlner, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eriksson, Anders
    Umeå University, Sweden .
    Reis, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Druid, Henrik
    Karolinska Institute, Sweden .
    Sedative and hypnotic drugs-Fatal and non-fatal reference blood concentrations2014Inngår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 236, s. 138-145Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In postmortem investigations of fatal intoxications it is often challenging to determine which drug/s caused the death. To improve the interpretation of postmortem blood concentrations of sedative and hypnotic drugs and/or clonazepam, all medico-legal autopsies in Sweden - where these drugs had been detected in femoral vein blood during 1992-2006 - were identified in the databases of the National Board of Forensic Medicine. For each drug, concentrations in postmortem control cases - where the cause of death was not intoxication and where incapacitation by drugs could be excluded - were compiled as well as the levels found in living subjects; drugged driving cases and therapeutic drug monitoring cases. Subsequently, fatal intoxications were assessed with regards to the primary substances contributing to death, and blood levels were compiled for single and multiple drug intoxications. The postmortem femoral blood levels are reported for 16 sedative and hypnotic drugs, based on findings in 3560 autopsy cases. The cases were classified as single substance intoxications (N = 498), multiple substance intoxications (N = 1555) and postmortem controls (N = 1507). Each autopsy case could be represented more than once in the group of multiple intoxications and among the postmortem controls if more than one of the included substances were detected. The concentration ranges for all groups are provided. Overlap in concentrations between fatal intoxications and reference groups was seen for most substances. However, the concentrations found in single and multiple intoxications were significantly higher than concentrations found in postmortem controls for all substances except alprazolam and triazolam. Concentrations observed among drugged drivers were similar to the concentrations observed among the therapeutic drug monitoring cases. Flunitrazepam was the substance with the highest number of single intoxications, when related to sales. In summary, this study provides reference drug concentrations primarily to be used for improving interpretation of postmortem drug levels in obscure cases, but which also may assist in drug safety work and in pharmacovigilance efforts.

  • 115.
    Kronstrand, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet and Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.
    Forsman, Malin
    Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet and Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.
    Roman, Markus
    Natl Board Forens Med, Dept Forens Genet and Forens Toxicol, Linkoping, Sweden.
    Quantitative analysis of drugs in hair by UHPLC high resolution mass spectrometry2018Inngår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 283Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Liquid chromatographic methods coupled to high resolution mass spectrometry are increasingly used to identify compounds in various matrices including hair but there are few recommendations regarding the parameters and their criteria to identify a compound. In this study we present a method for the identification and quantification of a range of drugs and discuss the parameters used to identify a compound with high resolution mass spectrometry. Drugs were extracted from hair by incubation in a buffer: solvent mixture at 37 degrees C during 18 h. Analysis was performed on a chromatographic system comprised of an Agilent 6550 QTOF coupled to a 1290 Infinity UHPLC system. High resolution accurate mass data were acquired in the All Ions mode and exported into Mass Hunter Quantitative software for quantitation and identification using qualifier fragment ions. Validation included selectivity, matrix effects, calibration range, within day and between day precision and accuracy. The analytes were 7-amino-flunitrazepam, 7-amino-clonazepam, 7-amino-nitrazepam, acetylmorphine, alimemazine, alprazolam, amphetamine, benzoylecgonine, buprenorphine, diazepam, ethylmorphine, fentanyl, hydroxyzine, ketobemidone, codeine, cocaine, MDMA, methadone, methamphetamine, morphine, oxycodone, promethazine, propiomazine, propoxyphene, tramadol, zaleplone, zolpidem, and zopiclone. As proof of concept, hair from 29 authentic post mortem cases were analysed. The calibration range was established between 0.05 ng/mg to 5.0 ng/mg for all analytes except fentanyl (0.02-2.0), buprenorphine (0.04-2.0), and ketobemidone (0.05-4.0) as well as for alimemazine, amphetamine, cocaine, methadone, and promethazine (0.10-5.0). For all analytes, the accuracy of the fortified pooled hair matrix was 84-108% at the low level and 89-106% at the high level. The within series precisions were between 1.4 and 6.7% and the between series precisions were between 1.4 and 10.1%. From the 29 autopsy cases, 121 positive findings were encountered from 23 of the analytes in concentrations similar to those previously published. We conclude that the developed method proved precise and accurate and that it had sufficient performance for the purpose of detecting regular use of drugs or treatment with prescription drugs. To identify a compound we recommend the use of ion ratios as a complement to instrument software "matching scores". (c) 2018 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 116.
    Kronstrand, Robert
    et al.
    National Board of Forensic Medicine.
    Roman, Markus
    National Board of Forensic Medicine.
    Thelander, Gunilla
    National Board of Forensic Medicine.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Unintentional fatal intoxications with mitragynine and O-Desmethyltramadol from the herbal blend krypton2011Inngår i: Journal of Analytical Toxicology, ISSN 0146-4760, E-ISSN 1945-2403, Vol. 35, nr 4, s. 242-247Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The leaves of Kratom, a medicinal plant in Southeast Asia, have been used as an herbal drug for a long time. At least one of the alkaloids present in Kratom, mitraynine, is a mu-receptor agonist. Both Kratom and an additional preparation called Krypton are available via the internet. It seems to consist of powdered Kratom leaves with another mu-receptor agonist, O-desmethyltramadol added. O-desmethyltramadol is an acitve metabolite of tramadol, a commonly prescribed analgesic. We present nine cases of intoxication, occurring in a period of less than one year, where both mitragynine and O-desmethyltramadol were detected in the postmortem blood samples. neither tramadol nor N-desmethyltramadol was present in these samples, which implies that the ingested drug was O-desmethyltramadol. The blood concentrations of mitragynine, determined by ultra-performance liquid chromatography-tandem mass spectrometry, ranged from 0.02 to 0.18 μg/g, and O-desmethyltramadol concentrations, determined by gas chromatogtraphy with nitrogen-specific detection, ranged from 0.4 to 4.3 μg/g. We believe that the addition of the potent mu-receptor agonist O-desmethyltramadol to powdered leaves from Kratom contributed to the unintentional death of the nine cases presented and conclude that intake of Krypton is not as harmless as it often is described on internet websites.  

  • 117.
    Kågström, Kristoffer
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Att straffa den galne2013Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I augusti 2012 föll domen mot Anders Behring Breivik och domstolen ansåg att han varit psykisk frisk och tillräknelig. Frågan om Breiviks tillräknelighet var däremot inte lättbedömd och åklagaren ansåg att han varit psykiskt sjuk och otillräknelig vid gärningstillfället. De två rättspsykiatriska utlåtanden? som gjordes över hans psykiska tillstånd hade olika utfall; det första visade att han varit sjuk, det andra att han varit frisk. Utöver huruvida psykisk störning förelåg eller inte ger situationen upphov till andra mer principiella frågor. En av dessa är en klassisk straffrättslig frågeställning, nämligen om en person som genomfört en gärning under en psykisk störning ska anses ansvarig för sina brottsliga gärningar. Norge tillhör i det hänseendet en väletablerad straffrättslig tradition där den som genomfört en brottslig handling under en allvarlig psykisk sjukdom inte kan anses ansvarig och är rättsligt att se som oskyldig till brottet, fast än personen faktiskt genomfört en brottslig handling. Istället ges vård ges genom tvångsvårdslagstiftning. I Sverige har vi dock sedan 1960-talet valt en annan väg. Här har lagstiftaren ansett att även psykiskt störda lagöverträdare i tillräcklig utsträckning kan vara medvetna om sina handlingar och därmed hållas ansvariga. Påföljden blir dock i normalfallet rättspsykiatrisk vård.

  • 118.
    Lavoie, J. A. A.
    et al.
    Simon Fraser UniversityBurnaby, BC, Canada .
    Guy, L. S.
    Simon Fraser UniversityBurnaby, BC, Canada .
    Douglas, Kevin S.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap. Department of Psychology, Simon Fraser University, Canada .
    Violence risk assessment: Principles and models bridging prediction to management2012Inngår i: Violent and Sexual Offenders: Assessment, Treatment and Management / [ed] Ireland, J.L.; Birch, P, Taylor & Francis, 2012, Vol. 9780203722404, s. 3-26Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 119.
    Lee, Seokmin
    Statistics Korea, Vital statistics Division.
    Suicide In Traffic In Korea Including Classification Method2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Statistics Korea has published an annual report on the cause of death statistics of the Koreanpopulation since 1982. These statistics are important because they can provide key information fornational demographic and health care policies by identifying the numbers, causes, and geographicaldistribution of deaths. This article presents the recent trends and statistical indicators related to suicidein road traffic.

  • 120. Li, Xiaogai
    et al.
    Sandler, Håkan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Rättsmedicin. National Board of Forensic Medicine, Uppsala, Sweden.
    Kleiven, Svein
    The importance of nonlinear tissue modelling in finite element simulations of infant head impacts2017Inngår i: Biomechanics and Modeling in Mechanobiology, ISSN 1617-7959, E-ISSN 1617-7940, Vol. 16, nr 3, s. 823-840Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Despite recent efforts on the development of finite element (FE) head models of infants, a model capable of capturing head responses under various impact scenarios has not been reported. This is hypothesized partially attributed to the use of simplified linear elastic models for soft tissues of suture, scalp and dura. Orthotropic elastic constants are yet to be determined to incorporate the direction-specific material properties of infant cranial bone due to grain fibres radiating from the ossification centres. We report here on our efforts in advancing the above-mentioned aspects in material modelling in infant head and further incorporate them into subject-specific FE head models of a newborn, 5- and 9-month-old infant. Each model is subjected to five impact tests (forehead, occiput, vertex, right and left parietal impacts) and two compression tests. The predicted global head impact responses of the acceleration-time impact curves and the force-deflection compression curves for different age groups agree well with the experimental data reported in the literature. In particular, the newly developed Ogden hyperelastic model for suture, together with the nonlinear modelling of scalp and dura mater, enables the models to achieve more realistic impact performance compared with linear elastic models. The proposed approach for obtaining age-dependent skull bone orthotropic material constants counts both an increase in stiffness and decrease in anisotropy in the skull bone-two essential biological growth parameters during early infancy. The profound deformation of infant head causes a large stretch at the interfaces between the skull bones and the suture, suggesting that infant skull fractures are likely to initiate from the interfaces; the impact angle has a profound influence on global head impact responses and the skull injury metrics for certain impact locations, especially true for a parietal impact.

  • 121. Lidberg, Lars
    et al.
    Dåderman, Anna Maria
    Karolinska Institutet.
    Resurser saknas ännu för psykiskt störda kriminella: Fängelserna överfulla i Litauen1999Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 96, nr 11, s. 1330-1334Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Fängelserna i Litauen är överfulla. Gulag-perioden ligger inte mer än 10 år tillbaka i tiden. Kriminaliteten har ökat. Psykiatrin lider av gamla lokaler och ter sig som hos oss på 1950-talet. Medicineringen däremot är modern.

  • 122.
    Liedbeck, Emilia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Kvinnlig könsstympning2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kvinnlig könsstympning är en tretusenårig tradition utan religiös förankring.[1] En tradition med ett starkt fäste runt om i världen där tusentals föräldrar låter sina döttrar genomlida den smärtsamma process som kvinnlig könsstympning innebär. Hur kan man acceptera att ett barn eller en ung kvinna kan få sina mänskliga fri- och rättigheter åsidosatta? Vem är det egentligen som bär ansvaret, är det föräldrarna eller är det rentav staten som har ett ansvar?

     

    Kvinnlig könsstympning utförs på alltifrån nyfödda barn till flickor i tonåren. Majoriteten av ingreppen utförs inte på ett sjukhus med kliniskt rena instrument där tillgången till bedövning och professionell hjälp är sällsynt. Majoriteten av ingreppen utförs med rakblad, oren kniv eller en glasskärva, där flickorna ibland får dricka en dryck för att smärtan ska reduceras. Vissa flickor försätts i trance eller förs ner i ett vattendrag för att smärtan ska reduceras.[2]

    [1]    http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/kvinnlig-konsstympning

    [2]    Socialstyrelsen, Kvinnlig könsstympning, 2005, s. 14.

  • 123.
    Lindblom, Sophia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Helgedomen: Knutbyfallet ur ett rättspsykiatriskt perspektiv; en studie i dogmatism och personlighet2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien ämnar att utifrån det uppmärksammade händelserna i Knutby 2004, undersöka personlighet och relationen till dogmatism för grupperna kriminella och kristna med en pentekostal inriktning, vilket innebär en bibeltrogen och karismatisk orientering med en stark tro på en andlig sfärs påverkan på människan och tillvaron (Pingst.se, 2010). Begreppet dogmatism definieras här enligt Rokeach (1954) vilket innebär ett slutet kognitivt system som centrerats kring övertygelser om grundteser som inte ifrågasätts. Dogmatism innebär en auktoritärianism och ett ointegrerat tänkande och benägenhet att omtolka information så att det stämmer med de egna centrala föreställningarna. Vidare definieras begreppet personlighet här enligt Big Five teorin som är en indelning av människans universella personlighetsdrag i de fem dimensionerna; öppenhet (O), samvetsgrannhet (C), utåtriktning (E), vänlighet (A), samt känslomässig instabilitet (N) (Costa & McCrae, 1987). Det aktuella forskningsläget indikerar att det ointegrerade tänkandet är kopplat till individuella skillnader i kognitiv förmåga och informations bearbetning (Brown, 2006; Davies, 1998; Stanovich & West, 1997). Likaså har need for closure, vilket innebär ett behov av definitiv kunskap inom något område och undvikande av tvetydighet, visats påverka bearbetningen av information och skapa ett mer dogmatiskt tänkande (Webster & Kruglanski, 1994). Vidare har höga värden i N- och låga värden i O dimensionen relateras till dogmatism och auktoritärianism (Dy-Liacco et al., 2009; Francis, 1998). Enligt Dy-Liacco et al. (2009) antas också öppenhetsdimensionen (O) ha samband med dysfunktioner i individens gränser mot yttervärlden.  Forskning har även visat en positiv osystematisk relation mellan dogmatism och religion, som antas ha samband med need for closure (Saroglou, 2002a) och gruppen religiösa har generellt visat låga värden av känslomässig instabilitet (N) (Saroglou, 2002b). Likväl har forskning också visat att kristna med en pentekostal inriktning tenderar att i tre gånger så stor utsträckning som andra kristna drabbas av depressioner, vilket kan relateras till känslomässig instabilitet (N) (Paunonen & Ashton, 2001; Trice & Bjorck, 2006). Dogmatism har vidare relaterats till medlemskap i religiösa grupper som sätter sin tillit till auktoriteter (Vacchiano et al.,1969). Francis (2001) hävdar dock att variationen av dogmatism mellan församlingar med samma inriktning är större än mellan kyrkor med olika inriktningar. Till de auktoritära rörelserna hör grupperingar med hierarkisk organisation, stark tro på en andligs sfärs påverkansförmåga och en fundamentalistisk bibelsyn (SOU, 1998:113). Ledaren ses här som profetisk. Förebud eller bekräftelse läses in i den omgivande miljön och gruppen är bärare av ett starkt meningssystem som också ger tillhörighet och skapar engagemang. Vissa intensiva upplevelser sägs komma från en andlig sfär och som ett gudomligt ingrepp. Dessa upplevelser skapar känslan av att vara med om något utomvärldsligt och att leva i en reell andlig verklighet. Tänkandet om att det onda är personifierat av djävulen och ständigt är aktivt är djupt integrerat i tankevärlden hos dessa medlemmar. Om man inte kan ifrågasätta ledaren och är emotionellt eller socialt inlåst i gruppen leder det till att ens övertygelser blir starkare. I psykologiska termer kallas detta mystisk manipulation. Vidare har undersökningar påvisat att kriminella tankemönster rymmer dogmatiskt hållna ologiska övertygelser (Mandracchia, 2009; Morgan et al., 2010) och att gruppen kriminella visar höga värden av känslomässig instabilitet (N) (Ellison, 2006). Studien frågeställningar och hypoteser blir således: Finns det någon skillnad i dogmatism mellan gruppen aktivt utövande kristna, gruppen aktivt kriminella och personer som varken är aktivt utövande kristna eller aktivt kriminella? Om det finns en skillnad kan den relateras till någon av dimensionerna enligt Big Five teorin? Gruppen kriminella antas visa högre värden av dogmatism än övriga grupper, och dogmatism antas relatera till känslomässig instabilitet (N). Studiens mål (aims) är att belysa några av de mekanismer som kan ligga bakom gärningarna med speciellt fokus på uppkomsten av dogmatiskt hållna religiöst färgade övertygelser.

  • 124.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Teenage suicides in northern Sweden: an interview study of investigating police officers2000Inngår i: Injury Prevention, ISSN 1353-8047, E-ISSN 1475-5785, Vol. 6, nr 2, s. 115-119Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To disclose recurrent, dynamic, and static factors in teenage suicide involving the suicidee, his/her family, and the community; and to investigate the feasibility of using police as informants for suicide studies.

    SUBJECTS: All deaths categorised as suicide 1993 through 1995 among teenagers in Northern Sweden (n=15).

    METHOD: Semiqualitative interviews with police officers, and, when applicable, general practitioners. Police reports, necropsy protocols, medical records, and conscription data were also analysed.

    RESULTS: Most suicides occurred in rural and depopulated areas. In contrast to males, females often had a history of overt psychiatric problems with suicide attempts. At least two thirds of the suicides were planned.

    CONCLUSION: Cultural and sociopolitical aspects are important in teenage suicide as well as gender differences. Police officers can provide essential information. Identifying teenagers at risk remains difficult, however, due to low baseline rates.

  • 125.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Division of Forensic Psychiatry, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Karlsson, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    In the aftermath of teenage suicide: a qualitative study of the psychosocial consequences for the surviving family members2008Inngår i: BMC Psychiatry, ISSN 1471-244X, E-ISSN 1471-244X, Vol. 8, nr 1, s. 26-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Studies of family reactions following teenage suicide are hampered by the psychological difficulties of approaching families and recruiting an unbiased sample of study subjects. By using a small but consecutive series of cases, we examined the qualitative aspects of loosing a teenage family member due to suicide. Such an understanding is important for future organisation of proper programs that provide professional support in the grief process.

    Methods From a large project on teenage unnatural death in northern Sweden 1981-2000 (n=88), 13 cases from 1995 through 1998 were retrospectively identified and consecutively analysed. Ten families agreed to participate. The open interviews took place 15 to 25 months after the suicide. The information gathered was manually analysed according to a grounded theory model, resulting in allocation of data into one of three domains: post-suicidal reactions, impact on daily living, and families´need for support.

    Results. Teenager suicide is a devastating trauma for the surviving family and the lacko of sustainable explanations for the suicide is a predominant issue in the grief process. The prolonged social and psychological isolation of the families in grief should be challenged. At the time of the interview, the families were still struggling with explaining why the suicide occurred, especially since most suicides had occurred without overt premonitory signs. The bereaved family members were still profoundly affected by the loss, but all had returned to an ostensibly normal life. Post-suicide support was often badly timed and insufficient, especially for younger siblings.

    Conclusions Family doctors can organise a long-term, individually formulated support scheme for the bereaved, including laymen who can play a most significant role in the grief process. There is also a need for better understanding of the families who have lost a teenager whom committed suicide and for the development and testing of treatment schemes for the bereaved family.

  • 126.
    Lundberg, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Rätt säkert rättssäkert?: Polisens handläggning av onaturliga dödsfall2014Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dödsfall delas enligt svensk rätt upp i två fraktioner: onaturliga kontra naturliga dödsfall. Till naturliga dödsfall räknas dödsfall till följd av enbart sjukdom. Onaturliga dödsfall omfattar allt annat, delvis dödsfall till följd av 'yttre påverkan'. Mer specificerat kan det här vara frågan om olycksfall, homicid (uppsåtligt dödande) eller självmord.[1]

                          En läkare ska alltid konstatera och fastställa dödsfallet oavsett om det rör sig om ett naturligt eller onaturligt dödsfall.[2] Under vissa omständigheter ska läkaren även polisanmäla dödsfallet. Detta ska ske då det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning.[3] En rättsmedicinsk undersökning kan aktualiseras för att upptäcka, utesluta eller utreda dödsfall till följd av våldsbrott.[4]

                          Efter de har mottagit anmälan tar polismyndigheten över handläggningen kring dödsfallsutredningen. Detta ingår allmänt i polisens uppgift i syfte att utreda och beivra brott.[5]                      I detta mandat ingår att avgöra om en rättsmedicinsk undersökning ska genomföras och i vilken form den i så fall ska utföras.[6] Grundprincipen är att varje dödsfall som anmäls till polisen bör utredas med en rättsmedicinsk undersökning men polismyndigheten har av olika skäl möjlighet att inte besluta om en sådan undersökning. Statistiken visar även att i närmare hälften av alla anmälda dödsfall genomförs ingen rättsmedicinsk undersökning.[7]

    Detta har visat sig problematiskt då en inte obetydlig del av brottsrelaterade dödsfall upptäcks först i och med en rättsmedicinsk undersökning. Det föreligger således en överhängande risk att våldsrelaterade brott aldrig upptäcks eller utreds.[8]

                          Polisens tillämpning av reglerna medför annorlunda uttryckt att rättssäkerheten riskeras. I beslutsfattandet om en rättsmedicinsk undersökning ska genomföras får polisen beakta både kriminaltekniskt samt medicinskt material. Det blir härmed viktigt att större vikt

  • 127.
    Lundgren, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    DNA analys som bevismedel i rättegång2014Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Evolutionen av DNA som ett verktyg för att fria eller fälla en misstänkt har varit betydelsefull. DNA är det kemiska ämne som är bärare av den genetiska informationen genomet som återfinns i världens alla organismer, däribland människan. DNA kan utvinnas ur förhållandevis små biologiska spår av saliv, blod, sädesvätska osv. 2006 trädde en lag i kraft som innebar en utökad användning av DNA-tekniken. Ändringar genomfördes i 28 kapitlet RB samt i polisdatalagen och det här banade väg för möjligheter till såväl DNA-provtagning som registrering av DNA-profiler. Detta ger i sin tur polisen förbättrade möjligheter till att hantera samt reglera mängdbrottsligheten. Tidigare kunde mängdbrott som exempelvis tillgreppsbrott, misshandel, narkotikabrott och vapenbrott av normalgraden inte föranleda en registrering.

  • 128.
    Lundholm, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Rättsmedicin.
    Substance Use and Violence: Influence of Alcohol, Illicit Drugs and Anabolic Androgenic Steroids on Violent Crime and Self-directed Violence2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Interpersonal violence and suicide are major health concerns, leading to premature death, extensive human suffering and staggering monetary costs. Although violent behaviour has multiple causes, it is well known that acute substance intake and abuse increase the risks of both interpersonal and self-directed violence. This association is quite well established for alcohol, while a more ambiguous literature exists for other common drugs of abuse. For example, anabolic androgenic steroids (AAS), synthetic analogues to the “male” sex hormone testosterone are suggested to elicit violent and aggressive behaviour. Two studies (I and III) in the present thesis addressed the association between AAS use and being suspected or convicted of a violent crime among remand prisoners and in a general population sample, respectively. Further, using the case-crossover design to control for confounders stable within individuals, I also investigated the triggering (short-term risk) effect of alcohol and drugs such as benzodiazepines and AAS, on violent crime (Study II). Finally, a fourth study (IV) based on a large national forensic sample of suicide completers (n=18,894) examined the risk of using a violent, more lethal, suicide method, when under acute influence of alcohol, central stimulants or cannabis.

    The results of this thesis suggested that AAS use in itself is not a proximal risk factor for violent crime; the observed risk is probably due to the co-occurrence of abuse of other substances. Alcohol is a strong triggering risk factor for violent crime, constant across males and females as well as individuals with or without behavioral and psychiatric vulnerability. Intake of high doses of benzodiazepines is associated with an increased risk for violent crime. Cannabis use is associated with an increased risk of using the lethal suicide method of jumping from a height. I conclude that mapping substance abuse patterns may inform violence risk assessment and treatment planning.

  • 129.
    Lundström, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Rätten att besluta om obduktion2014Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en människa dött är det för många ett avslut. Detta kan sägas gälla främst de gånger en gammal människa dött av ålder eller att denne burit på en känd sjukdom, vari döden varit ofrånkomlig. Att dö gammal i sängen är, skulle jag vilja påstå, det mest humana sättet att dö på och troligtvis även det sätt de flesta vill dö på. I alla fall torde de flesta haft den bilden när de föreställt sig sin egen död. Men verkligheten är sällan samma bild som den vi föreställt oss och många gånger börjar ett nytt när ett kapitel avslutats. Så kan det till exempel vara när en människa dött och orsaken därtill inte är känd. Det finns olika typer av undersökning av en avliden person, och i detta arbete redogör jag för klinisk obduktion och rättsmedicinsk obduktion. Eftersom detta är stora ingrepp där inte bara den som undersöks, utan även närstående kan drabbas på olika sätt, kan man fråga sig om vem som får ta initiativ till ett sådant ingrepp. Har de närstående till en avliden någon rätt att begära obduktion för att få reda på dödsorsaken? Har de överhuvudtaget något att säga till om?

  • 130. Lynoe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    A misunderstanding. Response to Dr Bilo et al2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1046-1046Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 131. Lynoe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Authors' overarching reply to all the responses received to the systematic literature review on shaken baby syndrome2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1031-1031Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 132. Lynoe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Conflicts of interest issues. Response to Lucas et al.2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1036-1036Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 133. Lynoe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Insufficient evidence for 'shaken baby syndrome' - a systematic review2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1021-1027Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Shaken baby syndrome has typically been associated with findings of subdural haematoma, retinal haemorrhages and encephalopathy, which are referred to as the triad. During the last decade, however, the certainty with which the triad can indicate that an infant has been violently shaken has been increasingly questioned. The aim of this study was to determine the diagnostic accuracy of the triad in detecting that an infant had been shaken. The literature search was performed using PubMed, Embase and the Cochrane Library up to October 15, 2015. Relevant publications were assessed for the risk of bias using the QUADAS tool and were classified as having a low, moderate or high risk of bias according to predefined criteria. The reference standards were confessions or witnessed cases of shaking or accidents. The search generated 3773 abstracts, 1064 were assessed as possibly relevant and read as full texts, and 30 studies were ultimately included. Of these, 28 were assessed as having a high risk of bias, which was associated with methodological shortcomings as well as circular reasoning when classifying shaken baby cases and controls. The two studies with a moderate risk of bias used confessions and convictions when classifying shaken baby cases, but their different designs made a metaanalysis impossible. None of the studies had a low risk of bias. Conclusion: The systematic review indicates that there is insufficient scientific evidence on which to assess the diagnostic accuracy of the triad in identifying traumatic shaking (very low-quality evidence). It was also demonstrated that there is limited scientific evidence that the triad and therefore its components can be associated with traumatic shaking (low-quality evidence).

  • 134. Lynoe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    The scientific evidence regarding retinal haemorrhages. Response to Hellgren et al. and Levin2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1041-1042Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 135. Lynoe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    The shaken baby syndrome report was not the result of a conspiracy. Response to Dr. Narang et al2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1050-1051Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 136. Lynoe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    What are acceptable conclusions?: Response to Dr. Ludvigsson2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1032-1032Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 137. Lynoe, Niels
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    May the fear of being falsely accused of having shaken a baby increase parents' demands for scheduled Caesareans?2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1052-1052Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 138. Lynoe, Niels
    et al.
    Rosen, Mans
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Vinchon's responses raise additional questions about the shaken baby-study2018Inngår i: Child's nervous system (Print), ISSN 0256-7040, E-ISSN 1433-0350, Vol. 34, nr 1, s. 11-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 139. Lynøe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Is accepting circular reasoning in shaken baby studies bad science or misconduct?2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 9, s. 1445-1446Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 140.
    Martinsson, Lisa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Mörk, Rebecca
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Livsfarlig skada2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I ett rättsfall hade rättsläkaren konstaterat att en skada var livsfarlig. Rättsläkaren hade uttalat sig om att skadan skulle ha lett till döden om inte målsäganden kommit under avancerad medicinsk vård. Högsta domstolen konstaterade trots det att ”det finns ingen utredning som ger vid handen hur stor risken var för att målsäganden skulle avlida till följd av knivhugget i ryggen”.[1] Fanns det inte en sådan bedömning? Vad hade rättsläkaren egentligen sagt?

     

    I Sverige anmäldes 1 410 000 brott under 2009.[2] I Sverige är ett brott en gärning som är belagd med straff och de flesta brott finns reglerade i Brottsbalken (BrB). För att ett brott ska anses begånget skall det uppfylla vissa rekvisit, alltså förutsättningar. Dessa rekvisit ska både vara objektiva, i form av till exempel en viss uppnådd effekt, och subjektiva, som gärningspersonens vilja vid tillfället. Av de anmälda brotten 2009 var 86 300 misshandelsbrott.[3] De objektiva rekvisiten för misshandel är att en person ska orsaka kroppsskada, sjukdom eller smärta hos en annan person, alternativt försätta personen i vanmakt eller liknande tillstånd. De subjektiva rekvisiten handlar om att gärningspersonen vid gärningstillfället ska ha haft uppsåt att begå denna handling. Om det inte var gärningspersonens mening att tillfoga någon annan en skada kan det alltså aldrig vara frågan om misshandel. En misshandel som man av någon anledning ser som mindre allvarlig benämns ringa misshandel, och misshandel kan även bedömas som grov eller synnerligen grov.

     

    Rättsmedicinalverket är en myndighet som arbetar med rättsvård. De utför analyser och bedömningar inom områdena rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Inom ramen för rättsmedicin arbetar man ofta med att undersöka dödsorsaken när en människa har avlidit, men även levande personer undersöks ofta inom rättsmedicin när de blivit utsatta eller misstänks för att ha utsatt någon annan för allvarliga våldsbrott. Enligt en rapport utgiven av Rättsmedicinalverket från år 2010 genomförs under ett år omkring 5300 rättsmedicinska dödsorsaksundersökningar och närmare 2600 rättsmedicinska kroppsundersökningar på levande personer. Under ett år bedöms att knappt 100 av de undersökta dödsfallen berodde på våldsbrott.[4]

     

    Rättsmedicinalverket har huvudansvaret för utfärdande av rättsintyg i Sverige. Rättsintyg definieras i 1 § Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (Rättsintygslagen) som ett medicinskt utlåtande av läkare som inhämtats av polis eller åklagarmyndighet i syfte att använda i utredning av brott eller som bevis i en rättegång. Syftet är bland annat att se om de medicinska fynden talar för eller mot ett visst händelseförlopp och om skadornas ålder och allvarlighet.[5] I förarbetena till Rättsintygslagen skriver man vad ett rättsintyg skall innehålla. Där sägs att intyget bland annat ska innehålla en bedömning om risk för bestående men och en bedömning huruvida skadan är medicinskt livsfarlig.[6] För att få skriva dessa intyg behöver man enligt 2 § 2 st förordning (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott inneha legitimation, vilket Socialstyrelsen kan utfärda efter fullgjord allmäntjänstgöring (AT). Rättsintyg skrivs antingen av rättsläkare med specialistkompetens i rättsmedicin, vilket Socialstyrelsen kan utfärda efter fullgjord specialisttjänstgöring (ST) inom rättsmedicin, eller andra legitimerade läkare än de som är specialister i rättsmedicin som har avtal med Rättsmedicinalverket att skriva rättsintyg enligt § 2 Rättsintygslagen. Under specialistutbildning är man under handledning av färdiga specialister. Läkare utan färdig specialistutbildning i rättsmedicin gör inte bedömningar för rättsintyg helt självständigt, utan har handledning av färdiga specialister på området.

    [1] Mål nr B 1126-04 2004-07-02.

    [2] Rapport 2010:15 Kriminalstatistik 2009, Brottsförebyggande rådet.

    [3] Rapport 2010:15 Kriminalstatistik 2009, Brottsförebyggande rådet.

    [4] Fakta i målet, en presentation om Rättsmedicinalverket. 4:e upplagan, s. 6.

    [5] DS 2003:3.

    [6] Prop. 2004/05:64 s. 1.

  • 141.
    Naess, Hannes
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    PKU-registret: Ett register för identifiering vid brottsutredning och katastrofer?2013Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 142.
    Nesser, Sanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Tillräknelighet och uppsåt2012Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Straffrätten har historisk sett alltid särbehandlat psykiskt störda lagöverträdare. Innan brotts-balkens införande tillämpade man i Sverige ett krav på tillräknelighet för att kunna bli straff-rättsligt ansvarig. Ett sådant krav på ansvarsförmåga grundande sig på tanken att den som inte kan rå för sina gärningar inte heller bör straffas för dessa. Genom införandet av ny brottsbalk 1965 avskaffades kravet på tillräknelighet och även psykiskt störda lagöverträdare kan sedan dess dömas till ansvar, oavsett tillräknelighet.

     

    En förutsättning för att en gärning ska vara straffbar är att denna har begåtts med uppsåt. Med uppsåt avses att en gärning ska ha begåtts med ”vett och vilja”. I uppsåtsbegreppet ligger således ett krav på att gärningsmannen ska vara i någon utsträckning medveten och också ha ett visst förhållningssätt till gärningen. En uppsåtsprövning av psykiskt störda lagöverträdare kan vara svår att företa, eftersom en psykisk störning många gånger innebär stora tveksam-heter om huruvida gärningsmannen kan vara medveten om innebörden av sin gärning eller ha förmåga att kontrollera sitt handlande. Den huvudsakliga frågan är om gärningsmannen i ett sådant tillstånd kan ha uppsåt.

     

    Avsaknaden av ett tillräknelighetskrav har under en längre tid varit föremål för debatt. Kritik har riktats mot att domstolar tenderar att förenkla uppsåtsprövningen vid psykisk störning, och att uppsåtsbegreppet tolkas för extensivt. Ett flertal utredningar har föreslagit ett åter-införande av tillräknelighet som förutsättning för straffansvar, vilka ännu inte har resulterat i någon lagstiftningsåtgärd. En ny utredning om tillräknelighet pågår för närvarande, vilken kommer att offentliggöras i mars 2012. Denna förväntas föreslå att tillräknelighet ska åter-införas som förutsättning för straffansvar.

  • 143. Niklasson, Bo
    et al.
    Råsten Almqvist, Petra
    Hörnfeldt, Birger
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Klitz, William
    Sudden infant death syndrome and Ljungan virus2009Inngår i: Forensic Science, Medicine, and Pathology, ISSN 1547-769X, E-ISSN 1556-2891, Vol. 5, nr 4, s. 274-279Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ljungan virus (LV) has recently been associated with perinatal death in its natural rodent reservoir and also with developmental disorders of reproduction in laboratory mice. A strong epidemiological association has been found between small rodent abundance in Sweden and the incidence of intrauterine fetal death (IUFD) in humans. LV antigen has been detected in half of the IUFD cases tested. The question was therefore raised whether sudden infant death syndrome (SIDS) might be associated with rodent abundance, and whether the virus is present in cases of SIDS. Variation in the incidence of SIDS using the Swedish cause-of-death database tracked the changes in the population fluctuations of native rodents. Formalin-fixed tissues from the brain, heart, and lung were investigated from cases of SIDS, SIDS with lymphocytic infiltration of the myocardium (myocarditis) and myocarditis cases using LV specific immunohistochemistry (IHC). Ljungan virus was detected in the brain, heart, and lung tissue from all three of the patient categories investigated using IHC. These studies suggest that LV may play a prominent role in infant death, and that IUFD and SIDS may have common etiological underpinnings.

  • 144.
    Nilsson, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Beivra brott eller skydda den enskilde?: Om integritetsskydd i förhållande till DNA-användning i brottsbekämpande verksamhet2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När ett brott begås är det inte ovanligt attgärningsmannen lämnar efter sig spår, kanske i form av saliv, hudflagor, blodeller sekret. I dessa spår kan man hitta DNA, som är unikt för varje människa.Den genetisk-tekniska utvecklingen har gått starkt framåt under de senasteårtiondena och vi har idag möjlighet att med stor sannolikhet avgöra ifall ettDNA-spår som lämnats på en brottplats tillhör en misstänkt gärningsman ellerinte. Denna möjlighet ställer dock upp krav för att provtagning ska vara tillåten.Antingen krävs samtycke från den misstänkte, eller att någon av bestämmelsernai Rättegångsbalken (1942:740) (RB) är tillämpliga för att provtagning ska fåske tvångsvis. 2006 kom förändringar i Rättegångsbalkens 28 kapitel, som gavutökade möjligheter att utföra DNA-provtagning (topsning) på den som skäligenkan misstänkas för brott på vilket fängelse kan följa, men även att ta DNA-provpå annan än den som skäligen kan misstänkas för brott, om det finns synnerliganledning att anta att det är av betydelse för utredningen av ett brott som kanleda till fängelse.Denna nya möjlighet gör att fler får topsas, men innebär även att fleraavvägningar måste göras. Om polisen slumpmässigt topsar en person som inte ärmisstänkt för ett speciellt brott, kan detta upplevas som integritetskränkandeför den enskilda personen, såväl genom det påtvingade kroppsliga ingreppet menäven genom att bli stämplad som en brottsling, något som skyddas av såvälRegeringsformen som Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna ochgrundläggande friheterna. Om polisen inte kan uppge ett specifikt brott sompersonen topsas för, kan kanske vissa uppleva att de topsas  för att polisen har vissa fördomar omexempelvis personer med en annan hudfärg, att man blir stämplad som brottslingbara för att man har invandrat till Sverige. Möjligheterna att genomföra fler topsningar innebär att spår från flerbrottsplatser kan kopplas ihop med den person som lämnat spåren. Dock ärregistret över DNA-profiler långt från fullständigt, och kommer inte heller attbli det då det hela tiden kommer nya brottslingar som inte topsats. Enmöjlighet för att underlätta polisens utredningsarbete skulle vara att ge demtillgång till PKU-biobanken, där blodprover från nästintill alla svenskar somär födda efter 1975 finns lagrade. Syftet med registret är dock inte attidentifiera brottslingar, och det är tveksamt om intresset av att lagförabrottslingar ska få väga tyngre än den enskildes integritet.

  • 145.
    Nilsson, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Konsekvenserna för Kalle: Offret bakom B993-05 En studie av följderna efter ett brott2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett brottsoffers rättigheter, samt möjligheter till hjälp och om stöd på regional nivå motsvarar det brottsoffret upplevde som behov. Vidare kommer den administrativa processen, samt psykiska och fysiska konsekvenser av ett brott att belysas. Följande frågeställningar kommer att ligga till grund för uppsatsen; Vilka rättigheter har ett brottsoffer enligt FN:s Brottsofferdeklaration? Vilken hjälp och stöd kan ett brottsoffer i Kristianstadsområdet få för sina fysiska och psykiska skador? Vilket stöd fick Kalle? Motsvarade det Kalles behov?

    Jag har valt att avgränsa mig till just Kristianstadsområdet och fallet med Kalle för att uppsatsen inte ska bli så omfattande, och även gjort ett medvetet val att inte titta på ekonomiska rättigheter, utan endast information, vård och stöd.

  • 146.
    Nilsson, Gunnel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Forensic Genetics and Forensic Toxicology, National Board of Forensic Medicine, Linköping, Sweden.
    Kugelberg, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Forensic Genetics and Forensic Toxicology, National Board of Forensic Medicine, Linköping, Sweden.
    Ahlner, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Forensic Genetics and Forensic Toxicology, National Board of Forensic Medicine, Linköping, Sweden.
    Kronstrand, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Forensic Genetics and Forensic Toxicology, National Board of Forensic Medicine, Linköping, Sweden.
    Validation of an LC-MS/MS method for the determination of zopiclone, N-desmethylzopiclone and 2-amino-5-chloropyridine in whole blood and its application to estimate the original zopiclone concentration in stored specimens2015Inngår i: International journal of legal medicine (Print), ISSN 0937-9827, E-ISSN 1437-1596, Vol. 129, nr 2, s. 269-277Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    2-amino-5-chloropyridine (ACP) is a degradation product of zopiclone (ZOP) and may be formed when blood specimens are stored. ZOP instability in blood makes interpretation of concentrations difficult especially in cases of prolonged sample storage. This study investigated how ACP could be used to estimate the original concentration of ZOP in authentic samples. For that purpose, an analytical LC-MS/MS method for the quantitation of ACP, ZOP and the metabolite Ndesmethylzopiclone (NDZOP) in blood was validated. The method was then applied to investigate ACP formation, ZOP and NDZOP degradation in stored ZOP post-dosed authentic whole blood and two mathematical models were used to calculate the original concentration of ZOP. During storage, ACP was formed in amounts equimolar to the ZOP and NDZOP degradation. Results from samples in which ACP had been formed were used to test two models to estimate the original ZOP concentration. The correlation tests of the models showed strong correlations to the original ZOP concentration (r=0.960 and r=0.955) with p<0.01. This study showed that the equimolar degradation of ZOP and NDZOP to ACP could be used to estimate the original concentration of the unstable ZOP.

  • 147.
    Nilsson, Martina
    et al.
    Swedish Police Author, Div Invest, Forens Sect, S-10675 Stockholm, Sweden..
    Grånemo, Joakim
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Medicinsk genetik och genomik.
    Bus, Magdalena M.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Medicinsk genetik och genomik.
    Havsjö, Mikael
    AlphaHelix Technol AB, Penarp 1150, S-26491 Klippan, Sweden..
    Allen, Marie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Medicinsk genetik och genomik.
    Comparison of DNA polymerases for improved forensic analysis of challenging samples2016Inngår i: Forensic Science International: Genetics, ISSN 1872-4973, E-ISSN 1878-0326, Vol. 24, s. 55-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Inhibitors of polymerase chain reaction (PCR) amplification often present a challenge in forensic investigations of e.g., terrorism, missing persons, sexual assaults and other criminal cases. Such inhibitors may be counteracted by dilution of the DNA extract, using different additives, and selecting an inhibitory resistant DNA polymerase. Additionally, DNA in forensic samples is often present in limited amounts and degraded, requiring special analyses of short nuclear targets or mitochondrial DNA. The present study evaluated the enzymes AmpliTaq Gold, HotStarTaq Plus, KAPA3G Plant, and KAPA2G Robust, with regard to their ability to overcome inhibitory effects. Our data showed that diluting the extracts and adding bovine serum albumin may increase the yield of the PCR product. However, the largest impact was observed when alternative enzymes were utilized, instead of the commonly used AmpliTaq Gold. KAPA2G Robust presented the highest amplification efficiency in the presence of the inhibitor ammonium nitrate. Moreover, the KAPA3G Plant enzyme had the highest efficiency in amplifying degraded DNA from old buried bone material. KAPA3G Plant and KAPA2G Robust may thus be useful for counteracting inhibitors and improving the analysis of challenging samples.

  • 148.
    Nilsson, Martina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Medicinsk genetik och genomik.
    Possnert, Göran
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Jonfysik.
    Edlund, Hanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Medicinsk genetik och genomik.
    Budowle, Bruce
    Kjellström, Anna
    Allen, Marie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Medicinsk genetik och genomik.
    Analysis of the putative remains of a European patron saint--St. Birgitta2010Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, Vol. 5, nr 2, s. e8986-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Saint Birgitta (Saint Bridget of Sweden) lived between 1303 and 1373 and was designated one of Europe's six patron saints by the Pope in 1999. According to legend, the skulls of St. Birgitta and her daughter Katarina are maintained in a relic shrine in Vadstena abbey, mid Sweden. The origin of the two skulls was assessed first by analysis of mitochondrial DNA (mtDNA) to confirm a maternal relationship. The results of this analysis displayed several differences between the two individuals, thus supporting an interpretation of the two skulls not being individuals that are maternally related. Because the efficiency of PCR amplification and quantity of DNA suggested a different amount of degradation and possibly a very different age for each of the skulls, an orthogonal procedure, radiocarbon dating, was performed. The radiocarbon dating results suggest an age difference of at least 200 years and neither of the dating results coincides with the period St. Birgitta or her daughter Katarina lived. The relic, thought to originate from St. Birgitta, has an age corresponding to the 13(th) century (1215-1270 cal AD, 2sigma confidence), which is older than expected. Thus, the two different analyses are consistent in questioning the authenticity of either of the human skulls maintained in the Vadstena relic shrine being that of St. Birgitta. Of course there are limitations when interpreting the data of any ancient biological materials and these must be considered for a final decision on the authenticity of the remains.

  • 149.
    Nilsson, Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Sharp force suicide to the upper extremity, an epidemiological study2017Independent thesis Basic level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 150.
    Nilsson, Thomas
    et al.
    Department of Forensic Psychiatry, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Centre for Ethics, Law and Mental Health, University of Gothenburg.
    Falk, Örjan
    Department of Forensic Psychiatry, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Centre for Ethics, Law and Mental Health, University of Gothenburg.
    Billstedt, Eva
    Gillberg Neuropsychiatry Centre, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg.
    Kerekes, Nora
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Anckarsäter, Henrik
    Centre for Ethics, Law and Mental Health (CELAM), University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden, Forensic psychiatry, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Ragarden, House 1, SU – East Hospital, SE-416 85 Gothenburg, Sweden, Department of Forensic Psychiatry, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg.
    Wallinius, Märta
    Child and Adolescent Psychiatry, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Lund, Lund University, Lund, Sweden, Research and Development Unit, Regional Forensic Psychiatric Clinic, Växjö, Sweden.
    Hofvander, Björn
    Child and Adolescent Psychiatry, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Lund, Lund University.
    Aggressive Antisocial Behaviors Are Related to Character Maturity in Young Swedish Violent Offenders Independent of ADHD2016Inngår i: Frontiers in Psychiatry, ISSN 1664-0640, E-ISSN 1664-0640, Vol. 7, nr NOV, s. 1-12, artikkel-id 185Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Antisocial personality and psychopathic traits have constantly been found to accompany criminal and aggressive behaviors, but little attention has been given to aspects of character maturity and its relation to such behaviors. The present study investigated (1) whether level of character maturity (low, medium, and high) is associated with amount of aggressive antisocial behaviors (AABs) and psychopathic traits in young men imprisoned for violent criminality, and (2) whether such an association is independent of coexisting attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD). Methods: Swedish males (N =  270, aged 18–25) sentenced to prison for violent and/or sexual criminality in the western region of the Swedish Prison and Probation Service underwent a thorough clinical examination during their in carceration. Data on character maturity, as measured by the character dimensions Self-Directedness and Cooperativeness of the Temperament and Character Inventory, were available for n = 148 subjects and were used to divide these offenders into three groups with low, medium, and high character maturity. These groups were then compared for variables reflecting criminal history, a DSM-IV diagnosis of ADHD, conduct disorder (CD) and substance use disorders (SUD), aggressive behaviors, and psychopathic traits. Results: Character maturity was consistently associated with less AABs and psychopathic personality traits; the group with the highest character maturity showed: (i) a later age at on set of criminality, (ii) a smaller number of prior violent criminal acts, (iii) lower prevalence of ADHD, CD, and SUD, (iv) less self-rated and expert-rated aggressive behaviors, and (v) less psychopathic traits. The association between character maturity and aggressive behaviors/psychopathic personality traits remained even when ADHD was controlled for. The only exception was sexual criminality, where the group with the highest character maturity contained the largest amount of sexual offenders. Conclusion: Higher character maturity appeared to be a protective factor among young male violent offenders, associated with less AABs, suggesting that character maturity isa promising target for treatment interventions for this group of individuals.

12345 101 - 150 of 237
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf