Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 923
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Bågander, Linnea
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Cuttlefish - another body2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    CUTTLEFISH – Another body 

     

    This work aims to explore other types of preforming bodies. Bodies extending themselves into material and creating expressions based on the body in a dialogue with materials expression. Through this aiming to remove connotations associated with the body through this create for the audience an experience of freedom of imagination. 

    Fashion design involves an aesthetics that is based the body as form and is often changed in form according to norms, trends and ideals, shaping by “artificially changing the body’s silhouette and sometimes altering its natural structure” (Koda, 2012). Further, the alterations of dress affect how the body behaves and moves by restricting, enhancing (Bugg, 2006) and enabling movements through both physical and psychological means. In Cuttlefish, the body is instead altered in movement qualities and through this as form. 

    The visual removal of the body, contributed to experienced new bodies, it became something that the viewer can relate to on an emotional level as they became new personas and identities. Audience experience a large vary of emotions and personal associations many of them concerning identity; who we are and how we exist together. 

     

     

    CUTTLEFISH credits:

    Choreographer: Nicole NeidertCast: Linn Ragnarsson, Viktoria Andersson, Anton BorgströmCostume design: Linnea BåganderSound design: Elize ArvefjordLight design: Ulrich Ruchlinski 

    Premier: September 26th 2017 Falkhallen, Falkenberg, Sweden 

    Additional performances:Byteatern Kalmar, KonserthusteaterKarlskrona, SPIRA Jönköping, Region Teatern Växjö, Skånes Dans Teater Malmö.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Bågander, Linnea
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Cuttlefish: performing body2020In: Studies in Costume & Performance, ISSN 2052-4013, E-ISSN 2052-4021, Vol. 5, no 2, p. 257-273Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This research report discusses and reflects on the development of the costume

    design and choreography of the performance piece Cuttlefish, 2017–19. In the

    performance, the costumes played an essential role as they completely transformed

    the movements and forms of the dancers. To enable this, costumes were designed as

    temporal forms, garments that contain a particular movement language based on

    the structural possibilities of the body. The costumes are discussed here from two

    perspectives: in relation to their role in constructing a narrative for the audience,

    choreographer and dancers and secondly concerning the practical aspects of their

    development as temporal forms. The suggestion is that garments constitute material

    opportunities, designed to provide a system of possible movements and expressions

    that the choreographer and dancer can explore. The result has implications

    for both fields of fashion design and costume design as it proposes fundamental

    parameters for a method of constructing garment as temporal form.

  • 103.
    Bågander, Linnea
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    homo(sapiens): Designing raw and defined material opportunities2023In: Studies in Costume & Performance, ISSN 2052-4013, E-ISSN 2052-4021, Vol. 8, no 2, p. 263-278Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This research report reflects on the development of the costume design and choreography of homo(sapiens), a performance piece developed and staged between 2020 and 2022. Materials and costumes played an essential role in the performance, generating the narrative by somatically ‘speaking’ to the wearer. Two categories of somatically choreographic materials were defined through the work: ‘raw material opportunities’ based on the inherent capability of materials to inspire and create movement and form, and ‘defined material opportunities’ in which costumes were designed and formed with a choreography or movement language in mind. Comprehending these two approaches is crucial, as each design method offers, and requires, different choreographic and dramaturgical methods when integrated in a stage-based work.

  • 104.
    Bågander, Linnea
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    INSIDE/OUTSIDE – Landscape2019Other (Refereed)
    Abstract [en]

    The interactive textile sculpture INSIDE/OUTSIDE questions the borders of the body through material form and movement. The form suggest and instructs the choreography and becomes a co-choreographer pushing the narrative further and opening up for interaction between bodies through its materiality. Exhibited at Skövde Art museum, 17 jan - 3 march 2019.

    Download (jpg)
    image
  • 105.
    Bågander, Linnea
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Wear-thinking: enabling (e)motion2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper suggests shifting the focus from a visual aesthetic of the body to an aesthetics emerging form the experience of wearing. Historically the aesthetics of wearing has been mainly concerned with visual aspects of body; how dress looks on you/make your body look rather than how it feels and what it does with you. Building further on the notion somatic garment as introduced by Sally E Dean (2011) and somatic style as defined by Shusterman (2012) the project addresses the experience of wearing and its effect on our emotional state and as bodily aesthetics. It is a practical exploration contributing to a theoretical discussion. The findings result from an interdisciplinary study intersecting fashion design and choreography, explored through interactive installations and performances developed over the course of 2 years. In 4 performances, 4 workshops and 3 exhibitions nationally and internationally the tactile and informing potential of wearing has been investigated. The results suggest a particular kind of wear-thinking that affects the body aesthetics through how it imposes movement patterns, positioning, tempo and emotions and through this it affects not only the emotional state of mind body also the appearance of the body. In the study, movements that create well-being, presence and relaxation was enabled with help of the interactive installation.

    Examples:

    Interactive form exhibited at festival:

    https://youtu.be/enaPeIRiELU

    Performance: https://youtu.be/9SHC6zRA6TA

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Bågander, Linnea
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kent, Karolin
    Enabling (e)motion2020In: Dance Articulated, Vol. 6, no 1, p. 25-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses a practical exploration of the ability of a textile to meet with and affect bodies. It builds on the inherent ability of textiles, particularly in the form of a garment, to evoke movements and emotions. This paper suggests a shift in focus of the design of bodily materiality, towards an expression emerging from interactions connecting materiality and performativity. The findings are the result of 2.5 years of exploration, during which four performances, ten workshops, and four exhibitions were performed. The entwined parameters of expressing and informing are applied as a material choreographic thinking, which in this case results in a material choreography of openness, where expressing and informing are essential as entwined design parameters in the design of body-material interactions. The material choreography is developed as a method for addressing somatic experience, with improvements in terms of wellbeing and presence as aesthetic goals, focusing on reducing movements and emotions relating to stress for people suffering from chronic fatigue syndrome.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Bågander, Linnea
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Stasiulyte, Vidmina
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Linnea Bågander, Vidmina Stasiulyte: Wearing Sound2023In: Costume Agency: Artistic Researsh Project / [ed] Christina Lindgren, Sodja Lotker, Oslo: Oslo National Academy of the Arts , 2023, p. 133-137Chapter in book (Refereed)
  • 108.
    Caldognetto, Samuele Francesco
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    STRANGESPACES: Studies and structure for an itinerant transcultural performing art festival2021Independent thesis Advanced level (degree of Master of Fine Arts (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to explain the process of designing the architecture of StrangeSpaces, an itinerant festival for transcultural performing arts groups or artists which starts from the original idea and terminates with the description of a possible structure. The process of designing StrangeSpaces is based on an investigation on the transcultural performing art’s field and on conversations with experts, which together transformed the original general idea of a festival, into the specific architecture of the StrangeSpaces festival. The investigation resulted in a personal definition of ”transcultural performing arts”, that subsequently led to the identifications of three elements of transculturalism which define the festival’s goals as ”encounter with the other” in multiples and different yet equal levels. Another result of this investigation is the contextualization of StrangeSpaces in the contemporary international cultural politics. In fact, the transcultural encounter and exchange can be viewed as a possible response to the increasing need of sustainable international performing art in local, national and European cultural communities. The conversations with experts in the field of international performing arts complemented the investigation, contributing to the ideological principles of StrangeSpaces, such as anti-racism and anti-colonialism, as well as to a model of democratic and sustainable design, in which multilingualism and cosmopolitan aspects of the society are essential cues. The result of the study is a design of the architecture of three versions of StrangeSpaces, an itinerant transcultural performing arts festival that is born to be a space, a free place where people play, exchange roles, art, experience starting from their own culture, but reaching and reflecting into the other, mirroring a society of sustainable diversity.

    Download full text (pdf)
    StrangeSpaces
  • 109.
    Campbell, Alexandra
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Konstnärlig praktik i relation till produktion: Illusioner och komplexitet2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka glappet, eller skavet, mellan den konstnärliga praktiken och den ”apparat” som behövs för att producera en föreställning. Som metod har jag använt mig av att jämföra mera ingående tre olika internationella residens program i Europa. Valet av att använda residens som metod är för att jag anser att det är det mest lämpliga exemplet för att illustrera arbetsförhållandena för ett konstnärligt arbete, framförallt när det gäller dans och koreografi. Resultaten indikerar att det finns en komplexitet mellan konstnärlig praktik och produktion samtidigt som det finns ett behov av ökad delaktighet, bättre kunskap och större ansvarstagande inom scenkonsten. 

  • 110.
    Cantero Sanz, Irene
    Stockholm University of the Arts, Department of dance.
    CORRESPONDENCIAS/COREOGRAFÍAS/CONVERSACIONES/COSMOLOGÍAS: A reading of a map, an oracle or a letter, holding some conversations while having breakfast or wine together.2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    I understand "artistic" as describing a way of doing, of understanding, of seeing that entails many possible paths, such as the political, the empirical, the experiential, the philosophical, the sensorial, the somatic, the phenomenological.... Life, daily routine, art practice and currently also death constitute an amalgam where I coexist.

    I respectfully overlap conversations, readings, talks, letters, maps, movement explorations, drawings, and other layers of information to configure or re-configure a performative scape for considering and investigating what senses we may convene as entry points to reality.

    Lately I am digging into the sense of sight. Sight, vision(s), eyes...What is visible and invisible?And when eyes also touch?

    My belief in proximity as essential to any of these practices is stronger than ever.

    Caring for the simplest acts and observing what our essential needs are ways to stay in close proximity.

    Preparing the table to eat with friends.

    To take part at this speculative table I would invite

    Laura F. Gibellini and Annika Boholm as two of my closest acompañantes.Mar Rodriguez Valverde and Roberto Martínez as translators of what I would be trying to say,

    Josep María Esquirol as a special guest.

    How can these different perspectives come into dialogue?

    In this practice I work to envision a conversation in which astronomy and quantum physics could simultaneously coexist with discourses in astrology, spiritual beliefs, and astral charts while a somatic dance of flesh, atoms, stars and orbiting planets is happening inside an oracle we have previously contemplated.

  • 111.
    Carlsson, Emelie
    Stockholm University of the Arts, Department of Dance Pedagogy.
    Dunhamteknikens utveckling i Sverige och på Danshögskolan2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har använt mig av litteraturstudie om Katherine Dunham, videomaterial med Vanoye Aikens och en intervju med Katarina Lundmark för att svara på frågorn: Hur såg Katherine Dunhams bakgrund ut och vad har influerat hennes teknik?Hur har Dunhamtekniken bevarats och utvecklats i Sverige och vad finns kvar av den och undervisas på Danshögskolan dag? [---]

  • 112.
    Carlsson, Lina Cecilia
    Stockholm University of the Arts, Department of Opera.
    “A contribution to the embodiment of madness in opera”2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Mad scenes, mental illness and their consequences are frequently portrayed in opera. In my opinion, every time mental illness is embodied in any media, there is an associated responsibility to do research and to one’s best ability try to understand what mental illness does to those afflicted. To widen our minds to all the peculiarities of the human condition. To understand that our embodiment affects the receivers –our audiences- and is ultimately a contribution to the collective understanding of mental illness in society.

    If I was going to use a mad scene as my material for research, I wanted to handle it in the most emphatic and nuanced way possible. I wanted to understand what my role figure Elvira (from the opera “I puritani” by Bellini) was going through and how to give her story credibility and respect. The vehicle I chose was dance and choreography.

    Download full text (pdf)
    A contribution to the embodiment of madness in opera”
  • 113.
    Carlsson, Lucas
    Stockholm University of the Arts, Department of Acting.
    Hur vet göken att göken är en gök?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Examensföreställning Skådespeleriprogrammet i mimgestaltning (Departure)

  • 114.
    Carlsson, Maria
    Stockholm University of the Arts, Department of dance.
    In between the past and the future: how to make choreography in real time?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In between the past and the future.

    I have worked with improvisation on stage and I call it Choreography in real time. With the experiences from performances, workshops, interviews and books I wrote three åtndamentals:

    l. Take choices in the moment, not before or after.

    2. Enjoy yourself on stage.

    3. Be conscious about space, sounds, your body, your feelings and your thoughts.

    The Fundamentals led me to the Question:

    How do different tasks in improvisation relate to my fundamentals in Choreography in real time?

    I have been improvising by using five different tasks:

    Tasks given in the moment

    Rules for my movements

    Improvisation with a fixed choreography

    Music

    To imagine pictures and props

    I realized that to use rules for my movements and to physically and mentally surprise myself helps me to take decisions in the moment. It is difficult for me to be conscious about the space when I am focused on a rule, and it is easier if I imagine pictures and props. My consciousness about my thoughts can be in the way of my movements, to be able to communicate with the audience I have to be openminded by letting go of my drive to strategize and become vulnerable. The method that works for me right now is when I do not structure my performance but I have the tasks as tools for me to use whenever I want.

  • 115.
    Carlsson, Wilhelm
    Stockholm University of the Arts, Department of Opera.
    När sjunger skådespelaren, hur talar sångaren?2022Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Min forskning handlar röstens uttryck och släktskapet mellan opera och teater. När Anders de Wahl reciterar Nyårsklockorna från Skansen, så låter det nästan som om han sjunger texten. Det låter högtravande och starkt. Men å andra sidan, ibland hör vi inte alls vad de säger in en serie på TV. Vad går förlorat när röstens uttryck förminskas även på scenen?

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Carlsson, Wilhelm
    Stockholm University of the Arts, Department of Opera.
    When do we sing in theatreand how do we speak in opera?: När sjunger vi på teatern och hur talar vi på operan?2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    What are you investigatingin your research and why? I’m exploring the meeting point of the vocal expression in opera and theatre. In Swedish theatre actors tend to minimalize their vocal expression, leaning towards an everyday manner. On the opera stage the content of the spoken word is often hidden behind the vocal expression.What will we experienceduring your presentation?I will describe how I explore the possibility for the actor to use musicality and an expanded vocal expression to communicate text content. Also, how the opera singer may search for content based expression of the text while keeping the vocal power of the voice.

    Download full text (pdf)
    Program forskningsveckan 2018
  • 117.
    Carolasdotter, Marit Shirin
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    Shifting perspectives through Choreography: a study on bodily rights from an Indigenous perspective2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In the current globalisation of the planet, Indigenous peoples are attempting to reclaim their lands from extraction and natural disruptions due to new sustainable energy projects and dam constructions. This study is exploring how choreography and dance are addressing the issue of exploitation of land and bodies, directly weaving together ideas of ancestry and indigeneity through gathered testimonies from three Indigenous choreographers. The work allows for activist ideas to shift the perspective on humans’ relationship to soil and its emancipation from coloniality by acknowledging the ancestral body as an intrinsic, lived experience within the Indigenous choreographer. Positioning the study in relation to critical artistic practice, the text is proposing an opportunity for the reader to explore the link between bodily rights, minority politics and soil, thus revealing how the reconstruction of ancestral memories and movement can remind us how to repatriate our dismantled and dislocated history. By finding ways of connecting choreography to agency over body and indigeneity, this work is exploring how dance can constitute Indigenous connectedness and how testimonies by these choreographers are passed on through their embodied experiences of indigeneity, ritual, repatriation and recognition of the Indigenous body. 

    Download full text (pdf)
    Carolasdotter, Marit. Examensarbete, Magister Internationell Scenkonst 2021
  • 118.
    Carpenter, Ele
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Umeå School of Architecture. Umeå University, Umeå Centre for Architecture, Design and the Arts (UmArts). Institute of the Arts, University of Cumbria, UK.
    Collapsing deep time responsibility2023In: Takeuchi Kota / [ed] Koya Ryohei, Tokyo: Museum of Contemporary Art Tokyo , 2023, p. 120-129Chapter in book (Refereed)
    Abstract [ja]

    Nuclear legacies can last for millions of years, and artists will continue to investigate them within the contemporary conditions of our time. In the twenty first century Kota Takeuchi is interested in how we physically view and perform images of nuclear events and their memory. His practice investigates relationships between media and social memory by revisiting historical monuments and creating media archaeologies of nuclear industrial legacies. He also has a powerful ability to collapse the visual and emotional distance between the viewer and the subject, perhaps because he has chosen to live in the context of his work, to be located and engaged in the complex social, economic and aesthetic processes of the post-Fukushima event. Takeuchi’s embedded artworks draw us closer to the contaminated site of the dilapidated Fukushima Daiichi Nuclear Power plant, and trace connections with nuclear sites across the planet. 

  • 119.
    Champlin, Andrew
    Stockholm University of the Arts, Dance Department.
    Just Past (work in progress)2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Continuous access to dance studios during the MA inspired me to unpack my relationship to spaces of that nature. By inviting people to be with me in a restrictive room designated for play/movement, and particularly ballet, how can I shape the conventions through which my body is seen in relation to existing discourses about bodies and subjects? Experimenting with ballet forms and encounters with contemporary art, my presentation speculates on how the studio as a social and political environment constitutes bodies as well as a way of looking at bodies as sites of encrypted knowledge. The invitation is to be inside encrypted knowledge, to come in to a social and political place – the studio – a place where I work, and where others work, to consider how one arranges ones’ self in relation to space; real, virtual or speculative. The performance proposes a mode of imagination that suspends the desire to know exactly where things (generally speaking) belong. That opening, like a pause, is a performative situation where I question the place of labor in relation to the imperative for the dancer’s body to be progressive. This work offers insights into my artistic reflection on aesthetics, which involves practices of teaching movement, performing, drawing, filming, editing, framing, composition and technique. 

    Download (mp4)
    Dokumentation av exemination live
  • 120.
    Charlamov, Alexander
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    ROM COM: Litet experiment med manipulationens mekanismer2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    How effective is manipulation when applied, if it's mechanisms are simultaneously exposed? This essay is a reflection on my play "ROM COM - en romantisk komedi", which premiered at Kulturhuset Stadsteatern in Stockholm in late May 2022, a genre piece which consistently strives to draw it's audience's attention to the form, tropes and conventions it uses to influence their emotions.

    Download full text (pdf)
    ROM COM
  • 121.
    Chrenko, Daniel
    Stockholm University of the Arts, Department of Dance Pedagogy.
    Kan man bli lycklig av att dansa?: uppfattningar om fenomenet lycka i dans hos dansstudenter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Dance students perceptions of the phenomenon happiness in dance.

    Happiness is a phenomenon in human lives that is constantly being researched, and even though the topic is expanding there is still no literature about happiness in dance in Sweden. The purpose of this study is through a phenomenogaphical approach to get increased knowledge about how dance students perceive happiness, and the variations in their perceptions of happiness. In order to find out about this five dance students in the University of Dance and Circus were interviewed in the spring of 2018. The results showed that dance is affiliated with feelings of happiness, at least when those dance students were interviewed about it. Of course, the picture was not a clear picture, but rather complex and varied. What happiness in dance means turned out to be quite different, ranging from a euphoric feeling, a sensual experience of the movements of the body, to joy over challenging limits, accomplishing a new achievement or simply a feeling of well-being. In addition, different situations, contexts, moods and occasions give different opportunities to feel happiness in dance, according to the dance students. The atmosphere of the group, the influence of the dance educator, and the role of the audience influence in different ways. Requirements for good performance can both cause happiness when you succeed and sadness when you fail. This study creates new knowledge of happiness in dance, which has not previously been investigated; and shows that describing happiness in dance is like defining a very subjective experience.

  • 122.
    Claeson, Karin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies.
    Kroppens Kultur: Fysisk teater som begrepp, dess diskurs och status på teaterfältet.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This master’s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu’s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault. The forms of physical theatre I focus on are mainly commedia dell’arte, theatre forms inspiredby Grotowski and Artaud, as well as mime, performance and contemporary circus. These are all theatre forms that focus especially on the body. My aim is to explore the status and discourse of physical theatre in Sweden today.

    The thesis is divided into two main parts. First, I present research concerning empirical data, where I search for the term physical theatre, as well as other forms of describing these theatre forms, in magazines, theatre playlists, texts about theatre troups etc. The term physical theatre is not very common in these texts, it is often described as dance-theatre for example. It is also prominent that the view on what physical theatre is has changed, theatre forms which focus on the body and its expression have been incorporated into the major theatre field, and are no longer considered odd or different. Physical comedy, however, still stands out. Although it seems that it has become increasingly popular, it has somewhat moved away from the serious forms of physical theatre.

    The second part of the thesis approaches the subject from a more theorising point of view, where the discussion itself is the main focus. I start off by discussing the term physical theatre and its aesthetics – how its meaning has changed from being something avant-garde to something that is considered “normal”. Thereafter I discuss the status of the physical theatre forms, and apply them onto Bourdieu’s field theory. Physical comedy has not yet acquired the status of ”high culture”, whereas the serious, more “arty” forms of physical theatre are on different positions in the theatre field, and even on the physical theatre field. I also discuss how this can be transferred to theories about popular culture, and the interesting things that happens when the once very popular, low-status theatre form commedia dell’arte is situated in a high culture theatre house, Kungliga Dramatiska Teatern, in Sweden. I continue to discuss marginalised forms of theatre from a sub-culturalperspective, fighting both against and inside the dominant culture to gain status in the theatre field. After this, I discuss how the physical theatre’s new discourse has changed because of the newly found interest in contemporary circus, research projects in universities as well as higher education in physical art forms. The conclusion is that the term physical theatre still can be useful to describe different forms of theatre, although it is quite vague and has changed significally.

    Download full text (pdf)
    KroppensKultur
  • 123.
    Claesson, Nils
    Stockholm University of the Arts, The Film and Media Department.
    Präriens ros: förslag till en treårig grundutbildning i animerad berättande film BA. Samt en tvåårig masterutbildning med möjlighet att ta master som animatör, regissör av animerad film, manusförfattare eller compositing/specialeffekter för animerad film2009Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Präriens ros
  • 124.
    Claesson, Nils
    Stockholm University of the Arts, The Film and Media Department.
    Krig, Mariana (Contributor)
    Stockholm University of the Arts, The Film and Media Department.
    Spegling i ett gyllene öga: Rapport om att skapa en ny utbildning i Filmscenografi2013Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    När STDH överväger att starta en utbildning i filmscenografi betyder det att filmutbildningen måste gå på djupet med att undersöka denna bildens väg till film. Det innebär också att skolan måste ta ansvar för att skapa en diskurs, en teoretisk sfär kring det nya ämnet och inte överlåta arbetet med att skapa denna kontext till filmvetare och kritiker.

    Utredningen om att starta en utbildning i filmscenografi sker på uppdrag av rektor Bo-Erik Gyberg.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Clarén, Storm Philippa
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Crafts (KHV), Textiles.
    Crafty Crib: Drömmen om ett förstahandskontrakt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mest av allt önskar jag att det var mitt namn som stod på dörren. Då skulle jag måla väggarna randiga och köpa husdjur. Känna mig fri. Men jag orkar inte vänta 10,5 år i bostadskön, så nu skapar jag min egna bostads-utopi. Jag har flyttat fjorton gånger och det räcker nu.

    I mitt examensprojekt använder jag färg och textilt konsthantverk för att ifrågasätta Stockholms bostadspolitik. 

    Download full text (pdf)
    Crafty Crib - Drömmen om ett förstahandskontrakt
  • 126.
    Colling, Sanna
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    Sopranen i samtiden: En undersökning av publiken och sopranens relation till varandra via föreställningen DYING YOUNG2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 20 HE creditsStudent thesis
  • 127.
    Crnkovic-Friis, Louise
    Stockholm University of the Arts, Department of dance.
    REBE: A case for extended ontology2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In these works, I explore extended ontology as seen through the lens of artificial intelligence (AI) and neurodiversity. My aim has been to give attention to a wider perspective on intelligence as it relates to artistic theory and practice. By focusing on AI, a very different type of intelligence, and working through its point of view, my hope is to open up a wider discussion about intelligence and subsequently human neurodiversity. In the varied products of my artistic practice, I use aesthetic experiences and objects to de-link narrowed assumptions about intelligence. 

    The main approach has been to use different types of artificial intelligence as a collaborative partner with a focus on multimodality. This method has allowed me to explore intelligence from both a holistic point of view, and by a reduction to parts. The multimodal aspect of the work is an important component as it in itself extends the traditional categorization and perception of artworks – for example, seeing a choreography expressed as a static sculpture unsettles the assumption that a choreography is only found in a moving body. The multimodal also challenges the neurotypical bias towards language and language centric epistemology. 

    My practice has focused on AI and for future work, it would be interesting to explore other types of intelligences as well, their relation to each other and artistic theory and practice.

     

    Download (zip)
    REBE_Documentation.zip
  • 128.
    Cubides, Adriana
    Stockholm University of the Arts, Department of dance.
    See-through: a performative film-event2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In my quest for different ways of perceiving and relating to something beyond its function, purpose and assumed definition, I aim to escape identification and find new understandings through in-between spaces and decentralized perspectives. In resistance to traditional value systems within product oriented and categorical thinking, I detour my gaze towards a process of ‘becoming’. I practice a quality of presence that allows for what I do to be continuously reformulated and in direct contact with the circumstances. Exposing my practice to different conditions and spaces - studio as well as in-outdoor public spaces- informs me further on the range of what I do while recycling experiences that crystalize in different expressions. Tending towards a malleable understanding of what things can be rather than what they appear to already be, I propose a fluid performative frame that allows me to encounter the accumulated process in real time. The unfolding event, shaped by the tension between known and unknown conditions, materializes in the form of a film-performance, or real-time cinema, where cameras, projection, light, screens, body, objects, and other unexpected, real-time conditions support me in transposing my bodily seeded search of multiple fronts and moving /being moved by space. Working with scale and playing with how framing suspends conventional ways of viewing, I continuously shift the perspective of my surroundings. Displacing or superimposing materials, framed spaces, and temporalities blurs the contouring borders of things and creates liminal spaces that activate potentials for new perceptions and realities.

    Concept, realization and performance: Adriana Cubides Supervision and mentoring: Jeanine DurningFilming in-outdoor public spaces:  Fares Qadri, Lena Kienzer, Adriana CubidesFilming in Bogotá: Robinson Cuervo, Francisco PinzónLive sound composition - on Sunday 23 May: Alexandra Nilsson

    Support: Fredrik Heimdahl and from the Department of Film and Media at SKH: Max Edkvist, David SmithSpecial thanks: Maria Isabel Segura, Pablo Cubides, Iris Nikolaou, Annika Boholm, Chrysa Parkinson and Thomas Brennan

     

  • 129.
    Cullberg, Birgit
    et al.
    Stockholm University of the Arts. TV baletten, Dramatiska institutet.
    Reuterswärd, Måns
    Dramatiska institutet.
    Lauritzen, Bertil
    Dramatiska institutet.
    Dans i nya dimensioner: Birgit Cullberg och TV-baletten1986Book (Refereed)
  • 130.
    Cullhed, Eric
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Linguistics and Philology. Uppsala University, Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS).
    The Dipylon oinochoe and ancient greek dance aesthetics2021In: Classical Quarterly, ISSN 0009-8388, E-ISSN 1471-6844, Vol. 71, no 1, p. 22-33Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article asks what the graffito incised on the Dipylon oinochoe (IG I-2 919, eighth century B.C.E.) reveals about the nature of the dance competition that it commemorates. Through a systematic analysis of the evaluative and descriptive meaning of the alpha tau alpha lambda omicron zeta and its cognates in early Greek epic, it is argued that a narrower definition compared to previous suggestions can be established. The word refers to the carefreeness that is specific to a child or young animal, and its uses typically imply a positive evaluation which is connected not only to the well-being that this carefreeness entails but also to the positive emotion of tenderness and the sentiment of care that it engenders in a perceiver. It is concluded that, when used to specify the criterion by which a dance contest will be adjudicated, the term refers to an aesthetic property that is repeatedly praised in archaic Greek texts in other words: that of dancing with the adorable but short-lived carefree abandon of a child.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 131.
    Cumming, Jennifer
    et al.
    School of Sport, Exercise and Rehabilitation Sciences, University of Birmingham, Birmingham, UK.; Institute for Mental Health, University of Birmingham, Birmingham, UK..
    Nordin-Bates, Sanna
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Physical Activity and Health.
    Johnson, Carrie
    London Studio Centre, London, UK..
    Sanchez, Erin N
    One Dance UK, Birmingham, UK.; National Institute of Dance Medicine and Science, Birmingham, UK..
    Karageanes, Steven J
    Restorative Physical Medicine, Novi, Michigan, USA.; College of Osteopathic Medicine, Michigan State University, East Lansing, Michigan, USA..
    High time to enhance dancer welfare: a call to action to improve safeguarding and abuse prevention in dance.2024In: BMJ open sport & exercise medicine, ISSN 2055-7647, Vol. 10, no 2, article id e001811Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    While there is a lack of research into abuse in elite dance, numerous allegations of emotional, sexual and physical abuse of dancers can be found anecdotally in the media, legal convictions and personal accounts. As more dancers speak out, the scale of the problem within preprofessional schools and professional companies is becoming apparent. Accordingly, effective safeguarding mechanisms for preventing, identifying and reporting abuse are urgently needed. This viewpoint is intended to raise health professionals' awareness of factors contributing to abusive practices found in dance environments and the potential clinical implications of abuse to dancers' health and well-being. We also call for research and policy engagement on safeguarding and abuse prevention designed and implemented in partnership with stakeholders, aiming to promote safe and positive dance environments for all.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Czarnecki Plaude, Aleksandra
    Stockholm University of the Arts, Department of Acting. Södertörns högskola Centrum för praktisk kunskap Reflekterad praktisk pedagogik.
    Att vara närvarande: - känsla och förnuft som kroppslig intelligens -2008Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kroppen, bärare av känslor, tankar och erfarenheter. Kroppen som instrument med vilket skådespelare gestaltar, berättar en historia men också tar kontakt med sitt innersta. Kroppen, förbindelsen mellan tanken och handling, mellan den skrivna och den talade texten, mellan intentionen och uttrycket, mellan insidan, känslan och viljan att nå ut. Vad kan under en skådespelarutbildning övas, vad kan förberedas, förtydligas, medvetandegöras, slipas, vässas? En skådespelare har alltid med sig sin kropp i spelögonblicket. Men till vilken grad behövs det tydlighet, musikalitet, skicklighet och medveten behärskning av kroppen för att nå publiken? Vilken kropp står i vägen för en scenisk berättelse och vilken ger den vingar? Hur ska jag arbeta på en teaterhögskola i ett så kallat "tekniskt ämne" så att tekniken inte hamnar i vägen för de inre impulserna till att uttrycka den sceniska viljan? Vad kan jag som pedagog med mina egna erfarenheter av att skapa scenkonst hjälpa till med? Vad hoppas jag på att studenten tar med sig från min undervisning och vad fastnar i verkligheten? Vad vill jag ge studenten och vad kan han/hon ta emot? Hur hittar jag balansen mellan att visa vägen och låta studenten hitta den själv? Dessa frågor är inte i sig kontroversiella. Reflektionen kring hur jag ska bära mig åt i en pedagogisk situation är en trogen följeslagare i läraryrket och i det dagliga arbetet med undervisningen. Men frågorna kommer till sin spets i ögonblicket av ett möte mellan nuet och dåtid, en inre krock uppmärksammar de olika erfarenheterna som jag bär inom mig. Starka känslor växer och förnuftet försöker förstå situationen. Den inre dialogen är igång och jag ställer mig frågan: hur ska jag bära mig åt när min kropp tänker och känner olika saker på en och samma gång? Med närvaro som verktyg och genom denna reflekterande essä försöker jag få syn på den inre krocken. Detta med en förhoppning om att få en större förståelse för och trygghet i de förändringar som sker i takt med mitt sökande och växande som människa och pedagog. 

    Download full text (pdf)
    Att vara närvarand
  • 133.
    Czarnecki Plaude, Aleksandra
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting.
    Kroppsliga iakttagelser: kroppen som instrument - på spaning efter nya kroppsliga kompetenser2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet söker dels efter relevanta former och forum för möten mellan å ena sidan teatrala, å andra sidan mediala principer med fokus på ett fördjupat och kvalitativt kroppsligt arbete; dels vill det utveckla pedagogiska verktyg för ämnet kroppen som instrument och rörelsegestaltning i förhållande till film och media, inklusive tvärdisciplinära möten.

    Aleksandra Czarnecki Plaude, lektor i rörelsegestaltning och rytmik vid StDH/Stockholms konstnärliga högskola, berättar om bakgrunden till projektets uppkomst:

    - Efter ett mångårigt arbete som rörelsepedagog med specialisering mot skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text, och som pedagog och teaterkoreograf, har jag börjat intressera mig för att undersöka hur min kunskap kring skådespelarens kroppsliga kompetens kan ”lånas” och ”översättas” i möte med flera konstnärliga discipliner, utanför scenområdet.

    Sedan några år tillbaka har jag börjat möta och arbeta med studenter och deras lärare inom film- och mediaområden. Att mötas över gränserna är en spännande och utmanande process som inspirerar, speglar mitt egna arbetsfält, väcker frågor och påminner om vikten av återkoppling till min egen rot. Under dessa samarbeten har jag upptäckt att kroppen som instrument och fysikalisering av tanke inte enbart är en viktig kompetens för skådespelaren, dansaren eller scenkonstnären.

    Kroppen finns närvarande i all konstnärlig verksamhet som på något sätt förhåller sig till berättelsen om människan. Tanken om kroppen är däremot inte nödvändigvis det samma som en kroppslig eller förkroppsligad tanke och det är denna nyansering och problematisering av kroppslig kompetens som ligger till grund för mitt KU- arbete 2013-2014.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (avi)
    film
  • 134.
    Czarnecki Plaude, Aleksandra
    Stockholm University of the Arts, Department of Acting.
    Rapport från studiebesök juni 2004 vid Teaterhögskolan i Krakow, Polen2004Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under juni månad åkte jag till Teaterhögskolan i Krakow för att följa antagningsprocessen. Min ambition var att va1je dag skriva ner vad jag hade sett för att denna rapport skulle bli så objektiv och så "färsk" som möjligt. Jag skulle koncentrera mig på formen och inte blanda in mina känslor och värderingar.

    Detta visade sig helt enkelt omöjligt. Provprocessen, som bekant för oss, är först och främst ett mänskligt möte. För min del blev det dessutom en åte1träff med det polska språket. Med ett sinnrikt språk fullt med minnen och förnimmelser av bilder, dofter, smaker och upplevelser. Minnen från gamla platser, av människor jag levt ett liv tillsammans med. Ett annat liv. Denna period blev för mig en nästintill fysisk förnimmelse av dåtid och ett möte med mig själv från den tid jag bodde i Polen. En konfrontation med alla de förändringar som följde med ett lands byte. Under provdagarna fick jag på nytt höra många välbekanta texter, några visade sig att jag t o med kunde utantill. Gång på gång översköljdes jag av många och ofta paradoxala känslor, saknad och lycka, stolthet och tomhet, nyfikenhet och uppgivenhet, lyckorus och vemod. Dåtiden kan inte separeras från nuet, så därför fick jag konfrontera mig själv med allt från mitt nuvarande yrkesliv, familjeliv, till insidan, själen, dåtidens och nutidens drömmar om framtiden.

    Jag bestämde mig för att vänta något för att få lite distans till denna ganska omtumlande och intensiva period. Efter de c:a fem veckor som har gått sedan dess har jag samma bestående känsla. Inträdesproven är en mycket personlig och på flera sätt blottande process, oerhört spännande och svår. I Polen är dessutom vaije delmoment mycket dynamiskt och bygger på att öppna upp känslor och fantasi hos den sökande. Va1je rappmt om en sådan dynamisk och expressiv händelse kommer att kännas som en tangolektion i föredragsform där läsaren aldrig få ta ett steg på golvet, aldrig känna det elektriska i rummet. Det kan bara bli en ganska torr och förhoppningsvis saklig beskrivning av något som i sin natur är mycket passionerat, svårfångat och inte sällan dramatiskt.

    Download full text (pdf)
    Rapport från studiebesök juni 2004 vid Teaterhögskolan i Krakow, Polen
  • 135.
    Czarnecki Plaude, Aleksandra
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting.
    Skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under projektet ”Skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text” har jag i flera månaders tid och i samarbete med de yrkesverksamma fått möjlighet att ge mig hän och utforska en del av skådespelarens processer. Denna erfarenhet har gett nytt ljus på mitt arbete som pedagog och gett en större inblick i den yrkesspecifika komplexiteten som skådespelarkonsten innebär. Mitt arbete som pedagog har alltid präglats av ett brinnande intresse för och en kärlek till teatern och till skådespelaren – yrkesmänniskan. Efter att ha genomfört projektet har jag mött de processer som en skådespelare faktiskt utsätter sig för i och med sitt yrkesval. De nya insikterna har förstärkt min beundran för alla som dedicerar sitt yrkesliv åt skådespeleri. Mitt eget konstnärliga arbete tar avstamp i musik, rörelse och poesi. Jag väljer därför att avsluta denna reflekterande text med en poetisk hyllning till skådespelarens arbete och låter min landsmaninna Wislawa Szymborska och hennes dikt sätta punkt för denna reflekterande text kring skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Czarnecki Plaude, Aleksandra
    Stockholm University of the Arts, Department of Acting.
    Voice and bodywork: ett arbete på Teaterakademin i Shanghai 17-30 september 20072007Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Voice and bodywork
  • 137.
    Dahlberg, Therese
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting.
    DOKUMENTATION: RÖRELSELEKTOR ALEKSANDRA CZARNECKI PLAUDES ARBETEMAGISTERPROGRAMMET FRÅN TROJA TILL VERDUN 2013 – 20142014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jag som dokumenterat Aleksandras arbete heter Therese Dahlberg. Jag följde Aleksandras arbete med hennes studenter under första hälften av höstterminen 2013.Arbetet tog studenterna och Aleksandra på en resa till Belgien och Frankrike men framför allt har de färdatspå minnets vägar. Med kollektiv trafik. Det kollektiva minnets färdmedel.Jag har följt med som en nyfiken medresenär. Jag har använt kameran för att fånga bilder, videofilmen för attfånga skeenden och pennan för att fånga reflektioner. Detta är den skriftliga delen med utvalda fotografieroch till de flesta passager finns ytterligare bilder och dessutom rörligt material. Dokumentationen är tänktsom en uppsamling av material inför Aleksandras fortsatta arbete i hennes konstnärliga utvecklingsprojekt –Kroppen som instrument - På spaning efter nya kroppsliga kompetenser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Dahlberg, Tove
    Stockholm University of the Arts, Department of Opera.
    Släpp sångarna loss!: Genus, gestaltningsnormer och konstnärligt handlingsutrymme i opera.2023Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Abstract:

    My dissertation is taken from an opera singer’s perspective and the aim is three-fold: 

    ·         to investigate and problematize how gender and performance norms are reproduced on the opera stage

    ·         to provide tools and propose approaches to transform gender perspective and norm critique into a creative artistic practice, enabling conscious and active artistic choices in relation to gender and performance norms

    ·         to explore ways to expand the singer's artistic agency. 

    The artistic research project draws on knowledge from both my own practice as a professional opera singer and my collaborators’ experiences from the worlds of opera, classical music and theatre.

         The thesis consists of four artistic investigations:

    1. In Mönster och möjligheter (Patterns and Possibilities), gender markers were explored and identified, both in vocal and dramatic performance. The five Mozart scenes that were studied revealed a structure suggesting that femininity in the operatic art often can be expressed by taking responsibility for the music, for facial features and bodily behaviour, and for the audience. Correspondingly, masculinity seemed to be expressed by actively taking less responsibility in these areas.

    2. The second investigation was connected to Norrbottensmusiken's production of the new opera Under en kvinnas hjärta (Beneath the Heart of a Woman). This study exposed how performance norms affect singers' artistic possibilities also in contemporary opera. The investigation found that if the director's reading of an opera is norm-creative, it can facilitate a less traditionally gender-coded performance. However, even in more traditional opera productions, there are still options for the singer to work norm-creatively with their role, for example by mixing feminine and masculine gender markers.

    3. The third investigation, the concert production Sångernas sång (The Song of Songs), explored an expanded artistic agency for the singer. Actively using my experience from my career as an opera singer, I wrote the libretto for the chamber mini-opera Stark som döden (Strong as Death) in collaboration with a composer. The study suggested that singers, in addition to their creative work on the role, could also contribute with other important perspectives. Concert and opera productions, as well as newly written works, can be enriched by a dialogue with the singers early on in the artistic process. In the creation of the two roles in the chamber pieces Hög visa (Songs of Solomona) and Stark som döden, useful methods for creating a subject position for the characters were developed, as well as ways to work in a concert situation with the portrayal of sexual desire.

    4. The fourth and final investigation, Interaktion och intimitet (Interaction and Intimacy), was an exploration of intimate scenes. The study showed that the method and know-how of an intimacy coordinator can provide a sense of security that can make the singers freer in their portrayals of sexuality. A greater focus on the story can also make the scenes more interesting artistically. In addition, this study revealed the potential of an expanded agency for the singers. Allowing singers to adapt the text and the distribution of lines in repertoire opera, as well as creating a more collective rehearsal process, where the singers take an active part in the stage directing work, could open up for more norm-creative representations of gender on stage.

    Download full text (pdf)
    Länk till det dokumenterade konstnärliga forskningsprojektet (doktorsavhandling) i Research Catalogue
    Download (pdf)
    Registreringsblad
  • 139.
    Dahlqvist, Jörgen
    et al.
    Malmö Theatre Academy.
    Olofsson, Kent
    Stockholm University of the Arts, Research Centre. Malmö Academy of Music.
    Shared spaces: Artistic methods for collaborative works2017In: Studies in Musical Theatre, ISSN 1750-3159, Vol. 11, no 2, p. 119-129Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Teatr Weimar is a performing arts collective founded in 2003 and located in Malmö, Sweden. The group brings together playwrights, directors, actors, musicians and other artists to explore the boundaries and expressive potential of contemporary performing arts. The works of the collective are syntheses of traditional and experimental theatre, new music theatre, concert music, radiophonic art, video art and sound installations. The approach and practice of integrating different art forms and genres are vastly diverse. This article will discuss a number of terms, concepts and methods that have emerged out of the body of works as essential tools for the collaborative artistic processes.

  • 140.
    Dahlqvist, Lena
    Stockholm University of the Arts, Department of Dance Pedagogy.
    Kunskapsutveckling i en danskonstnärlig process: praktiknära studie av design i ett skapandeprojekt på gymnasiet2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis ser man att designen fungerar ändamålsenligt för ett skapandeprojekt i relation till Skolverkets kunskapskrav och att begreppet konstnärlig process genomförs på ett gestaltande sätt. Själva begreppet konstnärlig process tydliggörs eller medvetandegörs inte verbalt i så stor utsträckning annat än i projektets början, men lärprocessens utformning som ett projekt kan kroppsligt vara en konkretisering av en konstnärlig process. Det är främst det aktiva fysiska deltagandet i den konstnärliga processen som uppfattas som en kunskapsskapande aktivitet. Denna aktivitet kan dock verbaliseras mer explicit vilket i sin tur kan göra lärprocessen av en konstnärlig process mer tydlig och därmed begriplig.

    Lärprocessen i sig blir genom designen av projektet en gestaltning av en konstnärlig process. I de lösningsinriktade deliberativa samtalen är publikens fokus, dansarens upplevelse och verkets uttryck ständigt aktuellt. Genom samtalen växer och formas stycket till sin slutliga koreografi.

    Danseleverna får utrymme i improviserandet att undersöka och pröva egna personliga dansuttryck där samtalen kring valen av rörelsematerial verbaliserar materialet. Genom argumenteringen i de deliberativa samtalen synliggör och förtydligas både temat och tankarna kring detta, stycket blir mer konkret. Eleverna lär sig samtidigt hur man agerar i en demokratisk process, ett för Skolverket övergripande mål för alla gymnasieelever. Designen gestaltar konkret vad designteoretikern Lijnse menar med ”guidens from above and freedom from below” (1995, s. 192) och där rundan fyller funktionen av förberedande metod, trygghet och identitetsskapande.

    I designen tillåts eleverna genom det kollektiva arbetet med skapandet av en koreografi både kollektivt och individuellt tillägna sig Skolverket kunskapsmål (2011b) och visa förståelse och förmåga att med handledning genomföra en konstnärlig process. De tecken på kunskap som lyfts fram och blir synliggjorda i relation till begreppet konstnärlig process tydliggörs mest i processen genom de didaktiska verktygen, rundan och deliberativa samtalen. Detta tack vare att eleverna i gruppen visade sig engagerade i temat och aktiva i processen. En mindre engagerad grupp, under andra förhållanden och med mindre aktiva deltagare skulle kunna ge andra resultat beträffande kunskapsutveckling och förståelse av konstnärlig och demokratisk process.

    Kunskapstransformationen eleverna emellan får utrymme och handlingsalternativen inom fältets genre blir fler tack vare den kollaborativa skapandeaktiviteten. Meningsfullheten i sammanhanget och den meningsfulla aktiviteten i arbetet ligger främst i att eleverna tillsammans skapar och framför ett stycke danskonst samtidigt som de förtydligar sin egen individualitet i relation till varandra. De bygger på så sätt också en gemenskap som reducerar risken för konflikter och borgar för framtida effektiva samarbeten.

    Det dialogiska förhållningssättet som är signifikativt i designen ger en kontinuerlig utvärdering av skapandeprojektet för alla deltagarna både lärarna och eleverna. De deliberativa samtalen får liksom konstverket ett eget liv och blir som en drivande motor i projektet. I de deltagandes aktivitet ligger en energi och ett momentum som för hela projektet framåt. Här finns möjligheter för gruppdeltagarna att, där det kollaborativa arbetet innebär en verbalt och fysisk diskussion kring kommunikation och koreografiska val, fungera som språkutvecklande resurs för varandra i den konstnärliga processen. Kunskapsutvecklingen blir i verbaliseringen och språkliggörandet av innehållet i processen därmed också mer synlig för danslärarna och vilken kunskapsnivå eleverna uppnått.

    Genom det kollaborativa skapandet ingår varje elevs röst och rörelsespråk både i ett mindre, gruppens, och ett större samhälleligt, sammanhang. Detta uppfattar min kollega och

    jag som bidragande orsak till känslan av meningsfullhet. Att ha förmåga och kunna delta i samhällsdebatten är också ett tecken på demokratisk kompetens önskvärt av Skolverket (Englund 2000).

    Maktbalansen mellan lärare och elever jämnas ut genom de deliberativa samtalen och ägandeskapet av danskonstprodukten för över till elevgruppen och blir en engagerande faktor för alla elever. Dock är det svårt att bortse från danslärarnas egna kulturella kapital då designen utformas och projektet planeras. Det behöver inte vara negativt om både ämneskunskaper och danserfarenhet finns som kompetens och resurs i undervisningen.

    Inom skolans fält förekommer olika förhållningssätt både till transformation av kunskap och till elevens aktiva roll och dess inflytande över lärsituationen. Detta är också en tradition som elever inom dansutbildningar bär med sig. Det behöver medvetandegöras i en lärsituation för att utveckling av ämnesdidaktiken ska kunna ske. Studien av designen visar på vilket sätt undervisningen kan systematiseras och överföras och på så sätt förskjuta lärarens mästarposition över till eleverna och genom detta öka deras inflytande. I en grupp elever på gymnasiet finns ofta några som har dansat någon form av scenisk dans tidigare och därmed kroppsligt bär med sig mästar-lärling-traditionen. För elever nya för danskonstens undersökande förhållningssätt kan det vara en utmaning att ändra perspektiv och vara den som medverkar i konversationen verbalt och fysiskt med att utifrån sin egen åsikt beskriva en tolkning av egen eller någon annans rörelse. Genom designen som min kollega och jag utformat kan detta genomföras och systematiseras i både i dansgestaltning, men i förlängningen även i övrig undervisning.

    Metareflekterande deliberativa samtal, visar sig fungera som en drivande motor i processen och ge möjlighet till diskussioner om danskonsten som uttryck. De ger samtidigt möjlighet för varje enskild elev att få syn på sin egen konstnärliga röst, de individuella preferenserna och val en danskonstnär ställ inför i en konstnärlig process i speglingarna av övriga gruppmedlemmar. I metareflektionen intar varje elev en representation av sin erhållna kunskap vid det aktuella samtalstillfället. På så vis visar studien att de deliberativa samtalen inbegriper kunskapsutveckling ur flera aspekter.

    Att denna studie endast visar på en mindre del i en större design av en konstnärlig process kan anses begränsat, men man får se det som en i raden av flera skapandeprojekt i den större övergripande designen för eleverna i ämnet dansgestaltning under tre år. Studien kan även ses som en i raden av flera studier av design-för-lärande som i sin tur kan jämföras och diskuteras. Vad studien visar är att eleverna enskilt eller tillsammans kan driva, leda, skapa, uppleva, tolka och kulturellt utforma danskonst i sin kontext inom fältet och därmed ha tillräcklig kunskap för

    att genomföra en konstnärlig process. Resultatet visar således att den här studerade designen ger grundträning för en förståelse av och färdighet i en konstnärlig process. Eleverna har möjlighet att inom designens form tillägna sig vissa domänspecifika kunskaper tillhörande danskonstens fält, arbeta med ett för dem meningsfullt projekt, utveckla demokratisk förmåga samt få utrymme att pröva sin egen personliga konstnärliga röst inom ramen för designen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 141.
    Dam, Alexander
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting.
    En studie i kontakt: En essä om min väg genom smärta till ökad självkännedom2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag började magisterprogrammet Svarta Speglar 2018 med en frågeställning:

    Vad behöver jag göra för att släppa taget om den yttre blicken på mig själv och mitt

    konstnärskap?

    Denna frågeställning har inte förändrats under läsårets gång. Jag visste innan jag började vad

    det var som jag behövde lära mig. Faktum är att jag behöver det fortfarande. Det viktiga är att

    kroppen har börjat komma ifatt.

    I större delen av mitt liv har mitt intellekt har styrt min kropp. Intellektet har ett högt tempo

    och en förmåga att snabbt förändras. Det är ytligt, lättpåverkat och flyktigt.

    Min kropps vetande, alltså informationen i varje cell, har däremot har ett mycket

    långsammare tempo och tar längre tid att förändras (förutom vid starka trauman). För att

    kroppens kunskap och beteendemönster ska förändras behöver informationen i cellerna

    förändras. För detta krävs upprepning.

    Intellektet är bra på att välja, mäta, planera och jämföra. Det har också en förmåga att, utifrån

    sitt mätande, värdera och sätta mig själv i jämförelse med allt som finns runtomkring. Detta

    värderande är något av det mest effektfulla jag har ägnat mig åt; att ha värderat mig själv över

    någon annan har skapat en känsla av trygghet, lugn, till och med lycka. Att däremot ha

    värderat mig under någon annan har skurit som is igenom hela kroppen, jag har blivit rädd,

    spänt kroppen och reagerat instinktivt så som en gör när en står inför verklig dödsfara; fäktat,

    flytt eller fryst, allt för att klara mig ur. Dessa skiftningar kan gå väldigt snabbt och kastar en

    fram och tillbaka mellan upplevd trygghet eller rädsla. Ändå har jag fortsatt. I drygt 20 år har

    mitt intellekt värderat mig själv gentemot andra, det är detta mönster jag har upprepat om och

    om igen. För min kropp har detta blivit en norm.

    Detta mönster är den största anledningen till min fysiska skada.

    Med behandlingsmetoder som osteopati, kinesisk medicin, yoga och samtalsterapi har jag

    insett hur värderandet, med dess falska känsla av trygghet och ständiga rädsla, endast har

    skapat stress, spänningar och smärta i min kropp. Jagandet efter värdering har fått mig att gå

    över mina fysiska gränser och gjort att jag inte lyssnat in hur min kropp egentligen mår och

    vad den behöver. Sakta har den förslitits.

    Med denna hjälp har jag också förstått vikten av mitt intuitiva vetande. Att det finns en

    annan, djupare, röst förutom intellektet som kroppen kan lyssna in och lära sig av.

    Jag upplever intuitionen som mer subtil men samtidigt starkare, den är inte lika snabb som

    intellektet men lämnar mig med en känsla av genuinitet. Den vet redan allt jag behöver veta

    och bara väntar på att kroppen ska lära sig, eller rättare sagt förstå vad den har glömt bort. Att

    följa min intuition innebär att släppa taget om den yttre, värderande, blicken. Att istället

    lyssna in och lära känna mig själv, och att skapa konst från denna inre plats.

    Intellektet har fantastiska förmågor, men jag insåg att för att hela mig själv från skadan så

    behöver min kropp ha en annan primär utgångspunkt; kontakten med intuitionen.

    Men min kropp behöver tid och träning för att lära om.

    Det var med denna intuitiva längtan jag påbörjade utbildningen. Under läsåret har jag

    utforskat hur jag kan komma i kontakt med det intuitiva vetandet och hur det kan lära om

    kroppen. Jag kommer följande benämna detta som att vara i kontakt, det är vad denna essä

    handlar om. Essän behandlar olika teman som alla beskriver tankar, upplevelser och insikter

    som har följt och uppkommit under utbildningens och utforskandets gång.

    Dessa teman är:

    - Att bli bäst och myten om värdefullhet s. 4

    - Kontakten och att bryta igenom s. 6

    - Smärtan s. 7

    - Bryta igenom med upprepning s. 9

    - Bryta igenom med ilska s. 10

    - Bryta igenom med kraft s. 13

    - Bryta igenom med röst s. 14

    - Sorgen s. 17

    - Från betraktad till betraktare s. 18

    Essän är skriven utifrån mina egna erfarenheter från utbildningen och tidigare. Till min hjälp

    har jag använt citat från litteratur och andra medier, som jag tagit del av under

    skrivprocessen, för att förstärka och förtydliga mina egna tankar, resonemang och slutsatser.

    Det här är min resa genom magisterutbildningen Svarta Speglar 2018.

  • 142.
    D'Amario, Sara
    et al.
    KTH, School of Electrical Engineering and Computer Science (EECS), Intelligent systems, Speech, Music and Hearing, TMH, Music Acoustics. RITMO, University of Oslo.
    Ternström, Sten
    KTH, School of Electrical Engineering and Computer Science (EECS), Intelligent systems, Speech, Music and Hearing, TMH, Music Acoustics.
    Goebl, Werner
    mdw – University of Music and Performing Arts Vienna.
    Bishop, Laura
    University of Oslo, NO.
    Impact of singing togetherness and task complexity on choristers' body motion2023In: SMAC 2023: Proceedings of the Stockholm Music Acoustics Conference 2023 / [ed] D'Amario, S., Ternström, S., Friberg, A., Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2023, p. 146-150Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    We examined the impact of the perception of singing togetherness,as indexed by the spectral envelope of the sound, and task complexity on choristers’ body motion, as they performed in duo with a pre-recorded tune presented over a loudspeaker. Fifteen experienced choral singers first manipulated the spectral filter settings of the tune in order to identify the recordings they felt most and not at all together with. Then, they sang the tune in unison and canon along with the recordings featuring the chosen filter settings. Audio and motion capture data of the musicians' upper bodies during repeated performances of the same tune were collected. Results demonstrate that wrist motion was more periodic, singer posture more open, and the overall quantity of body motion higher when singing in unison than in canon; singing togetherness did not impact body motion. The current findings suggest that some body movements may support choral performance, depending on the complexity of the task condition.

  • 143.
    Damkjaer, Camilla
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    Discursive Contortion and Healing: Inhabiting Yoga Bodies Queerly2021In: The Palgrave Handbook of Queer and Trans Feminisms in Contemporary Performance / [ed] Tiina Rosenberg, Sandra D'Urso, Anna Renée Winget, London: Palgrave Macmillan, 2021Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter explores yoga as a support practice within the performing arts and the relation between yoga's believed transformative potential and the social structures at stake in in discourses and practices. The chapter adresses the often contradictory ideas and assumptions concerning body, gender and sexuality that a yoga practitioner may meet in a Scandinavian context. 

  • 144.
    Damkjaer, Camilla
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    Extracts from the Autobiography of the Ambivalent Ashtangi2023In: Under One Tent: Circus, Judaism and Bible / [ed] Ora Horn Prouser, Michael Kasper, Ayal Prouser, Teaneck: Ben Yehuda Press , 2023Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, I explore the way Ashtanga yoga specifically (as a form of transnational physical yoga) relates acrobatic bodily practices with expected spiritual development and potential modes of consciousness, drawing on, among other things, yoga philosophy. Furthermore, I will discuss what it means to these understandings that they also have unfolded and continue to unfold within a transnational, and thus multi-religious, environments.

  • 145.
    Damkjaer, Camilla
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    From Individual Concentration to Publically Shared Attention: On Experiences of Self, Subjectivity and Others in Contemporary Circus2021In: Manegenkünste: Zirkus als ästhetisches Modell / [ed] Margarete Fuchs, Anne-Sophie Jürgens, Jörg Schuster, Bielefeld: Transcript Verlag, 2021Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    As a circus practitioner, I have spent far mor hours training alon than in front of an audience. Nevertheless, the work of a circus artist is often discussed and understood on the basis of the public situation of performance. This chapter adresses the following questions: how come that this meditative concentrated training, where the internal sensations of the body are totally in focus, passes so well into the public situation of performance? How come that these, often solitary, practices can become so prone to spectacle? 

  • 146.
    Damkjaer, Camilla
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    Homemade Academic Circus: Ideosyncratically Embodied Explorations into Artistic Research and Circus Performance2016Book (Refereed)
    Abstract [en]

    This book takes its starting point in a rare experiment, that of an academic researcher attempting to learn to do circus. What happens to the knowledge of the performance theoretician when physically engaging with the circus arts? One of the (im)material outcomes of this experiment is what the author calls "homemade academic circus" - a series of lecture-performances on performance-related academic questions, presented and discussed through circus disciplines. The interest of homemade academic circus, and the analysis of it presented in this book, lies not only in the fact that it is a form of curiosity within academic research. It is also worth noting that the main character in this experiment (sometimes known as the "professional amateur" or the "academic freak", the alter egos of the researcher) goes through the opposite process of what many artists within artistic and practice-based research experience today. What happens if, rather than going from art to academia, one would go from academia to art? Which cultural and paradigmatic shocks would that produce, and how would that influence the researcher's understanding of knowledge and thinking?

  • 147.
    Damkjaer, Camilla
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    Homemade Circus – Investigating Embodiment in Academic Spaces2015In: Moving Sites: Investigating Site-Specific Dance Performance / [ed] Victoria Hunter, London: Routledge, 2015, p. 116-130Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In this chapter I consider how performing "Homemade circus" in academic spaces has urged me to reflect on the spatial and embodied practices of academia, the movements and bodily postures in the lecture room, and their consequences for knowledge production and practices of sharing knowledge. 

    Download full text (pdf)
    Homemade Circus
  • 148.
    Damkjaer, Camilla
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    Inversion? Circus Hand-Balancing and the Discourse of the Upright Body2022In: Nordic Journal of Dance, ISSN 1891-6708, Vol. 13, no 1, p. 4-15Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the history of the body, upright posture has been the theme of philosophical reflections on human nature and the object of scientific explorations and practical measures ensuring social norms. It is even possible to locate a certain discourse of the upright body as a model for understanding what it means to be human. However, humans have long experimented with the opposite: the inverted position. The handstand is probably the epitome of this endeavour to invert upright posture. Within circus performance, handbalancing has been developed into an art form of its own. This article examines how hand-balancing relates to the upright body. The article argues that circus hand-balancing participates in the discourse of the upright body in a paradoxical way, both inverting and reinforcing it. The article argues that this is expressed not only on a representational level but also on the technical and experiential levels of the practice.

  • 149.
    Damkjaer, Camilla
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    On the Ropresentation of Space2012In: Dance Spaces – Practices of Movement / [ed] Susanne Ravn & Leena Rouhiainen, Odense: Syddansk Universitetsforlag , 2012, p. 119-136Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is an examination of the specific spatial characteristics of the circus discipline vertical rope. Starting from the assumption that we cannot compare the spatial characteristics of arieal disciplines to dance until we have understood the discipline's internal spacial articulation, this article leaves the floor in order to go into that space, above, often vaguely understood as "in the air". This articles describes the space that the vertical rope articulates as a a set of interweaving tensions, activated and intensified by the movement of the human body in the rope. 

  • 150.
    Damkjaer, Camilla
    et al.
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    Garpe, Johanna
    Stockholm University of the Arts, Department of Performing Arts.
    "Art Thou Paying Attention?": Presence and Sustainability in the Performing Arts2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This project started from the idea that the premise of the performing arts is to capture people’s attention. But at the same time our attention is under pressure through experience economy, digitalisation and work-life conditions. We consider it urgent to work with how to find ways of creating sustainable relations to attention within this field.

         The purpose was therefore to develop a more sustainable relation to attention within the performing arts, in the meeting with meditative practices. 

         The research questions we are working with are the following: 

    -       In which ways can the use of meditative practices contribute to a more sustainable relation to attention in the performing arts and in artistic education?

    -       How can we create an increased awareness of the relation between artistic choices and the demands on practitioners’ and audiences’ attention?

1234567 101 - 150 of 923
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf