Syftet med studien var att undersöka individers emotionella upplevelser och emotionsreglering i samband med nedskärningsprocess på ett industriföretag. Urvalet bestod av individer som varit med om en nedskärningsprocess och fått behålla sin anställning, antingen på samma tjänst eller blivit omflyttade till annan tjänst. Data samlades in genom fokusgruppsintervjuer och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet indikerar att de emotionella upplevelserna av nedskärningsprocessen förändrades över tid liksom emotionsregleringen vid de olika faserna i processen. Resultaten från de olika grupperna vad gäller emotionell reaktion skiljer sig åt framförallt vid tidpunkten för beslut om behållande av anställning. En slutsats är att snabb och tydlig information i samband med nedskärningsprocessens olika faser leder till mer positiva emotionella upplevelser, vilket bidrog till att nedskärningsprocessen som helhet upplevdes som positiv. Företagsledningens agerande, som visade på handlingskraft, ledde till ett ökat förtroende för företagsledningen.

Substitutionsbehandling är en vårdform som rekommenderas av Socialstyrelsen för personer med ett långvarigt opiatberoende. Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kring klienterna fungerade, samt vilka stödinsatser som kunde bli aktuella utifrån klinternas behov. Då substitutionsbehandling anses vara kontroversiellt, fanns även ett intresse av att undersöka de professionellas upplevelser av vårdformen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma (n=8) som i sina olika yrkesroller hade kontakt med klienterna. Resultatet analyserades utifrån systemteori, stämplingsteori och empowerment. Studiens huvudresultat visade att det förekom mycket samverkan kring klienterna och att det fanns flera stödinsatser tillgängliga för den enskilde. Inställningen till substitutionsbehandling var till övervägande del positiv och de främsta argumenten för vårdformen uppgavs vara de personliga vinsterna för klienterna. Slutsatsen är att det krävs mer än mediciner för att upprätthålla drogfrihet och klienternas sociala nätverk kan vara avgörande för en lyckad behandlingsprocess. Studiens resultat kan därmed bidra med kunskap om substitutionsbehandling.

Genom semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor arbetande som vårdpersonal på grupp- eller serviceboende för personer med funktionsnedsättning, undersöks utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv dessas föreställningar kring våld kopplat till personer med funktionsnedsättning. Studien synliggör hur inblandade aktörers roller kan associeras med föreställningar som uttrycks kring ämnet samt till vad som ses som ”lämpligt” agerande. Det framkom att rollen hos den aktör som utförde en potentiellt våldsam handling var avgörande för hur händelsen betraktades samt hur detta tänktes hanteras. Aktörernas kön uttrycks ej inverka, dock fanns indikationer på vissa tänkta skillnader. Då intervjupersonerna resonerar kring ”lämpligt agerande” förhöll de sig dels till plikter men även en känsla av ”rätt” enligt vad vi tolkar som konsekvensetiskt/utilitaristiskt perspektiv. Då en kollega var inblandad blev lojalitet märkbart relevant. Makt beaktas genomgående och komplexiteten i begreppet våld och hur det kan förstås olika beroende på kontext, inblandade aktörer och perspektiv diskuteras.

The aim of this study is to investigate how men in the social service in Gävle experience gender biases within the social work profession. We conducted a qualitative research with five male social workers that we interviewed regarding gender biases. The main result ended up under three themes which are client influence and reinforcement; work culture; and lastly the unconscious experience. The conclusion is that male social workers experience gender biases accordingly through three themes.

Title: Integration of unemployed immigrants into the labor market in Gävle

Authors: Ibrahim Adan Issack and Ekaterina Ivanova

The aim of this study was to investigate unemployed immigrant’s description of how they perceive the labor market in Gävle. Qualitative method face-to-face interviews were used to gather data. The results of this study shows that an unemployed immigrant seems to encounter hinders and opportunities in the labor market. The following five issues were described as being most important in influencing immigrants’ employment opportunities in Gävle: Swedish language knowledge, previous education, discrimination, social network and family situation. Ecological system theory and previous research were used to analyze the gathered results. 

Key words: integration, immigrant, labor market.

I början på 1990-talet kom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och Lagen om assistansersättning (1993:389). Detta skapade möjligheter för funktionshindrade att få förutsättning till ett självständigt liv. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur personliga assistenter upplever bemötande, kommunikation samt delaktighet i mötet mellan funktionsnedsatta barn utan verbal kommunikation och handläggare inom Försäkringskassa, LSS-handläggare och personal inom sjukvård. Då benämningen "personlig assistent" endast har funnits sedan början på 1990-talet är detta ett relativt outforskat område. Det empiriska materialet består av sex individuella intervjuer. I det analyserade empiriska materialet har tidigare känd forskning, empowermentteori och icke-verbal kommunikation använts. Resultatet av undersökningen tyder på att det finns brister i att bemöta, kommunicera och att få brukare känna sig delaktiga i deras egen livssituation. I studien framkommer det att personliga assistenterna upplever att det inte finns tillräckligt med tid och kunskap kring alternativ kommunikation, vilket kan vara orsaker till att brukarna inte känner sig delaktig

Ätstörningar tolkas företrädesvis utifrån ett medicinskt perspektiv, medan förklaringar med utgångspunkt i perspektiv som betonar samhälleliga och kulturella orsaker är mindre vanliga. Eftersom sociokulturella faktorer, inom det sociala arbetets disciplin, är en central referenspunkt till de förklaringar som söks till olika problem, frågade vi oss om socionomer har ett annat sätt att se på ätstörningar, som skiljer sig från ett medicinskt synsätt. Två fokusgruppintervjuer genomfördes med socionomer med respektive utan erfarenhet av arbete med ätstörningar. På så sätt kunde jämförelser mellan grupperna göras. Materialet analyserades med hjälp av sociokulturella och feministiska perspektiv. Resultatet visade att socionomerna har en syn på ätstörningar som inkluderar sociokulturella faktorer. Även det medicinska perspektivet framhölls av båda grupperna, men gruppen med erfarenhet av arbete med ätstörningar var mindre benägen att frångå detta perspektiv. Av detta drogs slutsatsen att socionomerna som arbetar med ätstörningar är mer influerade av det medicinska synsättet än socionomerna utan denna erfarenhet.

Syftet med studien var att undersöka om feedback från närmaste chef leder till ökad arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos arbetstagare. Urvalet för studien var arbetstagare mellan 18-65 år och undersökningen utfördes genom en webbaserad enkät som genererade 157 enkätsvar. Enkäten baserades på frågor från Feedback Orientation Scale (FOS), Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need Satisfaction at Work Scale (BNS). Analyserna genomfördes i SPSS och resultatet visade att det fanns en positiv korrelation mellan indexet feedback och arbetstillfredsställelse men inte mellan indexet feedback och arbetsmotivation. Resultatet visade också att positiv feedback predicerade både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Det fanns inga skillnader i skattning av feedback, arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation mellan män och kvinnor.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om upplevd inre arbetsmotivation skilde sig åt mellan män och kvinnor samt mellan tre åldersgrupper (20-38 år jämfört med 39-50 år jämfört med 51-65 år). Studien genomfördes på ett internationellt  företag i Stockholm genom en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten innehöll 21 påståenden med tre bakgrundsteman och påståendena utformades utefter testet Basic Need Satisfaction at work scale (BNS). Undersökningen baserades på teorin Self- determination Theory (SDT) där den inre arbetsmotivationen mättes utifrån de underliggande kategorierna autonomi, kompetens och samhörighet. Resultatet av denna studie visade att det inte fanns någon skillnad mellan män och kvinnor i upplevd inre arbetsmotivation. Resultatet visade dock på en huvudeffekt av åldersgrupper, där anställda i åldern 39 till 50 år rapporterade en lägre poäng på påståenden som mätte deras upplevda kompetens jämfört med anställda i åldern 20 till 38 år. Denna studie belyste därmed betydelsen av att individers åldrande kan ha inflytande för den upplevda inre arbetsmotivationen.

The aim of this study is to examine the impact of the social characteristics of the host society on the second generation Iranians’ understanding of their national and ethnic identities. In this regard I have studied how the second generation Iranians in Sweden identify themselves with Iranian society, with the Iranian ethnic group in Sweden and/or with Swedish society and then compared the second generation Iranians in Sweden and those in the Unites States to try to make clear the impact of the host society on the second generation Iranians’ understanding of their ethnic and national identities.

Educational attainment is regarded as a cornerstone in the identity construction of second generation Iranians (Hartman, 2009; Bozorgmehr and Douglas, 2010; Shavarini, 2004). The literatures, which is based mainly on the studies conducted in the Unites States among second generation Iranians, indicates several factors being important for such an attainment. I have examined whether these factors also are important for the second generation Iranians in Sweden; this in order to more concretely show the impact of the social characteristics of the host society on the second generation Iranians' understanding of their identities.

For gathering the data in Sweden I used semi-structured e-mail interviews with fifteen young people of Iranian background (defined as individuals with both parents born in Iran).

When comparing my study with those in the United States, I could not find the identity tensions and identity crisis reported by the research on second generation Iranians in the United States among the same generation in Sweden. The comparison between the two groups concerning the educational attainment strengthens the hypothesis that the social characteristics of the society where the second generation Iranians live in, has an import impact on their understanding of their ethnic identity.

This book is based on triangulation research consisting of a sociological qualitative and quantitative study among people struck by cancer and a study conducted among nurses working in cancer care.

The aim of the book is to present the results of these studies, in particular those of the quantitative study.

The qualitative study aimed at identifying the religious and spiritually oriented coping methods used by cancer patients in Sweden, which serves as an example of societies in which religion is not an integrated part of the social life of individuals. The empirical data for the study were based on interviews with cancer patients. Fifty-one interviews were conducted in various parts of Sweden with patients suffering from different types of cancer. Concerning the use of religious and spiritually oriented methods by the Swedish informants, we learn that gaining control over the situation is a very important coping strategy for them. The informants show a strong tendency toward relying primarily on themselves for solving problems related to their disease. Receiving help from other sources, among others God or a supreme power, seems to primarily be a way to gain more power to help oneself, as opposed to passively waiting for a miracle. For the informants, thinking about spiritual matters and spiritual connection seems to be more important than participating in religious rituals and activities. Turning to nature as a sacred and available resource is a coping method that all informants have used, regardless of their outlook on God, their religion and philosophy of life or their age and gender. The qualitative study shows clearly the impact of culture on coping.

The qualitative study on nurses focuses on coping among Swedish oncology nurses. The research questions were close to the coping theory (Pargament, 1997) that was used for interpretation. 1. How can the stress experienced by oncology nurses be described? (Ekedahl & Wengström, 2007) 2. Which functional and dysfunctional coping strategies do nurses use to cope with work-related stress? (Ekedahl & Wengström, 2006) 3. What religious components can be identified as coping resources in oncology nurses’ orienting system and what function does religiosity have in their work? (Ekedahl & Wengström, 2010) 4. How does culture influence the coping process through different coping styles? (Ekedahl, 2011; Ekedahl & Wengström, 2012)

Four levels of stress were identified: the individual level of the nurse, a group level that is related to the team, an organizational level, and a cultural level. Nurses working in cancer care have to cope with different types of stress. They move from simpler types to the worst type of stress: multifaceted stress with an existential dimension. The most intensive stress is on the individual level and the group level, where the existential dimension is activated.

Concerning the coping strategies, the dominant one is boundary demarcation. Lack of this important strategy is dysfunctional. Religious coping is dominated by basic trust and prayer and can provide support. Using concepts from cultural psychology, individualistic and collectivistic coping are suggested as additional coping styles.

The aim of the quantitative study was to examine the extent to which the results obtained in the qualitative study among cancer patients, explained above, are applicable to a wider population of cancer patients in Sweden. In addition to questions relating to the former qualitative study, this survey also makes use of the RCOPE questionnaire (designed by Kenneth I Pargament) in designing the quantitative study. In this quantitative study, 5000 questionnaires were distributed among persons diagnosed with cancer; 2355 people responded. The results show that nature has been the most important coping method among cancer patients in Sweden.

The highest mean value (2.9) is for the factor ‘nature has been an important resource to you in allowing you to deal with your illnesses.’ Two out of three respondents (68%) affirmed that this method helped them feel significantly better during or after their illness. The second highest average (2.8) is for the factor ‘listening to “natural music” (birdsong and the wind).’ Two out of three respondents (66%) answered that this coping method helped them feel significantly better during their illness. The third highest average (2.7) is for the factor ‘walking or engaging in any activity outdoors gives you a spiritual sense.’ Concerning the role of nature as the most important coping method for cancer patients, this survey confirms the results obtained from the previous qualitative studies.

Moreover, the results of the quantitative study indicate that few informants used religious coping methods, as they were inclined to trust their own abilities to solve problems more than other sources of power, such as God or a religious authority. This result may be partly due to the predominance of secularism in Swedish society and the strong position individualism plays in Swedish culture, which fosters the idea that individuals are responsible for tackling their own problems.

In this chapter, the result of three research studies on meaning-making coping conducted among cancer patients in Sweden is used to highlight the effect of music in coping with cancer. The first research was a qualitative research aiming to study coping with cancer, through religious and spiritual means, from a cultural perspective. The second project was a quantitative study, which aimed to determine to what extent the result of the first study could be generalized to the cancer patients in Sweden. The third study had as its target to investigate the cancer patients’ own understanding of the role of music in coping. The results of these studies indicate the impact of culture in using music as a coping method when facing the psychological burden cancer brings with itself. The outcomes of the third study showed, besides the impact of culture, the individual characteristics of the music as a coping method.

Background: This study investigated patients’ understanding of the role of music in coping and in influencing their well-being.

Methods: A qualitative study was conducted based on semi-structured interviews with 17 cancer patients. Participants were chosen from a group of patients who had listened to or played music as a means of coping with their illness.

Results: The study shows the importance of considering the roles that different kinds of music play in coping with cancer. The music of nature, healing music, religious music and cheerful music each have different benefits for patients.

Conclusions: A patient’s situation and his or her individual characteristics determine the types of that music can act as a useful or harmful coping strategy. Therefore, it is essential to investigate the types of individual characteristics that can make listening to different kinds of music a helpful or harmful coping method.

In order to examine, from a patient perspective, the role music plays as a coping method when facing cancer, I conducted a qualitative study based on semi-structured interviews with 17 cancer patients. The patients were between 24–73 years of age and had used music (listened to or played music) to cope with their illness. In this article, four case studies serve to highlight one of the major findings: that the lyrics of religious, cheerful, and hard and heavy music can help cancer patients obtain a balance in their inner feelings by identifying themselves with the person to whom the song lyrics are addressed. This result may be of interest to therapists using music therapy interventions, especially with patients suffering from serious illness.

This book provides an alternative, complementary approach to the existing conventional approaches to religious and spiritually oriented coping. By focusing on the role of culture, the authors take into account the methods employed by a vast number of people who do not directly identify themselves as religious. The empirical data used in this book derive from studies conducted in several countries; Sweden, China, South Korea, Turkey and Malaysia, across which religion plays a different role in the social and cultural life of individuals. This approach and these empirical data are unique and allow comparisons to be made between different cultural settings.

By introducing the concept of meaning-making coping, the authors explore the influence of culture on choice of coping methods, be they purely religious, spiritual or existential. The term "existential meaning-making coping" is used to describe coping methods that are related to existential questions; these methods include religious, spiritual and existential coping methods.

Meaning-making Methods for Coping with Serious Illness contributes to new approaches and theoretical models of coping. As such it is an invaluable resource for health care, medical, public health and sociology students and researchers. It will also be of interest to educators and policy-makers working in the area of health.

The authors have conducted a quantitative survey to examine the extent to which the results obtained in a qualitative study among cancer patients in Sweden (Ahmadi, Culture, religion and spirituality in coping: The example of cancer patients in Sweden, Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis, 2006) are applicable to a wider population of cancer patients in this country. In addition to questions relating to the former qualitative study, this survey also references the RCOPE questionnaire (designed by Kenneth I Pargament) in the design of the new quantitative study. In this study, questionnaires were distributed among persons diagnosed with cancer; 2,355 people responded. The results show that nature has been the most important coping method among cancer patients in Sweden. The highest mean value (2.9) is the factor ‘nature has been an important resource to you so that you could deal with your illnesses’. Two out of three respondents (68 %) affirm that this method helped them feel significantly better during or after illness. The second highest average (2.8) is the factor ‘listening to ‘natural music’ (birdsong and the wind)’. Two out of three respondents (66 %) answered that this coping method significantly helped them feel better during illness. The third highest average (2.7) is the factor ‘to walk or engage in any activity outdoors gives you a spiritual sense’. This survey concerning the role of nature as the most important coping method for cancer patients confirms the result obtained from the previous qualitative studies. 

The present article is based on an international study on meaning-making coping aimed at understanding the role of culture in coping. The larger study has been conducted among cancer patients in 10 countries. The present article is confined to the results obtained in our study in Iran and restricted to religious coping methods. Twenty-seven participants with various kinds of cancer were interviewed. The several religious coping methods found in the present study are categorised on the basis of RCOPE?s five basic religious functions. The study reveals, among others, the impact of cultural beliefs on certain religious coping methods, even among those who are not regarded as practicing Muslims. The study highlights the importance of investigating cultural and social context when exploring the use of the meaning-making coping strategies in different countries.

The present article is part of an international study on meaning-making coping aimed at understanding the role of culture in coping in different cultural settings. The international study was conducted among cancer patients in ten countries. This article contains the results obtained in the study in Portugal. The main aim is to investigate the impact of culture on the meaning-making coping methods used by cancer patients. In the present article, only religious/spiritual coping methods are in focus.

Thirty-one participants with various kinds of cancer (e.g., breast, testicular, lymphoma) were interviewed. Nine different kinds of coping methods related to religion and spirituality emerged from analysis of the interviews. These methods, which are categorized on the basis of RCOPE’s five basic religious functions (Pargament, 1997), are: Seeking Spiritual Support, Spiritual Connection, Spiritual Discontent, Benevolent Religious Reappraisal, Punishing God Reappraisal, God’s Trust in Personal Strength, Support from Clergy or Members, Self-Directing Religious Coping and Active Religious Surrender. The study confirms the notion that the strategies people employ when they are stricken by disease, accidents, misfortune, etc., are cultural and temporal constructions. As such, they are valid in concrete contexts and time periods. It is, thus, important that cultural context be taken into consideration when exploring the use of meaning-making coping strategies in different countries.

Boken är en samling av de flesta texter som har publicerats i samband med Mångfaldsbarometern.

I det första kapitlet redogör Fereshteh Ahmadi, Mehrdad Darvishpour och Irving Palm för resultat från Mångfaldsbarometern från 2005 – 2014 och även andra undersökningar. De presenterar också en sociologisk analys av insamlade data under tio år.

I det andra kapitlet presenterar Orlando Mella de första årens resultat utifrån ett sociologiskt perspektiv, både teoretiskt och metodologiskt.

I det tredje kapitlet förklarar Orlando Mella resultaten av sju års mätningar av attityder till mångfald, av mätningar av attityder mot mångfald och fastställer och tolkar vissa tendenser som stabila profiler.

I det fjärde kapitlet fokuseras på mångfalden i arbetslivet. Den svenska välfärden är tydligt relaterad till invandring. Att underlätta för invandrare att få möjlighet till arbete och egen försörjning har ansetts viktigt för deras integrering i samhället. Invånarnas egna erfarenheter av kontakter med personer med utländsk bakgrund visar sig påverka befolkningens attityder liksom kön, ålder och utbildning.

I det femte kapitlet behandlas problem kring integration. Mångfaldsbarometern 2009 som kompletterats med ett antal intervjuer visar att en stor andel av befolkningen har positiva erfarenheter av invandrare och menar att de skall ha samma rättigheter och möjligheter som den infödda befolkningen. Studien visar dock att den sociala toleransen har sina gränser och tycks förändras över tid.

Kapitlen 6-15 består av de årliga rapporterna av Mångfaldsbarometern. I dessa rapporter hittar man statistik och förklaringar till de olika tabeller och figurer som presenteras. I slutet av boken presenteras en lista över en del viktiga artiklar som skrevs i massmedia om Mångfaldsbarometern.

I artikeln ”aggressiv musik och coping” diskuteras aggressiv musik (heavy metal, hårdrock, punkrock, hård rap och aggressiv popmusik) som copingstrategi vid den rollkonflikt som kan uppstå i samband med att någon drabbas av cancer. Detta eftersom den sjukroll som tenderar att tillskrivas individen i många fall strider mot den roll personen själv önskar inneha. Diskussionen förs utifrån två fallbeskrivningar hämtade från en studie som fokuserar på musikens roll för personer som drabbats av cancer. I analysen av de två fallbeskrivningarna framgår att aggressiv musik har fungerat som en copingmetod genom att hjälpa informanterna att hantera den ovan nämnda rollkonflikten.

Emellertid visade analysen på att ålder kan vara en aspekt av betydelse beträffande vid vilken tidpunkt som ett motstånd gentemot sjukrollen växer fram och en konflikt mellan rollerna uppstår. Det är viktigt att se att en copingstrategi är en mötesplats mellan individ och situation. Den är komplex, mångbottnad och högst kontextuell. Diskussionen i denna artikel, vilken förs utifrån detta synsätt, visar på att aggressiv musik, som ofta förknippas med

aggressivitet och våld, kan verka som en funktionell och högst användbar copingstrategi för unga personer som drabbas av cancer.

1. Erfarenheterna från människor med utländsk bakgrund fortfarande goda Erfarenheterna från att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 70 procent av befolkningen och stabila över tiden. En av tio har dåliga erfarenheter. Ju högre utbildning man har desto bättre erfarenheter. Respondenter med låg utbildning och pensionärer saknar relativt ofta helt erfarenhet från människor med utländsk bakgrund.
2. Försämrade attityder till att ge utlandsfödda sociala och kulturella rättigheter En majoritet tycker att nyanlända skall ha samma sociala rättigheter som personer födda i Sverige – men de positiva attityderna har minskat från 77 procent år 2014 till 55 procent i årets mätning. Knappt hälften av respondenterna vill skapa förutsättningar för människor att bevara sina kulturella traditioner, och även här kan en tydlig minskning skönjas jämfört med 2014. Dessa försämrade attityder återfinns bland såväl kvinnor och män, som unga och gamla.
3. Allmänt mångfaldsindex sjunker och tangerar lägsta nivå Fortfarande är 64 procent av befolkningen positiva till mångfald men andelen minskar med 10 procentenheter. Försämrade attityder till mångfald märks bland kvinnor och de i medelåldern.
4. Positiva attityder till mångfald i ett arbetsperspektiv – men något försämrade Fortfarande är de positiva till mångfald en betydligt större grupp än de negativa i ett arbetsperspektiv. Men de negativa attityderna ökar något sedan 2014, bl.a. bland kvinnorna.
5. Attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv har försämrats Kvinnorna har i ett religionsperspektiv nästan blivit lika negativa som män. Försämrade attityder har också skett bland akademiker som annars är de mest positiva. Nästan hälften av de boende i Sverige hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och särskiljer då framförallt Islam.
6. Negativa attityder till människor från Afrika och Mellanöstern i ett boendeperspektiv Var tredje boende i Sverige föredrar personer födda i Sverige som grannar. Men det beror mycket på varifrån grannen kommer. Attityderna är betydligt sämre mot eventuella grannar från Afrika eller Mellanöstern då dessa grupper enligt många är förenat med problem.
7. Majoritet för att etnisk mångfald utvecklar den svenska kulturen – men attityderna försämras Hälften av de tillfrågade uppfattar stora olikheter mellan den inhemska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern. Människor från dessa länder anses vara svårintegrerade i samhället.

The present study compared meaning-making coping among cancer patients in Sweden and South Korea, with a focus on the sociocultural context. Semi-structured interviews were conducted with 51 Swedes and 33 Koreans. The results showed significant differences between the two countries as well as similarities in existential, spiritual, and religious coping. For example, Swedes primarily used meaning-making coping as a means of meditation or relaxation, whereas Koreans relied on coping with prayer and using healthy foods as a means to survive. The present study confirms the significance of investigating cultural context when we explore the use of meaning-making coping among people who have experienced cancer.

The present study aimed to explore the use of meaning-making coping (existential, spiritual, and religious coping) among cancer patients in Korea and to investigate the impact of culture on their choice of coping methods. Thirty-three participants with various kinds of cancer were interviewed. Four different kinds of coping resources emerged from analyses of the interview transcripts: (1) belief in the healing power of nature; (2) mind–body connection; (3) relying on transcendent power; and (4) finding oneself in relationships with others. The findings of this study suggest the importance of investigating cultural context when exploring the use of the meaning-making coping strategies in different countries.

In the present article, based on results from a survey study in Sweden among 2,355 cancer patients, the role of religion in coping is discussed. The survey study, in turn, was based on earlier findings from a qualitative study of cancer patients in Sweden. The purpose of the present survey study was to determine to what extent results obtained in the qualitative study can be applied to a wider population of cancer patients in Sweden. The present study shows that use of religious coping methods is infrequent among cancer patients in Sweden. Besides the two methods that are ranked in 12th and 13th place, that is, in the middle (Listening to religious music and Praying to God to make things better), the other religious coping methods receive the lowest rankings, showing how nonsignificant such methods are in coping with cancer in Sweden. However, the question of who turns to God and who is self-reliant in a critical situation is too complicated to be resolved solely in terms of the strength of individuals’ religious commitments. In addition to background and situational factors, the culture in which the individual was socialized is an important factor. Regarding the influence of background variables, the present results show that gender, age, and area of upbringing played an important role in almost all of the religious coping methods our respondents used. In general, people in the oldest age-group, women, and people raised in places with 20,000 or fewer residents had a higher average use of religious coping methods than did younger people, men, and those raised in larger towns.

Doping – the use of performance-enhancing substances and methods – has long been a high-profile issue in sport but in recent years it has also become an issue in wider society. This important new book examines doping as a public health issue, drawing on a multi-disciplinary set of perspectives to explore the prevalence, significance and consequences of doping in wider society. It introduces the epidemiology of doping, examines the historical context, and explores the social, behavioural, legal, ethical and political aspects of doping. The book also discusses possible interventions for addressing the problem on organisational and societal levels.

The concept of “doping” is usually associated with sport, particularly elite sport. In fact, doping means the use of substances or methods that are banned in sport by the World Anti-Doping Agency (WADA) because of their potentially performance-enhancing effects. Their use is, therefore, considered to be against the fair play spirit of sport and can also include significant health risks for the user. However, the use of many doping substances is no longer limited to the world of sport. Doping substances such as anabolic androgenic steroids (AAS) are nowadays used also by people who are not competitive athletes but who want to make use of the effects of AAS in making their bodies more muscular, stronger and impressive in conformity with the current masculine body ideal. The use of AAS and similar substances appears to be growing and has been found in a range of countries previously not researched. At least, recent data obtained from customs seizures, court cases and some surveys suggest that the extent of AAS use outside sport has been underestimated, some reasons probably being an underground circulation of such drugs in the gym and fitness culture and the easy availability of them on the internet. One particular concern is the increasing use of nutritional supplements by growing segments of society. A significant percentage of these products have been shown to contain prohibited substances such as steroids that are not listed on the label. This shows that the nutritional supplement industry needs to be more strictly regulated. Until that happens, supplements of dubious value, content and quality will continue to be easily available around the world. What, then, are the possible reasons that active and health-conscious individuals are willing to take the risk to use preparations such as AAS? A review of the research shows that the most important motive behind the use of AAS outside the elite sports environment, i.e., in a fitness context, is to improve physical appearance. Although most users are boys and young and middle-aged men, also women of various ages use doping substances. Different types of slimming pills are popular among women (including hormone preparations), but possibly even more interesting are the new female fitness and appearance ideals that are connected to muscles and strength. The body has become increasingly important for saying something about who we are. The hunt for the perfect appearance creates a situation where denial instead of acceptance of one’s own body influences the individual’s self-image.

A common misconception in today's society is that everything is (or should be) rational and goal-oriented, which we summarized earlier as pragmatic rationalism. We call this pragmatic rationalism a misconception because it misses a historical fact that individuals' actions are and have never been governed entirely by rational motives. Emotional, ethical and existential considerations influence human actions extensively. Solidarity, willingness to share and even self-sacrifice and prioritizing the good of others before one's own are values that have survived many different economic cultures. Even today's extremely individualized society with its focus on reaching success and winning at any price cannot completely suppress these values. There is an inherent contradiction between the crude egoism of modern individualism and its historical development that largely has its origin in the care of humans.

Inom denna studie har vi intervjuat socialarbetare kring deras upplevelser av samverkan mellan myndigheter och involverade personer i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Studien genomfördes genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där verksamma socialarbetare inom barn- och ungdomsenheten med specialisering på ensamkommande flyktingbarn intervjuades kring deras upplevelse av samverkansprocesser. Utifrån teoretiska perspektiv som KASAM och human relationsskolan har vi analyserat studiens datamaterial. Redovisning av tidigare forskning, studiens metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt ges ingående. Resultatet av studien redovisas och analyseras. Slutligen förs en kritisk diskussion där även möjliga tolkningar av resultat diskuteras. Av studiens resultat har vi identifierat socialarbetares upplevelser av hinder för en effektiv samverkan vilket utgörs av fyra faktorer. Studiens resultat visade att samverkan möjliggör för socialarbetaren att skapa ett starkt nätverk för barnet samt ändra barnets negativa syn av myndigheter och vuxna. Samverkan möjliggör även ökad effektivitet och kvalitet i socialarbetarens handläggning där även behovsbedömningen underlättas.

Samhället står inför snabba och kontinuerliga förändringar. För att kunna vara med i utvecklingen behöver organisationer ta tillvara på all kunskap och kompetens som finns tillgänglig på arbetsmarknaden. Kvinnliga ledare på toppositioner är fortfarande i minoritet men gör ett lika gott jobb som sina manliga kollegor. Hon tillför annan dynamik och en ny dimension i arbetskulturen men som trots detta stängs ute från de mäktigaste rummen. Syftet med studien är att belysa organisatoriska faktorer som avgör och underlättar för kvinnor att ta sig an ledande positioner. Genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga ledare har materialet resulterat i en tematisk analys med fyra teman. Dessa temaområden är arbetsplatskultur, personifiering, förutsättningar och drivkrafter. Resultatet styrker tidigare forskning och visar vikten av en sund företagskultur för att forma och ta fram morgondagens passionerade kvinnliga ledare.

This study was based on three interviews with three internationally adopted young adults. The aim of the study was to explore how international adopted young adults have experienced their identity development in a retrospective perspective in relation to family and friends. To answer the research-questions semi-structured qualitative inter­views have been performed. A narrative method was chosen to explore how the parti­cipants' described their experiences. Topics that appeared in the result where topics such as family relationships, the society’s influence on the participants and connections to other adoptees. The conclusions of this study were that com­muni­cation and connections to family was an essential factor in the subjects' identity develop­ment. The informants feeling of belonging was affected by society´s influence on appearances and it was important for the participants to have someone in their life that they could talk to and get support from.  

Abstract:

The  aim  of  this  study  was  to  examine  which  attitudes  professionals  who  are  involved  in voluntary mediation in  Gävle, have towards voluntary mediation  as a  preventative  working method.

The  empirical  material  used  in  this  study,  has  been  gathered  through  semi-structured interviews with staff members of the so called Crime Preventers in Gävle (Brottsförebyggarna I Gävle, BIG) and staff members from the police and social services. These interviews helped to get a deeper understanding and detailed information about the attitudes towards restorative justice  and  voluntary  mediation.  The  theoretical  framework  that  was  used  was  social constructionism and restorative justice theory.

The  Crime  Preventers  (BIG)  in  Gävle  are  keeping  the  method  and  process  up  to  date  by further  educating  themselves  within  the  subject  via  conferences,  workshops  and  similar activities. There seems to be a preference for working more with mediation, since currently the activity of the voluntary process is decreasing due to a decrease in suitable criminal cases for mediation.

The results from this study however indicate that attitudes toward mediation, as a process and method  on  a  voluntary  basis,  are  highly  appreciated  amongst  those  who  are  continuously working with it.   However, further research on the subject is desired to develop it better and gain more from its positive effects.

Författarna diskuterar nya sociala förortsrörelser som försöker motverka den sociala exkludering och gentrifiering som blir allt mer synlig. Dessa rörelser kräver social upprustning av miljonprogrammen och inkludering i demokratiska beslutsprocesser. De har vuxit fram genom organisering underifrån av människor som bor och vuxit upp i området. I detta kapitel ligger fokus på den förortsbaserade organisationen Megafonen som arbetar med social mobilisering av medborgarna på Järvafältet i Stockholm, för att bidra till framväxandet av en social rörelse mot social exkludering och för ökat medborgarinflytande, social upprustning och social rättvisa. Som framtida utmaningar för mobiliserande samhällsarbete lyfter författarna den s.k. rörelsejuridiken.  Författarna förespråkar ett samhällsarbete som bygger påmedvetandegörande , skapande av kollektiv identitet och samhörighet, stödjande av aktivering och deltagande, samt mobilisering av de utsatta grupperna själva för social förändring.

Den universella välfärdsmodell, som tillämpats i Sverige sedan andra världskriget, vägleddes av ambitionen att hålla marknadsintressen utanför välfärden för att undvika ojämlik tillgång och kvalitet samt för att stärka den demokratiska styrningen av välfärdssektorn. Sverige präglades därmed av en välutvecklad offentlig sektor med god tillgång till offentlig service.Den här rapporten kan dock genom omfattande statistiska studier visa hur den svenska välfärdsmodellen sedan 80-talet och framåt har genomgått genomgripande förändringar. Resultaten är bland annat:

• Antalet privata aktörer i välfärdssektorn ökar som en följd av politiskt skapade välfärdsmarknader.

• Gemensamma skattemedlen finansierar i högre grad privata välfärdstjänster, som i allt större utsträckning utförs av stora koncernägda aktiebolag, liksom dessa företags vinster.

• Omfattande privatiseringar av gemensamt ägande har genomförts.

• Andelen offentligt anställda har minskat med 10 procentenheter och antalet statsanställda har halverats, medan antalet sysselsatta i privat välfärdsverksamhet fyrdubblats.

• En högre andel skatter går i allt större utsträckning till att finansiera välfärdsverksamhet som bedrivs av det privata näringslivet.

• Offentlig sektors totala andel av samhällsekonomin har minskat från 60 procent till 50 procent av BNP.

Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på att den svenska välfärdsmodellen har genomgått kritiska förändringar vars följder inneburit att en omfattande omfördelning av makt, resurser och inflytande har skett från den demokratiskt styrda gemensamma sektorn – till den marknadsstyrda privata sektorn. Den svenska universella välfärdsmodellen som en gång hyllades har ersatts av en allt mer marknadsliberal modell. Bland konsekvenserna finns försämrad jämlikhet i tillgången till exempelvis skola, vård och omsorg, mindre ekonomisk omfördelningspolitik och mindre demokratisk styrning. Samtidigt går en allt växande andel av medborgarnas skattepengar till de privata välfärdsföretagens vinster.

Den här rapporten visar, genom omfattande studier av en mängd tidigare genomförda undersökningar om ägande och förmögenhetsförhållanden i Sverige, att koncentrationen av makt och ägande har blivit allt mer ojämlik. Resultaten är bland annat att:

• Ungefär hälften av den samlade svenska ekonomin ägsnumera från utlandet.

• Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen har ökat från 4 procent år 1979 till 39,4 procent 2016.

• Det offentliga bolagsägandet har minskat och antalet anställda i statliga företag har halverats från 310 000 år 1980 till 158 000 år 2015.

• Det institutionella ägandet har ökat och utgör cirka 20 procent av ägandet i de börsnoterade bolagen.

• Det så kallade riskkapitalet har vuxit kraftfullt i omfattning och störst i sektorn är Wallenbergkontrollerade EQT.

• I de stora börsnoterade bolagen på Stockholmsbörsen har den största ägarens andel av röstetalet ökat från i genomsnitt 26,8 procent till 31,2 procent av bolagsstämmans röster.

• De 15 största finansfamiljerna styrde år 2017 bolag värda 4 935 miljarder kronor. Som jämförelse var Sveriges totala BNP samma år 4 604 miljarder kronor.

• Familjen Wallenberg kontrollerade företag värderade till närmare 2 000 miljarder kronor.

• Vad gäller de samlade förmögenheterna så har den allra rikaste procentens andel av de samlade förmögenheterna fördubblats från 20,5 procent 1978 till 39,6 procent 2006 och har fortsatt öka sedan dess.

• Antalet svenska miljardärer har ökat från 83 personer 2001 till 178 år 2016.

För att samhällsutvecklingen ska kunna vändas i riktning mot ökad jämlikhet krävs det att den breda vänstern tar kampen för att återskapa former för reglering och begränsningar av kapitalets makt både i Sverige men också internationellt i en allt mer globaliserad värld. Utvecklandet av ett nytt gemensamt projekt, som utgör ett verkligt alternativ till den ojämlikhetsskapande marknadsliberalismen, är av avgörande betydelse för socialdemokratins framtid.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem. De beskrev relationen på ett positivt sätt, men omsorgsgivandet beskrevs som tungt och tidskrävande. Dessa uppgifter var ibland svåra att kombinera med förvärvsarbete för den som ger omsorg till sin förälder. Betydelsefulla faktorer för de vuxna barnens val att bli anhörigvårdare visade sig vara mellanmänskliga relationer, kultur och språk - språket både som ett praktiskt hinder och en del av kulturen. Slutsatser var att anledningar bakom att inte ta emot offentlig äldreomsorg var en kombination av de vuxna barnens önskan att bevara sin kultur och deras föräldrars hjälplöshet när de inte kunde uttrycka sina behov på sitt eget språk.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse om professionellas upplevelser av nätmobbning bland ungdomar 14-16 år. För att besvara syftet har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts med professionella som arbetar i nära kontakt med ungdomar inom skolväsendet och socialt arbete. För att analysera resultatet har symbolisk interaktionism använts samt begreppen attityder och normer. Resultatet påvisade att ungdomar som utsätts för nätmobbning kan uppvisa depressiva symtom, självskadebeteende samt, i vissa fall, har självmordsförsök utförts. En bidragande faktor till varför nätmobbning förekommer i den utsträckning som det gör är att ungdomar kan vara anonyma på internet. Anonymiteten bidrar till att ungdomar kan vara elaka mot varandra utan att ta ansvar för sitt handlande. Genom att informera och upplysa ungdomar om följderna av att utsätta någon för nätmobbning ansågs vara det effektivaste verktyget för att förebygga att nätmobbning förekommer enligt intervjupersonerna. 

Studiens syfte var att undersöka hur socialtjänsten arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck samt hur handlingsplaner är implementerade i arbetet. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett relativt nytt problem i Sverige och socialtjänsten har under lång tid saknat strategier för hur arbetet med problematiken ska genomföras. Utvärderingar av socialtjänstens arbete har visat att flera av landets kommuner saknar specifika handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck samt rutiner och riktlinjer att arbeta efter. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem socialsekreterare från olika kommuner. Genom intervjuerna har socialsekreterarnas syn på arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck och handlingsplanens betydelse belysts. Resultat visade att socialsekreterarna beskrev arbetet på liknande sätt medan synen på betydelsen av en handlingsplan skiljde sig åt. Utifrån studiens resultat blev vår slutsats att handlingsplaner kan vara en grund som skapar enhetlig struktur för socialtjänsten och därmed är viktiga i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

I arbetslivet upplever individer olika situationer, både positiva och negativa. Attribution är ett sätt att snabbt och till synes enkelt tolka och förklara individers reaktioner i dessa situationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka attribution på arbetsplatser och att undersöka eventuella skillnader eller samband mellan attribution, utbildning och ålder. Respondenter med olika utbildningsbakgrund rekryterades genom kontakt med olika arbetsplatser. Respondenterna fick besvara en enkät där de fick beskriva fyra upplevda situationer, två positiva och två negativa. Resultatet visar aktör- och observatöreffekten genom att individer tolkar olika situationer på olika sätt gällande dimensionerna orsak och stabilitet där observatören tillskrev situationen högre till dessa dimensioner än aktören. Resultaten visade samband mellan attribution och ålder där ökad ålder korrelerande med bedömningen av stabilitet och inre kontroll. De visade även på skillnader i attribution beroende på utbildningsnivå där lågutbildade och högutbildade bedömde flera av skalmåtten olika gällande de positiva situationerna. Föreliggande uppsats visar på att ytterligare forskning på attribution i arbetslivet behövs.

The purpose of this study was to get a better understanding on how Swedish media describes intimate partner violence from a social constructionist perspective. This was done by analysing the way this violence is projected in three Swedish newspapers namely Aftonbladet, Dagens Nyheter & Expressen. Our study focused on heterosexual relationships and investigated how some sample of Swedish newspapers described the image of “men and women as perpetrators; gender construction”, “the presentation of the violence” and “the way society treats intimate partner violence victims (male/female)”. The theoretical approach in this analysis was based on social constructionism with a special focus on gender. In order to address the research objectives, a content analysis was performed and some comment and analysis on themes were given. The research findings revealed that both men and women could be perpetrators and victims of intimate partner violence with a main focus on woman as victims from media.

Digital development has made the efficiency of extremist networks possible. Internet and social media have been developed and started to be used as "human web-networks" for the recruitment of like-minded people with the same ideological hopes. For DAESH, this is something positive. The purpose is to give a deeper understanding of why young men join the DAESH. The empirical basis therefore consists of interviews conducted with DAESH warriors who are detained in place in northern Iraq. The opportunity to gain access to these respondents for both the study and the empirical basis is unique. The method used is of a qualitative nature. Furthermore, the profit part represents the empirical basis. Authors have transcribed the interviews, and then conducted a thematidation of collected data. With direct quotes from the material, authors argue that there are recurring patterns in it as respondents. The study concludes that young men join the DAESH because of social disorganization and the lack of strong social ties.

Studiens syfte har varit att undersöka om egenskaper och omständigheter kring brottet, som kan kopplas till uppfattningen om det ideala offret, påverkar utfallet av polisers självständiga bedömningar av brott av hederskaraktär. För att studera detta har en kvantitativ metod tillämpas samt en logistisk regression av data baserad på identifierade brott av hederskaraktär i Dalarna genomförts. Studiens resultat visade att 11 variabler som har anknytning till egenskaper hos målsägare och gärningsperson samt omständigheter inom brottet och utredningen, såsom kön, ålder och anmälningstillfälle, har en signifikant betydelse för utfallet av bedömningarna. Studiens viktigaste slutsats är att det inte går att urskilja något tydligt samband mellan utfallet av uppmärksammade brott med hederskaraktär och uppfattningar som beskrivs i teorin om det idealiska offret.