This summary describes an analysis of restoring and restraining mechanisms in organisational changes and it focus on the question why organisational changes fail. The change projects studied are planned and rather comprehensive changes of work organisations aiming to organisational change in companies - strategies for flexibility, productivity, learning, continuous improvements, quality and growth. The paper discusses organisational structures, change processes and the effects of gender order. The case studies showed that it is difficult to handle a strongly gender segregated work organisations with gender neutral perspectives.

This paper raises questions about the links between gender and organisational changes. The empirical base for the discussion is a qualitative study of the effects of organisational changes in the pulp and paper industry, the electronics industry, the food industry and the laundry industry in Sweden during the mid-1990s. At the studied companies, restoration responses in the work organisations brought the organisation back into its original form and function. The study shows that gender exerts an influence both on the existing work organisation and in the organisational change. The modern organisation, with its focus on integration and decentralisation, challenges the gender order, which is a strong system, built on segregation and hierarchy. The conclusion from the study is that gender segregating and stereotypic gender-coding of workplaces and work tasks were strong restoring mechanisms and obstacles to strategic organisational changes.

EU Mål 1, Vinnova och LKAB, Division Mining.

Detta projekt handlar om gruvföretags jämställdhetsåtgärder. Projektet leds av Eira Andersson. I projektet medverkar även doktorand Lisa Andersson. Projektet inleddes 2014 som en förstudie ”Jakten på malmen och kvinnorna: en studie om jämställd kompetensförsörjning i gruvnäringen” med finansiering från Bolidens stiftelse (150.000 kr) och LKABs stiftelse (150.000 kr) och fortsatte i forskningsprojektet ”SEARCH, Nordic Mining and the search for Women. Designing new gender equality interventions” 2014-2016 med finansiering från NordMin (2.200.000 kr). I projektet medverkar förutom LKAB och Boliden även Nordland Research Institut och Mineralklynge Nord (Norge) och University of Oulu (Finland).

FAS

During the last decade validation of skills and competences has become a frequently used method within the Swedish public sector. The skills and competences which individuals learn and develop, often in a workplace context, can in this way become visualized, documented and valuated. The speeding up of the education process and meeting the demands of competence in job transition situations can be seen as the most important advantages of validation. Even if validation as a method in visualizing competence has not been commonly used in the private sector the need for development of learning and competence at the workplace has however been something that the sector has given high priority to, much due to the competition advantages a well developed strategy of supplying competence can give. In this study identification, visualisation, evaluation and management of competence within both public and private sector is looked at, mostly through interviews made with personal managers, team leaders and union representatives. The result shows that there are both important similarities and differences between the public and the private sector in visualizing, developing competence. This can mostly be explained by their different starting points as organisations and their individual objectives.

Vinnova

Detta projekt innebär att ta fram en forskningsagenda för och tillsammans med gruvsektorn. Projektet pågår 2012-2013 med finansiering från VINNOVA. Ylva Fältholm är projektledare. Agendan ska integreras med gruvindustrins övergripande agenda (där arbetet leds av Nordic Roch Tech Center)

Forskningsprojektet ”Cracks in the workers’ collective – windows for change towards gender equal mining workplaces” handlar om könskonstruktioner i arbetarkollektivets förändringar inom gruvindustrin (mansdominerade arbetsplatser). Projektet pågår 2015-2017 med finansiering från FORTE (2.700.000 kr). I projektet medverkar Lena Abrahamsson, Ylva Fältholm (proj.ledare), Eira Andersson och doktorand Lisa Andersson.

Denna rapport beskriver projektplanen för projektet Framtidsfabriken - en konceptfabrik utformad av kvinnor och ungdomar. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av arbetsformer som ger en bättre arbetsmiljö för både kvinnor och män i industriellt arbete samt att ta fram uppdaterade principer för ett modernt industriellt produktionssystem. Vi utgår från de krav på det goda industri¬arbetet som ungdomar och kvinnor i dagens samhälle ställer. Vår metodidé är att försöka bryta gängse mönster i utformning av produktions¬system genom att låta grupper som i vanliga fall inte deltar i produk¬tionsutveckling (ungdomar och kvinnor) praktiskt medverka. Projektet genomförs 2008-2010 och har fyra faser: 1) kunskapsöversikt kring produktionssystem, arbetsmiljö och genus, 2) förstudie - en empirisk kartläggning av problem och preferenser kring produktionsmiljö, främst hos kvinnor i industrin och ungdomar, men också andra aktörer, 3) "projektering" - projektets interaktiva del där arbetsgrupper bestående av ungdomar och kvinnor med hjälp av forskarna arbetar fram en attraktiv och samtidigt effektiv "konceptfabrik", dvs. en visualiserad modell över ett framtida produktionssystem, och en uppsättning uppdaterade kriterier för det goda industriarbetet på systemnivå. 4) Summerande analys.

Detta forskningsprojekt handlar om nya och gamla genuskonstruktioner på handelns arbetsplatser. I projektet studeras främst detaljvaruhandeln (större matbutiker och stormarknader) i norra Sverige. Projektet pågår 2010-2012 med finansiering från FAS och HUR (2,1 milj. kr). Doktorand: Kristina Johansson.

Vinnova

Ett forskningsprojekt som bland annat innebar arbete tillsammans med ett designteam bestående av kvinnor (yrkesaktiva inom industrin) för att utforma modeller för framtidens industriarbete – både organisation och arbetsplatser. Projektet pågick 2008-2011 med finansiering från AFA (2,7 milj. kr), FAS (2,4 milj. kr) samt EUs regionala utvecklingsfond. I projektet medverkade även Jan Johansson, Bo Johansson och Kjell Rask. Doktorander: Åsa Wikberg-Nilsson (Industriell design) och Stina Johansson (IPM).

Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (JA-delegationen) hartill uppgift att främja jämställdheten i arbetslivet. I vårt uppdragingår att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnorsoch mäns olika villkor och möjligheter i arbetslivet och de faktorersom leder till ojämställdhet. Vi ska också stimulera till debatt omhur jämställdheten i arbetslivet kan främjas och lämna förslag påinsatser som kan öka jämställdheten för både kvinnor och män.För att på ett överskådligt sätt sammanställa åtminstone en delav all den kunskap som finns om jämställdhet i arbetslivet publicerarvi en serie forskningsrapporter. Rapporterna spänner tillsammansöver det vida fält som jämställdhet i arbetslivet utgör. I varjerapport bidrar ett antal forskare med kapitel om olika delfrågor urskilda vetenskapliga perspektiv. Rapporterna har olika teman, mensamma upplägg. Varje kapitel innehåller dels en forskningsöversiktsom beskriver det aktuella kunskapsläget på området, dels presenterasförfattarens egen forskning. Författarna svarar själva för innehålleti respektive kapitel.I den här rapporten behandlas arbetslivets organisatoriska villkoroch ramar. Kvinnor och män jobbar fortfarande i stor utsträckningi olika sektorer och har olika yrken och positioner. Det innebäratt de verkar under skilda villkor och har varierande möjligheteratt påverka sina arbeten. Olika aspekter av denna könssegregeringpå arbetsmarknaden diskuteras i flera av rapportens kapitel, liksomvad som krävs för att förändra etablerade mönster. Jämställdhet –eller bristen på jämställdhet – i arbetslivet och på arbetsplatsenpåverkar både kvinnor och män oavsett om de är anställda ellerföretagare. Arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrelaterad ohälsa ärnågra av de frågor som författarna analyserar närmare.Vår förhoppning är att forskningsrapporterna ska bidra medbred och användbar kunskap om jämställdheten i arbetslivet. Rapporternabeskriver nuläget, blickar bakåt och utåt samt pekar i vissafall ut riktningen framåt. De utgör därmed viktiga bidrag både tillden allmänna debatten om jämställdhet i arbetslivet och till det slutbetänkande som JA-delegationen kommer att lämna till regeringen.Som ordförande vill jag tacka de forskare som tagit sig tid attmedverka i den här rapporten. Det är min övertygelse att kunskapär en central komponent i alla förändringsprocesser, inte minst iden mot ett jämställt arbetsliv.Stockholm i augusti 2014Anna HedborgJA-delegationens ordförande

The world's metal mining industry faces a number of challenges which must be anticipated and managed wisely. The prevailing recession will force the industry to further rationalisations that require both new technologies and new organisational forms that supports both high productivity and good working conditions. Based on what was said at three international mining conferences, the authors of this paper present 16 predictions for the mining industry of the future. In one or another way the mining industry of today must address them all.

Det goda arbetet är en uppsättning normativa kriterier för ett gott industriarbete formulerade av Svenska metallindustriarbetareförbundet (numera IF Metall), och etablerades som ett begrepp i den svenska arbetsvetenskapliga forskningen. Diskurserna kring effektiv organisation och arbetsmiljö har dock växlat genom decennierna och idag diskuteras inte det goda arbetet så ofta utan det är nya koncept som gäller, där Lean production är det mest framträdande. I denna rapport ska vi försöka rekonstruera de historiska rötterna som låg till grund för "Det goda arbetet" och diskutera dess relevans i förhållande till dagens industriella kontext. Vår utgångspunkt är att det goda arbetet inte är något som är givet en gång för alla, utan något som kontinuerligt måste uppdateras i förhållande till ny teknik och förändrad samhällelig kontext. Den industriella kontext vi möter i det tjugoförsta århundradet innehåller fallgropar, men ger också nya förutsättningar och nya utvecklingsmöjligheter som kan bidra till ny utvecklingsperiod för det goda arbetet.

Over a period of 50 years at Kiruna iron ore mine in the far north of Sweden we can see a transformation of work from underground to remote control at surface level. What characterized the old underground workface was the close relation between man and the hard rock centred on arduous physical work under dangerous conditions. Today, the face miners are located ‘up in the sky' on the seventh level of an office building close to the mine. The workers leave their job at the end of the shift just as clean as when they arrived. The contact with the hard rock is mediated by machines controlled by remote control technology. The modern technology has created a new type of work - new in terms of competencies and knowledge as well as workload. The purpose of this article is to reflect on the technical development of underground mining in Kiruna and to consider the implications it has had on qualifications, identity and gender. There is an emerging, and in many aspects already evident, knowledge transformation - from the old and obsolete physical and tacit knowledge and skills (for example the ability to ‘read the rock') to something new which can be described as abstract knowledge. But the old culture still provides an important context for workplace learning and the construction of identity and gender. This is associated with a degree of ‘worker identity lag' and to difficulties in adapting attitudes and norms to the demands and structures that result from the new technology and the new work tasks. The new forms of work in the mine have less need for the traditional mining competencies, attitudes and ideals. The traditional workplace culture and its ‘macho tyle' have also been challenged. Workers have to find new ways to learn and to develop a workplace culture more attuned to a new type of worker identity and masculinity.

The aim of this paper is to discuss how to form work and organisations in the mines of the future. The Kiruna underground iron ore mine in the far north of Sweden is used as an example on how technical development affects organisational issues like skills, work identity and gender. Over a period of 50 years one can see a transformation of work from manual underground work to automation and remote control from surface level. What characterised the old underground workface was the close relation between man and the hard rock and with arduous physical work under dangerous conditions. Today, the face miners are located on the seventh level of an office building close to the mine. There is also an emerging, and in many aspects already evident, knowledge transformation - from the old and obsolete physical and tacit knowledge and skills (for example the ability to ‘read the rock') to something new, which can be described as abstract ‘high-tech' knowledge and skills. The modern technology has created a new type of work - new in terms of competencies and knowledge as well as workload and organisation. At the same time the mining company are recruiting more women and promoting the former pure male work as attractive workplaces for both women and men. All this has effects on how individuals and company create and recreate skills, identity and gender. To some extent the technological development predestines these changes, but there are some choices to be done when forming good work and organisations for the mines of the future. The traditional mining workplace culture and behaviours and the old type of masculinity, the ‘macho' style, will be challenged by the new ‘high-tech' work and new competency demands. The changes risk meeting restoring responses, which can have negative impact on the performance of the organisation, for example making it inflexible and perhaps ‘lagging' behind the technological development. These questions need to be handled when planning future mining.

The purpose of this article is to describe a broader concept of the psychosocial work environment, a concept that not only is limited to the individual and her immediate environment but also takes into account a broader context that includes production technology as well as work organization and learning. Based on examples from Sweden, we discuss concepts and approaches to psychosocial work environment and how these have changed over time (e.g., how knowledge about the psychosocial work environment is used to understand and discuss health, management, and development—for individuals, groups, and organizations). The knowledge presented is not new; it has been around a long time. The title of the article—One Hundred Years of Inertia—shows some impatience on the part of its authors given that the pace of change in the work environment has not always been great.

I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

Detta projekt syftar till utveckla en verktygslåda som ger vidgade sinnen, ökad styrka och virtuell förmåga att röra sig fritt i tid och rum för framtidens operatör (process- och produktionsnära personal). Projektet syftar även till att omdefiniera roller, kompetenskrav och organisationsformer för att skapa ökad kommunikation, stöd och förbättrade förutsättningar för decentraliserat beslutsfattande. Projektet inleddes som ett ”A-projekt” 2011-2012 (600 000 kr) och pågår nu som ett ”B-projekt” 2012-2014 (10 milj. kr) med finansiering från VINNOVA. Projektet är ett samarbete med Chalmers. Från LTU medverkar Lena Abrahamsson (forskningsledare), Jan Johansson och Camilla Grane. Forskargruppen vid Chalmers leds av Johan Stahre som också är övergripande projektledare. I projektet ingår även företag som Volvo, LKAB, AstraTech, Boliden, Sandvik, SKF mfl.

Denna rapport ingår som en del i förstudien The Mine of the Future - A Conceptual Study. Förstudien ska resultera i ett framtidsscenario som kommer att formuleras på en över­gripande konceptuell nivå och omfatta hela gruvbrytningsprocessen, från tidig utredning och gruvplanering till färdig produkt. Nya produktionstekniska lösningar kommer att analyseras och utvärderas genom att de placeras i sitt organisatoriska sammanhang, dvs produktionssystemet ska fungera som en helhet. I rapporten summerar vi erfarenheterna från The First International Future Mining Conference som organiserades av University of New South Wales, Sydney, Austra­lien.

HLRC

EU strukturfonder

Projektet syftade till att utarbeta förslag för ökad jämställdhet inom skogsnäringens arbetsorganisationer. Projektet pågick 2011 och var ett uppdrag från Landsbygdsdepartementet och ingick i den nationella jämställdhetsstrategin för skogsbrukssektorn som togs fram 2010-2011. I projektet medverkade doktorand Kristina Johansson och Lena Abrahamsson (LTU) samt forskargrupp vid SLU, Umeå.

Tre framstående arbetslivsforskare kastar av sig de akademiska reglerna och skriver fritt om arbete och livet i övrigt. Det blir underfundiga, utrerade, upplysande, uddiga, underbara, upprörande, underhållande, upphetsande och uppfriskande funderingar över arbetsliv och annat liv. Texterna var från början bloggar på Forum för arbetslivsforsknings hemsida, falf.se.