Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Brunnberg, Elinor
    et al.
    Cedersund, ElisabetHögskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Välfärdspolitik i praktiken: Om perspektiv och metoder i forskning2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2. Bulow, Pia
    et al.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull: Familjestöd som professionell praktik2019Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 26, nr 1, s. 43-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Bulow, Pia
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete Hälsohögskolan i Jönköping .
    Thunqvist Persson, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultatet av en forskningsstudie om familjestödjande samtal med barn och föräldrar i familjer där mamma och/eller pappa har psykiska problem som föranleder kontakt med vuxenpsykiatrin. Det studerade familjestödet bygger på ett utvecklat samarbete mellan en landstingsdriven vuxenpsykiatrisk mottagning och en familjeenhet inom socialtjänsten i en medelstor kommun i Mellansverige. Den del av familjestödet som har studerats är den serie samtal som erbjuds genom familjeenheten och som genomförs där.

    Studiens övergripande syfte var att undersöka hur familjestödjande samtal fungerar och organiseras i samspel mellan barn, föräldrar och professionella. Mer specifikt avsåg studien belysa om och hur barn genom dessa samtal får stöd att prata om föräldrars psykiska problem samt huruvida och på vilket sätt familjestödet kan bistå föräldrarna i deras föräldraskap.

    Inom ramen för forskningsstudien samlades data in från 21 familjestödssamtal samt intervjuer med sju föräldrar och fyra barn efter avslutat familjestöd. Dessutom genomfördes sju intervjuer med samtalsledarna som medverkat vid de studerade familjestödssamtalen. Tre familjer följdes genom hela samtalsserien som för dessa familjer omfattade mellan sex och åtta samtal. Samtliga familjestödssamtal spelades in med ljud och bild medan enbart ljud gällde för intervjuerna.

    Familjestödssamtalen analyserades med samtalsanalytiska och narrativa metoder. Viktiga teoretiska utgångspunkter var det som brukar kallas institutionella samtal och teorier om socialt samspel i interaktion. Av betydelse var också tidigare forskning om barnsamtal och familje-samtal som kommunikativ praktik och i institutionella kontexter t.ex. familjeterapi, samt internationella och nationella studier om familjestödjande interventioner av typen Beardslees preventiva familjeinterventionoch den finska kortversionen Föra barnen på tal.

    Analysen av de studerade familjestödssamtalen – som enskilda samtal och som samtalsserier – visar att familjestödet på flera sätt skiljer sig från många andra institutionella samtal som beskrivs i forskningen, genom att till sin karaktär vara samarbetsinriktade och samtidigt både kartläggande och rådgivande. Familjestödet liknar istället mer terapeutiska möten såsom familjeterapeutiska samtal med den avgörande skillnaden att det i familjestödssamtal är föräldrars psykiska problem som står i fokus medan det klassiska i familjeterapi är att barn är den identifierade patienten.

    Inom familjestödet har framför allt föräldrar, men också barn i viss utsträckning, möjlighet till stort inflytande när det gäller upplägg av samtalsserien som trots ett tydligt gemensamt mönster modifieras utifrån varje familjs livsomständigheter och konstellation. Både barn och föräldrar kan också styra vilken information som föras vidare från enskilda samtal till övriga i familjen.

    Att det studerade familjestödet har formen av en serie samtal med det övergripande målet att stödja barn genom att ge föräldrar stöd i att samtala med barnet/barnen om sina psykiska problem, innebär också att de olika samtalen i serien – som sker i varierande konstellationer avseende personer och antal deltagare – knyts till varandra genom ett fokus på barnet/barnen och dess/deras behov av information om föräldrars psykisk hälsa/ohälsa.

    Tre viktiga aspekter på familjestödet som identifierades var: 1) hur det tycktes öka barns möjlighet att prata om föräldrars psykiska problem utifrån sitt behov av information samt att tydliggöra barns position som anhörig med rätt att få vetskap; 2) den lärande dimensionen av familjestödsamtal; och 3) hur familjestödet realiseras genom en balansakt av de professionella men där barn och föräldrar aktivt deltar.

    I relation till andra institutionella samtal med barn och föräldrar, tycktes barnen i familjestödet få sitt perspektiv belyst i relativt hög utsträckning, och barn kom till tals särskilt i barnsamtalen. Ett viktigt tema i familjestödet och speciellt i enskilda samtal med barn, handlade om huruvida barn tog eller kände ett för sin ålder alltför stort ansvar för sin/sina föräldrar. Analysen av barnsamtalen tydliggör dock att det kan krävas mycket samtalstid för att barn på eget initiativ ska ta upp frågor om oro beroende av föräldrars sjukdom. För barn är det krävande att förmedla sina funderingar kring svåra frågor till andra vuxna och särskilt i ett institutionellt sammanhang.

    Samtidigt indikerar analysen att barns roll som anhörig inte är självklar eller oproblematisk då barn i hög grad tycktes medverka utifrån föräldrars önskan snarare än en egen uttalad vilja att delta. Inte heller stod det helt klart att barnen fullt ut förstod vilken typ av samtal de skulle medverka i när de kom till sitt första samtal inom ramen för familjestödet.

    Den lärande dimensionen av familjestödet hör delvis ihop med den seriekoppling som tydligt skedde mellan olika samtal genom att samtalsledare rekapitulerade tidigare möten, återberättade vad andra familjemedlemmar hade sagt i tidigare möten samt upprepade planen för nästkommande samtal liksom målet för familjestödet i sin helhet. I detta märktes även den utmaning det innebar för de professionella när det gällde att anta ett barnperspektiv då flertalet samtal utgjordes av föräldrasamtal. Anläggandet av ett barnperspektiv kan därför ses både som en professionell hållning och som en del av den lärande aspekten i familjestödssamtalen där just barnperspektivet tycktes bidra till att konstituera familjestödet som en helhet genom t.ex. att hålla fokus och att seriekoppla möten.

    Till skillnad från den kamp mellan ett professionellt perspektiv och klientens livsvärlds-perspektiv som ofta beskrivs i tidigare forskning som gällt samtal och samtalsserier inom välfärdsinstitutioner som socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, visar analysen av familjestödet hur samtalsledaren växlar mellan flera olika perspektiv – föräldraperspektivet, barnperspektivet och ett professionellt perspektiv. Detta sker på ett flexibelt sätt anpassat till samtalens dynamik och föräldrars och barns individuella förutsättningar och utgör på övergripande plan den balansakt de professionella utför.

    Analysen av familjestödet visar att det finns tydliga likheter med den struktur som beskrivs för Beardslees preventiva familjeintervention. Därmed kan studien av familjestödet bidra till ökad förståelse också för den typen av samtalsserier med barn och föräldrar och för vilken det saknas naturalistiska studier av autentiska möten.

  • 4.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bengtsson, Staffan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    “You have to have a certain feeling for this”: Exploring tacit knowledge in elder careManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Jönköping University, Sweden .
    Bengtsson, Staffan
    Jönköping University, Sweden .
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    “You Have to Have a Certain Feeling for This Work”: Exploring tacit knowledge in elder care2014Ingår i: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 4, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increased care worker knowledge has been emphasized for improving quality of care for older persons in organized elder care in Sweden. However, care workers and national policies are not always corresponding, with observations suggesting that care workers emphasize tacit knowledge. The aim of this article is to explore the nature of this kind of knowledge and how it can be identified and described. Field notes from participant observations at two elder care units in Sweden serve as the empirical material. Knowledge use for staff in elder care is part of a process of knowledge making and knowledge shaping. Analysis of the field notes identified the themes of “feeling for work” and “acting and artistry” as parts of a tacit knowledge in elder care. The processes of knowledge and job execution are closely intertwined, making them difficult to separate or even understand without a deeper insight.

  • 6.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bengtsson, Staffan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    “You have to have a certain feeling for this work”: Exploring tacit knowledge in elder care2014Ingår i: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 4, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increased care worker knowledge has been emphasized for improving quality of care for older persons in organized elder care in Sweden. However, care workers and national policies are not always corresponding, with observations suggesting that care workers emphasize tacit knowledge. The aim of this article is to explore the nature of this kind of knowledge and how it can be identified and described. Field notes from participant observations at two elder care units in Sweden serve as the empirical material. Knowledge use for staff in elder care is part of a process of knowledge making and knowledge shaping. Analysis of the field notes identified the themes of “feeling for work” and “acting and artistry” as parts of a tacit knowledge in elder care. The processes of knowledge and job execution are closely intertwined, making them difficult to separate or even understand without a deeper insight.

  • 7.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bengtsson, Staffan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Reflection in Action: A multi-layered approach. “Cause I am good at that, you are supposed to say what you are good at these days!”Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    The Department of Behavioral Science and Social Work, The School of Health Sciences Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bengtsson, Staffan
    The Department of Behavioral Science and Social Work, The School of Health Sciences Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Reflection in action: Implications for care work2015Ingår i: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 16, nr 2, s. 285-295Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper addresses the issue of reflective practice, as suggested by Schön. Theaim is to analyze instances of reflective practice in elder care, in order to depictindividual and collective work. Reflective practice is prevailing as a way ofemphasizing the value of practical knowledge and enhancing its status. Reflexivityis thinking about what and why we do something. Moreover, reflexivity is away of incorporating knowledge with our own personal selves, making it a verypersonal matter. Using reflective practice in elder care enables learning, leadingto improved quality of care. However, individual reflection must be accompaniedby collective reflection; this is crucial to improve quality of care.

  • 9.
    Bülow, Pia
    et al.
    Jönköping University, School of Health Sciences.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brukarens perspektiv och röst: Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund2011Ingår i: Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete / [ed] Lars Rönnmark, Borås: Högskolan i Borås , 2011, 1, s. 79-87Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rapporten, är ett resultat av doktorandkursen: Brukarmedverkan i forskning och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och omsorg, som gavs under våren 2009 i samverkan mellan fem lärosäten. Antologin bygger på kursens föreläsningar och examinationer och riktar sig till forskare och andra som är intresserade av att arbeta utifrån ett brukarperspektiv. Den riktar sig även till studenter inom vård, omsorg och socialt arbete och verksamma inom olika brukarorganisationer. Boken ger en bild av hur arbetet kan se ut och en vägledning i hur brukare kan vara delaktiga inom forskning.

    Pia Bülow och Elisabet Cedersund har tillsammans skrivit kapitlet Brukarens perspektiv och röst. Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund. Kapitlet Framtidsverkstad som resurs för volontärsarbete vid kvinnojour är skrivet av Birgitta Ander och Ulla Åhnby

  • 10.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Blended voices and co-narration in lay– interprofessional talk about return-to-work2013Ingår i: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, ISSN 2040-3658, E-ISSN 2040-3666, Vol. 10, nr 3, s. 289-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the co-production of narratives based on an analysis of audio recordings from 12 statutory lay–interprofessional meetings involving clients and concerning rehabilitation for return-to-work. Using Bakhtin’s (1981) notion of voice in a similar vein to Mishler (1984), it is argued that a voice represents a specific normative order, displayed in the way of speaking. The premises of the approach taken is that citizens’ problems and needs are often presented as stories and that this particular type of meeting opens up the possibility for what Wertsch (1991) calls multi-voicedness. Three patterns of co-narrating the client’s story of illness and the process of rehabilitation were found. In the most frequently recurring form, there was one primary storyteller and another participant who joined in as a co-teller. Another pattern was that dyadic co-narrated episodes commonly drew on prior contacts between the two storytellers. A third salient feature was how storytelling episodes involved revoicing an absent expert – that is, the interactional move when a speaker makes use of someone else’s words, and what Bakhtin (1981) calls rhetorical double-voicedness. Due to the multi-voicedness character, co-narrated stories in lay–interprofessional meetings often represent two or more perspectives and are founded on the blending of voices.

  • 11.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Brukarens perspektiv och röst: Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund2011Ingår i: Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete / [ed] Lars Rönnmark, Borås: Högskolan i Borås , 2011, s. 79-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Thunqvist Persson, Daniel
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Linköpings universitet.
    Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull: Familjestöd som professionell praktik2019Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 26, nr 1, s. 43-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 13.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Categories of otherness: on the use of discursive positioning and stories in social work research2013Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 3, nr 2, s. 130-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article has a focus on how discursive positioning is carried out during encounters between people in the daily routine of social work, and how a basis for “otherness” can be created through positioning during the social work encounters. Social work practice includes discursive activity between social workers and clients, and the occurrence of stories is seen as a central element in this activity. Narratives have in earlier studies been described as tools used in social work practice, and parts of the narrative are often documented and compiled with the rest of the information gathered to serve as a basis for professionals’ actions. Theories relating to the narrative relayed during the encounter between social worker and client have evolved over the past few decades, and this development is also reflected in social work research. One key theme that has emerged in this research is the use of narratives to categorize the clients in the social services. Analyses carried out in recent years, however, have gradually become ever more refined, and show how people position themselves in relation to others on the basis of words such as “we” and “them”. This article gives an overview of this development in social work research with the use of empirical examples from social work practices in different fields of social services, from the encounters in social work offices, and assessment meetings in eldercare, and from team talk among professionals

  • 14.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Categories of otherness: on the use of discursive positioning and stories in social work research2013Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 3, nr 2, s. 130-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article has a focus on how discursive positioning is carried out during encounters between people in the daily routine of social work, and how a basis for “otherness” can be created through positioning during the social work encounters.  Social work practice includes discursive activity between social workers and clients, and the occurrence of stories is seen as a central element in this activity. Narratives have in earlier studies been described as tools used in social work practice, and parts of the narrative are often documented and compiled with the rest of the information gathered to serve as a basis for professionals’ actions. Theories relating to the narrative relayed during the encounter between social worker and client have evolved over the past few decades, and this development is also reflected in social work research. One key theme that has emerged in this research is the use of narratives to categorize the clients in the social services. Analyses carried out in recent years, however, have gradually become ever more refined, and show how people position themselves in relation to others on the basis of words such as “we” and “them”. This article gives an overview of this development in social work research with the use of empirical examples from social work practices in different fields of social services, from the encounters in social work offices, and assessment meetings in eldercare, and from team talk among professionals.

     

  • 15.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Conversations between people with Alzheimer´s Disease and their caregivers: On human agency, identity formation, and the risk of losning identity2005Ingår i: 9th International Pragmatics Conference,2005, Antwerp, Belgium: International Pragmatics Association (IPrA) , 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper uses data from a project concerning communication and social interaction between old people with Alzheimer's disease (AD) and their carers (employed by the municipal social services). The empirical data consist of dyadic conversations between a person with AD and a caregivers. The aim of the project was to investigate naturally occurring conversations between individuals with AD and their caregivers. The analyses did not focus only on the disabilities but also on the communicative abilities of the AD patients. The study explored how communicative abilities may change over time and different situations, and how the communicative behaviour of persons with AD may be influenced by conversational contributions of the healthy interlocutors. The analyses in the paper focused on the following aspects: (a) The care-givers methods of talking with the old person (e.g. to give support, or to make corrections); (b) The narratives produced by the old persons; (c) The construction and co-construction of narratives in this type of care setting. According to the results some of the stories told by the persons with AD have a conventional structure - a classical beginning - middle - end format, with a description of a situation, introduction of characters, the introduction of some kind of problem or dilemma, and a resolution. However, several of the stories take a different form: E.g they do not have a conventional ending with a resolution of the issues raised. These changes may be linked to the old person-s memory difficulties, and the mixing of details from other stories. But just like in other social situations - conversations between people with AD and their care-givers include interplay between the interlocutors. The listeners (i.e. the caregivers) are not passive recipients but active contributors to the shaping of the tellings with their responses. In this paper it is showed how care-givers may assist with the constructions of narratives to help the old persons with AD to articulate their stories.

  • 16.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Discursive positioning in everyday encounters in elder care2012Ingår i: Book of Abstracts at the 2nd ISA Forum of Sociology: Social Justice and Democratization, Buenos Aires: ISA , 2012, s. 109-109Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This is a study of talk between older persons and care staff in encounters in elder care. The empirical data consist of 20 dyadic audio-taped conversations between older persons and care staff.

    The conversations were studied as acts of narrative identity positioning in which the participants in the dialogue take positions in order to argue for a specific identity in the context of care.

    A discourse analysis of interpretive repertoire subject positions and narrative identity construction were undertaken (Davies and Harré 2001). The results summarize the interpretive repertoires used by old persons and the care staff high-light the construction of subject positions using discursive recourses.

    While focusing on communicative practices in the context of elder care, the paper address methodological issues, but the intention is to open up also for discussions on theoretical as well as empirical matters in the study of ageing and later life.

  • 17.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Everyday lives of older people with a dementia: studies of interactions in elder care2013Ingår i: New tools in welfare research / [ed] Elinor Brunnberg, Elisabet Cedersund, Köpenhamn: NSU-press , 2013, 1, s. 239-254Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från personligt problem till administrativt beslut: att ansöka om ekonomiskt bistånd1992Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    One of the main interests behind this study has been to examine how institutions, such as the social services, deal with people 's troubles and difficulties, how a private problem is transferred to the language used within a public institution. The study deals with the processing of applications for financial assistance, and is based on a documentation of talk and text - from the initial telephone mediated contact to the final written decision - which are produced in the handling of the clients' applications. Even though previous studies of institutional discourse have shown interest in the daily routines of formal organizations, working with the processing of cases, they have often neglected the role that different kinds of texts play in these processes. The present study concems the roJe of text and talk as parts of such routines.

    DATA

    The study contains a detailed documentation of the processing of appJications for financial assistance involving 25 individual cases. This corpus was compiled <luring 1988 and 1989 in three social welfare offices in two middle-sized Swedish cities. It comprises mainly the following data:

    a) telephone conversations between social workers and clients (20 calls are documented by means of participant observations and written notes)

    b) face-to-face conversations between social workers and clients (25 audio-taped conversations)

    c) application forms and other written documents which form the basis for decisions (copies of the relevant papers from 20 cases)

    d) the social workers' written decisions (copies from 20 cases)

    e) meetings with the social welfare committee (discuss ions and decisions conceming 3 applications documented by means of participant observation and written notes: copies of the minutes and other kinds of written decisions)

    f) interviews with the clients and social workers, who participatedin the study (23 clients and 15 social workers have participated in audio-taped interviews).

    ANALYSIS

    The recorded conversations and interviews were transcribed in extenso. The analyses are based on the transcriptions as well as the audio-tapes. The conversations have been analysed in several ways, e.g. in terms of sequential structure and contents as well as their function in the institutional context.

    The written documents - the applications and decisions etc. - included in the study have been analysed mainly with regard to their significance in the processing of the individual cases. The documents have made it possible to investigate both the relation between spoken and written discourse and the processing of 'cases' through several stages, which is common in many areas of bureaucratic organizations (Jönsson, 1988).

    RESULTS

    The presentation of the results of this study follows the stages which have been identified in the processing of the cases. This handling of the clients is found to follow a distinct order which includes the following steps: 1) the client's initial telephone call to the social welfare office; 2) the application form which is supposed to be filled in by the client; 3) the social welfare interview; 4) the decision concerning the client's application. In short, the findings may be summarized as follows.

    The initial telephone conversation functions as a buffer between the social welfare officer and the applicants. During this stage in the processing of people, a 'screening' takes place. This gives the social worker a chance to make informal judgements as to whether the client should persist in seeking help and also to provide the ' client-to-be' with information concerning other ways of solving her or his financial difficulties. If the client's financial (and social) position seems to fit into some of the categories that make a person eligible for financial  assistance, a slot for the client is found (i.e. this person is offered an appointment for an interview and/or provided with an application form).

    The application form is used to collect information about the applicant. This form, however, plays a more prominent role in the different stages than expected, since it gives a structure to many of the routines and procedures used when a client's application is being handled. This procedure may moreover be seen as a way of disciplining clients, and teaching them 'the client role' (cf. Lipsky, 1980, p. 61). When a person has filled in the necessary details on this application form, he or she has been accepted and given a client status in the further relations with the social welfare office.

    The social welfare interview gives the client access to the social welfare office and gives him the opportunity of providing more information about his or her financial difficulties. The conversation usually begins with a revision of the application form. In connection with this, the client often talks about the events in the past which are related to the need for financial assistance (cf. Cedersund, 1992). It is during the interview that we are able to observe how the client's financial problems are reformulated in a way that may be accepted within the social welfare organization. This transformation of 'problems' into 'cases' is made possible through the use of a typification where the clients are assigned to certain categories which are usually implicitly expressed in discourse.

    The decision is made by the social workers or in some cases her supervisor and/or the district board for social welfare services (Sw. : social distriktsnämnd). The decision is often given to the client in the social welfare interviews and the written decisions are mostly produced after this encounter. These written texts in most cases include a short summary of the specific details of the client's financial difficulties and needs. This summary may be similar to a later version of the client's own oral account of his or her financial difficulties given during the welfare interview. The last part of the written decisions always includes statements which show the approval (or rejection) of the client's application. The written decisions seem to be produced in order to document the processing of the applications within the office rather than as a text to be read by the clients.

  • 19.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Från personligt problem till administrativt beslut: att ansöka om ekonomiskt bistånd1992Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    On interaction and social pedagogy in elder care2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Review of M. K. Nielsen (2006) Et godt liv som gammel, Odense: Syddansk universitetsforlag,2007Ingår i: GeroNord, ISSN 0806-0304, Vol. 16, nr 1, s. 4-5Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Socialpedagogik och socialgerontologi - hur kan de mötas?: om äldre människor i ensamhet och gemenskap2013Ingår i: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Lisbeth Eriksson, Gunilla Nilsson, Lars A. Svensson, Göteborg: Daidalos, 2013, 1, s. 65-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. elisabet.cedersund@liu.se.
    Socialpedagogik och socialgerontologi - hur kan de mötas?: Om äldre människor i ensamhet och gemenskap2013Ingår i: Gemenskaper: Socialpedagogiska perspektiv / [ed] Eriksson, Lisbeth, Nilsson, Gunilla, Svensson, Lars A, Göteborg: Daidalos, 2013, 1, s. 65-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Talk, text and institutional order: A study of communication in social welfare bureaucracies1992Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This work focuses on the role of talk and text in the processing of people in public organizations. It is a study of communication between citizens and officials in one such organization, namely, the Swedish social services. The aim of the study is to examine some of the micro-level processes which make up the daily operations and routines of this kind of institution.

    The work consists of three parts. The first part reports a study of the initial telephone contacts between parents who need day care for their children and the clerks in charge of the 'waiting-list' for municipal day-care services. The data that have been analysed consist of 10 audio-taped telephone conversations between parents and clerks. Theanalyses focus on the local organization of talk and show that the professional dominance is maintained during all the various phases of the call. Starting the conversation with an extensive 'filling-in-the-form phase' turns out to be an effective way of preserving the institutional order. The clerks manage to achieve communicative dominance, while theparents are induced to accept the limited repertoire of bureaucratic expressions as valid descriptions of their own needs and wishes concerning the future day care for their children.

    The second part is a study of clients who are applying for financial assistance. It is an attempt to scrutinize the mode in which clients present their financial problems in social welfare interviews. The data consist of 25 audio-taped social welfare interviews. The clients' talk about their financial problems has been analysed in detail and this analysis has served as a basis of a typology, which contains the following basic discursive formats: 1) monological narratives, 2) dialogical talk, 3) minimal contributions from the client.

    The third part, which is published as a separate monograph written in Swedish, deals with the processing of applications for financial assistance. This part includes a detailed documentation of the processing of 25 applications. The study is based on a documentation of the following stages in the handling of the cases: 1) the client's initial telephone cali to the social welfare office; 2) the application form which is supposed to be filled in by the client; 3) the social welfare interview; 4) the decision concerning the client's application. One of the main interests behind this part has been to examine how institutions, such as the social welfare bureaucracy, deal with people's troubles and difficulties; how a private problem is transferred to the language used within a public institution.

    This work describes how the processing of people relies on standardization of communicative practices where oral discourse is embedded in routines which also comprise the use of texts and other artifacts. The texts are important tools for maintaining the institutional order and they are integral parls in encounters between citizens andofficials in institutional settings. The tools seem to provide for continuity and coherence and to be an important element in the ability of the organization to maintain the 'proper procedures' irrespective of who the individual actor is.

  • 25.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Talk, text and institutional order. A study of communication in social welfare bureaucracies1992Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Using Narratives in Social Work Interaction1999Ingår i: Constructing social work practices, Aldershot: Ashgate , 1999, s. 310-Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Olaison, Anna
    The role of talk and text in gerontological social work2008Ingår i: Discourse and Narrative Approaches in Social Work  and  Councelling. Århus, 19-20 August, 2008., 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 28.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Mats
    Malmö högskola.
    Employability and disability: An analysis of projects aimd to raise the levels of employment among people with disabilities2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Andersson, Mats
    Employability and disability: An analysis of projects aimd to raise the levels of employment among people with disabilities.2007Ingår i: The 10 years anniversary research conference of Nordic Network on Disability Research (NNDR): Göteborg. Sweden, 10-12 May, 2007., 2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Brunnberg, Elinor
    Att studera välfärd på nytt sätt2007Ingår i: Välfärdspolitik i praktiken: Om perspektiv och metoder i forskning, Uppsala: NSU Press , 2007, s. 7-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brunnberg, Elinor
    Mälardalens högskol, Sweden.
    Introduction2013Ingår i: New Tools in Welfare Research / [ed] Brunnberg, Elinor, Cedersund, Elisabet, Uppsala: NSU-Press , 2013, 1, s. 9-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The anthology New Tools in Welfare Research presents various tools for qualitative and quantitative research on welfare, building on both new and established theoretical perspectives and research methods. The contributions were developed within the framework of the Nordic Summer University, and were thus influenced by different research traditions at colleges and universities in the Nordic countries.

    Research tools that get people involved are described; people's own statements and experiences are utilized and interpreted on the basis of established theoretical perspectives such as phenomenology, hermeneutics, and interactionism. The research approaches presented enable people of different ages to participate in formulating the image of their living conditions. This can be done together with children, adults, or old people in different life situations. It is also shown that comparative approaches may offer new insight into the various dimensions of the welfare system as a cultural practice.

  • 32.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brunnberg, ElinorMälardalens högskola, Sweden.
    New Tools in Welfare Research2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The anthology New Tools in Welfare Research presents various tools for qualitative and quantitative research on welfare, building on both new and established theoretical perspectives and research methods. The contributions were developed within the framework of the Nordic Summer University, and were thus influenced by different research traditions at colleges and universities in the Nordic countries.

    Research tools that get people involved are described; people's own statements and experiences are utilized and interpreted on the basis of established theoretical perspectives such as phenomenology, hermeneutics, and interactionism. The research approaches presented enable people of different ages to participate in formulating the image of their living conditions. This can be done together with children, adults, or old people in different life situations. It is also shown that comparative approaches may offer new insight into the various dimensions of the welfare system as a cultural practice.

  • 33.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Eriksson, Libeth
    Socialpedagogiken i samhället: rapport från en nordisk forskningskonferens vid Linköpings universitet, Campus Norrköping, 11-12 november 20042005Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för vård och välfärd.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS).
    Lindblad, Eva
    Arbetsdelning och delat arbete. Om förändring för kvinnor och män i industi.1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Lundborg, Katarina
    Anbäcken, Els-Marie
    Garnisonen - ett steg på väg!: Om starten av ett korttidsboende för äldre personer på väg hem från sjukhus. Rapport om de första årens verksamhet på Garnisonens vårdboende i Linköping2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Nilholm, Claes
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Samtal i äldreomsorgen: samspelet mellan omsorgspersonal och äldre med Alzheimers sjukdom2000Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Olaison, Anna
    Care management in practice: on the use of talk and text in gerontological social work2010Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, ISSN 1369-6866, Vol. 19, nr 3, s. 339-347Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This is a study of encounters between social workers and citizens in one welfare organisation, the municipal old age care system. The article sheds light on how older persons’ claims are dealt with in the processing of applications for home care, and how their needs of care are assessed. Twenty encounters between social workers and older persons were studied using discourse analysis. The findings show how discursive practices are part of the routine when older people’s applications for old age care are processed. The application handling follows an agenda-bound pattern that is visible in the encounters. In these standardized procedures, oral discourse is embedded in routines that also include the use of texts. However, within this institutional order, there is also an important element of negotiation between the parties. It is therefore claimed that this type of institutional encounters include a negotiated order which does not exist on its own, but has to be continuously achieved in the ongoing interaction.

  • 38.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Olaison, Anna
    Kommunikation i livet på äldre dagar: Om användningen av samtalsanalys i forskning om äldreomsorgens vardag2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Jönson, Håkan, Linköping: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet , 2009, 1, s. 176-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Needs assessment, documentation, and social networks - analysis of care management in elder care2012Ingår i: Abstract book at the 2012 Joint World Conference on Social Work and Social Development: Action and Impact / [ed] Holmberg-Herrström, Eva, Stockholm, 2012, s. 223-224Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Socialt arbete.
    Needs assessment, documentation, and social networks - analysis of care management in elder care2012Ingår i: Abstract book at the 2012 Joint World Conference on Social Work and Social Development: Action and Impact, Stockholm, 2012, s. 223-224Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Positioning and identity construction in home care assessment talk2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This paper reports results from a study of meetings between old persons, their relatives and the care managers who work with assessments of home care. According to the Swedish Social Welfare Act old persons who are in need of care are entitled to apply for home care. The formal decision concerning home care is made by the assessment managers who handle these type of applications within the municipality. Old persons and their family members - such as spouses or children - are moreover supposed to have influences on how home care is organized. The issues related to home care may often comprise conflicting interests - both within the family, and between the old persons, their family members and the case managers. The data consist of 20 Swedish home care assessment meetings. The assessments were studied, as institutional practices in which the participants used discursive positioning in order to argue for their version in the decision-making. The results show that the home care assessment meetings functioned as a situated practice in which old persons were positioned both by care managers and their relatives as potential home care receivers. Although the old persons had the final saying in the decision process family members were prominent in constructing the old person as in need of care. This highlights further questions about old persons individual rights within the decision-making in this type of situation. It also poses questions about relatives and their needs in the caring practice for the future development of the old age care system.

  • 42.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Positioning and identity construction in home care assessment talk2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This paper reports results from a study of meetings between old persons, their relatives and the care managers who work with assessments of home care. According to the Swedish Social Welfare Act old persons who are in need of care are entitled to apply for home care. The formal decision concerning home care is made by the assessment managers who handle these type of applications within the municipality. Old persons and their family members - such as spouses or children - are moreover supposed to have influences on how home care is organized. The issues related to home care may often comprise conflicting interests - both within the family, and between the old persons, their family members and the case managers. The data consist of 20 Swedish home care assessment meetings. The assessments were studied, as institutional practices in which the participants used discursive positioning in order to argue for their version in the decision-making. The results show that the home care assessment meetings functioned as a situated practice in which old persons were positioned both by care managers and their relatives as potential home care receivers. Although the old persons had the final saying in the decision process family members were prominent in constructing the old person as in need of care. This highlights further questions about old persons individual rights within the decision-making in this type of situation. It also poses questions about relatives and their needs in the caring practice for the future development of the old age care system.

  • 43.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Olaison, Anna
    Positioning and identity construction in home care assessment talk2007Ingår i: 10th International Pragmatics Conference (IPrA),: Göteborg, 8-13 July 2007, 2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Olaison, Anna
    The discourse of care: Negotiating age in assessmenttalk2008Ingår i: 1st ISA Forum of Sociology, Barcelona, September 5-8, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Rapp, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holmquist, Carin
    Handelshögskolan i Stockholm, Sweden.
    Sundin, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Old Age as a Market Advantage: The Example of Staffing Agencies in Sweden2017Ingår i: Ageing, Organisations and Management : Constructive Discourses and Critical Perspectives / [ed] Aaltio, Iiris; Mills, Albert J.; Helms Mills, Jean, Cham, Switzerland: Palgrave Macmillan, 2017, 1, s. 183-210Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 46.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Schmidt, Folke
    Anställningsbar - vem håller måttet?: En skrift om begreppet anställningsbarhet2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Svensson, Lennart G.
    A 'Good' or a 'Bad' Student: A Study of Communication in Class Assessment Meetings1996Ingår i: Language and Education, ISSN 0950-0782, E-ISSN 1747-7581, Vol. 10, nr 2-3, s. 132-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 48.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sverker, Annette M.
    Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rehabgruppen NSC.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Bridging between social and medical perspectives: Old people´s experiences of a new health care model. 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 49.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Säljö, Roger
    Bureaucratic discourse, conversational space and the concept of voice1993Ingår i: Semiotica, ISSN 0037-1998, E-ISSN 1613-3692, Vol. 97, nr 1-2, s. 79-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 50.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Säljö, Roger
    Running a bit low on money: Reconstructing financial problems in the social welfare interview1994Ingår i: Die Objektivität der Ordnungen und ihre kommunikative Konstruktion: für Thomas Luckmann., Frankfurt am Main: Suhrkamp , 1994Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
123 1 - 50 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf