Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Blomdahls respektive Lidholms melodiska tonspråk på 1940-talet2013Ingår i: Musikforskning idag 2013: Abstracts, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På 1940-talet manifesterar Måndagsgruppens tonsättare en gemensam antiromantisk estetik och hämtar influenser ur teoretiska och musikvetenskapliga böcker (Hindemith, Jeppesen et Kurth). Trots det komponerar i synnerhet Karl-Birger Blomdahl och Ingvar Lidholm verk i olika tonspråk. Med hjälp av en musikanalytisk metod som har skapats utifrån den nämnda gemensamma teoretiska bakgrunden samt utifrån teorier av Schenker och Meyer, är bidragets syfte att presentera och jämföra Blomdahls respektive Lidholms mest väsentliga melodiska drag, med avseende på linearitet och melodiska elaborationer.

  • 2.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Disjunct Intervals within Melody: Meanings and Functions through Schenkerian and Post-Schenkerian Theories2015Ingår i: Principles of Music Composing [Muzikos komponavimo principai]: Phenomenon of Melody [Melodijos fenomenas], Vilnius: Lietuvos muzikos ir teatro akademija , 2015, s. 27-35Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Composing melody with disjunct intervals is not only a question of taste and style, but also a question of meaning and function. Thus, disjunct intervals may play different roles within melodic structures. Theoreticians from the 20th century have given new insights to analysts, performers and composers. Among them, Heinrich Schenker elaborated a theory that concerns the melodic structure, unfolding and implication within the musical organism. Followers developed further the ideas in different directions. The paper will propose a comparative study about the disjunct interval according to Schenker, to Schenkerian teachers (from Salzer to Cadwallader) and to post-Schenkerian theorists. A systematic presentation along with analytic examples will efficiently highlight the different meanings, tools, and graphic representations. The study will thus put forward what a student or a teacher in composition may learn from this evolution and this may contribute to renew melodic approach and creativity. 

  • 3.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för musikvetenskap.
    Exploring Linearities and Melodic Elaborations: An Efficient Analytical Method based on the Theories of Schenker and Meyer2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för musikvetenskap.
    Habemus lineas! – och linjerna skapades: På spaning efter gregorianikens melodiska precision2013Ingår i: Tidig musik, ISSN 1400-5123, nr 2, s. 30-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Hermann (d.ä.) Berens, Erstes Gesellschafts-Quartett Op.232015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap.
    Klassikern: Witold Lutosławskis Musique funèbre2003Ingår i: Nutida Musik/Tritonus, nr 4, s. 26-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    La mélodie selon Schenker, Meyer et Narmour: comparaison, évaluation et rencontre de procédés analytiques2015Ingår i: Regards sur le comparatisme en musicologie: enjeux et méthodes, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Au cours du XXe siècle, de nombreux théoriciens s’intéressent à la dimension mélodique. Parmi eux, Heinrich Schenker et Leonard B. Meyer ont élaboré des théories concernant son fonctionnement, sa structure, son déploiement et son implication dans l’organicisme d’une œuvre. Malgré l’influence de Schenker sur Meyer, leurs théories semblent diverger et elles constituent postérieurement la source de courants théoriques différents. Narmour (1977) pose toutefois la question de la pertinence de leur rencontre. La communication proposera une étude comparative des principaux outils et des représentations graphiques des théories de Schenker et de Meyer. Une présentation systématique accompagnée d’exemples d’analyses thématiques éclairera efficacement les sens accordés, d’une part, aux niveaux d’analyse, et d’autre part, à la figure d’élaboration mélodique de type gap-fill (en relation avec le rythme et l’harmonie). Cette étude comparative permettra également d’établir une évaluation méthodologique et épistémologique des deux théories. Il sera finalement montré que ces théories présentent, en ce XXIe siècle, la possibilité de se compléter et de conduire à de nouveaux résultats musicologiques. 

  • 8.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap.
    Marie Jaëll - Ökad medvetenhet är källan till musikalitet2008Ingår i: Rytmikforum, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap. Musikvetenskap.
    Musikutbildningen från antika Grekland till Dalcroze: en översikt2008Ingår i: Rytmikforum, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Themes from the galant style through the syncretic method2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The syncretic method contributes to renew the analytical understanding of tonal and post-tonal music, especially concerning the melodic dimension. Its main purpose consists in manifesting how melodies are structured, regarding linearity and elaborations. Its efficiency resides in the logical combination of terminologies and graphic representations of the music, which mainly emanate from the theories of Schenker and Meyer. Besides some new stylistic aspects that it highlights, it is able to transmit a spatial understanding of the musical movement. This has consequences both for musicology and music pedagogy.

    This paper will critically (1) set out the principal tools and the graphic representation of the method, (2) submit the analysis of themes from the period of the galant style, and (3) put forward some new stylistic aspects that the syncretic method highlights, compared to analyses of previous theories. Thus, the paper will show how the syncretic method gives a gathered and useful response regarding musicological and music pedagogical perspectives. 

  • 11.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Théorie et analyse musicale à Stockholm: unicité ou multiplicité des pratiques ?2015Ingår i: Analyse et pratiques interprétatives, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    En Suède, les enseignements du secondaire et du supérieur ont récemment connu des réformes. Concernant la formation théorique de la musique, j’ai néanmoins pu observer une méconnaissance des pratiques mises en œuvre au sein même de certains établissements et entre les établissements. Aussi l’étude proposée visera-t-elle à établir un état des lieux des enseignements de la théorie et de l’analyse musicale actuellement pratiqués dans les cursus pré- et post-baccalauréat des établissements spécialisés de la région de Stockholm.L’étude examinera les méthodes pédagogiques et analytiques employées, les objectifs prononcés et réalisés, la continuité et la cohérence éducatives, la progression des niveaux, la place attribuée à l’analyse musicale et les répertoires abordés. Des enquêtes de terrain (comprenant questionnaires et entretiens) seront effectuées. La communication en présentera la synthèse et elle répondra à un intérêt exprimé aux échelles régionale, nationale et européenne. En Suède, les enseignements du secondaire et du supérieur ont récemment connu des réformes. Concernant la formation théorique de la musique, j’ai néanmoins pu observer une méconnaissance des pratiques mises en œuvre au sein même de certains établissements et entre les établissements. Aussi l’étude proposée visera-t-elle à établir un état des lieux des enseignements de la théorie et de l’analyse musicale actuellement pratiqués dans les cursus pré- et post-baccalauréat des établissements spécialisés de la région de Stockholm.

    L’étude examinera les méthodes pédagogiques et analytiques employées, les objectifs prononcés et réalisés, la continuité et la cohérence éducatives, la progression des niveaux, la place attribuée à l’analyse musicale et les répertoires abordés. Des enquêtes de terrain (comprenant questionnaires et entretiens) seront effectuées. La communication en présentera la synthèse et elle répondra à un intérêt exprimé aux échelles régionale, nationale et européenne.

  • 12.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap.
    Tid och rytm i Olivier Messiaens musik2008Ingår i: Rytmikforum, nr 2, s. 3-5Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap. Musikvetenskap.
    Traditionell dans och musik från Bretagne2007Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Bardoux Lovén, Cécile
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för musikvetenskap.
    Une méthode syncrétique pour l’analyse mélodique d’œuvres suédoises des années 19402013Konferensbidrag (Refereegranskat)
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf