Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Andréasson, Madelene
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Svenningsson, Susanne
    University of Borås, School of Health Science.
    Nästa nr 35: Varsågod! Det resultatinriktade vårdmötet i triagen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Akutmottagningarna i Sverige har på 74 akutintag besök av 2,5 miljoner människor. Problemet med långa väntetider blir allt större. Forskningen påvisar att de medicinska riskerna ökar när väntetiderna förlängs. När politikerna kräver att patienterna skall träffa läkare inom 60 minuter ställer det stora krav på akutmottagningarna. Akutmottagningarna svarar med att optimera flödesprocesserna, utnyttjar tiden maximalt samt omorganiserar sin personal. Vårdpersonalen upplever att mötet är kort och under stress därför bör det undersökas om patienterna upplever det samma. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienternas upplevelse av det första mötet med sjuksköterska och läkare i samband med den första bedömningen i vårdrummet. Det är en empirisk studie med öppna intervjufrågor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes för att få svar på patienternas upplevelser. Upplevelserna kommer att ligga till grund för att öka vårdpersonalens förståelse och förhållningssätt till patienterna i triagemötet. Resultatet visade att patienternas upplevelse är att de blir snabbt omhändertagna. Patienterna är nöjda med effektiviseringen samtidigt upplever de att mötet är något stressat. Mötet i triagen är symtominriktat, men de får förmedla den information de tycker är viktig. Vårdrummet noteras men har ingen större betydelse. Det viktigaste är ett snabbt förlopp med vårdpersonal som uppmärksammar patienterna. I diskussionen framkommer att informanterna inte förväntar sig att vara delaktiga i mötet, men om vårdpersonalen möter dem med förståelse, uppmärksamhet och helhetssyn så känner de sig bekräftade och därmed delaktiga. Sker mötet i avskilt vårdrum och en behaglig miljö skapas bättre förutsättningar för mötet.

  • 102.
    Andrén, Karin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Loubelo, Lena
    University of Borås, School of Health Science.
    Westerlind, Mia
    University of Borås, School of Health Science.
    Barnmorskors bedömning av latensfas och aktiv fas i samband med förlossning: en viktig faktor för god vård2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Latensfasen är den första fasen i ett förlossningsarbete och är en normal process, trots detta är den komplex och svårdiagnostiserad. Det finns ingen direkt gräns mellan förvärkar och latensfasens början, däremot finns en tydligare beskrivning av när den aktiva fasen startar. Att latensfasen inte är väl definierad kan innebära problem för barnmorskor i deras möte med dessa kvinnor. En lång latensfas är relaterat till ett antal problem för den födande kvinnan, såsom trötthet, uppgivenhet, smärta, oro och olika förlossningskomplikationer. Även risken för interventioner ökar om kvinnan kommer in i ett tidigt skede till förlossningsavdelningen, och ännu inte är i aktivt fas. Syftet med studien är att belysa hur barnmorskan bedömer att kvinnan är i latensfas respektive aktiv fas. Metoden som använts är en enkätundersökning som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. 78 barnmorskor som arbetar inom förlossningsvård i Göteborg samt Borås deltog i studien. De svarade på två öppna frågor om vilka parametrar de väger in i sin bedömning för att definiera latensfas respektive aktiv fas. I resultatet framkom att barnmorskorna beskriver 67 olika kriterier med små variationer för latensfasen som klassificerades i fem huvudkategorier. De definierade aktiv fas med 48 olika kriterier som även delades in i fem huvudkategorier. Huvudkategorierna delades in i underkategorier enligt analysprocess för kvalitativ innehållsanalys. I sammanställningen av resultatet visades sig att flertalet barnmorskor uppgav att oregelbundna värkar och ringa påverkan på livmodertappen är huvud- kriterier för latensfasen. Regelbundenhet och progress var huvudkriterier för aktiv fas. Tydligare riktlinjer är nödvändigt för att på allra bästa sätt hjälpa dessa kvinnor.

  • 103.
    Andrésen, Sofie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Bostig, Caisa
    University of Borås, School of Health Science.
    Intrauterin fosterdöd: Barnmorskors upplevelser av att vårda föräldrar under förlossning vid intrauterin fosterdöd2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Varje år föds det i Sverige cirka 110 000 barn, av dessa är ungefär 450 döda intrauterint efter graviditetsvecka tjugotvå. Tidigare forskning har visat att barnmorskans vård vid föräldrar som drabbats av intrauterin fosterdöd har stor betydelse för föräldrarnas förlossningsupplevelse och fortsatta sorgearbete. Det finns däremot begränsat med forskning kring hur barnmorskan upplever vården av föräldrar i denna svåra situation. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors upplevelser av att vårda föräldrar under förlossning vid intrauterin fosterdöd. Studien baseras på en kvalitativ ansats där datainsamlingen utgjordes av intervjuer med åtta barnmorskor. Inklusionskriterier för deltagande i studien var yrkesverksamma barnmorskor inom förlossningsvård som vårdat föräldrar under förlossning där intrauterin fosterdöd förelåg, vid minst ett tillfälle. Analysenheten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån temat; Att vårda då födelse och död sker i samma stund upplevs som omänskligt samt utifrån sju kategorier; En tung uppgift, att vårda under tystnad är krävande, känslan av maktlöshet, att orka ge mer av sig själv än vid normala förlossningar, att vara behövd upplevs både tillfredsställande och tungt, att orka vårda med egna och mottagna känslor samt att känna sig ensam ger en känsla av utsatthet. Resultatet visar att barnmorskor kan ha en svår tid under och efter vårdandet vid intrauterin fosterdöd. Därmed framkommer ett behov av stöd i att hantera sina egna känslor, inte minst från kollegor men också i form av organiserat sådant på arbetsplatsen. Det kan leda till både bättre arbetsmiljö för de barnmorskor som vårdar föräldraparen, men också en bättre kvalitativ vård i form av en tryggare och vårdande barnmorska.

  • 104.
    Ankarling, Eva
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Heimonen, Marja-Leena
    University of Borås, School of Health Science.
    Att närvara eller inte närvara: närståendes erfarenheter av närvaro på sjukhus vid akut omhändertagande2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Frågan om närståendes närvaro i akutrummet har varit aktuell sedan 80-talet. Denna fråga aktualiserades i samband med ett par händelser på Foote Hospital i Michigan, USA. Trots att det snart gått tre decennier är forskningen näst intill obefintlig inom området. Ibland har livräddande åtgärder påbörjats utanför sjukhuset och det kan ha varit den närstående som påbörjat återupplivningen. Trots detta blir närstående oftast hänvisade till ett angränsande rum när patienten anländer till sjukhuset. Det finns internationella riktlinjer för Family Presence During Resuscitation (FPDR) men dessa används inte generellt på sjukhuset. Detta innebär osäkerhet hos vårdpersonalen när dessa situationer uppkommer. Bland personalen råder det delade meningar om det är till fördel eller nackdel för närstående att vara närvarande på akutrummet. Av denna anledning ville vi belysa de närståendes perspektiv i samband med akut omhändertagande. Vad är mest fördelaktigt för dem för att de ska kunna bearbeta situationen och gå vidare i livet. Vårt syfte var att beskriva befintlig forskning över närståendes erfarenheter av närvaro på sjukhus vid akut omhändertagande. Som metod använde vi oss av en litteraturstudie. I resultatet framkom att de närstående som fått möjligheten att närvara på akutrummet vid akut omhändertagande med stöd av personal var nöjda med beslutet att ha närvarit. De ansåg också att det var deras rättighet och skyldighet gentemot patienten. Den befarade oron att närstående skulle störa och kritiskt granska personalen i sitt arbete visade sig vara obefogad. Närstående upplevde istället att personalen hade gjort allt som stod i deras makt för att rädda patientens liv. De få närstående som närvarit utan stöd hade däremot en annan upplevelse av händelsen och ångrade att de hade närvarit.

  • 105.
    Antonov, Nicke
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hellström, Sofie
    University of Borås, School of Health Science.
    Krävande eller givande? Sjuksköterskans upplevelser kring vårdandet av patienter med psykisk ohälsa2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metoden bygger på en litteraturstudie där sex kvalitativa och en kvantitativ artikel används. Resultatet har delats in i två huvudteman med fyra respektive tre subteman. Det ena huvudtemat handlar om sjuksköterskors känslomässiga upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, och det andra huvudtemat handlar om sjuksköterskans vilja till att utveckla vården. Rädslor, frustration och hopplöshet var känslor sjuksköterskor beskrev i samband med vården av patienter med psykisk ohälsa. De beskrev hur de ibland undviker den psykiska ohälsan och istället fokuserar på det fysiska tillståndet hos patienten. Studierna visade också en vilja hos sjuksköterskorna att vårda patienter med psykisk ohälsa men att brister i resurser och utbildning gjorde dem osäkra inför vården av dessa patienter. Slutsatsen är att det idag finns en negativ association till personer med psykisk ohälsa och att det finns svårigheter i mötet med dessa patienter. Denna studie belyser sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa och att det idag finns brister i mötet med dessa patienter. Sannolikt kan en ökad förståelse, mer stöd och kontinuerlig utbildning ge en förbättrad syn hos sjuksköterskor vilket leder till reducerad stigmatiseringen (Brohan, Slade, Clement & Thornicroft 2010, s. 1) av patienter med psykisk ohälsa.

  • 106.
    Anvén, Emelie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hult, Sandra
    University of Borås, School of Health Science.
    Syskons behov av stöd: När ett barn drabbats av cancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer. En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar visar att syskonen längtar efter sin vardag och sitt familjeliv, att de mår bra av att träffa andra i samma situation och att det är viktigt att ha familj och vänner runt sig. Syskonstödjare har en viktig funktion för syskonen på sjukhuset. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskor om barns utveckling och hur den nya situationen påverkar livsvärlden kan man minska barnens utsatthet, detta genom att erbjuda bättre och mer socialt stöd. Sjuksköterskan bör i framtiden tänka på att erbjuda stöd till de friska syskonen även efter avslutad vårdtid.

  • 107.
    Apel, Daniel
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Luca, Emanuela
    University of Borås, School of Health Science.
    Patienters upplevelser av att leva med Hepatit C2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet. Då Hepatit C förknippas med intravenöst drogmissbruk upplever många som drabbats en avvisande hållning utifrån samhället och sjukvården vilket betyder en ytterligare belastning. Syftet med denna studie är således att belysa patienters upplevelse av att leva med Hepatit C. Vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades. För analysen av artiklarna valde vi Fribergs (2006) analysmodell. I studien ingår 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter upplever chock och osäkerhet efter att ha fått diagnosen Hepatit C men även inför läkemedelsbehandlingen. Psykisk och fysisk illabefinnande och ibland ett förändrat utseende påverkar i stort utsträckning deras livskvalitet. Patienter upplever en försämring av sociala relationer och negativt bemötande från sjukvårdspersonal i samband med deras sjukdom. Hepatit C betyder ett stort lidande för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patientens sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten för att kunna bemöta patienten med respekt för dennes värdighet och integritet. Diskriminering och utslagning av personer med Hepatit C genom samhället och familjen förekommer i stor utsträckning vilket kan har sitt ursprung i okunskap. Bättre information för sjukvårdspersonal, samhället och drabbade familjer till personer med Hepatit C kan hjälpa till att integrera dem på ett bättre sätt och erbjuder patienterna en känsla av stöd.

  • 108. Apell, Jeanette
    et al.
    Paradi, Rikard
    Kokinsky, Eva
    Nilsson, Stefan R
    University of Borås, School of Health Science.
    Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus: en studie som utvärderar short STAI2011In: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 31, no 1, p. 45-47Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose was to investigate the validity and reliability of short STAI (State-Trait Anxiety Inventory) for measuring children's anxiety in connection with procedures in hospital. Background: The children´s level of anxiety during hospitalization can cause problems and it should be evaluated with a valid and reliable instrument. STAIC-S (STAI for children) has previously been validated in children for this purpose but may be too complex to use. Short STAI has only been evaluated in adults and should be tested in children before it can be used. Methods: Children aged five to 16 filled in both STAIC-S and short STAI before and after an examination or treatment at the hospital. Results: Twenty children were included. Satisfactory internal reliability was found for short STAI with Cronbachs’s alpha 0.82. Correlation coefficients between the instruments were 0.88 before and 0.75 after the procedure. Significantly lower values were found after compared to before demonstrating constructive validity. Short STAI was easy to fill in but seven of 16 participants received help from their parents. Conclusion: Short STAI was shown to be a reliable and valid instrument for measuring anxiety in children, but a larger study is needed to confirm the validity and reliability further

  • 109.
    Apelstedt, Niklas
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ramirez, Manuel
    University of Borås, School of Health Science.
    Tonåringars upplevelse att leva med diabetes typ12007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring innebär att söka efter identitet och självständighet. Tonåringarna tycker även det är viktigt att smälta in bland sina jämnåriga. Att som tonåring få diabetes kan på olika sätt påverka det dagliga livet. Vissa tonåringar med diabetes kan uppleva stress, rädsla och oro i relation till sin sjukdom, medan andra tonåringar har lärt sig integrera sjukdomen i sina liv. Som sjuksköterska möter vi ofta dessa patienter och eftersom forskningen om deras livssituation är begränsad är det viktigt att studera detta fenomen. Syftet är att beskriva hur tonåringar med diabetes typ1 upplever och hanterar sitt dagliga liv med sjukdomen. Vårt resultat bygger på sju kvalitativa och vetenskapliga artiklar, vilka vi funnit i databasen Cinahl. Våra sökord var: Diabetes, adolescents, quality of life, qualitative studies, experience, phenomenological etc. Vi analyserade artiklarna med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att tonåringar med diabetes upplever: Jag känner mig fångad, Jag kan hantera livet med sjukdomen, Jag känner mig kontrollerad och andra förstår mig inte, Jag känner oro och skuld, Det är viktigt att jag får information. I diskussionen diskuteras metod val och de teman som framkommit i resultatet.

  • 110.
    Appelkvist, Carita
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Kortzon Johansson, Anita
    University of Borås, School of Health Science.
    Fysisk aktivitet: Nya möjligheter i livet vid psykisk ohälsa2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR). Syftet är att belysa patientens upplevelse av fysisk aktivitet vid bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Arbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där tio kvalitativa artiklar har kvalitetsgranskats och bearbetats. Detta skapade fem teman som belyser patienters upplevelser vid träning. Flertalet artiklar kommer fram till att fysisk aktivitet upplevs ha positiva fördelar, till exempel ökat självförtroende och större välbefinnande. Dock upplevde många studiedeltagare behov av stöd från sin omgivning för att träna regelbundet. Hinder för fysisk träning upplevdes av vissa deltagare vara exempelvis tidsbrist eller konsekvenser av socialt samspel. Med tanke på vår framtida profession som sjuksköterskor anser vi det viktigt att se individen ur ett holistiskt perspektiv vid psykisk ohälsa. Genom stöd till ett förändrat beteende relaterat till träning och kost, kan detta ge bättre hälsa och förbättrad stresshantering.

  • 111.
    Appenborg, Elisabeth
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Pfolz, Jenny
    University of Borås, School of Health Science.
    Faktorer som kan påverka patientens tillfredsställelse med smärtlindring på akutmottagning: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse. Den mest återkommande är kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Övriga faktorer som kan påverka tillfredsställelsen med smärtlindringen är förväntningar, ålder, etnicitet, ångest, tid, utbildning och rutiner.

  • 112.
    Ardelius, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Sjuksköterskors möte med patienter från andra kulturer än den svenska: Ett interkulturellt perspektiv2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer. Det etnorelativa synsättet uppnås genom reflektion och en medvetenhet om den egna kulturens betydelse. De intervjuade sjuksköterskorna som arbetade inom heldygnsvården visade i större utsträckning än sjuksköterskor inom öppenvården på ett etnocentriskt förhållningssätt. Sjuksköterskor som var verksamma inom öppenvården visade i studien på en mer reflekterande hållning, ett etnorelativt förhållningssätt. Skillnaderna i sjuksköterskornas förhållningssätt sattes i relation till hur öppen och reflekterande vårdkulturen framstod.

  • 113.
    Aremyr, Therese
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Recina, Elisabeth
    University of Borås, School of Health Science.
    BARNS UPPLEVELSE AV VÄLBEFINNANDE VID AKUTA BESÖK PÅ SJUKHUS2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Besöket med barn på en akutmottagning är oftast oplanerat så föräldrar tar sällan med sig någon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig från miljön i hemmet. Den främmande miljön på sjukhuset med lukter, ljud och vitklädda vårdare kan göra barnen ängsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att både vårdgivare och vårdtagare upplever en större trygghet och är mer tillfreds med sin situation om miljön är estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av välbefinnande vid akuta besök på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier. Miljöns betydelse för integritet och delaktighet, betydelsen av ljuset, färgen och konsten och betydelsen av samvaro och aktivitet. Resultat: Resultatet av analysen visade på fördelar av att behandla barnen som individer och lyssna till vad de vill och känner. Det har framkommit att den inre miljön är viktig för barn, ungdomar och deras anhöriga när de söker vård på akutmottagning. Patienter och anhöriga oavsett ålder upplevde akutmottagning som en hotfull plats att vara på, därför belyste barnen att miljön skulle vara mer hemmalik. Ändamålsenliga, stimulerande, ljusa och skiftande miljö önskades. Konst gjord av och för barn föredrogs. Barn och ungdomar talade om olika teman med motiv från naturen så som hav och strand. Färgvalen var milda färger som skulle skifta i miljön. Diskussion: Barns tankar, upplevelser och erfarenheter bör vara grunden i planeringen av hur offentliga lokalers inre miljö skall utformas. Akutmottagningar i allmänhet bör ge barnen en möjlighet till ändmåls enligt stimuli för att barnen skulle kunna klara av sin situation bättre och därmed kunna ge föräldrarna en känsla av kontroll. Trygghet är en känsla som till viss del kan skapas av miljön.

  • 114. Arman, Rebecka
    et al.
    Wikström, Ewa
    Dellve, Lotta
    University of Borås, School of Health Science.
    Structuration in Managerial Communication Processes2012In: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 16, no 2, p. 143-163Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe and analyse observed managerial communication. The research questions concerned: What characterizes managerial communication practices and the organizational consequences? We make use of structuration theory and view communication as a social interaction process in which temporary structures are negotiated. Ten first- and second-line managers were shadowed. The managers used a combination of structuration of caring, interdependency and accountability typical of health care organizations. The communication practices were related to how new norms of reputation management were institutionalized through structuration. The types of structuration were sometimes contradictory and productive communication was rare or non-existent. The managerial communication practices had consequences for the power and domination and for which issues were signified as part of the agenda. The conclusions can be generalizable to other professional organizations.

  • 115.
    Arneros, Anneli
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Molin, Martina
    University of Borås, School of Health Science.
    Upplevelser av att leva med Bipolär sjukdom: Ett liv i en känslomässig bergochdalbana2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av två poler (motsatser) vilket innebär perioder av maniska och depressiva perioder. De maniska skoven innebär att personen upplever ett starkt förhöjt stämningsläge, tankeverksamheten är snabb och talet forcerat. Förmågan att tänka självkritiskt är ofta nedsatt, vilket kan leda till att personen utför impulsiva handlingar. Den depressiva fasen är den maniska fasens motpol. Den domineras av nedstämdhet och personen förmedlar ett uppgivet uttryck. Självkänsla och initiativförmåga är sänkt, en känsla av att allting upplevs meningslöst. Behandlingen består i första hand av stämningsstabiliserande läkemedel som planar ut topparna och dalarna av mani och depression. Bipolär sjukdom har visat sig ha en hereditär bidragande orsak. Yttrepåfrestningar i den sociala miljön har även visat sig vara en tänkbar orsak till sjukdomen. Risken för självmord och att hamna i ett missbruk är betydande och innebär en stor hälsorisk för individen. Att leva med bipolär sjukdom innebär en komplexitet på grund av att sjukdomen är en affektiv sjukdom, vilket kan leda till svårigheter att skilja på vad som är orsakat av sjukdomen och vad som tillhör personligheten. Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Vi har valt att analysera tre biografier där författarna beskriver sina erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Personerna beskriver sina upplevelser när sjukdomen styr deras sinnesstämning, hur de hanterar sitt sjukdomslidande, hur de upplever den vård och behandling de fått samt hur de upplever att inte passa in.

  • 116.
    Arnoldsson, Emmelie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Linderå, Åse
    University of Borås, School of Health Science.
    Små barns upplevelser av sin vardag sex månader efter cancerdiagnos2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas ungefär 250 barn om året av cancer och så många som tre av fyra barn överlever. Den vanligaste cancerformen hos barn är leukemi följt av hjärntumör och övriga cancerformer. En cancerdiagnos innebär långa behandlingar och mycket vistelse på sjukhus. Till följd av behandlingen får barnen svåra och smärtsamma biverkningar. Det är brist på forskning med fokus på små barns upplevelser av att leva med cancer. Sjuksköterskan möter barnen och behöver kunskap om hur de upplever sin vardag för att kunna anpassa vården och möta deras behov. Vårt syfte är därför att beskriva små barns upplevelser i sin vardag sex månader efter att de har fått en cancerdiagnos. Vi fick tillgång till pågående forskningsmaterial i form av avkodade intervjuer. Vi analyserade intervjuerna enligt Elo och Kyngäs (2008) modell för kvalitativ innehållsanalys. I vårt resultat framkom följande fyra kategorier: Vill ha kontroll, Smärta och sorg, Behov av närhet och Ökat välbefinnande samt 11 underkategorier. I diskussionen berörs vikten av att göra barnet delaktig i sin vård för att få ökad kontroll och på så sätt bevara sin integritet. Sjuksköterskan behöver förstå vikten av att ge information då barnet genom kunskap om sin vård och behandling får en ökad trygghet. I sin tur kan det bidra till ett ökat välbefinnande och minskat vårdlidande.

  • 117. Aronsson, Kenneth
    et al.
    Björkdahl, Ida
    Wireklint Sundström, Birgitta
    University of Borås, School of Health Science.
    Prehospital emergency care for patients with suspected hip fractures after falling: older patients’ experiences2014In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, no 21-22, p. 3115-3123Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: The aim of this study was to describe and explain elderly patients’ lived experiences of prehospital emergency care in cases of suspected hip fractures after falling. Background: Hip fractures represent a major health problem for older people and are a common assignment for the Emergency Medical Services (EMS), but there is little information on how patients experience prehospital emergency care. Design: A reflective lifeworld approach based on phenomenological epistemology was used in an interview study within the context of healthcare science. Methods: Ten elderly patients were interviewed. These depth interviews were tape-recorded, transcribed verbatim and analysed for meanings. Results: The comprehensive understanding of the phenomenon is: ‘Happy to have been rescued, despite bad experiences as well as good’. The elderly patient is offered care in an open and friendly atmosphere concurrently with feeling anxiety about the treatment. Intervention with streamlined care and treatment can thus simultaneously be beneficial as well as doing harm. Patients experience confusion and the need to ask questions about what really happened in the ambulance. Bad experiences remain unexplained. This study is based on three themes with relevant sub-themes: efficiency, concerned encounters and suffering from care. Conclusions: Our study contribute to this field of discussion, showing that administering drugs which cause side effects in already fragile older people is compatible with neither evidence-based care nor evidenced-based medicine. The side effects of pain relief – however efficient that pain relief may be – are taken seriously. Relevance to clinical practice: Pain relief in the EMS should be individualised. Responsibility for patients’ safety regarding pain relief is emphasised. This development should focus on care that is already good and gradually eradicate compassionless care. Keywords: caring science, hip fracture, lived experiences, phenomenology, emergency medical services, ambulance, care pathway, prehospital emergency nurse

  • 118.
    Arp, Ainu
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nilsson, Monika
    University of Borås, School of Health Science.
    Operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Möten med patienter har en mycket central roll i operationssjuksköterskornas arbete. Målet är att alltid ge bästa möjliga vård till patienterna. I operationssjuksköterskornas arbetsuppgifter ingår även att ansvara för hygienen och medicintekniska produkter under operation. Mycket organisation och planering krävs för att en operationsavdelning skall fungera på bästa sätt. Detta ställer stora krav på operationssjuksköterskorna, vilket kan vara negativt och leda till stress. Långvarig stress kan orsaka sjukdom. Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer samt tänkbara effekter på omvårdnaden på grund av stress. Studien är gjord med kvalitativ metod. Materialet samlades in genom sex öppna intervjuer med operationssjuksköterskor. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Organisation, samarbete och vårdande. Dessa beskrivs med hjälp av sju underkategorier. Faktorer som gör att operationssjuksköterskorna lätt känner sig stressade är: då organisationen inte fungerar bra, till exempel vid tidsbrist eller då det saknas respekt mellan yrkeskategorier i operationsteamet. Oavsett hur stressade operationssjuksköterskorna känner sig, tar de sig alltid den tid som behövs för att ge korrekt omvårdnad till patienterna. Det som kan försvinna vid stress är ”det lilla extra”, som operationssjuksköterskorna gärna vill ge.

  • 119.
    Arsic, Marija
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Eriksson, Linda
    University of Borås, School of Health Science.
    Se mig med! Anhörigas upplevelser av att vårda i hemmet: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Idag blir det allt vanligare att anhöriga vårdar närstående i hemmet. Då anhöriga intar en ny roll, som vårdare, blir deras livsvärld förändrad. Att vara anhörigvårdare, oberoende av vilken sjukdom den närstående har, är ett område där forskningen än så länge är begränsad. Denna studie avser att öka förståelsen inom området hos sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal, för att kunna ge ett gott stöd och vägledning utifrån anhörigas upplevelser . Syftet med studien är att belysa upplevelserna av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av sjukdom. Det här en är litteraturstudie på kvalitativa artiklar. Artiklarna har sökts i databasen Samsök med hjälp av en strukturerad sökning. Tretton kvalitativa artiklar baserade på anhörigas upplevelser av att vårda en sjuk närstående valdes ut. Artiklarna lästes och kodades för att hitta gemensamma nämnare. Detta blev ett resultat som presenteras i sex kategorier med fakta som återfanns i de granskade artiklarna. Dessa sex kategorier är: Plikten eller viljan, Ge upp en del av sitt liv, När det inte blev som planerat, Tiden räcker inte till, Leva med en främling och Känslomässiga förändringar.

  • 120.
    Arturén, Hanna
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Rotter Snygg, Patricia
    University of Borås, School of Health Science.
    "De anhörigas sjukdom": Anhörigas uplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Med stigande ålder sker biologiska förändringar som innebär förlust av förmågor. Detta brukar kallas det normala åldrandet. Demens däremot innebär inte ett normalt åldrande. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och orsakar förändringar i hjärnan som medför minnesproblematik och i sin tur påverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet är av nedbrytande art. Detta gör att anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom tvingas stå bredvid och se på när deras familjemedlem sakta bryts ned. Då de anhörigas liv påverkas och de utsätts för ett lidande är det viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om deras reaktioner och därmed hjälpa dem att bemästra situationen. De anhöriga vårdar ofta den sjuke i hemmet och de utsätts för en enorm stress genom att ständigt ha det övergripande ansvaret för den som är sjuk. Syftet med denna studie är att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom. Detta är en litteraturstudie som baserades på fyra biografier. Resultatet visade att då de anhöriga ställdes inför en stor förändring som var mycket krävande upplevde de sorg, stress, skuld och maktlöshet. I diskussionen ställdes resultatet mot vetenskapliga artiklar. Gemensamt var att sorgen och stressen var det som påverkade de anhöriga mest. Den stress de upplevde ledde till att de glömde sig själva och ägnade all sin tid åt den sjuke. De uttryckte en sorg över att trots att personen fortfarande levde var det ändå inte samma person som de kunde dela minnen och upplevelser tillsammans med.

  • 121.
    Arvidsson, Emma
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Spetz, Sebastian
    University of Borås, School of Health Science.
    Upplevelser av livsstilsförändringar: Med fokus på kost och motion hos patienter med diabetes typ 22013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är idag en stor välfärdssjukdom i världen som förväntas öka. Med livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas så att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmännyttan av hälsosammare kost-och motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omständigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förändringar. Syftet är att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförändringar med fokus på kost och motion. Studien är en litteraturstudie som bygger på analys av nio kvalitativa artiklar. De tre huvudteman som framkommit är Utanförskapets betydelse, Betydelsen av andra och Egna viljans betydelse. Att patienterna kände sig utanför och annorlunda skapar svårigheter att fungera ihop med andra som påverkade viljan att ändra förändra sin livsstil. Diabetespatienters behov av att få stöd uttrycktes och att interagera med andra diabetiker var av stor betydelse. Sjukvårdpersonal hade inte alltid en positiv påverkan på patienternas vård då exempelvis höga krav på eget ansvar ställs och en dömmande attityd fanns. De positiva fysiologiska och psykologiska effekterna som uppstod av att ändra kost och motion upplevdes som viktiga och stärkte motivationen för att bibehålla livsstilsförändringar. I diskussionen tas bland annat betydelsen av andra människor och verksamheten runt diabetespatienter upp och tidigare gjord forskning ställs i jämförelse med studiens resultat. Vården och omhändertagandet av nydiagnostiserade patienter belyses här samt vårdmötet där sjuksköterskans överordnande roll är ett problem för patientens utveckling. Mycket fokus läggs på sjukvården där brister syns och i slutsatsen ges förslag till förbättring för att underlätta för patienter att genomföra livsstilsförändringar.

  • 122.
    Arvidsson, Ewa
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Holmberg, Malin
    University of Borås, School of Health Science.
    Skolsköterskors erfarenheter av förebyggande och hälsofrämjande arbete i grundskolan: Med inriktning mot psykisk hälsa2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att engagemang och samverkan var av avgörande betydelse för hur skolsköterskorna lyckas med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det framkom framförallt två tydliga metoder, den ena var hälsosamtalen och den andra var mer generella insatser som olika projekt som genomfördes. Skolsköterskans pedagogiska roll kom fram, där hon arbetade med samtal och undervisning. Att finnas tillgänglig, att finnas på plats för att stödja barnen kom också fram som viktigt i det förebyggande arbetet. Det framkom även att skolsköterskorna behövde ett samarbete med bland annat lärarna och mer tid och pengar för att kunna engagera samt bedriva hälsofrämjande projekt. Viktigt för samverkan var att det fanns en gemensam värdegrund, en helhetssyn som ger förutsättning för ett givande samarbete där man arbetar för att skolan ska vara en skola för alla. Vissa informanter önskade mer utbildning för sig själva. Det tema som framkom var att med tid för engagemang och samverkan främjas den psykiska hälsan. Vår slutsats blev att skolsköterskor har ett val att engagera sig och försöka göra något bra för barnen trots besparingstider. Det är lätt att falla i fällan att bli ett offer men det går att välja, att ta makten och göra skillnad, det de kan, ”det behöver inte vara så stort, det kan vara det lilla.”

  • 123.
    Arvung, Maria
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Kaas Larsson, Anki
    University of Borås, School of Health Science.
    Mammors upplevelse av hudnära vård2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Hudnära vård är en vårdform som införts i Sverige för friska, fullgångna barn under vårdtiden på BB. Det finns forskning på de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning när det gäller hur mammor upplever hudnära vård. För att barnmorskan ska kunna stödja och främja anknytningen mellan mamman och barnet är det viktigt att få kunskap om mammornas upplevelse. Därför är syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnära vård för det friska, fullgångna barnet de första timmarna efter förlossning och på BB. Sju kvinnor intervjuades på BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; barnet ger trygghet, samspelet underlättas mellan mor och barn och första mötet med barnet förstärks. Studien visade att mammorna upplevde trygghet och ett välbefinnande när de hade sitt barn nära. De beskrev ett lugn, både i själen och fysiskt när de var nära sitt barn. Barnen grät mindre och kom lättare till ro. För flera mammor blev amningen en naturlig del när de hade sitt barn nära. Mammorna kände bekräftelse från barnet och samspelet mellan mamma och barn stärktes. Barnmorskor kan uppmuntra och stödja mammor i att ha sitt barn nära, först på förlossningen och sedan under BB-tiden och hjälpa mamma och barn på deras gemensamma, fortsatta resa i livet.

  • 124.
    Asgarzadeh, Mahtab
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jamalizadeh, Elin
    University of Borås, School of Health Science.
    Patientenupplevelser i samband med Diabetes mellitus typ II2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv. Att ha en kronisk sjukdom som diabetes mellitus kan många gånger innebära svårigheter som anpassning till de ändrade livssituationerna. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser med att leva med sjukdomen. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. Modellen har valts för att den vetenskapliga kunskapen inom vårdverksamheten skall kunna bidra till grund för det praktiska vårdarbetet. Efter analys av tolv stycken vetenskapliga artiklar, fyra teman skapades. Teman visade patientens upplevelse i samband med den psykiska och fysiska hälsan, innehav av eget behandlingsansvar, samt utbildning och rådgivning som patienten får från vårdpersonalen. Studien visar, vilket framkommer i alla teman, att diabetespatienternas känslomässiga behov av att bemästra sin oro i samband med sjukdomen bör beaktas. Relationen mellan vårdaren och patienten bör läggas på en ömsesidig grund där det finns respekt och tilltro.

  • 125.
    Asgarzadeh, Mahtab
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Paust, Karin
    University of Borås, School of Health Science.
    Specialistsjuksköterskors upplevelse av professionell handledning2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor.

  • 126.
    Asp, Linda
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Siverbrant, Anna
    University of Borås, School of Health Science.
    Barnmorskors upplevelse av vårdmöte med förlossningsrädda kvinnor En intervjustudie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Uttalad förlossningsrädsla finns i dag hos ca 20 % av gravida kvinnor I Sverige. Det är naturligt att kvinnor känner viss rädsla inför en förlossning men vid uttalad förlossningsrädsla är det en svårare grad av rädsla som kan härledas både till upplevelser före, under och efter förlossningen. Över hela Sverige finns så kallade Aurora mottagning där kvinnor behandlas specifikt för sin förlossningsrädsla. Barnmorskor har en central roll vid förlossningen för att inte orsaka kvinnorna lidande i vårdmötet. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där barnmorskans upplevelser av att vårda och praktiskt handhavande av en förlossningsrädd kvinna under förlossningen studerats. Syftet var att beskriva barnmorskors upplevelse av att vårda och praktiskt handha förlossningen där kvinnan har uttalad förlossningsrädsla. Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och utgår från intervjuer med barnmorskor. I resultatet kom vi fram till ett tema och det är i vårdmötet har professionellt och individuellt omhändertagande utifrån kvinnornas livsvärld betydelse. Barnmorskor med minst åtta års erfarenhet inom förlossningsvård har ett vårdvetenskapligt förhållningssätt i vårdmöte med kvinnor med uttalad förlossningsrädsla. De anser att de har en central roll för dessa kvinnor. Genom klinisk erfarenhet har de övat upp sig att läsa av och att särskilja hur kvinnornas visar sina behov, både genom språklig och kroppslig kommunikation. Det underlättar om kvinnorna har en skriven förlossningsplan. Även om det är stress på avdelningen prioriterar barnmorskor närvaro hos kvinnorna. Det underlättas av att det finns en överenskommelse med barnmorskekollegor, eftersom de tar ökat ansvar för andra patienter. Närvaro och kommunikation och bekräftelse har betydelse för att identifiera rädslan, tillgodose behoven och för att skapa trygghet.

  • 127.
    Aspelin, Melinda
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Simonsson, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser av stöd och information vid amning “…try, try everyday… and you will succeed”2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Amning väcker ofta starka känslor och har förändrats genom tiderna. Från att ha varit något naturligt blev amningen omgärdad av regler på 1800-talet. Reglerna gjorde amningen svår att upprätthålla vilket ledde till att synen på amning förändrades till något besvärligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hälsoeffekter för både kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter. Eftersom amning är fördelaktigt men amningsfrekvensen fortfarande inte är optimal pågår det mycket amningsfrämjande arbete i världen idag, framförallt av WHO och UNICEF. Vårdpersonalens roll har förändrats och det är nu viktigt att stärka kvinnans självförtroende i amning. Amningsinformationen bör starta tidigt i graviditeten och anpassas efter kvinnans behov. Vi har med denna uppsats velat belysa hur kvinnor erfar information och stöd vid amning. För att få en ökad förståelse för detta valde vi att göra en litteraturstudie där vi analyserade kvalitativa studier. Vår analys resulterade i fyra teman under information och fyra teman under stöd. Av studierna framkom att det är viktigt för personalen att ta sig tid med kvinnorna och ge enhetlig information för att skapa trygghet. Många av kvinnorna tyckte att den förberedande informationen om amning skönmålades och att deras förväntningar sedan inte stämde med verkligheten. Kvinnans självförtroende i amning stärktes om vårdpersonalen uppmuntrade och bekräftade henne. Även närståendes stöd påverkar amning positivt. I diskussionen lyfter vi fram hur vårdpersonalens information och stöd påverkar kvinnans amning och upplevelser. Studierna identifierar brister som motverkar amning, brister som vi anser att det redan finns kunskap om för att kunna undvika. Vad är det som gör att de inte tillämpas fullt ut?

  • 128.
    Asplund, Anna
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Persson, Linda
    University of Borås, School of Health Science.
    Barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Epilepsi är en kronisk sjukdom och är en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor påfrestning då både kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsåren. En kronisk sjukdom kan leda till begränsningar i vardagen. Syftet med studien är att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi. Studien bygger på sex kvalitativa artiklar. Den kvalitativa analysen resulterade i fyra huvudteman och åtta subteman. Första temat, Att vara annorlunda, beskriver barn och ungdomars upplevelser av utanförskap på grund av sin epilepsi. I det andra temat, Sjukdomens påverkan av välbefinnandet, beskriver barnen och ungdomarna hur deras sjukdom påverkar det vardagliga livet genom ökad trötthet, bland annat av medicinbiverkningar. Välbefinnandet påverkas även av emotionell labilitet. Att förlora kontrollen belyser deras rädsla för att drabbas av ett epileptiskt anfall och deras upplevelse av hur omgivningen reagerar när de bevittnar ett anfall. De sista temat, Hopp om livet, beskriver en tro på framtiden och hur dessa barn och ungdomar finner acceptans och stöd, dels i sin omgivningen, dels i sig själva. Resultatet visar att barn och ungdomar med epilepsi behöver stöd av sin omgivning för att kunna acceptera sin sjukdom och göra den till en del av sig själva. Jämnåriga kamrater och lärare behöver mer kunskap om epilepsi så att inte barn och ungdomar med epilepsi upplever utanförskap i skolmiljöer. Resultatet kan ge sjuksköterskan en djupare förståelse för hur barn och ungdomar med epilepsi upplever det vardagliga livet.

  • 129.
    Asplund, Lisa
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyblom, Sara
    University of Borås, School of Health Science.
    Barns och ungdomars upplevelser av att ha ett cancersjukt syskon2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen. Syftet med uppsatsen är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att ha ett syskon som drabbats av cancer. Resultatet baseras på en studie av sex artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet av det analyserade materialet visar fyra kategorier: starka känslor, familjen förändras, behov av stöd och information samt mognad och självständighet. Både positiva och negativa erfarenheter av en brors eller systers sjukdomstid beskrivs. Känslor som skuld, oro, avundsjuka och ilska samt en upplevelse av ensamhet är något som är ständigt återkommande upplevelser hos syskonen. Det är betydelsefullt att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar det friska syskonet och ser till att det får information om sjukdom och behandling av sitt sjuka syskon eftersom brist på information kan ge en känsla av att inte få vara delaktig. Det är också betydelsefullt att stötta föräldrarna i att förstå vikten av att låta syskon vara involverade i vad som händer med deras sjuka syskon då ovissheten är mer skrämmande än verkligheten även fast den kan vara hemsk. Att träffa andra i liknande situation har visat sig vara uppskattat.

  • 130. Atefi, Seyed Reza
    et al.
    Seoane, Fernando
    University of Borås, School of Health Science.
    The Emergence of Electrical Bioimpedance Monitoring for Prompt Detection of Stroke Damage2014Conference paper (Refereed)
  • 131.
    Attlerud, Johanna
    University of Borås, School of Health Science.
    Förekomst av felregistreringar till patientregistret: En pilotstudie inom psykiatrisk öppenvård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Patientregistret är en av våra viktigaste källor till sekundärdata och används till forskning, epidemiologiska studier och till andra analyser av sjukvården, så som ekonomisk uppföljning och fördelning. Säkerställande av att korrekt data rapporteras in till registret är väsentlig utifrån dess breda användningsområde. Frågeställningen för studien var att kartlägga förekomst av felregistreringar till patientregistret inom psykiatrisk öppenvård genom att titta på överensstämmelsen i faktiska registreringar i förhållande till journaldokumentationen. Studien är retrospektiv och beskrivande, med kvantitativ ansats. Urvalet skedde stratifierat med indelning i fyra grupper där grupperna bestod av mottagningar med likartad behandlingsproblematik. Kartläggningen gjordes genom en journalgranskning där de första 30 vårdkontaktsregistreringarna per grupp genomförda under vecka 47, år 2012 (n=152) inkluderades. Registreringarna jämfördes med patientjournaler i syfte att verifiera om genomförda registreringar kunde styrkas i journaltexten. En granskningsmall specifik för studien utformades som stöd för bedömningarna. Kartläggningen visade att en stor del av de registreringar som görs innehåller fel, då 47,4 % av de granskade registreringarna i denna studie fanns innehålla fel. Felen är av olika grad och förekommer bland alla grupper. Slutsatser som kan dras utifrån detta är att både kunskap och attityder till registreringen som arbetsuppgift måste lyftas upp och behandlas ytterligare för att lösningar skall kunna tas fram. Att använda sig av motivationen hos personerna som genomför registreringarna kan då vara ett viktigt verktyg i förbättringsarbetet.

  • 132.
    Augustinsson, Susanne
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Persson, Mi
    University of Borås, School of Health Science.
    Kängurumetodens betydelse för välbefinnandet: En kartläggning av prematura barns och föräldrars upplevelser av kängurumetoden.2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Att bli förälder till ett prematurt barn innebär en stor omställning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvårdnad där föräldrarna tidigt involveras. Kängurumetoden används som en omvårdnadsåtgärd där man bland annat försöker stärka anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kängurumetoden är mest inriktade på hur föräldrarna knyter an till sitt barn samt hur säker den är att använda för barnet rent fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanställt om hur kängurumetoden påverkar prematura barn samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sina barn i känguruposition. Syftet med vår studie är att beskriva kängurumetodens påverkan på det prematura barnets välbefinnande samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sitt barn i känguruposition. Litteraturstudien är en litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod ingår. Artiklarna med kvalitativ ansats har handlat om föräldrarnas upplevelser medan de artiklarna med kvantitativ ansats har handlat om det som är mätbart hos de prematura barnen. Resultat visar att kängurumetoden minskar det prematura barnets stress, förbättrar sömnen, förbättrar temperaturregleringen och förstärker anknytningen. Vidare visar det att hos föräldrarna förstärks anknytningen, den ger en tryggare föräldraroll och förbättrar amningen. I diskussionen reflekterar vi över hur anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar påverkas när ett prematurt barn föds. Vi diskuterar hur kängurumetoden kan påverka barnets olika fysiologiska värden och vad det kan innebära för barnet. Utifrån vår studie reflekterar vi över sjuksköterskans roll i att stötta föräldrarna när det gäller utförandet av kängurumetoden. Vi menar även att det finns ett stort behov av vidare forskning inom de områden som vårt syfte berör.

  • 133.
    Augustsson, Yanira
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Tjäderborn, Jessica
    University of Borås, School of Health Science.
    Att leva med epilepsi som barn och ungdom: Hur påverkar det vardagen?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Epilepsi är en sjukdom som drabbar hjärnan och är den mest vanligt förekommande neurologiska sjukdomen. Den debuterar oftast tidigt i livet, runt barn- och ungdomsåren. Vid epilepsi är hjärnans nervceller överaktiva vilket kan ge olika typer av anfall. Att drabbas av epilepsi under utvecklingen kan komma att påverka synen på sin egen kropp och därmed livsvärlden. Då tidigare forskning fokuserat på föräldrarnas perspektiv är det av nytta att nu belysa barnens uppfattning. Syftet är därför att belysa hur barn och ungdomar med epilepsi upplever sin vardag, detta för att kunna skapa en ökad förståelse för barnen. Uppsatsen är en litteraturstudie enligt Axelsson (2012) som inkluderar sju kvalitativa artiklar. Från det analytiska arbetet kom författarna fram till fyra teman med respektive subteman. De fynd som kom fram var att barnen bär på en stor oro förknippad med deras anfall och som genomsyrar hela deras vardag. Vidare framkom det att barnen känner sig begränsade av sina föräldrar men även av andra vuxna såsom lärare vilket leder till att de känner sig annorlunda och inte kan göra samma saker som andra barn i deras omgivning. Dock är föräldrarna en viktig källa av trygghet och en person som ger stöd. I resultatet framgår det även att barnen önskar mer information om sin sjukdom av vårdpersonalen, att de behöver kämpa extra mycket i skolan och att de får stå ut med mycket biverkningar på grund av medicinering. En diskussion förs sedan kring de centrala resultaten och ställs mot studier där föräldrarnas perspektiv studerats.

  • 134. Aune, S
    et al.
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Evaluation of 2 different instruments for exposing the chest in conjunction with a cardiac arrest2010In: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 29, no 5, p. 549-553Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Time between onset of previous termcardiac arrestnext term and start of treatment is of ultimate importance for outcome. The length of time it takes to expose the previous termchestnext term in out-of-hospital previous termcardiac arrestnext term (OHCA) is not known. We aimed to compare the time from onset of OHCA until the time at which the previous termchestnext term was exposed using previous termanext term new device (S-CUT; ES Equipment, Gothenburg, Sweden) and previous termanext term pair of scissors. Methods In previous termanext term manikin study, the previous term2next term devices were compared in previous termanext term simulated previous termcardiac arrestnext term where the initial step was exposure of the previous termchest.next term The tests were performed using ambulance staff from 3 previous termdifferentnext term ambulance organizations in Western Sweden. Six previous termdifferentnext term types of clothing combinations were used. The primary choices of clothing for analyses were previous termanext term knitted sweater and shirt (indoors) and previous termanext term jacket with buttons, previous termanext term shirt, and previous termanext term college sweater (outdoors). Results The mean difference from onset of OHCA until the previous termchestnext term was exposed when S-CUT was compared with previous termanext term pair of scissors varied between 6 seconds (P = .006) and 63 seconds (P = .004; shorter with the S-CUT), depending on the type of clothing that was used. The mean differences for the clothing that was chosen for primary analyses were 23 and 63 seconds, respectively. Conclusion We found that previous termanext term new device (S-CUT) used for previous termexposing the chestnext term in OHCA was associated with previous termanext term marked shortening of procedure time as compared with previous termanext term pair of scissors.

  • 135.
    Axelsson, C
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Borgström, J
    Karlsson, T
    Axelsson, Å
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Dispatch codes of out-of-hospital cardiac arrest should be diagnosis related rather than symptom related2010In: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 17, no 5, p. 265-269Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To describe the characteristics and outcome in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) in relation to (i) whether OHCA was coded by the dispatcher as a diagnosis or as a symptom and (ii) the delay until the first unit was alerted at the dispatch centre. Methods: OHCA patients in Göteborg, during 17 months, excluding OHCA after calling the rescue team. Results: Among 250 cases, 20% were coded as a diagnosis (i.e. CA) with or without ongoing cardiopulmonary resuscitation (CPR). Dispatch codes for the remaining 200 patients (80%) were mostly symptom related (unconsciousness in 61%, codes related to breathing problems in 10%, other codes in 24% and missing in 5%). Patients in whom the dispatchers coded the call as CA had an earlier start to CPR after collapse (median 2 vs. 10 min; P<0.0001) and a higher rate of bystander CPR (86% vs. 42%; P<0.0001). Furthermore, they tended to have a higher rate of survival to hospital discharge (14.0% vs. 6.5%; P  = 0.09). The median delay until the first unit was alerted was 1.8 min. Survival to hospital discharge was 10.0% if the delay was below median and 6.7% if the delay was above median (P = 0.48). Conclusion: Patients with OHCA who were not coded by dispatchers as such had a long delay to the start of CPR and a low survival. Dispatching according to diagnosis, that is, CA seems to improve these parameters most likely reflecting a more optimal communication between the dispatcher and the caller as well as the rescue team.

  • 136.
    Axelsson, C
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Herrera, MJ
    Fredriksson, M
    Lindqvist, J
    Herlitz, J
    University of Borås, School of Health Science.
    Implementation of mechanical chest compression in out-of-hospital carfdiac arrest in an emergency medical service system2013In: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 31, no 8, p. 1196-1200Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study is to describe the outcome changes after out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) in Gothenburg, Sweden, after introduction of mechanical chest compression (MCC). METHODS: Following introduction of MCC, 1183 OHCA patients were treated from November 1, 2007, to December 31, 2011 (period 2). They were compared with 1218 OHCA patients before MCC was introduced from January 1, 1998, to May 30, 2003 (period 1). Patients in period 2 were evaluated for survival in relation to MCC use. RESULTS: The percentage of patients admitted to hospital alive increased from 25.4% to 31.9% (P < .0001). Survival to 1 month increased from 7.1% to 10.7% (P = .002) from period 1 to period 2. The proportion of ventricular fibrillation/ventricular tachycardia decreased in period 2 (P = .002). However, bystander cardiopulmonary resuscitation (P < .0001), crew-witnessed cases (P = .04), percutaneous coronary intervention (P < .0001), therapeutic hypothermia (P < .0001), and implantable cardioverter-defibrillator use (P = .01) increased, as did time from call to emergency medicine service arrival (P < .0001) and to defibrillation (P = .006). In period 2, 60% of OHCA patients were treated with MCC. The percentages admitted alive to hospital (MCC vs no MCC) were 28.6% and 36.1% (P = .008). Corresponding figures for survival to 1 month were 5.6% and 17.6% (P < .0001). In the MCC group, we found increase in the delay from collapse to defibrillation (P < .0001), greater use of adrenaline (P < .0001), and fewer crew-witnessed cases (P < .0001). CONCLUSION: Survival to 1 month after implementation of MCC was higher than before introduction. However, patients receiving MCC had low survival. Although case selection might play a role, results do not support a widespread use of MCC after OHCA.

  • 137.
    Axelsson, C
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Holmberg, S
    Axelsson, ÅB
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Passive leg raising during cardiopulmonary resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest: Does it improve circulation and outcome?2010In: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 81, no 12, p. 1615-1620Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Passive leg raising (PLR), to augment the artificial circulation, was deleted from cardiopulmonary resuscitation (CPR) guidelines in 1992. Increases in end-tidal carbon dioxide (PETCO2) during CPR have been associated with increased pulmonary blood flow reflecting cardiac output. Measurements of PETCO2 after PLR might therefore increase our understanding of its potential value in CPR. We also observed the alteration in PETCO2 in relation to the return of spontaneous circulation (ROSC) and no ROSC. Methods and results The PETCO2 was measured, subsequent to intubation, in 126 patients suffering an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA), during 15min or until ROSC. Forty-four patients were selected by the study protocol to PLR 35cm; 21 patients received manual chest compressions and 23 mechanical compressions. The PLR was initiated during uninterrupted CPR, 5min from the start of PETCO2 measurements. During PLR, an increase in PETCO2 was found in all 44 patients within 15s (p=0.003), 45s (p=0.002) and 75s (p=0.0001). Survival to hospital discharge was 7% among patients with PLR and 1% among those without PLR (p=0.12). Among patients experiencing ROSC (60 of 126), we found a marked increase in PETCO2 1min before the detection of a palpable pulse. Conclusion Since PLR during CPR appears to increase PETCO2 after OHCA, larger studies are needed to evaluate its potential effects on survival. Further, the measurement of PETCO2 could help to minimise the hands-off periods and pulse checks.

  • 138.
    Axelsson, C
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jimenez, M
    Herlitz, J
    University of Borås, School of Health Science.
    PCI de Lucs. A safety and feasibility study on a pathway to the cath lab for patients with OHCA2014Conference paper (Refereed)
  • 139.
    Axelsson, Christer
    University of Borås, School of Health Science.
    Evaluation of various strategies to improve outcome after out-of-hospital cardiac arrest with particular focus on mechanical chest compressions2010Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Cardiopulmonary resuscitation (CPR) skills vary among health care professionals. A previous study revealed that chest compressions were only performed half the time in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). Field conditions and fatigue could be possible explanations. The aim of this thesis was to study the impact of the introduction of mechanical chest compression in OHCA according to survival and its usability and b) passive leg raising (PLR), to augment the artificial circulation, during CPR. ... mer Methods: This thesis is based on a pilot study conducted in the Gothenburg/Mölndal and Södertälje Emergency Medical Service systems in 2003-2005. Witnessed OHCA (adult >18 years) received either mechanical (n=159) or manual (n=169) chest compressions. The pressure of end-tidal carbon dioxide (PETCO2) has been shown to correlate with cardiac output (CO) during CPR. To compare the effect of the different strategies, the PETCO2 was measured, during CPR, with standardised ventilation. Result: PLR during CPR increased the PETCO2 value within 30 seconds. Mechanical active compression-decompression (ACD) CPR, compared with manual compressions, produced the highest mean of initial, minimum and average values of PETCO2. However, mechanical chest compressions did not appear to result in improved survival. Clinical circumstances such as unidentified cardiac arrests (CAs) resulted in a large drop-out in the intervention group or a late start to the intervention in relation to CA. The late start meant that the intervention targeted a high-risk population with a low chance of survival. The majority of identified CAs were coded by the Rescue Co-ordination Centre (RCC) according to symptoms (usually unconsciousness), while the minority were coded according to the diagnosis of CA. Patients coded according to the diagnosis of CA had an earlier start of CPR, a higher rate of bystander CPR and a tendency toward higher survival rates. Conclusion: Since PLR during CPR appears to improve circulation after OHCA, larger studies are needed to evaluate its potential effects on survival. Compared with manual compressions, mechanical ACD CPR produces probably the most effective CPR. However, different clinical circumstances make the device difficult to study outside hospital. Coding a CA according to diagnosis rather than symptoms appears to improve the out-of-hospital care.

  • 140.
    Axelsson, Christer
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Azeli, Youcef
    Jiminez, Maria
    Ordonez Campana, A
    Might the bainbridge reflex have a role in resuscitation when chest compression is combined with passive leg raising?2014In: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 85, no 1, p. e21-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The effect of passive leg raising (PLR) in cardiac arrest is not clearly established but PLR has been associated with increased coronary perfusion pressure and increase in End tidal carbon dioxide (EtCO2) during cardiopulmonary resuscitation (CPR).1 A case in which PLR was used successfully has recently been published.

  • 141.
    Axelsson, Christer
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Hagiwara, Magnus
    University of Borås, School of Health Science.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Nationella regler krävs för ambulanssjukvård2011In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården i Sverige saknar nationella riktlinjer. En konsekvens av detta är brister i tillgängligheten vilket fått allvarliga konsekvenser för flera personer under den senaste tiden. En av dem är Maximilian och hans mamma som blev påkörda på trottoaren av en 23-årig förare som hade tappat kontrollen över sin bil. Det tog nästan en timme innan pojken flögs till sjukhus med helikopter från olycksplatsen på Tjörn utanför Stenungsund. Maximilian blev bara tio veckor.

  • 142.
    Axelsson, Christer
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Hagiwara, Magnus
    University of Borås, School of Health Science.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Englund, Lotta
    University of Borås, School of Health Science.
    Så skapas världens bästa ambulanssjukvård2011In: Göteborgsposten, ISSN 1103-9345Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Tiden från larm till dess att ambulans kommer har ökat dramatiskt de senaste tio åren i Västra Götaland. Samtidigt bedöms allt fler i behov av snabb utryckning. Kompetens finns att råda bot på detta – om den tillåts styra utvecklingen, skriver bland andra professor Johan Herlitz.

  • 143.
    Axelsson, Christer
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Claesson, Andreas
    University of Borås, School of Health Science.
    Engdahl, J
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Hollenberg, J
    Lindqvist, J
    Rosenqvist, M
    Svensson, L
    Outcome after out-of-hospital cardiac arrest witnessed by EMS: changes over time and factors of importance for outcome in Sweden.2012In: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 83, no 10, p. 1253-1258Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Among patients who survive after out-of-hospital cardiac arrest (OHCA), a large proportion are recruited from cases witnessed by the Emergency Medical Service (EMS), since the conditions for success are most optimal in this subset. Aim To evaluate outcome after EMS-witnessed OHCA in a 20-year perspective in Sweden, with the emphasis on changes over time and factors of importance. Methods All patients included in the Swedish Cardiac Arrest Register from 1990 to 2009 were included. Results There were 48,349 patients and 13.5% of them were EMS witnessed. There was a successive increase in EMS-witnessed OHCA from 8.5% in 1992 to 16.9% in 2009 (p for trend < 0.0001). Among EMS-witnessed OHCA, the survival to one month increased from 13.9% in 1992 to 21.8% in 2009 (p for trend < 0.0001). Among EMS-witnessed OHCA, 51% were found in ventricular fibrillation, which was higher than in bystander-witnessed OHCA, despite a lower proportion with a presumed cardiac aetiology in the EMS-witnessed group. Among EMS-witnessed OHCA overall, 16.0% survived to one month, which was significantly higher than among bystander-witnessed OHCA. Independent predictors of a favourable outcome were: (1) initial rhythm ventricular fibrillation; (2) cardiac aetiology; (3) OHCA outside home and (4) decreasing age. Conclusion In Sweden, in a 20-year perspective, there was a successive increase in the proportion of EMS-witnessed OHCA. Among these patients, survival to one month increased over time. EMS-witnessed OHCA had a higher survival than bystander-witnessed OHCA. Independent predictors of an increased chance of survival were initial rhythm, aetiology, place and age.

  • 144. Axelsson, E
    et al.
    Määttä, Sylvia
    University of Borås, School of Health Science.
    Taktil massage som behandling för ungdomar med anorexia nervosa2007In: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 27, no 3, p. 35-39Article in journal (Refereed)
  • 145.
    Axelsson, Eva
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Claesson, Birgitta
    University of Borås, School of Health Science.
    God vård av cancersjuka barn: föräldrars upplevelse2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt. När ett barn är svårt sjukt i cancer innebär detta en långvarig kontakt med sjukvården för hela familjen. Det är en svår och stressfull situation för familjen och deras välbefinnande påverkas av vårdarens agerande. Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas uppfattning av vad som är god vård i samband med behandling av det cancersjuka barnet på sjukhus. Metoden är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar analyseras enligt Evans (2003) metod. Resultatet presenteras utifrån fem teman som är: Anpassad information, Kontinuerlig vårdrelation, Emotionellt stöd, Familjens delaktighet i vården samt Lugn vårdmiljö. Det mest framträdande i resultatet är att information är grunden till att föräldrarna skall uppleva att deras barn får en god vård. En adekvat given information med lyhördhet inför den enskilde förälderns behov och önskemål resulterar i en mer tillfredställd förälder.

  • 146.
    Axelsson Nordblom, Andreas
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nordin, Mikaela
    University of Borås, School of Health Science.
    HIV-patienter inom sjukvården: Att bli bemött som en sjukdom2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Trettio år efter att HIV/AIDS bröt ut lever idag cirka 34 miljoner människor som Hiv-positiva. Trots att forskningen och förståelsen för sjukdom gått framåt så existerar det fortfarande fördomar och diskriminerande beteende gentemot människor med HIV. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HIV smittade patienter upplever bemötandet inom vården. Vi har gjort en litteraturöversikt över 8 artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. Fribergs analysmodell valdes till analysarbetet. Fokus lades på kvalitativa artiklar för att skildra personers upplevelser, känslor och erfarenheter. Deltagare i de studier vi granskat uppger alla att de på något sätt blivit diskriminerade eller annorlunda behandlade, exempel på detta är att deltagarna blev nekade behandlingar, avvisade, blev fördomsfullt bemötta, skuldbelagda samt stämplade inom vården. Det visade sig även att sättet personen blivit smittad på spelade roll. Hiv-positiva som smittats via homosexuellt samlag blev bättre bemötta än de som fått sjukdomen på grund av sitt injektionsmissbruk. Människor som är Hiv-positiva bemöts fortfarande som på 1980-talet då sjukdomen bröt ut. Större kunskap krävs hos vårdpersonal angående bemötandet och vårdandet av människor med blodsmittor. Detta kan resultera i minskat vårdlidande, irrationell rädsla och fördomar gentemot Hiv-positiva människor. Alla människor har rätt till samma vård på lika villkor.

  • 147. Axelsson, Å
    et al.
    Stibrant Sunnerhagen, K
    Herlitz, J
    University of Borås, School of Health Science.
    Comparision of respondents and non-respondents in a follow-upsurvey after cardiac arrest2013Conference paper (Refereed)
  • 148. Axelsson, Åsa
    et al.
    Sunnerhagen, Katrina
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Post-traumatic stress among survivors of out of hospital cardic arrest2012Conference paper (Refereed)
  • 149.
    Axenbratt, Abbe
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sultan, Åsa
    University of Borås, School of Health Science.
    Obehag av laryngsmask En kvantitativ studie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben. För att dagkirurgi ska fungera bra krävs att patienterna känner sig trygga och införstådda i sin situation. Detta ställer krav på god information. Syftet är att kartlägga patienters upplevelser av obehag i halsen efter laryngsmaskanestesi. Syftet är också att undersöka om patienterna fått information preoperativ om att de kommer att ha något i halsen som eventuellt kan ge upphov till obehag. Studien är en kvantitativ studie baserad på enkäter. 44 personer som nyligen genomgått en laryngsmaskanestesi erbjöds att delta. Resultatet visar att 22,5% av respondenterna upplevde obehag i halsen efter att de genomgått en anestesi med laryngsmask. 27,5% hade fått information om eventuellt obehag i halsen efter anestesin och 70 % svarade att de inte fått information. De personer som upplevde obehag hade det i form av skav eller förkylningskänsla. I studien sågs en tendens till att laryngsmasken är skonsammare än trachealtuben, men att en statistisk skillnad ej är säkerställd. Resultatet av studien visar att genom en kombination av god pre-operativ information och laryngsmask anestesi kan patienters upplevelser av obehag i halsen efter anestesi minskas. Detta kan, för patienten i sig, innebära ett högre välbefinnande i samband med anestesi och skapa trygghet samt göra patienten införstådd i situationen.

  • 150.
    Ayas, Fatma Mitare
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Mangal, Najia
    University of Borås, School of Health Science.
    Kulturmöten i vården: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter. Sjuksköterskans roll är därmed väldig viktig i mötet med invandrarpatienter. För att mötet ska bli bra bör sjuksköterskan erhålla goda kunskaper om andra kulturer. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. I vår metod har vi använt oss av 15 kvalitativa studier där sjuksköterskors upplevelser har belysts genom intervjuer. Studierna har vi funnit genom diverse databaser. Sedan har vi analyserat studierna steg för steg utifrån Fribergs (2006) analysbeskrivning. I resultatet ledde de analyserade artiklarna fram till sex kategorier: (1) Språket är ett hinder, (2) Tolken kan vara både en tillgång och ett hinder, (3) Anhöriga på både gott och ont, (4) Olika kulturella föreställningar skapar utmaningar, (5) Kunskapen om andra kulturer är bristfällig, (6) Fördomar har betydelse. I diskussionen beskrivs olika strategier som sjuksköterskor kan tillämpa för att komma över språkliga hinder. Det framkommer även att kunskapen hos sjuksköterskor är något som bör förbättras, detta genom att införa transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningens kursplan. Sjuksköterskor bör även ha förståelse för invandrarpatienters behov och önskan om att ha sina anhöriga närvarande under en sjukhusvistelse.

1234567 101 - 150 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf