Det här arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielärare anser vara fungerande relationer och på vilket sätt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare. I resultatet framkommer lärarnas syn på kännetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer.

Ämnet matematik är mer än ett teoretiskt tillämpat ämne som enbart bör undervisas med en pappersburen bok. Istället innehåller ämnet en språklig sida som behöver bemötas och föras in iden dagliga undervisningen. Ett sätt att beskriva flera sätt att skapa mening är genom ordet multimodalitet. Multimodalitet inom matematikundervisningen beskriver hur mening kan skapas på olika sätt och genom olika medier. Vi vill med denna studie ta reda på vad som hindrar och möjliggör ett sådant arbetssätt.

Syftet med vår studie är att klargöra vilka olika villkor som existerar för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i skolans matematikundervisning, samt hur det uttrycks i den praktiska verksamheten. Nedan följer våra forskningsfrågor vi ämnar besvara i vår studie:

1. Vad finns det som möjliggör alternativt hindrar ett multimodalt arbetssätt?

2. Hur förhåller sig lärarna på en kommunal respektive Montessoriskola till ett multimodaltarbetssätt i matematikundervisningen?

3. Hur ser ett multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen ut på en kommunal respektive på en Montessoriskola?

Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av sex lärare från två olika skolor. Teorin praktikarkitektur har använts som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska samt sociala-politiska arrangemangen har kunna tanvändas för att synliggöra olika möjligheter och hinder i praktiken.

Resultatet från vår studie visar att det inte är en enskild individ som styr undervisningen, utan att det till stor del är hur praktiken sedan tidigare bedrivs som styr. En skola med en tydlig tradition kring ett arbetssätt som är multimodalt visade sig ha en fördel gentemot en skola utan en befintlig tradition kring ett multimodalt arbetssätt. Samtliga lärare som vi intervjuade från båda skolformerna visade vilja och motivation till att arbeta multimodalt, men skillnaden låg i att de inte hade samma förutsättningar på sin arbetsplats att göra det. Det fanns flera hinder i praktiken som hindrade ett multimodalt arbetssätt. Det största hindren som uttrycktes var framförallt tidsbrist, brist på kunskap samt för lite ekonomiska medel på skolan. Det som istället uttrycktes kunna möjliggöra ett multimodalt arbetssätt var lärare, arbetslag och rektor som alla ville erbjudaflera vägar till samma mål.

Bakgrund: En utgångspunkt för detta arbete är CIF Idrottsförbund (2017) och deras studie, där presenteras att 80 procent av elever som stillasittande. På grund av detta dilemma har vi funderingar på vilket sätt fritidslärarna arbetar för att minska stillasittandet i skolan. Vi såg en potential hos fritislärarna och deras bidrag om hälsofrämjande arbete igenom att erbjuda val av rörelseaktiviteter av olika slag. Ericsson (2005) förtydligar att raster ger fritidslärare och pedagoger goda möjligheter till att observera både barns motorik och kamratrelationer. Utifrån vår erfarenhet blev vi medvetna om att rasten kan vara en del av våra uppgifter och därför är denna studie angelägen med syfte på att belysa hur fritidslärarna uppfattar rastverksamhet. Vi har under denna studie fått en bild på hur två olika skolor arbetar med sina raster och vår empiri kommer att presenteras i resultaten. Utifrån vårt resultat kommer vi göra en analys och jämförelse av vilka likheter och skillnader som finns emellan skolorna. Dessa skolor kommer vi kalla här för skola A och skola B.

Syfte: Syfte med denna studie är att få djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar för att rasterna på skoltid ska bli meningsfulla för eleverna. Samt att belysa hur vi framtida fritidslärare kan arbeta med rastaktiviteter på ett konstruktivt sätt och för att bidra till ett fortsatt lärande för elever samt skapa en livslång lust att lära.

Metod: Till studien valde vi semistrukturerade intervjuer och det innebär att vi hade förberett ett antal frågor som vi ställde till sex stycken fritidspersonal som arbetar på två olika skolor. Våra frågor är riktade att ta reda på hur fritidslärarna ser på rastverksamhet och hur de resonerar kring planerade- och fria aktiviteter under skolans raster.

Resultat: De fritidslärarna som blev intervjuade arbetade utifrån olika synsätt, skola A erbjuder fri lek under sina raster och vi anser att de arbetar mer abstrakt eller omedvetet mot sina syften gällande rastverksamhet. Under fria val av aktiviteter på raster som de har, gav de beskrivning på att de arbetar aktivt med att träna elevers sociala relationer samt ger dem god omsorg som skapar trygghet och trivsel hos eleverna. Skola B arbetar mer konkret med aktiviteterna på rasterna och dessutom synliggör de Skolverkets rekommendationer genom teman i sin planering. Trots att det är aktiviteter på raster så arbetar fritidslärarna effektivt under fritidshemmets egna kapitel fyra i läroplanen. De anser att styrda rastaktiviteter stödjer elever till optimal inlärning samt främjar hälsan både fysiskt och psykiskt på bästa sätt. Då alla elever på skolan får möjlighet att röra sig under sina raster, vilket också kan motverka stillasittandet.

I vår jämförelse har vi kommit fram till både likheter och skillnader. Likheterna är att båda skolor vill uppnå samma mål dock på olika sätt. Skillnaderna är att skola A inte visar klart för oss hur de gör för att främja social gemenskap, trygghet och trivsel som de menar att den frivilliga leken gör. Fritidslärarna anser att eleverna tränar allt som möjliggör lärande, utan vuxens inblandning och de säger att man inte ska behöva vara delaktiga i elevernas lekar för att synliggöra medverkan. Skola B visar klart för oss hur planeringen ser ut som helhet och anser att strukturerade aktiviteter på raster stödjer elevers lärande samt stärker deras motorik. Fritidslärarna på skola B anger också att det ger positiva effekter hos eleverna såsom minskade konflikter, förbättrad sociala interaktion emellan elev och lärare samt ger dem mera ork för skolan.

Bakgrund: Fritidslärares tjänster och uppdrag varierar mellan olika skolor och kommuner. Det är rektorerna som är de ansvariga för verksamheterna och personalen men hur ser de påfritidslärare och deras tjänster.

Syfte: 

Syftet är att undersöka rektorers syn på fritidslärares uppdrag samt vad deras uppdragska innefatta och hur rektorerna ser på sitt pedagogiska ledarskap mot fritidshemmet.

Metod:

Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i västra Sverige för att rektorerna ska kunna delge sin syn på ett fördjupat sätt.

Resultat:

Rektorerna förmedlade gemensamma delar men inga detaljerade beskrivningar avfritidslärares arbetsuppgifter. De identifierade flera utmaningar men också förutsättningar fören bra fritidshemsverksamhet. Utmaningarna och förutsättningarna hänger ihop vilket utgör stora begränsningar och påverkar kvaliteten på fritidshemmen. Rektorns förutsättningar ochledarskap påverkar fritidspersonalens förutsättningar och arbete i verksamheten.

Bakgrund: Fritidslärares tjänster och uppdrag varierar mellan olika skolor och kommuner.Det är rektorerna som är de ansvariga för verksamheterna och personalen men hur ser de på fritidslärare och deras tjänster.

Syfte: Syftet är att undersöka rektorers syn på fritidslärares uppdrag samt vad deras uppdragska innefatta och hur rektorerna ser på sitt pedagogiska ledarskap mot fritidshemmet.

Metod: Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i västra Sverige för att rektorerna ska kunna delge sin syn på ett fördjupat sätt.

Resultat: Rektorerna förmedlade gemensamma delar men inga detaljerade beskrivningar av fritidslärares arbetsuppgifter. De identifierade flera utmaningar men också förutsättningar för en bra fritidshemsverksamhet. Utmaningarna och förutsättningarna hänger ihop vilket utgör stora begränsningar och påverkar kvaliteten på fritidshemmen. Rektorns förutsättningar och ledarskap påverkar fritidspersonalens förutsättningar och arbete i verksamheten.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta reda på vilken betydelse kommunikationen har vad gäller barns status, positionering och rollfördelning i en flerspråkig förskolemiljö. För att genomföra undersökningen har observationer som metod använts. Ett intersektionellt perspektiv handlar om att synliggöra korsande maktobalanser utifrån variabler såsom exempelvis kön, etnicitet, klass, sexualitet, ålder och funktionsförmåga. Dessa över- och underordningar i samhället skapas, reproduceras och upprätthålls och görs till så kallade sanningar. Genom makt kan man kontrollera andra människors handlingar. Barn utövar ständig makt och kontroll genom kommunikation med varandra, där de försöker behålla eller höja sin sociala status. De barn som deltagit i undersökningen har överlag lekt flickor för sig och pojkar för sig, där könsöverskridande lek förekommit i liten skala. Pojkarna har i större utsträckning försökt ta sig in i flickornas lek än vice versa. Flickorna har över lag tagit mer plats och haft högre status i förhållande till pojkarna, vilket främst skulle kunna bero på flickornas högre ålder.

Denna studie undersöker vad svenska matematiklärare uppfattar vara vanligt förekommande missuppfattningar hos elever när det gäller elevernas användning och inlärning av bokstavssymboler i algebra, samt betydelsen av lärarnas egna kunskaper om dessa symboler. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra erfarna matematiklärare och den efterföljande analysen baseras i huvudsak på Küchemanns kategoriseringar av bokstavssymboler. Resultaten visar att lärare identifierar tre huvudsakliga typer av missförstånd, nämligen (1) bokstäver som tilldelas specifika värden, (2) bokstäver som uppfattas som objekt och (3) bokstäver med flera betydelser. Lärarna som har varit föremål för intervjuerna understryker vikten av deras egna förmågor att korrekt förklara och använda bokstavssymboler i syfte att effektivt kunna svara mot elevernas vanliga missuppfattningar. De framhäver även strategier såsom visualisering, konkretisering och problembaserad undervisning som centrala för att främja elevers inlärning. Studien bidrar till en djupare insikt om vissa bakomliggande orsaker till problemen att korrekt tillämpa bokstavssymboler samt ger förslag på hur matematikundervisningen kan förbättras genom ökad insikt om bokstavssymbolers olika roller och användningsområden. Studiens resultat kan det understrykas att det är viktigt att lärarutbildningar rustar blivande lärare för de utmaningar som finns inom algebraundervisningen.

This work is a qualitative study that aims to create a deeper knowledge regarding teacher's perceptions on gender and gender equality in an intercultural preschool. This study also clarifies whether preschool can counteract the stereotypicaltraditional gender norms andif so, how it iscapable todo that. Based on a social constructivistperspective,in this study I indicate that children constructgender through interaction with othersin different social contexts. Additionally, based on intersectional perspective, I suggest that it is the relationship between various categories such as ethnicity and gender which is detrimental in constructing gender for preschool children. For example, in meeting with other cultures boys may gain more value than girls. The method of the study is based on interviews and observations and for interpretation of the collected data Iused literature and web based documents. The results show that preschool teachers have some degree of awareness when it comes to gender and equality between sexes. In accordance with this study teachers have enough knowledge about the importance of language in communication with children and they show good ability to distinguish what kind of influence language might haveon children's gender making. On the other hand, in pedagogical practical activities, for example in the design of physical environment one can notice some lack of knowledge among preschool teachers when it comes to creation of gender equality between children. Mystudy also indicates that parents from other ethnicities create inequality between children's gender, and preschoolteachers emphasize thatit is their duty to counteract such inequalities via intercultural pedagogy.

Abstract

Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15hp

University of Skövde

Title: A study on students' self-esteem Students' statements on the encouragement and support in a sixth grade

Number of pages: 26 pages

Author: Marie Agapuu & Ingrid Svensson

Tutor: Anna-Stina Ahlrik

Date: January 2009

Keywords: Self-esteem, encouragement, support

A good self-esteem of students will often coincide with good academic performance, but it has also shown that students do not have low self-esteem due to low academic performance. Students' self-esteem is both a complex topic and concepts. We want this study to draw attention and to discuss teachers' efforts to enhance students' self-esteem in school. Encouragement and support of the school adopted in the study contribute to strengthening students' self-esteem. The study examines whether and how nine pupils in a sixth class is that they get encouragement and support of / from their teachers in school subjects and in learning situations. Of the results revealed that some students feel that the teacher encourages them through praise, it may be both written and oral. It further appeared that some students feel the support of teachers by allowing them to practice more on what they think is difficult and some students expressed that they do not receive any encouragement or no aid from their teachers. The results show that students have different difficult to perceive what is aid and what is encouragement from the teacher. The results illustrate the discussion we pupils statements in relation to the concept of self-esteem and our thoughts.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur pedagoger i förskolan resonerar kring och vilken uppfattning de har om arbetet med uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien har en fenomenografisk ansats där pedagogernas olika uppfattningar har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar att de ser och bemöter barnen som individer och att uppdraget handlar om att barnen ska få samma möjligheter oavsett kön. Att ha kunskaper om genus och jämställdhet uppfattade pedagogerna som betydelsefullt i arbetet och att vara självkritisk och medveten om olika förväntningar är en förutsättning för detta arbete.

Det konkreta arbetet med uppdraget gestaltar sig genom att pedagogerna blandar material och organiserar miljön på ett sådant sätt att barnen kan leka över könsgränserna. Vidare så visar resultatet på en uppfattning hos pedagogerna om att barnen behöver få samtala och reflektera över könsroller och könsmönster med hjälp av exempelvis litteratur eller utifrån det barnen säger och gör. En slutsats som kan dras utifrån denna studie är att kunskaper om genus och jämställdhet samt att kritiskt granska sig själv och verksamheten ses som viktiga aspekter i arbetet.

This is a study about attitudes to theoretical and practical homework. Our interest in the

subject emerged during our practical teacher training but is also influenced from our own

VFU "practical teacher training" and our own time in school. All students have different ways

of learning and as pedagogues we ought to try to individualize the education. We believe a

practical homework could stimulate the students' different ways of learning. This is both a

qualitative and a quantitative study. Our study is also experimental because we got three

groups that did theoretical homework and three groups that, in addition, did a practical

homework before a test. Both groups are important to our study. Then we examined which

attitudes the students had to theoretical and practical homework by the means of a

questionnaire, which measured the students attitudes to practical and theoretical homework.

The study will be made in eight class. We are well aware that you can not generalize. We also

compared the test with a test the students did previously, before are study took place. We

completed the study with an interview with the students teacher in order to ask what she

considered about the test results and practical homework. And if she believes the practical

homework affects the result of the test. By this study we try the hypothesis that practical

homework can stimulate students in their different ways of learning. The study shows that the

students prefer a variation of both theoretical and practical homework.

Over the last few years, several studies have suggested that interdisciplinary collaborations in teaching is beneficial to students’ learning process. The Swedish National Agency for Education (Skolverket) encourages Swedish teachers to work interdisciplinary, but the question is if interdisciplinary collaborations could result in higher grades?    This study has found that the 408 students who participated in interdisciplinary collaborations within their science or biology courses have been graded significantly higher than the 474 students who did not. The 408 were also graded significantly higher in their science/biology courses compared to their medium grade in their diploma than the students within the non interdisciplinary course. However, students in high school (gymnasium) programmes that specifically prepared them for university studies were found to have been graded significantly lower in their science/biology courses compared to their medium grade, in their diploma, when their courses included interdisciplinary collaborations.      This study could be interpreted as an indication that interdisciplinary collaborations within general-science or biology courses could affect students’ grades.  

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers' perceptions of planning and implementation of physical activity in preschool teaching, so that all children have the opportunity to participate to a sufficient extent. In order to collect preschool teachers' perceptions of the phenomenon, we used semi-structured interviews, where five preschool teachers were interviewed. We have started from a phenomenographic approach, which also provides a starting point in the interviews. To produce the results, we used the phenomenography analysis model where concepts, categories and outcome spaces become central. The results showed that the preschool teachers perceive that physical activity is important but also a challenge. They also perceive that the physical activity takes place most spontaneously in preschool due to various limitations. Furthermore, they perceive that the physical activity is carried out both indoors, on the schoolyard and in nearby environments, which also provides the opportunity for different tools.

Idag har ca 20% av alla elever i grundskolan annat modersmål än svenska. Resultat från PISA-undersökningar visar att läsförståelseförmågan hos elever med utländsk bakgrund är lägre än hos elever med svensk bakgrund (Skolverket 2006:10) vilket innebär en stor utmaning för oss pedagoger som verkar i svensk skola. I uppdraget som speciallärare ingår att kartlägga och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Bakgrunden till vår studie är svårigheterna i att skilja på flerspråkiga elevers andraspråksutveckling och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Många gånger är det komplext och man väntar länge med att utreda dessa elevers svårigheter. Syftet med studien är att studera framgångsfaktorer i arbetet med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter genom att ta del av ett antal pedagogers och rektorers erfarenheter och uppfattningar. En del i studien har varit att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för det arbetet. Det är en kvalitativ intervjuundersökning som genomförts på fyra grundskolor i samma kommun. Undersökningen innefattar tre speciallärare, en specialpedagog, tre klasslärare, tre modersmålslärare samt tre rektorer. För analys av det empiriska materialet har vi använt tematisk analys och teoretiska synsätt inom specialpedagogik har diskuterats. Resultatet visar att speciallärares samarbete och samverkan med olika yrkeskategorier, speciellt modersmålslärare och föräldrar uppfattas som en framgångsfaktor. Studien visar också att tidig upptäckt, kartläggning på båda språk genom adekvata tester samt kunskap i andraspråksinlärning är framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. En slutsats som dras i studien är att de organisatoriska förutsättningarna för att pedagogerna ska ha tid till att mötas och samverka kring de flerspråkiga eleverna ser olika ut på skolorna idag och behöver utvecklas.

This qualitative interview study investigates how students in general reading and writing difficulties can be supported within the framework for regular classroom instruction, by summarizing collected data from semi-constructed interviews. The interviews were conducted with five teachers currently working in year 1 – 3 at five different Swedish primary schools. The data has been transcribed and analysed in order for the study’s result to exemplify tools for supporting students in general reading and writing difficulties. The study’s results present four tools in the form of a didactic tool box for the pedagogical practice, which teachers can use when supporting students in general reading and writing difficulties in their classrooms. One of the most prominent tools is a structured variation to the different teaching methods and instructional activities teachers offer to their students. A second tool is for teachers to enhance the student’s strengths and through appraisal promote a strong belief in the student’s own abilities. Thirdly, an effective tool is collecting the student’s texts in a folder to document the development of the student’s reading and writing abilities. The fourth tool identified is the provision of accessible texts as students with general reading and writing difficulties need the teacher’s support to help them approach the text’s content and its’ structure. The study concludes that in order to build students who are able and motivated, teachers need to constantly offer activities at the right level. In school, every student must be given the opportunity to dare failure and be strongly encourage to try again in order to achieve academic success.

The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects.

In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher.

The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school!

We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students).

The aim of this study is to explore preschool teachers' perceptions of intercultural education in preschool. Through qualitative focus group interviews with three teams, their perspectives and experiences were mapped. A phenomenographic analysis model was used to analyze the data and identify different perceptions of intercultural education. The results show that preschool teachers are willing to integrate interculturality into their teaching, but they face challenges such as uncertainty about right and wrong and lack of time. The study also highlights preschool teachers' strategies for creating an inclusive environment by exploring and celebrating various cultural holidays and encouraging children to reflect on diversity. The conclusion is that preschool teachers need additional support and resources to effectively address intercultural issues and create a more inclusive preschool environment.

Under studietidens verksamhetsförlagda utbildningstillfällen har författarna fått upplevelsen av att specialpedagogens yrkesroll kan vara väldigt splittrad, något vi beslutade oss för att undersöka. 

Studiens övergripande syfte är att synliggöra vad det är som styr de specialpedagogiska arbetsuppgifterna. Författarna vill undersöka i vilken grad examensordningen påverkar arbetsuppgifterna för specialpedagoger. Genom sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger och rektorer har vi fått en tydligare bild om bakomliggande faktorer. Med hjälp av ekologisk systemteori har resultatet analyserats och bearbetats. Efter genomförda intervjuer kan undersökningen visa att specialpedagogernas arbetssituation till viss del överensstämmer med examensordningen. Vi kan i intervjuerna även utläsa vikten av att specialpedagoger bör har ett väl fungerande samarbete med sin rektor. Vid anställning tenderar rektorer att först se till det lokala behovet och därefter ta stöd av examensordningen, när de utformar specialpedagogens arbetsuppgifter.

The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers' experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers' stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way.

Introduction

In 2016, the National Agency for Education issued new sections in elementary school curricula. Among other things, assignments and purposes were clarified for teachers in the extended school. The amendments take an effect on the first of July of the same year. By these changes the role and status should be improved for the teachers, by giving them more time to the extended school.

Purpose

The purpose of this survey is to find out if teachers in the extended school consider that their daily work has changed since the new sections of the curriculum came out, to see how the implementation of the section paragraphs has worked and will continue to work, as well as to investigate how teachers in the extended school, if their status has increased or decreased compared with previous years.

Method

We used a quantitative method through a survey, there were 324 replies.

Results

What emerges from our results is that the status is perceived to increase slowly but surely. In order to strengthen the profession, more planning time, higher pay and better insight into the activities of colleagues and principals / mandator are needed. What is also evident is that teachers in the extended school have a variety of assignments during the school day, but more time would be needed for the extended school to complete the new chapter of the curriculum.

Conclusion

There is still not enough time for the extended school activities. We also think that the status is going in a positive direction.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om och hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill få en uppfattning om hur undervisningen i läsförståelse kan gestalta sig i skolår 3 och 4. Vidare ämnade vi skapa oss en uppfattning om hur lärarna tänker kring de ökade kraven på en strukturerad undervisning som följer med den nya läroplanen, Lgr 11. Undersökningen är kvalitativ och omfattar sex klasslärare. Vi använde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.

Resultaten visar att lärarna i sin undervisning använder flera läsförståelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om läsförståelsestrategier vilket forskningen förespråkar. En slutsats i vår undersökning är att lärarna ofta kontrollerar elevernas läsförståelse men sällan undervisar i och om läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna i undersökning är av uppfattningen att de kommer att behöva ändra sin undervisning för att möta kraven i Lgr 11.

Inledning

Studien tar grund i Bowlbys anknytningsteori som handlar om olika anknytningsbeteenden och barns anknytning till olika individer. Förskolan ska erbjuda en trygg punkt där barnen dagligen bör möta pedagoger som engagerar sig kring barnens känslor. Anknytning är ett viktigt ämne för alla som arbetar inom förskolan då grunden för en trygg anknytning leder till att barn utvecklas till trygga och kompetenta individer.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt vid bemötande av yngre barns anknytningsaktivering.

Metod

Metoden är ett i förväg uppgjort observationsschema som delades in i två delar, trygg och otrygg bas. Resultatet av observationerna sammanställdes i ett stapeldiagram.

Resultat

Resultatet visar att pedagogerna till stor del av bemötte barnen inom en trygg bas vid yngre barns anknytningsaktivering. Resultatet visade även att en större del än förväntat var inom den otrygga basen.

The purpose of this study is to study which discursive meanings is being clarrified in the preschool teacher´s speech about their work with chemistry in preschool. This study takes its theoretical starting point in the concepts of discourse and discursive constructions. Discourse and discursive constructions are key concepts within the poststructuralist perspective. In order to study preschool teacher´s speech about their work with chemistry in preschool, semistructured interviews were conducted with eight preschool teachers.The result in the study shows meaningful meanings about the preschool teacher´s work with chemistry in preschool. In the result a lack of knowledge and uncertainty is presented by preschool teacher´s when it comes to the subject of chemistry. Another meaningful meaning presented in the results is how external factors influence preschool teacher´s in their planning of teaching and environment. Illuminating examples of the factors that influence are the municipality´s requirements and guidelines, as well as colleague´s attitudes. Further the result shows the meaning of the preschool teacher´s approach in relation to children´s learning in chemistry. A responsive, curious and collaborative teacher is described as important characteristics in the teacher´s approach. It´s also important that preschool teacher´s expose children to the subject, and here the significance of the environment in children´s learning and development is highlighted. It´s important to provide children with a challenging and stimulating environment with accessibility to various materials för exploration. In conclusion, we see the importance of discussing the subject of chemistry to highlight the knowledge within the team and find motivation to work with chemistry in preschool. The study also highlights the importance of continuous competence development for preschool teacher´s in preschool

Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste. Upplevelser av kriser kan variera mycket för barn beroende på vilken ålder de är i. Signalerna kan ibland vara svaga och svåra att tolka men ofta förändrar barnet sitt sätt att vara på ett märkbart sätt. Ingen kris är den andra lik, därför är det svårt att vara förberedd på att hantera en krissituation då de ser så olika ut från gång till gång. Den viktigaste känslan läraren kan förmedla är trygghet till den som är drabbad. Få av de intervjuade kände sig beredda att möta barn i kris, men lärarna tillade att de inte var rädda för det. Samtliga informanter ansåg att de fått för lite eller ingen kunskap om krishantering under sin utbildning. Alla var överens om att det skulle behövas.

Inledning

I förskolan anses utevistelsen vara betydelsefull och viktig för barns hälsa och välbefinnande och en självklar del av verksamheten. En stor del av verksamhetens tid spenderas ute på förskolans gård.  Vi har arbetat många år i förskolan och har upplevelsen att utevistelsen på gården ofta handlar om att barnen ska få komma ut i friska luften och få göra av med energi. Under vår studietid har vi fått ett större intresse om utevistelsen på förskolans gård, på vilket sätt den används och planeras samt hur miljön på gården formas.

Syfte

Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om utomhuspedagogik i förskolan. Vi villundersöka hur barn och förskollärare på förskolan resonerar kring utomhuspedagogik och barnens olika möjligheter till utveckling och lärande i förskolans utemiljö.

Metod

Till studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta för att vi ville undersöka hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter till lärande och utveckling på förskolans gård. Vi har även genomfört gruppsamtal med fem barn på två olika förskolor för att ta del av barnens tankar och funderingar kring sin utevistelse. För att specifikt kunna undersöka barnens aktiviteter så genomförde vi även två icke-deltagande observationer av barn och förskollärare under utevistelse.

Resultat

Studien visar att förskollärare tycker att det viktigt med utevistelse för barnen. De anser inte att är så stor skillnad på ute- och inomhuspedagogik men studien visar att det blir skillnader i vardagen. Samtliga förskollärare anser att det pedagogiska arbetet man gör med barnen inomhus kan man även göra utomhus. Förskollärarna tycker att utevistelsen bidrar till att barnen får möjlighet till rörelse och att leka lekar som miljön inne ofta sätter stopp för. På gården leker barnen i andra sociala konstellationer än inne, de lär sig samspela, öva samarbetsförmågan och konflikthantering säger förskollärarna. Barnen tycker att de lär sig att samarbeta. Det framgår också i resultatet att barnen får ta del av mycket matematik, matematiska begrepp, fysik och naturkunskap under utevistelsen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur pedagoger och elever upplever

elevinflytande i matematiken. Vi ville även undersöka om pedagogernas syn på

elevinflytande stämde med det som står i styrdokumenten. En kvalitativ

undersökning med intervjuer av två pedagoger och fyra elever samt observationer i

pedagogernas klassrum genomfördes. Vårt resultat visade att elevinflytandet inte är

stort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.

Resultatet visade även att eleverna främst har inflytande över praktiska saker som

exempelvis vilket material de använder. Gällande planeringen av

matematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade något inflytande i

detta. Pedagogerna i denna undersökning ansåg att elevinflytande var något positivt

men att de ansåg att det var för problematiskt inom matematiken för att kunna

genomföra detta i praktiken. Detta gör att pedagogernas uppfattning gällande

elevinflytande inte alltid stämde överens med styrdokumenten då pedagogerna ansåg

att området var ett mål att sträva mot istället för ett genomgående arbetssätt

Vi har valt att undersöka pedagogers syn på jämställdhet, samt vilka insatser förskolor och pedagogisk omsorg bidrar med till sina pedagoger för att öka kunskaperna gällande genus. Arbetar pedagogerna utifrån det som ligger till grund i styrdokumenten för förskolans mål och uppdrag? Vi kommer använda oss av en kvalitativ metod där vi intervjuar pedagoger och rektorer på en förskola samt en pedagogisk omsorgsenhet i Västra Götaland. I intervjuerna valde vi att använda oss av en semistrukturerad intervju där vi utgår från ett bestämt fokusområde vilket innebär att det finns en möjlighet för den som intervjuar att bygga vidare på svaren från respondenterna. Genom denna form av intervju kunde frågorna utvecklas och fler frågor kan framkomma.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar om sitt arbete med jämställdhet i verksamheterna samt för att få en bild om vilka likheter och skillnader det kan finnas mellan dem utifrån ett genusperspektiv. 

Resultatet som framkom ur denna studie visar att det inte fanns några skillnader i hur pedagoger i förskolan och pedagogisk omsorg ser på jämställdhet. Alla pedagoger i studien anser att jämställdhetsarbetet är viktigt och att alla barn ska behandlas likvärdigt oavsett kön. Det framgår även att det inte funnits några insatser gällande genuspedagogik de senaste fem åren inom de två valda verksamheterna. Detta resulterar i att vi inte kan utläsa om insatserna har haft betydelse för jämställdhetsarbetet i verksamheterna. Vad vi kan utläsa är att det är upp till varje individ att söka kunskap och det är individens intresse som ligger till grund för detta.

This study aims to deepen the understanding of which opinions and perceptions the teachers in the study have about the national goals, as well as local, when they plan their lessons in science studies for the younger ages. We wish to illustrate which goals these teachers find most important, their opinions on how they use these and how the different goals affect their design of teaching. The study also aims to examine which syllabuses, national or local, the teachers believe have an effect on their planning. 

Data were collected by interviews with four teachers, combined with questionnaires sent to 25 teachers teaching in science studies in forms 1-6. To analyse the data, key terms from Vygotsky and a sociocultural theory was used, such as situated learning, artifacts, the zone of proximal development, thinking in group and mediation. The data was also interpreted and examined by recent studies regarding this subject. 

The results show that the teachers find their own knowledge, the national syllabus and their colleagues as most important for their planning. Approximately half of the group of teachers, who answered the questionnaire, expressed that their school has a local syllabus, but only a few of these state that they find this document important for their planning. The interviews, however, showed that these documents were regarded as very important by the teachers using them. The teachers also claimed that too little time was set aside for working with the local and the national syllabus.

The study also showed that goals to strive for were considered most important and influential on the teacher’s design of lessons in science. The teachers however expressed that they find these goals hard to understand and pursue.

The results also show that when working on goals to strive for, discussions in groups, experiments and observations were the most used methods.  

Bristande organisation kring nyanlända elever kan skapa oro hos verksamma lärare, som ställer sig frågande till hur undervisning ska organiseras när språket blir ett hinder. Denna litteraturstudie behandlar nyanlända elevers språkutveckling i relation till vetenskapliga teorier om lärande och det faktum att organisationen kring nyanlända elever varierar. Studien beskriver hur utvecklingsekologisk systemteori, sociokulturellt perspektiv och poststrukturellt perspektiv kan sammanföras för att förklara samverkan mellan aktörer som är en del av elevens sammanhang. Syftet är att undersöka forskning som rör samverkan kring nyanlända elever, en samverkan som kan skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sitt första- och andraspråk. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av rapporter, en avhandling, en masteruppsats, tidskriftsartiklar och kapitel ur antologier. Resultatet visar att det saknas riktlinjer för hur bemötandet ska organiseras och att organisationen kring nyanlända elever varierar. Det framkommer också att en samplanering mellan lärarprofessioner och samarbete med föräldrar bidrar till goda resultat i det språkutvecklande arbetet men det är svårt att organisera. Studiens slutsats är att: Om det finns en fungerande organisation underlättar det samverkan mellan aktörerna vilket i sin tur kan bidra till att de utvecklar interkulturell kompetens. Detta påverkar elevers språkutveckling och skapar förutsättningar för en mer likvärdig utbildning. 

Sedan 1920-talet har det funnits montessoriskolor i vårt land och dessa har under tidens gång influerat såväl förskolans som grundskolan utveckling. Den första skrift som behandlar pedagogiken på svenska kom ut redan 1923 och utlöste då en livlig debatt. Därefter har det varit tunt med publikationer om pedagogiken på vårt språk. Det är därför glädjande att Christine Quarfoods bok Positivism med mänskligt ansikte har publicerats dock ifrågasätter recensenterna författarens underliggande tes.

Boken är en aktuell och mångfacetterad beskrivning av vårt pedagogiska arv och dagens skolverklighet. Viktiga frågor som rör utbildningens innehåll, form och mål har fått en särskilt framträdande plats. Kapitlet presenterar Montessoripedagogikens filosofiska idé och gör nedslag i den praktiska tillämpningen från förskola till grundskolans senare år.

Studiens syfte är att öka förståelsen om pedagogers möjlighet att öka inkluderandet av barn isamlingar. Vi vill i vår undersökning även synliggöra de strategier pedagogerna anser varamest effektfulla för att öka inkluderandet av barn under dessa tillfällen. Data samlades in meden kvalitativ metod, där vi använde observationer och fältanteckningar, samt genomförde enintervju med vardera pedagogen i direkt anslutning till varje observation. Resultatet avundersökningen visar att sång och musik används frekvent i samlingar och att detta enligtpedagogerna anses vara den mest effektfulla samlingen i syfte att inkludera så många barnsom möjligt. Vidare framkommer även att barns inflytande bör ligga till grund för samlingensinnehåll samt att pedagogerna har olika tolkningar om begreppet ”frivillig samling” ochhuruvida den bidrar till ökad inkludering. I resultatet framgår det även att barngrupper medfärre barn är att föredra då inkluderandet av barn oftare och enklare sker i smågrupper dåsamtalsstrukturen i dessa samlingar har godare förutsättningar.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares upplevda förmåga att bedöma elevers allsidiga rörelseförmåga i förhållande till deras klädval. Frågeställningarna var enligt följande: Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka deltagandet på lektionerna?; Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka lärandet? samt Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka bedömningen av allsidig rörelseförmåga? 

Metod 

Metoden som användes var en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma högstadielärare spridda i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick från en framtagen intervjuguide, detta för att säkerställa att samtliga frågor täcktes in. Intervjuformen fungerade även som ett stöd så att samtalen kunde flöda fritt för att få ett så stort djup som möjligt. Intervjuerna analyserades och teman utkristalliserades för att slutligen besvara frågeställningarna.

Resultat 

Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att kläderna påverkar rörelseförmågan. Klädvalet var i större fokus än själva ombytet till lektionerna i Idrott och hälsa, och så länge läraren kunde se elevens fullständiga rörelseomfång kunde också rätt bedömning ges. Samtliga lärare framhävde också vikten av fingertoppskänsla, att känna till varje enskild elevs personliga inställning till sitt klädval och vad som ligger bakom valet. Lärarna var också eniga kring några av de mest framträdande orsakerna till varför de tror att elever inte byter om, såsom elevernas rädsla att gå ifrån sin identitet och kliva ur den roll som kläderna symboliserar, otrygghet i omklädningsrummet och ointresse för ett högt betyg i ämnet. Även vikten av lämpliga skor framhölls av lärarna där både rörelseförmågan men också säkerheten var av stor betydelse.  

Slutsats 

Krav på ombyte nämns inte läroplanen – lärare kan därför inte tvinga elever att byta om. Dock menade lärarna att bedömningen och elevernas egna lärande påverkas om de kommer med kläder som inte är aktivitetsadekvata. I ämnet ingår det att varje elev ska kunna planera och genomföra aktiviteter på ett hänsynsfullt och säkert sätt (Skolverket, 2022a). 

I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer i samtalsform med ett antal lärare som undervisar i år 4-6 i en medelstor stad i Sverige. Resultatet är att lärarna i stort är positiva och ser stora möjligheter med datoranvändning i skolan, framför allt som motivationshöjare för eleverna vilket främjar kunskapsutvecklingen. Som hinder till datoranvändning i skolan ser respondenterna främst lärarnas brist på kompetens men även tillgänglighet. Respondenterna anser att lärarrollen har förändrats under de senaste åren till viss del beroende på datoranvändandet.

Denna studie undersöker hur måleriskt arbete fokuserat på kvalitéer utöver avbildande, funktion och skönhet kan tillgängliggöras och förstärkas inom det digitala måleriprogrammet Photoshop. En pedagogisk metod och den digitala miljön (”workspacet”) analyseras och optimeras för syftet. Diskurser inom digital bildkonst analyseras och synliggörs för att ytterligare möjliggöra en konstnärlig frihet på fältet. Arbetet syftar till att vara en grund för bildpedagogisk undervisning och uppgiftsbyggande. Studiens empiri genererades av ett småskaligt cykliskt måleriexperiment utfört i Photoshop.

Studien finner att måleriskt arbete i Photoshop överlag kan tillgängliggöras och förstärkas genom att låta problemlösande och innoverande driva kunskapandet, samt ger ett förslag på hur ett specialanpassat måleriworkspace kan vara uppbyggt. Vidare finner den även att det är möjligt att öka tillgängligheten till och förstärka fokus på kvalitéer utöver avbildande, funktion och skönhet inom digitalt bildskapande genom att använda visuell diskursanalys som motståndspraktik.


Bakgrund

Studien belyser vikten av förskollärarnas betydelsefulla roll i förskolans verksamhet att ge barn förutsättningar att ta del av sagoberättande samt möjligöra för barn att möta litteratur på varierande sätt. Det ingår i förskolans uppdrag att stödja barns språklärande för att i framtiden ta del av samhället som är uppbyggt av kommunikationsformer som tecken, symboler, skrift samt bilder. Sagoberättandet är ett sätt att förmedla språk samt inspirera till fantasi där barnen kan få med sig budskap, begrepp samt värderingar i sitt livslånga lärande.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare som arbetar med barn ett-tre år beskriver och motiverar sitt arbetssätt med sagor för att utveckla barnens språk.

Metod

Den valda metoden för arbetet är en kvalitativ metod med semistruktuead intervju där urvalspersonerna består av sju verksamma förskollärare.

Resultat

Samtliga förskollärare betonar vikten av att barn ska ges möjlighet att ta del av litteratur samt muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet för att främja språket. Majoriteten av förskollärarna arbetar med sagoberättande som ett prioriterat mål i verksamheten och med ett tydligt syfte att barn ska ges möjlighet att utveckla sin språkförståelse, locka till läslust, fånga barnens intresse, ge mening åt barnens upplevelser genom fantasi, skapa engagemang samt vara gruppstärkande. Flertalet av förskollärarna synliggör språklärandet genom pedagogisk dokumentation.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about preschoolteachers' conflict management in children's groups during the time of free play.In the section on previous research, articles are presented that concern the preschool teacher's actions in different conflicts, their approach and choice ofmethod to be able to handle different types of conflicts. The study is based onCohen's conflict management theory. Six preschool teachers have been interviewed where qualitative empirical data emerged, the empirical material hasthen been analyzed together with previous research to compile result. The interviews took place at six different preschools in different departments. Theconcepts that are central to my study are conflict management, low-affectivetreatment, mediation and the exercise of power. The results of this study show,among other things, that preschool teachers use several different approaches inthe conflicts that take place in the free play at the preschool. The study alsoshows that preschool teachers try to use conflicts to create learning opportunity, but that there are several factors that come into play to do so. The studyalso shows that the stop method together with mediation is among the mostcommon used in preschools. The approaches and strategies described in thestudy are similar to those revealed by the previous research. I hope that withthis study I will be able to contribute more knowledge about approaches inconflict management.

This is a qualitative study, with the purpose to contribute to knowledge about how preschool teachers describe supporting children’s multilingualism and moder tongue development. For this study semi structured interviews were used, and the informants was six professional preschool teachers. The interviews were analyzed by content analysis to discover meaningful patterns. The theoretical ground is Brofenbrenners (1994) ecological system theory. The systems in the theory ecological model of development were used as a tool in the result analysis. 

The preschool teachers raise in the result they have wide knowledge about how to support children´s multilingualism and mother tongue development. They tell about different approaches of how to collaborate with the guardians where tools, knowledge exchange and development areas are presented. The preschool teachers describe several areas within multilingualism and mother tongue development that they want to develop further, they put responsibility on themselves and not on the preschool organization. 

The study´s results indicate that, to increase their knowledge and competence preschool teachers can lift their thoughts and ideas about development areas in multilingualism and mother tongue development with other educators and management, to increase their knowledge and competence. The preschool teachers want to increase their competence and develop further which Sheridan et al. (2015) illustrate as important.

The conclusion which is lifted relates to Brofenbrenners (1994) ecological system theory. It appears based on the preschool teachers´ descriptions in the result and the theory´s system how important all actors around the children are for their learning and development.

Det övergripande syftet med forskningsstudien är att få en ökad förståelse för hur rekreation kan komma till uttryck i fritidshemmet. Intentionen är att ta reda på hur både elever och lärare uppfattar rekreation i fritidshem. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där syftet är att få en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever sitt arbete med rekreation.  Då vårt syfte även är att ta reda på elevers upplevelse av rekreation i fritidshemmet har vi använt ett designat barnsamtal. Studien genomförs med sex lärare samt sexton elever på två olika fritidshem. Resultatet av studien visar att lärare i fritidshem upplever en viss osäkerhet kring rekreationsbegreppets innebörd samtidigt som de främst kopplar rekreation till lugna och stillsamma aktiviteter.  Studien visar även att lärarna anser att elever har större möjlighet att uppleva rekreation under sin fria tid i fritidshemmet vilket är samstämmigt med vad analysen av studiens genomförda barnsamtal visar. En central del i elevers upplevelse av rekreation i fritidshem grundar sig i deras känsla av att ha roligt vilket leder till en samlad bedömning av att elevers upplevelse av rekreation till stor del kan likställas med att ägna sig åt lustfyllda aktiviteter.

Purpose and Research Questions: The purpose of the essay is to examine how well teachers in primary schools perceive that the education they have received has provided them with the prerequisites to meet students with neurodevelopmental disorders (NPF) in primary education.The study also aims to investigate the specific practices they employ and the professional development they have undertaken in connection to neurodevelopmental disorders. The research addresses three main questions:

- What experiences and challenges do physical education and health teachers face when working with adaptations for students with neurodevelopmental disorders?

- How do teachers perceive the education they have received in this area?

- How do teachers experience their access to support and professional development opportunities?"

Method: Employing a qualitative approach, the authors conducted interviews with five physicaleducation teachers, each with diverse professional backgrounds but sharing a common graduation from the Gymnastics and Sports University. Thematic content analysis was applied to process the gathered data.

Results: The teachers' efforts in NPF adaptations are influenced by challenges such as ademanding environment and time constraints. Issues with facilities, scheduling, and maintenanceimpact students' engagement. Despite limited time, teachers stress the importance of allocating time for adaptations and express a desire for more planning time. Regarding teacher education, aunanimous perception emerges of in adequate knowledge about NPF diagnoses from the Gymnastics and Sports University, which predominantly focuses on physical disabilities. The availability of professional development and additional education varies based on the interest andsupport from school leadership. Networking and knowledge exchange with other schools and colleagues are seen as valuable in addressing challenges. In summary, teachers' experiences highlight the need for resources, time, and education to establish an inclusive learningenvironment for students with NPF diagnoses.

Conclusion: Teachers encounter deficiencies in education related to Neurodevelopmental Disorders (NPF) and face challenges in accessing relevant professional development. Time constraints and financial barriers impact their knowledge acquisition. Insufficient support,particularly concerning time and adapted environments, hinders their ability to assist students with NPF. Enhancing relationship education, increasing accessibility to professional development, andactive support from schools can promote an inclusive learning environment for students with NPF diagnoses.

Inledning

Studien handlar om grovmotorik i förskolan. Vi tar reda på hur pedagoger arbetar och vilka uppfattningar de har om grovmotorik som verktyg för att främja barns lärande. Vi undersöker också miljöns betydelse för att bedriva grovmotoriska aktiviteter samt vilka förutsättningar och hinder förskolorna har.

Syfte

Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattningar om barns lärande genom grovmotoriska aktiviteter. Vi tar även reda på vilka förutsättningar som finns på förskolans inne och utemiljöer för att bedriva grovmotoriska aktiviteter.

Metod

Vi har använt kvalitativ metod och webbenkät som verktyg.

Resultat

Pedagogerna anser sig ha goda kunskaper inom ämnet grovmotorik. De anser sig vara medvetna om att barns kognitiva förmåga, samspel och koncentrationsförmåga ökar i samband med grovmotoriska aktiviteter. Studiens resultat visar även på att pedagogerna genomför grovmotoriska aktiviteter mer utomhus än inomhus. Detta beror på att de inte har samma förutsättningar inomhus

Förskollärare har idag tendenser att kategorisera barn efter deras beteende, det kan leda till att barn blir exkluderade i förskolans verksamhet.  Vi har därför valt att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger förhåller sig till barnet och barnets beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar kring barn med utagerande beteendeproblem, vilka strategier de använder sig av för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt om förskollärarens förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteendeproblem. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat sex förskollärare och två specialpedagoger. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få en djupare förståelse av förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och strategier. I resultatet framgår det att förskollärarna har olika sätt att möta barn med utagerande beteendeproblem och de tycker alla att dessa barn får en stämpel på sig eftersom att de syns och hörs i verksamheten. De tycker också att det är komplext att bemöta dessa barn för de väcker många känslor samt att förskollärarna vill ha mer kunskap om hur de ska bemöta barn med utagerande beteendeproblem.

Bakgrund: Lärplattan är ett relativt nytt digitalt verktyg i förskolans verksamhet. Då lärplattan har tagit plats i förskolans vardag, är frågan hur den ska användas i praktiken. Föregångaren till lärplattan är datorn som förskolan använde sig av i praktiken, men samhället har förändrats och ny teknik har nu tagit plats i verksamheten. I den tidigare forskning som vi har tagit del av har vi funnit liknande resultat vad gäller datorer och lärplattor då användandet av dessa påverkas av pedagogen. Vidare belyser Skolverket (2016a) att förskolan kan använda multimedia i verksamheten, trots detta är det en omdebatterad fråga. Skolverket (2016b) har lagt fram ett förslag på förändring inom ämnet där barns digitala kompetens ska stärkas i förskolan. Studien belyser och problematiserar pedagogens förhållningssätt i samband med användandet av lärplattan, studien vill bidra till en djupare förståelse för hur lärplattan används i förskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med lärplattan som arbetsredskap tillsammans med barnen på förskolan. Metod: Studien är av kvalitativ art där två fokusgruppsintervjuer har genomförts. Fokusgruppsintervjuerna har spelats in och transkriberats, därefter gjordes en textanalys av det insamlade materialet som ligger till grund för resultatet i vår studie. Resultat: Studiens resultat visar att ett lärande kan ske med hjälp av lärplattan. Där en närvarande pedagog kan vägleda och stötta barnen i användandet. Det förhållningssätt som pedagogen har är av betydelse för att ett lärande ska ske med hjälp av lärplattan. I studien har vi funnit hur pedagoger beskriver att lärplattan används i förskolans aktiviteter och de beskriver vidare hur den kan bidra till ökad kommunikation och variation i undervisningen. En negativ aspekt om förskolan inte använder lärplattan kan vara att det genererar digitala klyftor i samhället, vilket kan medföra att barnens demokratiska rättigheter förbises. Förskolan kan dock motverka dessa digitala klyftor genom att pedagogerna medvetet använder lärplattan, där alla barn får möjlighet att lära om och med de digitala verktygen.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.

Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.

Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag som år 2001 ersatte den tidigare praktiken i lärarutbildningen. Genom professionell handledning från en verksam och handledarutbildad lärare (handledare) ska studenterna få chansen att träna på det de lärt sig på högskolan ute i riktiga skolverksamheter för att på så vis utveckla sin framtida yrkesroll. Studenterna ska med hjälp av handledaren få planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska få chansen att utveckla sin samarbetsförmåga med arbetslag, barn/elever och vårdnadshavare. VFU ska vara bron mellan teori och praktik i lärarutbildningen men tidigare forskning och egna erfarenheter tyder på att det finns vissa brister på området, vilket leder till att studenterna hamnar mitt emellan högskolans akademiska värld och ”verkligheten” ute i den praktiska undervisningen.Studiens syfte är att beskriva lärarstudenters uppfattningar av sin senaste VFU-period. Frågeställningarna som studien söker svar på är: vilka uppfattningar har studenterna av sin VFU? Och finns det skillnader i uppfattningar av VFU beroende på vald lärarprograminriktning? Studien är av kvantitativ art och baseras på en enkätundersökning bland lärarstudenter på Högskolan i Borås, våren 2016.Ur undersökningen framgår att många av de inslag som ska vara obligatoriska under VFU:n inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning. Studenterna upplever sig inte få tillräckligt med handledning och det framgår att det finns ett behov av att förbättra samverkan mellan högskola och VFU-platserna. Det framkommer också att studenterna ser VFU som ett mycket viktigt moment i utbildningen och att de önskar mer VFU och längre VFU-perioder.