Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andersson, Emilia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Pettersson, Ellen
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Planering och strukturering av skolaktiviteter hos elever i årskurs åtta: En kvantitativ enkätstudie med åttondeklassare2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Planering och strukturering av skolaktiviteter hos elever i årskurs åtta
  • 102.
    Andersson, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Burström, Martin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevd aktivitetsbalans hos anhöriga till personer med depression2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att beskriva hur anhöriga till personer med depression upplever sin aktivitetsbalans och vilka strategier som främjar aktivitetsbalans. Studien antog en kvalitativ induktiv ansats för att fokusera på deltagarnas beskrivningar. Ändamålsenligt urval skedde utifrån kriterier. Sex deltagare ingick i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema “När oron och ovissheten är en del av livet” samt tre kategorier “Rutiner och strategier för att få vardagen i balans”, “Att ha möjlighet till återhämtning och egen tid för välbefinnande”, samt “Oron kring framtiden, strategier och dess påverkan på det dagliga livet”. Resultatet visar hur deltagarnas upplevelse av oro och ovisshet präglade deras vardag av att alltid behövas finnas till hands, vilket inverkade på deras aktivitetsbalans. Deltagarna skapade strikta rutiner och utvecklade strategier för att få vardagens aktiviteter att fungera. Riskfaktorer såsom komplexa aktivitetsmönster, minimalt med tid för återhämtning, egen tid samt oron inför framtiden, präglade deltagarna i deras vardag. Resultatet av denna studie kan bidra till ökade kunskaper om hur anhöriga upplever det dagliga livet och dess svårigheter för att kunna upprätthålla en god aktivitetsbalans. Vidare kan strategierna de använde för att främja balans i vardagen även vara till gagn för arbetsterapeuter i deras arbete med att stödja anhöriga till personer med depression.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Andersson, Fathima
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Westerlund, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Äldres upplevelser av arbetsterapeutiska insatser i syfte att minska ensamhet: - En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt Psykisk ohälsa hos äldre är ett tilltagande problem där en av de mest framträdande faktorerna är ensamhet. Den ensamhet som infinner sig när sociala kontakter är färre, eller minskar i en högre takt än individen själv önskar, kallas för en ofrivillig ensamhet. Den ofrivilliga ensamheten är potentiellt farlig och kan orsaka allvarliga konsekvenser för en människas livslängd, hälsa och välbefinnande.  Syftet med denna litteraturstudie är att skapa en fördjupad förståelse för äldre personers upplevelse av arbetsterapeutiska insatser som syftar till att minska ensamhet. En systematisk litteraturstudie genomfördes bestående av artiklar uppbyggd på en kvalitativ metod. Efter urvalsprocessen kvarstod åtta artiklar som kvalitetsgranskades. Därefter utfördes en innehållsanalys som resulterade i tre teman. Dessa teman lyder som följande; (1) Upplevelsen av samspel och sociala relationer, (2) Betydelsen av aktivitetsutövande i vardagen, (3) Upplevelsen av insatsernas tillgänglighet och hindrande faktorer. Sammanfattningsvis resulterade studien i ett sammanställande av äldre personers upplevelser kring arbetsterapeutiska insatser riktade att minska ensamhet. Det framkom att intressebaserade aktiviteter var särskilt uppskattade bland de äldre och bidrog till ett ökat engagemang. Vidare var sociala relationer av stor vikt och gemenskap upplevdes som vital för en meningsfull vardag.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Andersson, Filip
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Smajlovic, Rasmus
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bildstöd för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bildstöd för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd
  • 105.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Kilvén, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Mjölkböndernas upplevelse av aktivitetsbalans och livskvalitet.2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Aktivitetsbalans är en självupplevd känsla av att ha balans mellan fritid, arbete och vila. Att ha aktivitetsbalans är viktig för att en person ska kunna ha en god hälsa och livskvalitet vilket kan vara svårt för mjölkbönderna som både bor och arbetar på sina gårdar. Syfte: Studiens syfte var att studera svenska mjölkbönders upplevelse av aktivitetsbalans och livskvalitet och om ett samband fanns mellan dessa. Metod: En elektronisk enkätstudie genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ del. Enkäten var utformad med demografiska frågor; frågor utifrån de två bedömningsinstrumenten, Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och Brunnsviken Brief Quality of Life (BBQ) samt ytterligare tre  frågor baserade på att arbeta som mjölkbonde. Analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys och en kvantitativ bearbetning. Deltagandet bestod av 331 mjölkbönder. Resultat: Mjölkbönderna upplevde en låg aktivitetsbalans och livskvalitet. Resultatet visade att det överlag fanns ett samband mellan den skattade aktivitetsbalansen och livskvaliteten. Mjölkbönderna uppgav att det var nöjda med sitt arbete men att de långa arbetsdagarna påverkade fritiden negativt vilket även påverkade deras livskvalitet. Även den ekonomiska situationen gav konsekvenser för mjölkböndernas livskvalitet. Slutsats: Mjölkbönderna har en låg aktivitetsbalans som påverkade deras livskvalitet. Det är viktigt att vården får mer kunskap om mjölkböndernas situation för att erbjuda dem rätt vård och rehabilitering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Andersson, Henrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp: - en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vuxna med ADHD är en grupp som upplever problem med att utföra vardagliga nödvändiga aktiviteter och som lätt utvecklar olika rolldysfunktioner genom livet. Det är viktigt att undersöka vilka erfarenheter och konsekvenser i vardagen som vuxna med ADHD erfar för att på ett effektivt sätt kunna möta upp och effektivt underlätta för patientgruppen. Nästa steg i ledet för att kunna spela en nyckelroll i arbetet med att hjälpa vuxna med ADHD är att kartlägga vad arbetsterapeuter gör för denna växande grupp i samhället. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp. En litteraturstudie användes som metod för att kunna skapa en bred överblick över den befintliga forskningen på området. Totalt inkluderades fem vetenskapliga artiklar i studien och ur dessa fem framträdde tre kategorier: 1) Ekonomi, trafik och socialt liv – utmaningar i vardagen för vuxna med ADHD. 2) Ordningsskapande arbetsterapeutiska interventioner. 3) Motivation - ett hinder i vardagen med förslag på lösningar. Studien ger främst en bild av ett forskningsfält med många och stora informationsluckor kvar att fylla avseende vad arbetsterapeuter gör för att underlätta livet för vuxna med ADHD. Arbetsterapeuter kan sannolikt spela en viktig roll för gruppen vuxna med ADHD genom olika typer av ordningsskapande interventioner såsom strategier och hjälpmedel men mer forskning på området efterfrågas.   

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Andersson, Ingrid
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Wallenborg, Sara
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters erfarenhet av ridterapi för personer med hjärnskada2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters erfarenhet av ridterapi för personer med hjärnskada
  • 108.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    The importance of reaction time, cognition, and meta-cognition abilities for drivers with visual deficits2019Inngår i: Cognition, Technology & Work, ISSN 1435-5558, E-ISSN 1435-5566Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Individuals who do not fulfill required visual field standards have their driving license withdrawn in Sweden. However, understanding of the ability to compensate for this loss is limited. This study aimed to determine if reaction time and cognitive performance are important for safe driving in visual field loss (VFL) individuals. Visually demanding reaction time tasks of different complexity, for example, can help one understand why some VFL individuals drive as safely as normally sighted individuals. Twenty VFL individuals and 83 normally sighted individuals participated in a driving simulator experiment and an additional test battery. The driving task categorized VFL participants into two subgroups: passed or failed. Three reaction time tasks, four cognitive tests, and two meta-cognitive scales were completed. The passed VFL subgroup was faster than the failed subgroup in the context-dependent reaction time task and slower in the context-independent reaction time task. The passed subgroup performed equally well, or less well, on the cognitive tasks compared to the failed subgroup. The VFL participants performed less well than the normally sighted individuals on most cognitive tasks. However, VFL participants did not reflect on their driving ability (in meta-cognitive scales) in the same way as normally sighted individuals. There appear to be VFL subgroups in terms of ability to drive safely. Reaction time is important, but context dependent. Cognitive context-independent tests appear unrelated to driving test outcome for VFL individuals. The problems with context-independent testing of perceptual, cognitive, and meta-cognitive abilities when predicting safe driving capabilities are discussed. © 2019, The Author(s).

  • 109.
    Andersson, Jeanette
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Vulkan, Martina
    Vikten av sjukhusmiljöns utformning för att främja kommunikation och delaktighet hos barn med kommunikationssvårigheter, utifrån ett föräldraperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 110.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Sjöberg, Elin
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapi för kvinnor med ADHD: Från kaos till organiserat kaos2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapi för kvinnor med ADHD
  • 111.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Öystilä, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Telerehabilitering: Handrehabilitering på distans sett med arbetsterapeutens ögon2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    E-hälsa är ett växande koncept med stora visioner. Inom konceptet ingår kliniskt arbete på distans, vilket inom arbetsterapi kan uttryckas som telerehabilitering. Forskning visade att telerehabilitering är resurs- och kostnadseffektivt, samt innebär goda behandlingsresultat, men beskrivningar av upplevelsen att utöva den arbetsterapeutiska professionen inom ramen för telerehabilitering saknades. Syftet med studien var därför att beskriva erfarenheter och upplevelser av telerehabilitering bland arbetsterapeuter verksamma inom handrehabilitering. Fem intervjuer genomfördes och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i fyra kategorier: Kompetensutveckling till följd av telerehabilitering, Konsultativt stöd av kollegor på avstånd, Teknologi och organisation påverkar telerehabiliteringen och Inställningar till telerehabilitering som tillvägagångssätt. Studiens slutsats är att telerehabilitering fungerar som ett komplement till konventionell arbetsterapi, och inte som en fullgod ersättning. Teknologiska begränsningar och verksamhetsområdets karakteristika kan innebära utmaningar. När telerehabilitering fungerar väl medför det flera positiva effekter såsom kompetensutveckling och kvalitetssäkring.

  • 112.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Isacson, Mikaela
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Hästens inverkan på den psykiska hälsan: En scoping review2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Gärd, Caroline
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Handfunktion hos barn med cerebral pares: - en beskrivande litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Handfunktion hos barn med cerebral pares
  • 114.
    Andersson, Julia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Sohlberg, Jennie
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med barn som behandlas med myoelektrisk handprotes: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med barn som behandlas med myoelektrisk handprotes
  • 115.
    Andersson, Julia
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Jönköpings kommun.
    Törnberg, Elin
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Jönköpings kommun.
    Arbetsterapeutiska interventioner för individer med multipel skleros- en scoping review2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Andersson, Lena B.
    et al.
    Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rehabgruppen NSC.
    Marcusson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken.
    Wressle, Ewa
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken.
    Health-related quality of life and activities of daily living in 85-year-olds in sweden2014Inngår i: Health and Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, Vol. 22, nr 4, s. 368-374Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Few studies have examined health-related quality of life (HRQoL) with respect to daily living and health factors for relatively healthy elderly individuals. To this end, this study examines 85-year-olds’ reported HRQoL in relation to social support, perceived health, chronic diseases, health care use and instrumental activities of daily living. Data were collected from 360 participants (55% response rate) between March 2007 and March 2008 using a postal questionnaire and a home visit interview.  HRQoL was assessed using the EQ-5D-3L. For the items in the EQ-5D-3L, more problems were related to lower HRQoL. Restricted mobility and occurrence of pain/discomfort was common.  Lower HRQoL was associated with increased risk for depression, increased use of medication, increased number of chronic diseases, and more problems with instrumental activities of daily living (IADL). Health care use and health care costs was correlated to lower HRQoL.  HRQoL is of importance to health care providers and must be considered together with IADL in the elderly population when planning interventions. These should take into account the specific needs and resources of the older individuals.

  • 117.
    Andersson, Lina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Bergenwall, Karolina
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Nyblivna pensionärers erfarenhet och upplevelse av fritid: En kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Nyblivna pensionärers erfarenhet och upplevelse av fritid- En intervjustudie
  • 118.
    Andersson, Louise
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Djerf, Rebecca
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeutens erfarenheter av utredning inom allmänpsykiatri En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 119.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Landin, Josefin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Träningsskoleelevers upplevelse av sin delaktighet i skolan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att leva med en utvecklingsstörning påverkar alla delar av det dagliga livet. Barn med utvecklingsstörning har möj­ ligheten att :ta gå i grundsärskolan för att få rätt stöd i un­ dervisningen och få öka sin delaktighet. För att främja del­ aktighet är det dock viktigt att lyssna till elevernas egna åsikter om skolan. Syftet med denna studie var att belysa hur elever i grundsärskolan upplever delaktighet i sin skolmiljö. Kvalitativa intervjuer med sju elever i grundsär­ skolan genomfördes och analyserades med kvalitativ inne­ hållsanalys. Resultatet visade att eleverna trivdes på grundsärskolan men det framkom tillfällen där eleverna upplevde svårigheter eller kände sig mindre delaktiga i skolan. Resultatet och tidigare  forskning  överensstämmer på många punkter. Dock behövs det mer forsknings om grundsärskoleelevers  upplevelse av delaktighet.

  • 120.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Westlund, Emma
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Användning av arbetsterapeutiska instrument i kommunala verksamheter i Sverige -  En enkätstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Användning av arbetsterapeutiska instrument i kommunala verksamheter i Sverige - En enkätstudie
  • 121.
    Andersson, Maja
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Beydoun, Anna-Madonna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Normdata för den svenska versionen av Weekly Calendar Planning Activity (WCPA) för personer mellan 51 - 70 år2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Andersson, Malin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hervestad, Björn
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Tillgängligheten på gym och träningens betydelse för rullstolsburna personer En deskriptiv observations- och intervjustudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Tillgängligheten på gym och träningens betydelse för rullstolsburna personer
  • 123.
    Andersson, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Bildterapeutiska tekniker efter trafficking eller andra sexuella övergrepp: – en systematisk litteraturstudie2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva bildterapeutiska tekniker som används för att återskapa kontroll i behandling av personer som varit utsatta för trafficking eller andra sexuella övergrepp. Studien omfattar en analys av totalt sju artiklar. Två av dem beskriver specifika tekniker som används i kontakt med personer som varit utsatta för trafficking. Kompletterande artiklar beskriver tekniker som används i kontakten med personer som varit utsatta för andra typer av sexuella övergrepp. I de fall trafficking inkluderar sexuella övergrepp skulle teknikerna kunna vara användbara även i detta sammanhang. I studien framkommer att kontrollförlusten i samband med upplevelsen av trafficking av flera psykologer pekas ut som den värsta aspekten av trauma skapat av trafficking. Resultat framkommer i studien som visar att det finns bildskapande tekniker som syftar till att återerövra makten/kontrollen över sin kropp och sin identitet, vilka används både individuellt och i grupp och utifrån olika teoretiska referensramar. De bildskapande teknikerna kan delas in i fyra kategorier: att arbeta med och utifrån den egna kroppen, den egna identiteten, sitt självporträtt och genom omformulering. Olika tekniker används utifrån olika teoretiska referensramar. Studien visar även att bildskapande kan vara ett mindre skrämmande sätt att avslöja vad som hänt för personer som genom hot förbjudits att berätta vad de utsatts för. När en person byter land kan det visuella språket vara ett kompletterande sätt att uttrycka sig om det gemensamma verbala språket i det nya landet innebär en begränsning.

  • 124.
    Andersson, Maria
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Bernström, Nina
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av miljöns betydelse för att främja aktivitet för personer med demenssjukdom: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters erfarenheter av miljöns betydelse för att främja aktivitet för personer med demenssjukdom
  • 125. Andersson, Marit
    et al.
    Larsson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Bränholm, Inga-Britt
    Umeå universitet.
    Arbetsterapeutisk utredning och åtgärd vid kort- och långtidssjukskrivning: en försöksverksamhet1993Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 126.
    Andersson, Nora
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Wigelius, Kristina
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Inverkan av arbetsterapeutiska interventioner på livskvalité hos personer med demens - En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 127.
    Andersson, Paulina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Roos, Elina
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Arbetsterapeuters insatser inom suicidprevention2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under 2017 avled 1,189 personer till följd av suicid i Sverige. Suicid är ett komplext problem och för att förebygga suicid krävs ett mångfacetterat angreppssätt. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar och erfarenheter av suicidprevention och hur arbetsterapeutisk kompetens kan användas i suicidpreventivt arbete. En kvalitativ studie där tre fokusgrupper och en enskild intervju med sammanlagt åtta arbetsterapeuter genomfördes. Datainsamlingen analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier: Suicidprevention i praktiken och Bemötande och kunskap om suicidala patienter. Deltagarna har tidigare inte reflekterat över sin roll i suicidprevention och upplever en rädsla och osäkerhet i mötet med suicidala patienter. Begreppen meningsfullhet och delaktighet lyfts som viktiga. Den terapeutiska relationen ligger till grund för att patienten ska vilja och våga prata om suicidala tankar och/eller suicidala beteenden. Deltagarna lyfter även vikten av att ta patientens fokus och ha ett inifrånperspektiv. Slutsatserna är att arbetsterapeuter behöver utbildning i suicidprevention för att förtydliga rollen och känna sig trygga i mötet med suicidala patienter. Arbetsterapeuter kan, med sin kompetens, fördjupa och bredda förståelsen för suicidala handlingar samt främja individens psykiska hälsa på lång sikt för att förebygga suicid.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Andersson, Paulina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Östlund, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters tankar kring genus vid hjälpmedelsförskrivning: En fokusgruppsstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters tankar kring genus vid hjälpmedelsförskrivning
  • 129.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Yrkeseleven2014Inngår i: Lära till yrkeslärare / [ed] Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 131-154Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel ger en introduktion vad gäller kunskap om och för förståelse av elever i yrkesutbildning. Kapitlet behandlar rekrytering och deltagande men även sociala kategorier och funktionsnedsättningar.

  • 130.
    Andersson, Reny
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Johansson, Benita
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Multidisciplinär hemrehabilitering efter stroke: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte:

    Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen.

    Metod:

    Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.

    Resultat:

    Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning. Åtgärdernas effekt var bl.a. förbättrad ADL-förmåga och tillfredställelse hos klienten avseende vårdens kvalitet och de varierande träningsmiljöerna. Faktorer som kunde påverka rehabiliteringens effekt var bl.a. funktionsnedsättningens omfattning, samtidiga sjukdomar, klientens insikt om sin funktionsnedsättning, hemmiljön, delaktigheten vid planering av hemrehabiliteringsprogrammet, information från och till klienten och anhöriga, anhörigstöd och geografiska faktorer. Fördelar med multidisciplinär hemrehabilitering var förkortad vårdtid, kostnadseffektiv vårdform, garanti för kontinuiteten i vårdkedjan och nöjda klienter. Nackdelar med multidisciplinär hemrehabilitering var att den var tidskrävande och kunde ge extra börda och sämre livskvalitet hos anhöriga.

    Slutsats:

    Den multidisciplinära hemrehabiliteringen var en effektiv rehabiliteringsform för personer med stroke, men den krävde insatser riktade mot anhöriga för att inte riskera deras hälsa och livskvalitet. Flertalet av åtgärderna som utförs var typiskt arbetsterapeutiska, därför kunde det dras en slutsats att arbetsterapeuter utgjorde en viktig roll i den multidisciplinära hemrehabiliteringen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Andersson, Robin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård.
    Lindholm, Viktoria
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykisk ohälsa: en kvalitativ intervjustudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många unga vuxna i Sverige är diagnostiserade med psykisk ohälsa vilket kan leda tillaktivitetsproblem inom en rad olika livsområden. Flertal studier finns om arbetsterapeutiskainterventioners effekt för målgruppen. Det finns fåtal studier som fångar arbetsterapeutenserfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykisk ohälsa. Syftet med examensarbetetvar att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykiskohälsa. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en semistruktureradintervjuguide. Deltagarna arbetade i olika delar av Sverige och totalt intervjuades 11arbetsterapeuter. Resultatet visade att motivation är viktigt i arbetet med unga vuxna medpsykisk ohälsa. Flertalet deltagare förespråkade gruppinterventioner som åtgärd förpatientgruppen men det fanns undantag. Resultatet visade även att arbetsterapeuterupplevde att deras insatser för unga vuxna sattes in för sent.Konklusionen är att arbetsterapeutiska insatser behöver sättas in i ett tidigare skede. Tidigareinsatser kan minska patientgruppens risk för livslång funktionsnedsättning och minskasuicidrisken. Slutsatsen är att arbetsterapeuters åtgärder kan spela en viktig roll vidvårdinsatser för unga vuxna med psykisk ohälsa men mer forskning inom området behövs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Andersson, Sarah
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Strömberg, Nelly
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapi vid nedsatta exekutiva funktioner hos barn med ADHD: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapi vid nedsatta exekutiva funktioner hos barn med ADHD - En litteraturstudie
  • 133.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Kvist, Nathalie
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Effekten av energibesparande åtgärder vid MS-relaterad fatigue: En systematisk litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 134.
    Andersson, Therése
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Arnör, Elin
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Nintendo Wii som arbetsterapeutisk åtgärd för patienter som är äldre eller drabbade av stroke2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I och med att samhället utvecklas behöver arbetsterapeuter finna nya och fungerande metoder för att förbättra livskvaliteten och välmåendet hos patienterna. En av de stora patientgrupperna är äldre, denna grupp växer i och med att befolkningen lever allt längre. En annan av de stora patientgrupperna är patienter drabbade av stroke, vilket är den femte största orsaken till ohälsa. Nintendo Wii är en relativt ny metod som ibland används kliniskt men få påvisade effekter är vetenskapligt belagda.

    Syfte: Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk sammanställning av användbarheten och effekterna av Nintendo Wii som åtgärd inom arbetsterapi för patienter som är äldre eller drabbade av stroke.

    Metod: En litteraturstudie som sammanställde resultaten från 10 vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar och manuell sökning.

    Resultat: I analysen framkom fyra områden som presenteras i resultatet. Dessa områden var 1: Praktisk användbarhet, 2: Effekter på funktions- och aktivitetsnivå, 3: Sociala relationer och 4: Livskvalitet.

    Slutsats: Nintendo Wii verkar vara en genomförbar åtgärd som kan användas som komplement till traditionell terapi. Det kan förhöja välmåendet och livskvaliteten hos äldre samt förbättra funktioner hos patienter drabbade av stroke. Nintendo Wii möjliggör för social interaktion att uppstå när patienter spelar tillsammans.

    Fulltekst (pdf)
    Nintendo Wii som arbetsterapeutisk åtgärd för patienter som är äldre eller drabbade av stroke
  • 135.
    Andersson, Vilma
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Tidblom, Alma
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Being involved in the community:  A qualitative study of social inclusion for people with physical disabilities in Mexico2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe participant experiences of how a rehabilitation centre can facilitate social inclusion for people with physical disabilities in Mexico. This research was a qualitative interview study with a semi-structured interview approach. Ten participants were recruited using purposive sampling. The participants were individuals with physical disabilities, including both mobility and visual impairments, who had a connection with the rehabilitation centre. Content analysis was used while examining the collected data. The result consisted of one main category ‘individual experiences of achieving social inclusion’, four categories; ‘being supported by a community’, ‘acceptance of disability’, ‘the centre's work and its effect in the society’ and ‘the importance of work’. Each category contained several sub-categories. In conclusion, the rehabilitation centre facilitates inclusion through work opportunities and the sense of belonging to a community which has a positive impact on persons with a disability. Changing attitudes in the society by raising awareness about disability and generating an acceptance of one’s disabilities were important facilitating factors. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Andersson, Yvonne
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Erikson, Elin
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Förändringar i aktivitetsmönster och välbefinnande hos äldre efter flytt till särskilt boende: En kvalitativ intervjustudie om äldres självupplevda förändring2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Arbetets syfte var att beskriva äldres, 65 år +, självupplevda förändringar i aktivitetsmönster och välbefinnande efter flytt till ett särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor och skattning med VAS-skala, genomfördes på tio äldre personer som flyttat in på särskilt boende. Urvalet var ett bekvämlighetsurval kompletterat med ett sekundärt avsiktligt urval. Urvalet genomfördes på två särskilda boenden, ett i en större stad och ett i en mindre. En kvalitativ dataanalys genomfördes för att analysera intervjusvaren. Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde förändringar i både aktivitetsmönster och välbefinnande efter flytt till ett särskilt boende. Informanterna upplevde att de hade fler fritidsaktiviteter, eller rekreativa aktiviteter och färre måste-aktiviteter som städ eller tvätt. Många meningsfulla fysiska aktiviteter hade blivit svåra att utföra och ersatts med mindre krävande aktiviteter. Deras välbefinnande hade förbättrats på grund av ökad social kontakt och trygghet. Slutsats: Aktivitetsmönster och upplevt välbefinnande påverkades av flytt till särskilt boende. Även åldrandets aspekter upplevs ha varit en bidragande faktor till förändring.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Andreassen, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Digital support for people with cognitive impairment: An intervention to increase the occupational performance in everyday life2021Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction: Senior people with cognitive impairment may experience an inability to manage everyday life due to difficulties related to time management, and planning and structuring everyday life. These difficulties can affect people negatively, for example not remembering to carry out future planned activities. Interventions that compensate for lost cognitive ability often include using assistive technology for cognition (ATC). By investigating the feasibility and potential effects of an intervention with the interactive digital calendar with active reminders, RemindMe, knowledge can be generated about aspects of learning to use and using digital support. Further, knowledge can also be generated about occupations in everyday life that people need to receive reminders for, both during the rehabilitation period and two years after the rehabilitation period. This knowledge can support building evidence-based interventions in rehabilitation for people with cognitive impairment using digital technology. 

    Aim: The overall aim of this thesis was to study an interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) for people with cognitive impairment, as support to increase the occupational performance in everyday life. 

    Methods: This thesis includes four studies, using both qualitative and quantitative data collection methods. Study I was a focus group interview, exploring twenty senior people aged between 66 and 85 and their experiences of learning to use and using RemindMe in everyday life. The seniors had used RemindMe for six weeks and had received weekly support calls from a research assistant during the study period. After six weeks, the participants took part in focus group interviews. Four focus group interviews were conducted, analysed with content analyses. The use of RemindMe and feasibility aspects were also investigated in study II with a mixed-methods design. Eight patients with cognitive impairment, aged between 26–68, and seven occupational therapists participated. The occupational therapists were experienced in occupational therapy and were working at three different outpatient rehabilitation clinics in southeast Sweden. They had a median of 20 years of experience (range of 2–25 years). The patients received an introduction to using RemindMe, as well as weekly support calls from occupational therapists or a research assistant for eight weeks. Quantitative data was collected using the Quebec User Evaluation of Satisfaction with Assistive Technology 2.0 (QUEST 2.0). The frequency of and the actual use of RemindMe was generated by RemindMe. Qualitative data was collected via face-to-face interviews with occupational therapists, via field notes from the weekly support conversations, and during the assessments with patients with cognitive impairment. Analyses were conducted using descriptive statistics and directive deductive content analyses. Study III investigated the intervention with RemindMe, addressing plausible outcome measures by investigating changes in outcomes, impact on occupational performance, independence, health-related quality of life, and the psychosocial impact of support used for people with cognitive impairment. The design was a pilot randomized controlled trial with fifteen patients, with cognitive impairment, aged between 26–79, randomized to either an intervention group or a control group. The intervention group consisted of eight patients and the control group of seven patients. The outcome measures were assessed using the Canadian Occupational Performance Measure (COPM), the Functional Independence Measure (FIM), the EuroQol 5-Dimension Visual Analog Scale (EQ-5D-VAS), and the Psychosocial Impact of Assistive Devices Scale (PIADS). Study III was registered at ClinicalTrails.gov, identifier: NCT04470219. Study IV explored seven patients, aged between 51–71, experiences of strategies and support used to establish a new everyday life and their experience of support for time management and planning and structuring everyday life due to cognitive impairment. The study was a qualitative, semi-structured, face-to-face interview. The interviews were analysed with inductive content analysis. 

    Results: The results of this thesis address learning to use and using assistive technology for cognition (ATC) in everyday life and outcomes from using RemindMe. The participants were accustomed to using calendars. However, there were differences in terms of whether they preferred to use “low tech” calendars (such as paper calendars), or “high tech” calendars (for example, digital calendars with reminders), or whether a combination of “low and high tech” was preferred (Studies I and IV). Other support strategies were also described, for example, the conscious use of objects as reminders in the home environment or everyday life routines (Study IV). Participants were positive towards the use of digital technology, especially mobile phones/smartphones that they easily can carry with them (Studies I and IV). Participants also described the advantage of using digital technology with active reminders and audio prompts, signalling, and telling them when to do something. This was described as the reminder “talks to me” (Study I). The actual use of RemindMe showed that reminders were for example used for taking medication, do exercises, or meeting family or friends (Study II). Occupational therapists in Study II described that their patients benefited from using reminders and that patients have to be active in their everyday life and perceive a need for reminders. The outcomes from measurements of occupational performance (COPM) indicate that patients in the intervention group increased their occupational performance and their satisfaction with their performance compared with the control group. The intervention group also increased their independence (FIM) in the communication and social and intellectual abilities subscales (Study III). 

    Conclusions: The results indicate the importance of choosing a reminder that is suited to the patient’s needs, and this reminder can be either “low tech” or “high tech”. The important thing is that the reminder matches the patient’s needs. The result also indicates that for people with cognitive impairment to make full use of the reminder in everyday life, support with learning to use and using the device for a longer period is needed. Participants (Studies II, III, and IV) described scheduling and receiving active reminders as important for achieving a feeling of comfort and security. Another technique was to find habits and routines or objects to support time management and planning and structuring everyday life. Having a sense of comfort and security involved being in control of everyday life. It can be understood as people talking about being fully involved in their life situations, and in that sense as experiencing participation. However, this was s not investigated in the present studies. Two years after the rehabilitation period, digital or paper calendars were used to establish a new everyday life. Active reminders were trusted and resulted in a feeling of comfort and security as well as a sense of control and independence in everyday life.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 138.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Boman, I-L
    Department of Rehabilitation Medicine, Danderyd University Hospital, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden; Department of Clinical Sciences, Danderyd University Hospital, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden.
    Danielsson, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Digital Support for Persons with Cognitive Impairment2017Inngår i: Harnessing the Power of Technology to Improve Lives / [ed] Cudd P.,de Witte L., IOS Press, 2017, Vol. 242, s. 5-8Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Cognitive impairment may cause difficulties in planning and initiating daily activities, as well as remembering to do what is scheduled. This study investigates the effectiveness of an interactive web-based mobile reminder calendar that sends text messages to the users mobile phone as support in everyday life, for persons with cognitive impairment due to neurological injury/diagnoses. The study has a randomised controlled trail design with data collection at baseline and at follow-up sessions after two and four months. Data collection started in August 2016 and continues until December 2017. The interactive web-based mobile reminder calendar may give the needed support to remind the person and thus increase the ability to perform activities and to be independence in everyday life. Preliminary results will be presented regarding what effect the interactive web-based mobile reminder calendar have for the participants performance of everyday life activities as well as perceived quality of life.

  • 139. Andreassen, Maria
    et al.
    Danielsson, Henrik
    Hemmingsson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Linköping University, Sweden.
    Jaarsma, Tiny
    An interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) for people with cognitive impairment: A pilot randomized controlled trial2022Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 29, nr 4, s. 270-281Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: People with cognitive impairment often need support to perform everyday-life activities. Interventions are available, but evidence-based interventions are lacking.

    Aim: This pilot RCT aimed to investigate use of an intervention with an interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) in relation to change in outcomes and impact on occupational performance, independence, health-related quality of life, and psychosocial impact of the support for people with cognitive impairment.

    Method: The study design was a multi-centre parallel-group pilot RCT [ClinicalTrails.gov, identifier: NCT04470219]. Fifteen participants from primary rehabilitation centres in Sweden were recruited and randomly assigned to intervention group (n = 8) receiving the intervention with RemindMe, or control group (n = 7) receiving usual treatment by an occupational therapist. Data were collected at baseline, after two- and four months, and analysed using descriptive and non-parametric statistics.

    Result: The Canadian Occupational Performance Measure (COPM), and the Functional Independence Measure (FIM item n-r) showed significant differences. There were no significant differences in health-related quality of life nor in the psychosocial impact of the used support.

    Conclusion: Plausible changes in outcome measures were found in COPM and FIM (items n-r). These instruments indicate change in outcome measures and impact on occupational performance and independence.

  • 140.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Danielsson, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Stockholm Univ, Sweden.
    Jaarsma, Tiny
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    An interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) for people with cognitive impairment: a pilot randomized controlled trial2022Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 29, nr 4, s. 270-281Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background People with cognitive impairment often need support to perform everyday-life activities. Interventions are available, but evidence-based interventions are lacking. Aim This pilot RCT aimed to investigate use of an intervention with an interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) in relation to change in outcomes and impact on occupational performance, independence, health-related quality of life, and psychosocial impact of the support for people with cognitive impairment. Method The study design was a multi-centre parallel-group pilot RCT [ClinicalTrails.gov, identifier: NCT04470219]. Fifteen participants from primary rehabilitation centres in Sweden were recruited and randomly assigned to intervention group (n = 8) receiving the intervention with RemindMe, or control group (n = 7) receiving usual treatment by an occupational therapist. Data were collected at baseline, after two- and four months, and analysed using descriptive and non-parametric statistics. Result The Canadian Occupational Performance Measure (COPM), and the Functional Independence Measure (FIM item n-r) showed significant differences. There were no significant differences in health-related quality of life nor in the psychosocial impact of the used support. Conclusion Plausible changes in outcome measures were found in COPM and FIM (items n-r). These instruments indicate change in outcome measures and impact on occupational performance and independence.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 141.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Stockholm Univ, Sweden.
    Boman, Inga-Lill
    Danderyd Hosp, Sweden.
    Danielsson, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Jaarsma, Tiny
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Feasibility of an Intervention for Patients with Cognitive Impairment Using an Interactive Digital Calendar with Mobile Phone Reminders (RemindMe) to Improve the Performance of Activities in Everyday Life2020Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 7, artikkel-id 2222Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to increase evidence-based interventions by investigating the feasibility of an intervention using an interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) as support in everyday life. Qualitative and quantitative data were collected from participating patients (n = 8) and occupational therapists (n = 7) from three rehabilitation clinics in Sweden. The intervention consisted of delivering the interactive digital calendar RemindMe, receiving an individualized introduction, a written manual, and individual weekly conversations for two months with follow-up assessments after two and four months. Feasibility areas of acceptability, demand, implementation, practicality, and integration were examined. Patients expressed their interest and intention to use RemindMe and reported a need for reminders and individualized support. By using reminders in activities in everyday life their autonomy was supported. The study also demonstrated the importance of confirming reminders and the possible role of habit-forming. Occupational therapists perceived the intervention to be useful at the rehabilitation clinics and the weekly support conversations enabled successful implementation. This study confirmed the importance of basing and tailoring the intervention to patients needs and thus being person-centered.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 142. Andreassen, Maria
    et al.
    Hemmingsson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Linköping University, Sweden.
    Boman, Inga-Lill
    Danielsson, Henrik
    Jaarsma, Tiny
    Feasibility of an Intervention for Patients with Cognitive Impairment Using an Interactive Digital Calendar with Mobile Phone Reminders (RemindMe) to Improve the Performance of Activities in Everyday Life2020Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to increase evidence-based interventions by investigating the feasibility of an intervention using an interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) as support in everyday life. Qualitative and quantitative data were collected from participating patients (n = 8) and occupational therapists (n = 7) from three rehabilitation clinics in Sweden. The intervention consisted of delivering the interactive digital calendar RemindMe, receiving an individualized introduction, a written manual, and individual weekly conversations for two months with follow-up assessments after two and four months. Feasibility areas of acceptability, demand, implementation, practicality, and integration were examined. Patients expressed their interest and intention to use RemindMe and reported a need for reminders and individualized support. By using reminders in activities in everyday life their autonomy was supported. The study also demonstrated the importance of confirming reminders and the possible role of habit-forming. Occupational therapists perceived the intervention to be useful at the rehabilitation clinics and the weekly support conversations enabled successful implementation. This study confirmed the importance of basing and tailoring the intervention to patients' needs and thus being person-centered.

  • 143.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Öhman, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Larsson Ranada, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Assessing occupational performance in special housing in Sweden2018Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 25, nr 6, s. 428-435Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Assessing occupational performance is commonly done by occupational therapists[OT] working in special housing in municipal elder care. Assessments should be relevant and evidence-based. Even so, we know little about how assessment of occupational performance is conducted in special housing.

    Aim: The aim of this study was to identify OTs’ use and perceptions of different methods to assess occupational performance for elderly clients living in special housing.  

    Method: An email questionnaire was sent to OTs working in special housing in Sweden. Data was analyzed using descriptive and parametric statistics.

    Results: The findings, based on data from 660 respondents, showed that OTs regularly assessed occupational performance but did not use standardized assessment instruments or structured methods to any great extent. In general, OTs reported that they were not pleased with their ability to assess their clients; however, OTs with higher education and with responsibility for fewer clients were more pleased with their assessments and stated that they had more knowledge about assessment methods. Conclusion: To support OTs in using structured assessments of occupational performance in everyday practice, organization as well as structures in the work environment and educational development need to be taken into consideration.

  • 144.
    Andrews, Carin
    et al.
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Kakooza-Mwesige, Angelina
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Makerere University, Kampala, Uganda.
    Almeida, Rita
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Swartling Peterson, Stefan
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Uppsala University, Uppsala, Sweden; UNICEF, New York, NY, USA.
    Wabwire-Mangen, Fred
    Makerere University College of Health Sciences, Kampala, Uganda.
    Eliasson, Ann-Christin
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Astrid Lindgren Children's Hospital, Stockholm, Sweden.
    Forssberg, Hans
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Astrid Lindgren Children's Hospital, Stockholm, Sweden.
    Impairments, functional limitations, and access to services and education for children with cerebral palsy in Uganda: a population-based study2020Inngår i: Developmental Medicine & Child Neurology, ISSN 0012-1622, E-ISSN 1469-8749, Vol. 62, nr 4, s. 454-462Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the functional limitations and associated impairments of children with cerebral palsy (CP) in rural Uganda, and care-seeking behaviour and access to assistive devices and education.

    METHOD: Ninety-seven children with CP (42 females, 55 males; age range 2-17y) were identified in a three-stage population-based screening with subsequent medical examinations and functional assessments. Information on school and access to care was collected using questionnaires. The data were compared with Swedish and Australian cohorts of children with CP. We used the χ2 test and linear regression models to analyse differences between groups.

    RESULTS: Younger children were more severely impaired than older children. Two-fifths of the children had severe impairments in communication, about half had intellectual disability, and one third had seizures. Of 37 non-walking children, three had wheelchairs and none had walkers. No children had assistive devices for hearing, seeing, or communication. Care-seeking was low relating to lack of knowledge, insufficient finances, and 'lost hope'. One-third of the children attended school. Ugandan children exhibited lower developmental trajectories of mobility and self-care than a Swedish cohort.

    INTERPRETATION: The needs for children with CP in rural Uganda are not met, illustrated by low care-seeking, low access to assistive devices, and low school attendance. A lack of rehabilitation and stimulation probably contribute to the poor development of mobility and self-care skills. There is a need to develop and enhance locally available and affordable interventions for children with CP in Uganda.

    WHAT THIS PAPER ADDS: Development of mobility and self-care skills is lower in Ugandan than Swedish children with cerebral palsy (CP). Older children in Uganda with CP are less impaired than younger children. Untreated seizures and impairments of communication and intellect are common. Access to health services, assistive devices, and education is low. Caregivers lack knowledge and finances to seek care and often lose hope of their child improving.

  • 145.
    Andrews, Carin
    et al.
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Astrid Lindgren Children's Hospital, Stockholm, Sweden.
    Kakooza-Mwesige, Angelina
    Makerere University, Kampala, Uganda.
    Eliasson, Ann-Christin
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Astrid Lindgren Children's Hospital, Stockholm, Sweden.
    Forssberg, Hans
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Astrid Lindgren Children's Hospital, Stockholm, Sweden.
    Important report on cerebral palsy in Bangladesh: but different findings compared with other countries need further exploration2019Inngår i: Developmental Medicine & Child Neurology, ISSN 0012-1622, E-ISSN 1469-8749, Vol. 61, nr 5, s. 511-512Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 146.
    Anehall, Carola
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Thongchai, Ming
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Aktivitetsbalans och stress hos gymnasieungdomar på yrkesprogram i gymnasiet: En jämförelse mellan könen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gymnasieungdomar upplever mycket stress, främst på grund av studier. Den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar och tjejer är betydligt mer stressade än killar. Stress kan påverka studiemotivationen negativt och kan leda till studieavbrott som försenar inträdet på arbetsmarknaden. Syftet var att kartlägga aktivitetsbalans och stress hos tjejer och killar på yrkesprogram inom gymnasiet. En kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomfördes med 50 respondenter på olika gymnasieskolor i södra Sverige. Spearmans rangkorrelationskoefficient (rho) användes för att analysera om det fanns något samband mellan aktivitetsbalans och stress. Majoriteten av respondenterna hade medelhög aktivitetsbalans (39) eller högre, det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i aktivitetsbalans mellan könen. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad i upplevd stress mellan könen, tjejer upplevde mer stress än killar. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan aktivitetsbalans och upplevd stress hos tjejerna men inte hos killarna. Att möjliggöra för ungdomar att bibehålla eller förbättra aktivitetsbalans kan vara ett sätt att främja och förebygga stress och annan psykisk ohälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 147.
    Angbratt, Disa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Föräldrastrategier för att stödja en hållbar vardag för barn med ADHD2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The everyday life for children with ADHD is affected by problems regarding inattention, impulsivity and hyperactivity. Parenting a child with ADHD consists of increasing demands in everyday life, which gives greater risks for poor mental health amongst parents. When working with a child with ADHD the occupational therapist work with the whole family, often focusing on interventions in the home environment. The aim of this study was to investigate strategies described by parents of children with ADHD to create a sustainable everyday life. A qualitative approach was used and data from 6 blogs about parenting children with ADHD, was analysed through a qualitative content analysis. The result was compiled into three main categories, Taking care of one self as a parent, Children’s needs and adjustments in everyday life and A new family life as a team. In the result it was shown that parents used strategies in an active way to manage their own well- being, to create structure to support their children, to reduce the amount of conflicts and to strengthen their children's self-esteem. An overall theme emerged The journey towards a new parenthood, that showed the process the parents went through via personal growth, awareness in parenting style and new expectations on family life. The result shown in the study emphasizes a perceptive parenthood to support their children, factors confirmed in previous studies. The result also wishes to highlight the parents own personal health as an important aspect. A sustainable everyday life was both an individual project for the parent, as a joint project for the family as a whole.


    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 148.
    Angulo, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Åberg, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    INTERVENTIONER FOKUSERADE PÅ MOTORISK FUNKTION FÖR PERSONER MED STROKE: En litteraturstudie med systematik2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan ge upphov till flera olika funktionsnedsättningar. Det krävs ofta tidig rehabilitering och den pågår vanligen efter hemgång från sjukhuset. Syftet med studien var att beskriva interventioner, där arbetsterapi nämns, fokuserade på motorisk funktion upp till två år efter insjuknande i stroke, dess effekter och var interventionerna genomförts. En litteraturstudie valdes som metod och litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, AMED och PsycInfo. Tio artiklar analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet visade flest interventioner för arm-och handfunktion. Majoriteten av studierna genomfördes på rehabiliteringssjukhus. Slutsatsen som drogs vara att de flesta utförs på rehabiliteringssjukhus och få eller inga artiklar berör strokerehabilitering i hemmet och i slutenvård. Därför skulle det behövas mer forskning om rehabilitering som sker i hemmiljö och på sjukhus.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Anton, Helgason
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Interventioner för äldre personer med fokus på existentiell hälsa2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den äldre befolkningen kommer att öka vilket innebär ett ökat behov av vård och stöd för att en bra hälsa ska kunna upprätthållas. Begreppet hälsa innefattar fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det blir allt vanligare att man även tar hänsyn till en existentiell dimension när det gäller hälsan. Interventioner riktade mot existentiell hälsa har visat positiva resultat. Arbetsterapeuters arbetsuppgift är att arbeta klientcentrerat och stärka varje patients emotionella och fysiska välbefinnande utifrån varje individs unika förutsättningar. Spiritualitet ingår som en del i varje människa och är därför en viktig del för arbetsterapeuter att beakta. Syfte: Att kartlägga och beskriva interventioner för äldre personer med fokus på existentiell hälsa. Metod: En litteraturstudie i form av en scoping review har använts. Artiklar har samlats in genom sökningar i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Elva artiklar har slutligen använts i arbetet och resultatet har granskats och analyserats numeriskt och tematiskt. Resultat: Interventionerna har kartlagts och beskrivits under följande kategorier: plats för interventionerna, spirituella interventioner, interventioner riktade mot mening och syfte med livet, kommunikationsbaserade interventioner riktade mot existentiell hälsa samt vårdgivarnas utbildning och utförande av interventioner riktade mot existentiell hälsa. Slutsats: Individuellt utformade interventioner riktade mot äldre personers existentiella hälsa ger ett positivt resultat i form av en bättre fysisk och psykisk hälsa. Känslan av att ha ett syfte och en mening med livet är viktig och ger individen ett ökat välbefinnande. Vidare forskning behöver utföras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Anton, Lindgren
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Idrott- och hälsa lärares erfarenheter av att arbeta med funktionsnedsättningar i den ordinära grundskolan, belyst utifrån ett delaktighetsperspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Delaktighet i skolans utbildning är något som alla elever har rätt att ta del av. Strävan ska vara att anpassa skillnader i elevernas förutsättning att tillgodogöra sig utbildningen. Elever med funktionsnedsättningar är påvisat mer inskränkta eller begränsade av delaktighet, vilket visar sig i skolans miljö. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva lärarnas erfarenheter av att arbeta med elever som har funktionsnedsättning, i ämnet idrott och hälsa Metod: studiens design var kvalitativ. Sex intervjuer genomfördes med lärare i grundskolan inom skolämnet idrott och hälsa som samtliga hade erfarenhet av arbeta med elever som har funktionsnedsättning. Det insamlade datamaterialet analyserades med stöd och inspiration av en induktiv innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ”En tillåtande undervisningsmiljö främjar delaktighet”,” Strategier för en främjad delaktighet”, ”Förstärkt kompetens kan främja elever med funktionsnedsättning till delaktighet”, ”Organisatoriska resurser i arbetet gentemot att främja delaktighet i skolan”. Resultat: Lärarna påvisar hängivelse till att inkludera elever med funktionsnedsättning. De rapporterar samtidigt begränsningar i deras kompetens, kännedom, skolans miljö och verktyg som kan resultera i att elever med funktionsnedsättning frånses behovet av anpassning, eller exkluderas. Konklusion: Lärare inom idrott och hälsa i grundskolan upplever att deras görande och skolan som organisation har ett starkt samband till hur elever med funktionsnedsättning får möjlighet till delaktighet. Studien kan användas i syfte att medvetandegöra att mer stöd i skolan behövs för att samtliga elever ska delta i skolämnet idrott och hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 101 - 150 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf