Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 66
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Det praktiska körprovet 2009-2011: analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att undersöka tillförlitligheten hos körprovs­data för behörighet B 2009-2011 och att analysera förändringar i prov­tagargruppens sammansättning och godkännandefrekvenser under tids­perioden. Utifrån de kontroller av data som genomförts kan konstateras att tillförlitligheten är stor. Data för 2011 omfattar inte hela året men när man jämför motsvarande period fr tidigare år med året som helhet är skillnaderna försumbara.

    Det finns vissa skillnader mellan grupper när det gäller andelen godkända prov. Provtagare under 20 års ålder godkändes i högre grad än äldre provtagare. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda och hade även färre anmärkningar i genomsnitt. Om man delar upp efter kön och anmäl­ningssätt var det något större andel av männen som godkändes på förar­provet. När det gäller genom­snittligt antal anmärkningar är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering.

    När det gäller provets innehåll är gatukorsning, körning mot mål och backning de vanligaste områdena att pröva. Prövning av motorväg, kör­fält, cirkulationsplats och signalkorsning är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal krokig väg, järnvägskorsning och sväng från landsväg. Gatukors­ning, körfältskörning och motorväg är de moment där störst andel prov underkänns. Andelen underkännanden inom respektive moment är rätt lika för huvudort och mottagningsort även om underkännanden är vanli­gare för cirkulationsplats, självständig körning och järnvägskorsning i huvudort. Avsökningsrutiner och riskidentifiering är det kursplanemål som provtagarna har svårast att uppnå.

    När man relaterar dessa resultat till tidigare år kan man konstatera att gruppskillnaderna är tämligen likartade, men andelen trafikskoleanmälda prov fortsätter att minska. Trots att även de som underkänts på kun­skapsprovet nu får genomföra körprovet ligger andelen godkända prov anmälda via trafikskola kvar på samma nivå och för privatanmälda prov är den bara ett par procentenheter lägre än tidigare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM nr 57 / Det praktiska körprovet 2009-2011: analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender
  • 2.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Jämförelser mellan provorter: en studie av körprov för behörighet B2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Man kan köra upp på fler än 130 orter i Sverige, alla med olika trafik­miljöer, förarprövare och provtagare. Provtagarnas ålder och anmälnings­sätt skiljer sig åt på olika orter. På några orter genomförs få prov, på andra många. En del förarprövare genomför väldigt få prov, andra väldigt många. Vissa orter saknar vissa inslag i trafikmiljön, som exempelvis motorväg, järnvägskorsning eller cirkulationsplats. Trafikintensiteten på orterna skiljer sig åt. Kort sagt, det finns väldigt många aspekter som kan variera mellan enskilda prov. I rapporten presenteras olika sätt att åskåd­liggöra hur dessa skillnader mellan orter ser ut och några sätt att katego­risera orter.

    Får detta konsekvenser för resultatet? Det är svårt att utreda eftersom flera variabler sannolikt samverkar och det är svårt att särskilja dem från varandra, och eftersom data ser ut som det gör. Dels är utfallet binärt – godkänt/underkänt – vilket begränsar vilka analyser som kan göras. Dels är det många kategorier inom variablerna ort och förarprövare. För att minska antalet kategorier kan man slå ihop dem till färre och större kate­gorier. Frågan är i så fall utifrån vilka kriterier och till hur många katego­rier. Av analyser framgår att provinnehållet skiljer sig åt mellan prov, såväl inom som mellan orter. Det är dock oklart om man mäter samma eller olika kvaliteter på olika orter, men det är nog inte så enkelt att säga att det är "lättare" att ta körkort på vissa orter än andra baserat på enkla jämförelser av godkännandegrad. Provtagarnas ålder och anmälningssätt, aspekter som vi vet påverkar godkännandegraden, skiljer sig också åt mellan orter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Samma prov - andra provtagare: en studie av förändringar i körprovsresultat och provtagargruppens sammansättning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva trenden när det gäller godkännan­degrad och undersöka i vilken mån förändringar av andelen godkända på körprovet kan kopplas till förändringar i provtagar­gruppens sammansätt­ning. En aspekt som tidigare inte studerats är trend utifrån språk på kun­skapsprovet, varför den får särskild uppmärksamhet här.

    Sammansättningen av provtagargruppen utifrån ålder och anmälnings­sätt har förändrats ganska mycket under de senaste 20 åren. Andelen privatanmälda körprov har ökat. Andelen godkända av de privatanmälda körproven har minskat mer än för de trafikskoleanmälda. Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 eller 2010 kan man konstatera att om provtagargruppen även fort­sättningsvis haft samma sammansättning skulle andelen godkända för­modligen inte ha minskat i samma utsträckning.

    Om man delar in kunskapsprovet utifrån om de genomförts på svenska eller något annat språk (skriftligt eller tolkat) kan man se att andelen kunskapsprov på andra språk ökat sedan 2012. Om man delar in kör­proven utifrån språk på kunskapsprovet är det också fallet. Körprov efter kunskapsprov på andra språk är i högre grad genomförda av provtagare som är 25 år eller äldre samt anmälda privat. De godkänns också i lägre utsträckning.

    Många fler körprov genomförs idag än tidigare. Antalet provtagare ökade med 87 procent mellan 1998 och 2016 medan antalet körprov ökat med 137 procent. En bidragande anledning till detta är att efter 2008 fick alla genomföra körprov oavsett resultat på kunskapsprovet. Om man delar upp körprovsresultaten utifrån resultatet på kunskapsprovet finner man att andelen godkända körprov sedan 2012 minskat i ungefär samma utsträckning för både de som fått godkänt och de som fått underkänt på kunskapsprovet. De som fått godkänt på kunskapsprovet i får dock i högre grad godkänt på körprovet.

    Ändrade förutsättningar utgör dock inte hela förklaringen till det ökande antalet prov. Om man i stället jämför antalet genomförda körprov 2010 (då sammanhållet prov fått fullt genomslag) och 2016 är ökningen 22 respektive 33 procent.

    Om man gör analyser utifrån provtagare i stället för prov kan man också se att antalet privatanmälda och antalet som är 25 år eller äldre ökar. Denna ökning består, åtminstone sedan 2013, nästan uteslutande av provtagare som genomfört kunskapsprovet på ett annat språk än svenska. 1998 gjorde 24 procent av provtagarna endast körprov som anmälts privat, 2010 var andelen 42 procent och 2016 53 procent. De privat­anmälda gör i genomsnitt fler prov under året än de trafikskoleanmälda.

    Provtagare som genomför många prov har i högre utsträckning haft ett ingripande under sitt första provförsök, vilket skulle kunna tolkas som en följd av de inte är tillräckligt förberedda.

    Sammanfattningsvis visar resultaten från analyserna i denna studie att trenden mot sjunkande andel godkända, allt fler privatanmälda och allt äldre provtagare verkar fortsätta. När man ser till trend i ett kortare per­spektiv är den mest anmärkningsvärda förändringen den ökande andelen kunskapsprov på andra språk än svenska. Dessa prov genomförs i stor ut­sträckning av äldre provtagare som anmälts privat, faktorer som är kopp­lade till en lägre godkännandegrad. Resultaten kan hjälpa makthavare och andra intressenter att förstå förändringar i provtagargruppens sam­mansättning och hur möjliga åtgärder för att öka godkännandegraden skulle kunna inriktas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM 66
  • 4.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Trender 1998-2015 avseende förändringen av andelen godkända på körprov för körprovsbehörighet B2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM62
  • 5.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Henriksson, Widar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Prov för förarbevis för moped klass II2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I oktober 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. För att få tillstånd att förrätta prov för moped klass II fick provförrättare lämna in ett exempel på ett prov till Transportstyrelsen tillsammans med ansökan. Vi har analyserat ett urval av dessa prov. Dels gjordes en innehållsanalys av frågorna i proven för att undersöka i vilken utsträckning de täcker det innehåll som stipulerats i föreskriften, och dels undersöktes om de inlämnade proven följer riktlinjer om antal frågor samt hur frågorna följer generella riktlinjer för frågekonstruktion.

    Bland de 34 utvalda provförrättarna hade 11 konstruerat egna prov, övriga angav att de använde de prov som Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) utformat. Föreskriften (TSFS 2010:80) anger att provet ska innehålla 25 till 35 uppgifter. Samtliga studerade prov innehöll minst 25 uppgifter. Med ett par undantag förekommer uppgifter inom samtliga fyra innehållsområden som nämns i föreskriften. Tyngdpunkten ligger på området Trafikregler. Målen för utbildningen och målen för provet i föreskriften stämmer inte helt överens, vilket förmodli­gen är anledningen till att många uppgifter gäller innehåll som inte definieras i föreskriftens krav på provet. De flesta av dessa kan dock kopplas till utbildningsmål i föreskriften.

    När det gäller vilka brister som uppträder kan man exempelvis konstatera att vissa frågor kunde vara mer tydligt formulerade, en del svarsalternativ avviker eller är för osannolika, vilket gör antalet reella svarsalternativ färre, vilket är olyckligt.

    Både innehåll och utformning av proven varierar avsevärt varför det vore bäst att låta Transportstyrelsen utforma även provet för förarbevis för moped klass II. Det skulle innebära ökad enhetlighet och likvärdighet och därmed en mer rättssäker prövning. Det skulle vara möjligt att sträva efter parallella prov. Det skulle också göra det lättare att övervaka resul­taten och kvaliteten i provet över tid än vad som är möjligt med nuva­rande tillsynsförfarande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM 53
  • 6.
    Brown, Gavin T L
    et al.
    University of Auckland, New Zealand.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Intelligence and beliefs about assessment: Swedish Grade 6 students2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Brown, Gavin T. L.
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. The University of Auckland, New Zealand.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Swedish student perceptions of achievement practices: the role of intelligence2018Ingår i: Intelligence, ISSN 0160-2896, E-ISSN 1873-7935, Vol. 69, s. 94-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The role of intelligence and motivational constructs in school achievement is well attested. Beliefs and attitudes about assessment (including classroom assessment, homework and tests) can be adaptive within a self-regulation of learning framework. However, the role of intelligence upon the student and parent coping with school assessment practices is less well known. This paper examines responses of Swedish Grade 6 (modal age 13) students (N = 4749) participating in the Education Through Follow-up (ETF) project to four cognitive tests and survey items concerning achievement demands. Their responses were integrated with parent perceptions of grading and school pressure. Robust factors for intelligence, student perceptions, and parental perceptions were found and introduced into a structural equation model with intelligence as the predictor. The well-fitting SEM model showed that intelligence had statistically significant predictions on all four student and three parent perceptions factors, of which two predicted student factors. However, only one prediction was substantive; intelligence on coping with school demands (beta = 0.48). Although not allowing for causal inference, the results support the claim that general cognitive abilities act as a predictor of self-regulating capability of coping with school demands.

  • 8.
    Costa, Denise Reise
    et al.
    Oslo University.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    IRT scales for self-reported test-taking motivation of Swedish students in international surveys2019Ingår i: Quantitative psychology: 83rd annual meeting of the psychometric society, New York, NY 2018 / [ed] Marie Wiberg, Steven Culpepper, Rianne Janssen, Jorge González, Dylan Molenaar, Springer, 2019, s. 53-63Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at modeling the self-reported test-taking motivation items in PISA and TIMSS Advanced studies for Swedish students using an IRT approach. In the last two cycles of the assessments, six test-specific items were included in the Swedish student questionnaires to evaluate pupil’s effort, motivation and how they perceived the importance of the tests. Using a Multiple-Group Generalized Partial Credit model (MG-GPCM), we created an IRT motivation scale for each assessment. We also investigated measurement invariance for the two cycles of PISA (i.e., 2012 and 2015) and of TIMSS Advanced (i.e., 2008 and 2015). Results indicated that the proposed scales refer to unidimensional constructs and measure reliably students’ motivation (Cronbach’s alpha above 0.78). Differential item functioning across assessment cycles was restricted to two criteria (RMSD and DSF) and had more impact on the latent motivation scale for PISA than for TIMSS Advanced. Overall, the test-taking motivation items fit well the purpose of a diagnostic of test-taking motivation in these two surveys and the proposed scales highlighted the slight increase of pupils’ motivation across the assessment cycles.

  • 9.
    Egberg Thyme, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Sundin, Eva C
    Division of Psychology, Nottingham Trent University, Nottingham NG1 4BU, England.
    Ståhlberg, Gustaf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Lindström, Birgit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Wiberg, Britt
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    The outcome of short-term psychodynamic art therapy compared to short-term psychodynamic verbal therapy for depressed women2007Ingår i: Psychanalytic Psychotherapy, ISSN 0266-8734, Vol. 21, nr 3, s. 250-264Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The primary aim of this randomized controlled clinical trial was to compare the outcome from two types of short-term psychodynamic psychotherapy. The participants were thirty-nine women with depression. Half of the participants (n = 18) received art psychotherapy and the other half received verbal psychotherapy (n = 21). Data was collected before and after psychotherapy, and at a 3-month follow-up using self-rating scales and interviewer-based ratings. Results showed that art and verbal psychotherapies were comparable, and at follow-up, the average participant in both groups had few depressive symptoms and stress-related symptoms. The conclusion was that short-term psychodynamic art therapy could be a valuable treatment for depressed women.

  • 10.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    A cross-national study of student effort in TIMSS Advanced2012Ingår i: The International Test Commission Conference, Amsterdam, July 2012, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Betyg i den svenska skolan2011Ingår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Agneta Hult, Anders Olofsson, Stockholm: Natur och kultur, 2011, 1, s. 65-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Betygen i den svenska skolan2017Ingår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Agneta Hult & Anders Olofsson, Stockholm: Natur och kultur, 2017, 2, s. 62-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Cross-country differences in reported test-taking effort: A measurement invariance study2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Development and validation of scores from an instrument measuring student test-taking motivation2006Ingår i: Educational and Psychological Measurement, ISSN 0013-1644, E-ISSN 1552-3888, Vol. 66, nr 4, s. 643-656Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using the expectancy-value model of achievement motivation as a basis, this study’s purpose is to develop, apply, and validate scores from a self-report instrument measuring student test-taking motivation. Sampled evidence of construct validity for the present sample indicates that a number of the items in the instrument could be used as an indicator of student test-taking motivation. Exploratory factor analyses suggests that the test-taking motivation construct is distinct from general attitudes toward a subject and that task value perceptions are distinct from task performance expectancies. The instrument needs further development to consolidate its psychometric properties and to laborate on the testtaking motivation construct in relation to the expectancy-value theory of achievement motivation.

  • 15.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Gender differences in test-taking motivation on low-stakes tests2007Ingår i: Paper presented at the annual meeting of the American Educational Research Association (AERA), Chicago, IL, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Motivational aspects in international studies of student knowledge2010Ingår i: The Nordic Educational Research Association (NERA) congress, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Motivational aspects of test-taking: Theoretical assumptions and empirical findings2008Ingår i: Invited presentation at the 1st annual conference of the Swedish national doctoral programme in educational assessment, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Motivational beliefs in the TIMSS 2003 context: Theory, measurement and relation to test performance2006Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main objective of this thesis was to explore issues related to student achievement motivation in the Swedish TIMSS 2003 (Trend in International Mathematics and Science Study) context. The thesis comprises of five empirical papers and a summary. The expectancy-value theory of achievement motivation was used as the general theoretical framework in all empirical papers, and all papers are concerned with construct validation in one form or another. Aspects of student achievement motivation were measured on a task-specific level (motivation to do well on the TIMSS test) and on a domain-specific level (self-concept in and valuing of mathematics and science) and regressed on test performance.

    The first paper reports the development and validation of scores from an instrument measuring aspects related to student test-taking motivation. It was shown that a number of items in the instrument could be interpreted as a measure of test-taking motivation, and that the test-taking motivation construct was distinct from other related constructs. The second paper related the Swedish students’ ratings of mathematics test-taking motivation to mathematics performance in TIMSS 2003. The students in the sample on average reported that they were well motivated to do their best on the TIMSS mathematics test and their ratings of test-taking motivation were positively but rather weakly related to achievement. In the third and the fourth papers, the internal structure and relation to performance of the mathematics and science self-concept and task value scales used in TIMSS internationally was investigated for the Swedish TIMSS 2003 sample. For mathematics, it was shown that the internationally derived scales were suitable also for the Swedish sample. It was further shown that ratings of self-concept were rather strongly related to mathematics achievement while ratings of mathematics value were basically unrelated to mathematics achievement. For the science subjects, the internal structure of the scales was less simple, and ratings of self-concept and valuing of science were not very strongly related to science achievement. The study presented in the fifth paper used interviews and an open-ended questionnaire item to further investigate student test-taking motivation and perceptions of the TIMSS test. The results mainly corroborated the results from study II.

    In the introductory part of the thesis, the empirical studies are summarized, contextualized, and discussed. The discussion relates obtained results to theoretical assumptions, applied implications, and to issues of validity in the TIMSS context.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Psychometric evaluation of the Swedish version of the student opinion scale2012Övrigt (Refereegranskat)
  • 20.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Pupil perceptions of educational tests in school2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Science motivational beliefs in a Swedish TIMSS 2003 setting: Scale structure and relation to performanceManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Self-concept and valuing of mathematics in TIMSS 2003: Scale structure and relation to performance in a Swedish setting2007Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 51, nr 3, s. 297-313Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study investigated whether two summated rating scales used in the Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS 2003), Mathematics Self-Concept (MSC), and Students' Valuing of Mathematics (VoM) seemed appropriate, meaningful, and useful in a Swedish context. The 4,256 Swedish eighth-grade students involved in TIMSS 2003 participated in the study. Items in the TIMSS Student Background Questionnaire asking for motivational beliefs were subjected to item analyses, principal components analyses, and confirmatory factor analyses. Factor scores were saved and regressed on mathematics score. The results indicated that the MSC scale was internally consistent, showed a simple factor structure that fitted the data rather well, and was positively related to mathematics achievement. The VoM scale was unrelated to mathematics score, showed a poor model-data fit, and the items in the scale were rather heterogeneous. The findings are discussed from an expectancy-value perspective and suggestions for researchers performing secondary analyses on TIMSS data are presented.

  • 23.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Self-reported effort and motivation: same construct in different cultures?2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 24.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Skill and will: test-taking motivation and assessment quality2010Ingår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329X, Vol. 17, nr 4, s. 345-356Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An achievement test score can be viewed as a joint function of skill and will, of knowledge and motivation. However, when interpreting and using test scores, the 'will' part is not always acknowledged and scores are mostly interpreted and used as pure measures of student knowledge. This paper argues that students' motivation to do their best on the assessment - their test-taking motivation - is important to consider from an assessment validity perspective. This is true not least in assessment contexts where the assessment outcome has no consequences for the test-taker. The paper further argues that the quality of assessment of test-taking motivation also needs attention. Theoretical and methodological issues related to the assessment of test-taking motivation are presented from a validity perspective, and findings from empirical studies on the relation between test stakes, test-taking motivation and test performance are presented.

  • 25.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Skill and will: test-taking motivation and assessment quality2007Ingår i: Key Note Address given at the 8th Annual Conference of the Association for Educational Assessment, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Student motivation and effort in the TIMSS advanced 2008 field study2010Ingår i: Proceedings of the 4th international research conference, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Student motivation on low-stakes tests: An example from TIMSS 2003Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Testmotivation och testprestation: motivationsaspekter i internationella kunskapsmätningar2010Ingår i: PISA: sannheten om skolen? / [ed] Eyvind Elstad, Kirsten Sivesind, Oslo: Universitetsforlaget , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 29.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Test-taking motivation and mathematics performance in TIMSS 20032007Ingår i: International Journal of Testing, ISSN 1530-5058, E-ISSN 1532-7574, Vol. 7, nr 3, s. 311-326Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the reported level of test-taking motivation and the relation between test-taking motivation and mathematics achievement in a sample of Swedish eighth-grade students (n = 343) participating in Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2003. A majority of students reported that they were motivated to do their best in TIMSS. Test-taking motivation was positively related to mathematics achievement, but the effect was small and not statistically significant when other relevant variables were held constant. Further, gender comparisons showed that test-taking motivation was positively, but not significantly related to achievement in boys, and was unrelated to achievement in girls. This result was probably due to the larger variability in boys' ratings. It was concluded that the Swedish TIMSS mathematics result is unlikely to be affected by a lack of student motivation, but that further research on the relation between test-taking motivation and test achievement is warranted.

  • 30.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Test-taking motivation on low-stakes: A Swedish TIMSS 2003 example2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study’s objective was to investigate student test-taking motivation in the Swedish TIMSS 2003 context. Swedish eighth-grade students formed the study sample and the focus was on mathematics. Test-taking motivation was measured using questionnaire items and interviews, and reported level of test-taking motivation was regressed on test score. The questionnaire study showed that the Swedish students in general reported that they were well motivated to do their best in TIMSS. According to regression analysis, test-taking motivation was positively and significantly though rather weakly related to mathematics achievement. The interview study mainly corroborated the main results from the questionnaire study but added some complexity to the results. Although most interviewed students reported that they were well motivated to do their best in TIMSS and that they valued a good performance, they nevertheless seemed aware of the fact that the test was low-stakes for them personally. Many students further reported competitive, comparative, or social responsibility reasons as motivating, while other students seemed more intrinsically motivated to do their best. Findings from quantitative as well as qualitative analyses suggest that the Swedish TIMSS result is unlikely to be negatively affected by a lack of student motivation. However, nothing is known about student test-taking motivation in other countries participating in TIMSS, and further research exploring this issue in an international context is warranted.

  • 31.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Test-taking motivation on low-stakes tests: A Swedish TIMSS 2003 example2008Ingår i: Issues and methodologies in large-scale assessments, Hamburg: IEA-ETS Research Institute , 2008, s. 9-21Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study’s objective was to investigate the test-taking motivation of students in the Swedish TIMSS 2003 context. Swedish Grade 8 students formed the study sample, and the focus was on mathematics. Test-taking motivation was measured using self-report measures (Likert-scale and open-ended questionnaire items), and reported level of test-taking motivation was regressed on test score. The quantitative part of the questionnaire study showed that the Swedish students in general reported that they were well motivated to do their best in TIMSS. According to regression analysis, test-taking motivation was positively and significantly, although rather weakly, related to mathematics achievement. Qualitative analysis of an open-ended questionnaire item mainly corroborated obtained findings but added some complexity to the results. In their answers to the open-ended item, most students reported they were well motivated to do their best in TIMSS and that they valued a good performance. Many students reported competitive, comparative, or social-responsibility reasons as motivating, while other students seemed more intrinsically motivated to do their best. Findings from quantitative as well as qualitative analyses suggest that the Swedish mathematics result in TIMSS 2003 is unlikely to be negatively affected by a lack of student motivation. However, nothing is known about student test-taking motivation in other countries participating in TIMSS, and further research exploring this issue in an international context is warranted.

  • 32.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Andersson, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    The concept of accountability in education: Does the Swedish school system apply?2009Ingår i: Cadmo, ISSN 1122-5165, Vol. 17, nr 2, s. 55-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 33.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Costa, Denise R.
    Oslo University.
    Test-taking motivation in Swedish TIMSS and TIMSS Advanced: Findings across cohorts and over time2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Costa, Denise Reis
    Knekta, Eva
    Changes in self-reported test-taking effort in relation to changes in PISA mathematics performance. Findings from PISA 2012 and PISA 2015 in Sweden2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Elwood, Janette
    Queens University Belfast.
    Hopfenbeck, Therese
    Oxford University.
    Knekta, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Barrance, Rhian
    Queen's University Belfast.
    Students: researching views, opinions, perspectives and voice in assessment policy and practice2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Hopfenbeck, Therese
    Oxford University.
    Self-reported effort and motivation in the PISA test2019Ingår i: International large-scale assessments in education: insider research perspectives / [ed] Bryan Maddox, Bloomsbury Academic, 2019, s. 121-136Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 37.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Hopfenbeck, Therese
    Kjaernsli, Marit
    Hva vet vi om elevers testmotivasjon?2012Ingår i: Kvalitet i norsk skole: Internasjonale og nasjonale undersokelser av laeringsutbytte og undervisning / [ed] Therese Nerheim Hopfenbeck, Marit Kjaernsli, Rolf Vegar Olsen, Oslo: Universitetsförlaget , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 38.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Jonsson, Bert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Korhonen, Johan
    Åbo akademi, Vasa, Finland.
    Nyroos, Mikaela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Stress och påverkan på de nationella provresultaten för åk 32014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur upplever 9-10 åringar de nationella proven i åk 3? Påverkar upplevelsen prestationen? Påverkas något matematikdelområde mer eller mindre av upplevelsen? Skiljer sig olika uppgifter åt beroende på om de har mer eller mindre text respektive bilder? Vad kan man som lärare tänka på och göra i allmänhet och i synnerhet vid prov/förhörssituationer?

    Läsåret 2012/13 genomfördes en studie med 624 st elever i åk 3 för att bringa klarhet i ovan frågor. Eleverna fick göra olika arbetsminnesövningar och svara på frågor om stress, motivation och attityder, etc. Teoretiskt tror man nämligen att allt för hög nivå av t ex stress (prestationsångest) sänker ens prestation på ett prov/förhör. Resultaten på de olika nationella delproven i matematik kördes därför statistiskt mot nivå av självrapporterad stress/ångest och uppskattad eller egentlig prestationsförmåga hos eleverna.

    Uppskattad eller egentlig förmåga att prestera i matematik för elever kan mätas genom t ex deras arbetsminneskapacitet. Arbetsminne är en kognitiv förmåga som är väl klarlagd för att väsentligen påverka prestation och utveckling inom t ex matematik- och läsförståelse hos både vuxna och barn (Menon, 2010). Det finns dessutom starka kopplingar mellan arbetsminneskapacitet och skolprestation i teoretiska ämnen. Majoriteten av de elever som har inlärningssvårigheter i skolan verkar även ha svag arbetsminnesförmåga (Gathercole et al., 2006).

    Arbetsminnet kan förenklat beskrivas som bestå av tre olika specialiserade komponenter. En huvudcentral som t ex kontrollerar, fördelar, uppmärksammar och processerar information, och hämtar/lagrar information från/i långtidsminnet. Till sin hjälp har denna huvudcentral en visuell-spatial del för hantering av bilder, former och dimension, samt en auditiv del för behandling av lingvistik (Baddeley, 1986). Matematik innefattar olika områden som beror av olika kognitiva förmågor (t ex huvudräkning, problemlösning), vilka i sin tur är relaterade till visuell-spatial och/eller auditiv fakta (Rasmussen & Bisanz, 2005).

    ”Provstress” eller ”provängslan” är en etablerad term för att beskriva elevers påverkan och upplevelse av prov. Termen innefattar ofta för barn observerbara beteenden (t ex gå på toan, vicka på stolen, titta sig omkring), tankar/oro (t ex jag kommer aldrig att klara det här, mina föräldrar kommer att bli arga om jag misslyckas), autonoma/somatiska reaktioner (t ex svettas, ont i magen, varm om kinderna) (Zeidner, 2007). Man tror att provängslan är ett inlärt beteende som väcks tidigt i skolåren (Pekrun, 2000). Det är ett väldigt inskränkande tillstånd (Rothman, 2004) som starkt kan begränsa elevers prestation i alla åldrar (Birenbaum & Gutvirtz, 1993). Även om ett visst mått av provängslan är nödvändigt för att öka fokus, motivation och förberedelse (Gregor, 2005), kan det i allt för höga nivåer negativt påverka en elevs prestation och resultat på ett prov (Zeidner, 2007), särskilt i matematik (e.g. Putwain, 2008). 

    Om och hur stark den kognitiva störningen är av provängslan används alltså i vår studie som ett mått eller symptom på elevers ev. underprestation. Vi undersöker också om eleverna uppvisar mer eller mindre av beteenden, autonoma reaktioner eller tankar relaterat till provängslan. Slutligen summerar vi våra resultat mot undervisning och prov/förhörssituationer. En jämförelse kommer även att göras med Finländska och Kinesiska åk-3 elever.

  • 39.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Knekta, Eva
    The Swedish PISA decline: Can changes in reported test-taking effort explain changes in PISA performance?2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Knekta, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Using large-scale educational data to test motivation theories: a synthesis of findings from Swedish studies on Test-Taking Motivation2017Ingår i: International Journal of Quantitative Research in Education, ISSN 2049-5986, E-ISSN 2049-5994, Vol. 4, nr 1/2, s. 52-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With the purpose of mapping the test-taking motivation construct, theoretically and empirically, the current paper presents a synthesis of findings from test-taking motivation studies performed in various large-scale educational assessment settings. Self-report scales measuring reported motivation to spend effort on the test, and in some studies also other aspects of expectancy and value, have been administered to Swedish samples taking tests such as the Trends in International Mathematics and Science Study - Advanced (TIMSS), the Programme for International Student Assessment (PISA) and the Swedish National Tests. Taken together, results indicate that tests with lower stakes are associated with a lower level of reported test-taking motivation, that the expectancy-value theory seems a viable framework for interpreting the test-taking motivation construct, and that reported level of motivation consistently seems to have a significant effect on test performance, also when modelled together with other motivational and background variables.

  • 41.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Korhonen, Johan
    Åbo Akademi, Vaasa.
    Nyroos, Mikaela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Jonsson, Bert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Factors of importance for mathematics performance in grade 3: working memory capacity, teat anxiety and self-regulation2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lindberg, Jenny
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Test-takers' perceptions of the SweSAT: relevance, difficulty, and test-taking behavior2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Nyroos, Mikaela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Pupil perceptions of national tests in science: perceived importance, invested effort, and test anxiety2013Ingår i: European Journal of Psychology of Education, ISSN 0256-2928, E-ISSN 1878-5174, Vol. 28, nr 2, s. 497-510Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although large-scale national tests have been used for many years in Swedish compulsory schools, very little is known about how pupils actually react to these tests. The question is relevant, however, as pupil reactions in the test situation may affect test performance as well as future attitudes towards assessment. The question is relevant also in light of the changing assessment culture in Sweden and other European countries. The main purpose of the present study was to explore how a sample of grade 9 pupils perceived their first encounter with national tests in science, mainly in terms of perceived importance of the test, reported invested effort, and feelings of test anxiety, and how these aspects were related to test performance. Results show that a majority of the pupils seemed to perceive the test as rather important and claimed that they spent effort on the test. There was, however, also a fair group of students who did not perceive the test as very important. Ratings of perceived importance and invested effort and motivation were positively related to performance, particularly for the boys. Many students also reported that they felt anxious before and during the test, but the relationship between test anxiety and test performance was rather weak. Findings illuminate how pupils may perceive and behave in the assessment situation, and point to the need of further studies investigating the psychology of test-taking.

  • 44.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Pavesic, Barbara Japelj
    Gronmo, Liv Sissel
    A Cross-National Comparison of Reported Effort and Mathematics Performance in TIMSS Advanced2014Ingår i: Applied measurement in education, ISSN 0895-7347, E-ISSN 1532-4818, Vol. 27, nr 1, s. 31-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to measure students' reported test-taking effort and the relationship between reported effort and performance on the Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) Advanced mathematics test. This was done in three countries participating in TIMSS Advanced 2008 (Sweden, Norway, and Slovenia), and the present study is the first to make a cross-national comparison of reported effort in the TIMSS context. Students in all three samples on average reported a rather low level of motivation to spend effort on the low-stakes TIMSS test and in all nations, there was a statistically significant relationship between reported effort and test performance. These patterns of results were similar for the three nations, although there were also differences. The Swedish students reported the lowest level of invested effort, and the relationship between reported effort and test performance was strongest for Sweden. Although the study has limitations, findings are potentially important and suggest that student effort and motivation needs continued monitoring in low-stakes assessment contexts such as TIMSS, Programme for International Student Assessment (PISA), or National Assessment of Educational Progress (NAEP).

  • 45.
    Ivanova, Militsa G.
    et al.
    University of Cyprus, Cyprus.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Modeling students’ number of actions on open-response items in PISA2015 and their effect on performance2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Computer-based assessments can provide data reflecting not just the examinees’ item responses but also their overt behavior during the test. The PISA test is computer-based since 2015 and all student-computer interactions are logged, thus allowing researchers to look closer into test-takers’ behavior. Studies have shown that different kinds of examinee test-taking actions (or lack of actions) are related to students’ performance (e.g. Greiff, Niepel, Scherer, & Martin, 2016). However, previous studies have mainly explored selected-response items, and described students’ test-taking behavior as a sequence of different actions on this type of items. Students’ behavior on open-response items is still underexplored.

    The present study therefore aims to describe the students’ test-taking behavior on open-response items in PISA 2015 as measured by number of actions.  Few studies have used number of actions as an explanatory variable and, to our knowledge, this is the first study exploring students’ test-taking behavior on open-response items in a large-scale international study. We used Swedish PISA 2015 data and chose to analyze actions on one science cluster, hence all students in the sample (n = 1227) responded to the same items, although the cluster could appear in one of four positions in the test.

    Different factors influencing the number of actions were examined and the effect of number of actions on performance was investigated. Results indicated that number of actions is mediating the effect of self-reported test-taking effort on performance. Also, a significant indirect effect of cluster position on science performance through number of actions was found.

  • 46.
    Knekta, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Modeling the test-taking motivation construct through investigation of psychometric properties of an expectancy-value-based questionnaire2015Ingår i: Journal of Psychoeducational Assessment, ISSN 0734-2829, E-ISSN 1557-5144, Vol. 33, nr 7, s. 662-673Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to evaluate the psychometric properties of an expectancy-value-based questionnaire measuring five aspects of test-taking motivation (effort, expectancies, importance, interest, and test anxiety). The questionnaire was distributed to a sample of Swedish Grade 9 students taking a low-stakes (n = 1,047) or a high-stakes (n = 536) test. Structural equation modeling largely supported theoretical assumptions and psychometric properties were acceptable. Expectancies and importance were significant predictors of effort, and effort significantly predicted performance in both test situations. Furthermore, measurement invariance across test situations was investigated. Partial scalar invariance was obtained and latent mean comparisons showed significantly higher levels of reported test-taking motivation in the high-stakes context. The study findings suggest that the present instrument can be used in low- as well as high-stakes assessment contexts not only to get an extended knowledge of test-takers' perceptions of tests but also to control for lack of motivation when stakes are low for test-takers.

  • 47.
    Knekta, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    PISA test validity from a student perspective2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Knekta, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Test-takers' reported motivation and anxiety: findings in the Swedish National Test context in relation to the SweSAT and TIMSS2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 49.
    Korhonen, Johan
    et al.
    Åbo Akademi, Vasa, Finland.
    Nyroos, Mikaela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Jonsson, Bert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Additive and multiplicative effects of working memory and test anxiety on mathematics performance in grade 3 students2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate the interplay between test anxiety and working memory (WM) on mathematics performance in younger children. A sample of 624 grade 3 students completed a test battery consisting of a test anxiety scale, WM tasks, and the Swedish national examination in mathematics for grade 3. The main effects of test anxiety and WM, and the two-way interaction between test anxiety and WM on mathematics performance, were modelled with structural equation modelling techniques. Additionally, the effects were also tested separately on tasks with high WM demands (mathematical problem-solving) versus low WM demands (basic arithmetic). As expected, WM positively predicted mathematics performance in all three models (overall mathematics performance, problem-solving tasks, and basic arithmetic). Test anxiety had a negative effect on problem solving on the whole sample level but concerning basic arithmetic only students with lower WM were affected by the negative effects of test anxiety on performance. These students probably use counting based strategies that impose more WM load and have lower WM capacity than their peers who are more likely to use memory based strategies (i.e., fact-retrieval) in addition to having higher WM capacity. Thus, students with low WM are more vulnerable to the negative effects of test anxiety in low WM tasks like basic arithmetic. The results are discussed in relation to the early identification of test anxiety.

  • 50.
    Korhonen, Johan
    et al.
    Åbo Akademi, Vaasa.
    Nyroos, Mikaela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Jonsson, Bert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Additive and multiplicative effects of working memory and test anxiety on mathematics performance in grade 3 students2018Ingår i: Educational Psychology, ISSN 0144-3410, E-ISSN 1469-5820, Vol. 38, nr 5, s. 572-595Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate the interplay between test anxiety and working memory (WM) on mathematics performance in younger children. A sample of 624 grade 3 students completed a test battery consisting of a test anxiety scale, WM tasks and the Swedish national examination in mathematics for grade 3. The main effects of test anxiety and WM, and the two-way interaction between test anxiety and WM on mathematics performance, were modelled with structural equation modelling techniques. Additionally, the effects were also tested separately on tasks with high WM demands (mathematical problem-solving) versus low WM demands (basic arithmetic). As expected, WM positively predicted mathematics performance in all three models (overall mathematics performance, problem-solving tasks, and basic arithmetic). Test anxiety had a negative effect on problem-solving on the whole sample level but concerning basic arithmetic only students with lower WM were affected by the negative effects of test anxiety on performance. Thus, students with low WM are more vulnerable to the negative effects of test anxiety in low WM tasks like basic arithmetic. The results are discussed in relation to the early identification of test anxiety.

12 1 - 50 av 66
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf