Denna studie tar sin grund i det sociokulturella perspektivet och fokuserar på digital kompetens hos de yngsta barnen utifrån ett förskollärarperspektiv. Det ansågs som intressant att ta reda på hur förskolan arbetar med digitalisering med 1- och 2-åringar på ett sätt som lägger grunden för det livslånga lärandet och ger förutsättningar för individen som en aktiv deltagare i det digitala samhället. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar föll valet på att intervjua verksamma förskollärare som arbetar på avdelningar för yngre barn. 

Tillgång till digitala verktyg och utforskande både självständigt och tillsammans med andra framhävs i denna studie som centralt. Förskollärare har lite olika perspektiv på arbetssätt och på vad som är viktigt för de yngsta barnen att lära sig när det gäller digital teknik och kompetens. Förskollärarens eget engagemang och kompetens påverkar hur undervisningen ser ut. Det är viktigt att kunna balansera mellan att ge barnen möjligheter att utforska tillsammans och självständigt samtidigt som läraren finns tillgänglig och närvarande för att vid behov kunna erbjuda stöd samt ta vara på lärandetillfällen. En närvarande och kompetent pedagog har möjligheten att få mycket information kring barnens digitala kompetens samt dem intressen de har. De flesta verksamheterna hade ingen tydlig planering eller strategi för digitalisering utan digital teknik blev ett ständigt närvarande redskap som används kontinuerligt och kompletterar andra områden inom undervisning och lek. Digitala verktyg utvidgar lärmiljön och skapar nya rumsliga dimensioner.

Previous research shows that enacting a new curriculum is a complex process. Teachers can be enthusiastic and committed to new curricular objectives, but they can also experience frustration and disappointment. Scholars have suggested that teachers who perceive lack of support, or tensions between their personal philosophies and the educational principles underpinning a new curriculum, struggle to enact new curricula in line with their intent. Our purpose in this article is to illustrate how two Physical Education (PE) teachers experienced the enactment of a new official curriculum. An action research approach was used as design of the study. Researchers cooperated with two PE teachers for 18 months. The empirical material consisted of 50 sets of field notes from the two teachers' teaching lessons, transcripts from one semi-structured qualitative interview with both teachers following the completion of the school year. The material also consisted of reflection logs produced by the teachers containing written notes about their experiences of the curriculum enactment. We used literature on educational change (Fullan, M., & Hargreaves, A. (1991). What's worth fighting fore? Working together for your school. Ontario Public School Teachers' Federation) as our theoretical framework. Our findings show that the teachers experienced the curriculum enactment in contradictory ways. Shifting from previous PE practices that focused on sports activities and emphasized teacher instruction, to pedagogical practices informed by the new PE curriculum (including sociocultural perspectives of learning and assessment), led to uncertainty, surprise, satisfaction, as well as distrust. Our findings also showed that the teachers' experiences of the enactment were influenced by perceived gender biases. We argue that teachers' beliefs and the teaching culture were particularly influential dimensions regarding the two PE teachers' experiences of the curriculum enactment. Practitioners and researchers attempting curriculum enactment in the future should pay careful attention to such dimensions, especially given that tensions and uncertainty often occur during any educational change.

Previous research shows that enacting a new curriculum is a complex process. Teachers can be enthusiastic and committed to new curricular objectives, but they can also experience frustration and disappointment. Scholars have suggested that teachers who perceive lack of support, or tensions between their personal philosophies and the educational principles underpinning a new curriculum, struggle to enact new curricula in line with their intent. Our purpose in this article is to illustrate how two Physical Education (PE) teachers experienced the enactment of a new official curriculum. An action research approach was used as design of the study. Researchers cooperated with two PE teachers for 18 months. The empirical material consisted of 50 sets of field notes from the two teachers' teaching lessons, transcripts from one semi-structured qualitative interview with both teachers following the completion of the school year. The material also consisted of reflection logs produced by the teachers containing written notes about their experiences of the curriculum enactment. We used literature on educational change (Fullan, M., & Hargreaves, A. (1991). What's worth fighting fore? Working together for your school. Ontario Public School Teachers' Federation) as our theoretical framework. Our findings show that the teachers experienced the curriculum enactment in contradictory ways. Shifting from previous PE practices that focused on sports activities and emphasized teacher instruction, to pedagogical practices informed by the new PE curriculum (including sociocultural perspectives of learning and assessment), led to uncertainty, surprise, satisfaction, as well as distrust. Our findings also showed that the teachers' experiences of the enactment were influenced by perceived gender biases. We argue that teachers' beliefs and the teaching culture were particularly influential dimensions regarding the two PE teachers' experiences of the curriculum enactment. Practitioners and researchers attempting curriculum enactment in the future should pay careful attention to such dimensions, especially given that tensions and uncertainty often occur during any educational change.

Over the last decade it has become increasingly popular to ride a motorcycle in Sweden. A mandatory risk education for competence A and A1 was introduced from the 1st of November 2009. Since the education is new, few evaluations have been conducted so far.

This study evaluates the risk education for motorcyclists based on the perspective of driving instructors. The goal was to compile the instructors' comments and experiences with respect to the new risk training. An additional objective was to examine the driving instructors' perceived effects of the education on their students' driving behavior. Six semi-structured interviews with driving instructors and an observational study of the education at various driving schools were conducted. In addition, a participant observation study was performed during a further education of 15 driving instructors. The results show that the instructors experience a great need for the new risk training and that the implementation of the training itself has been good. Students have been referring to the risk training, which according to the instructors indicate that the students have embraced the essence of the training. As a result, the students drive more carefully now and think twice in certain situations according to the instructors. This was considered a desirable result.

Detta notat presenterar en studie för att utvärdera VTI:s tågsimulator för träning och utbildning i ERTMS (European Rail Traffic Management System) för lokförare. Resultaten visar att både lärare och elever är mycket positiva till den simulatorbaserade träningen och mycket tyder på att teori och simulatorträning som varvas ger bäst resultat. På sikt ska de större järnvägsstråken i Sverige utrustas med ERTMS. Detta kommer kräva stora utbildningsinsatser för Sveriges cirka 3 500 lokförare. Det är orealistiskt att dessa ska utbildas på riktiga spår och det finns ett behov av en mer realistisk ERTMS-simulator än den ERSA-simulator som Trafikverket erbjuder idag. Studiens syfte var därför att utvärdera VTI:s tågsimulator, dels jämfört med European Rail Software Applications (ERSA) simulatorn, dels för att studera två olika sätt att kombinera teoretisk utbildning med praktisk träning i simulator. Tre olika grupper jämfördes: Teoretisk utbildning i ERTMS kombinerat med träning i ERSA-simulator (grupp 0), teoretisk utbildning i ERTMS som avslutades med träning i VTI-simulatorn (grupp 1) och teoretisk utbildning i ERTMS som till viss del varvades med träning i VTI-simulatorn (grupp 2). Grupp 1 och 2 fick avsluta utbildningen med ett teoretiskt prov och ett praktiskt körprov i simulator. Grupp 0 endast fick göra det teoretiska provet.

Inom bild- och bildkonstämnet har sparsamhet och återvinning ständigt varit en grundläggande del. På grund av de globala klimatfrågorna har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Denna studie fokuserar på värdet av bild- och bildkonstutbildning som ett komplext verktyg för att lyfta fram hållbar utveckling och dess miljöaspekter. Syftet är att ta reda på vilka möjligheter två bild- och bildkonstlärare, från Sverige och Finland, ser på ämnet i relation till miljöundervisning. Studien fokuserar på två lärares uppfattningar om bild- och bildkonstämnets möjligheter samt de värderingar som styr urvalet för innehållet. Resultatet visar att ämnet bild- och bildkonst har många olika möjligheter när det gäller undervisning inom hållbarhet som ett verktyg för att få fram de nya perspektiv som konst kan erbjuda. Avslutningsvis visade studien att lärares intresse för miljöfrågor ger dem mer inspiration, dock påverkar detta inte direkt innehållet i undervisningen.

Språk- och språkutveckling är en viktig del i förskolans arbete, i barns lärande och utveckling. Med tanke på att språk är en essentiell del av identitet, kommunikation och gemenskap är det viktigt för barn att kunna utveckla den färdigheten. Flerspråkighet är allt vanligare idag i förskoleverksamheter och det krävs att förskolepersonal visar engagemang och intresse för att synliggöra språket på många olika sätt. En av förskolepedagogernas viktigaste uppgifter är att genom olika arbetsmetoder kunna använda undervisningen till att stimulera och utveckla barns språk.

Syftet med min undersökning är att ta reda på vilka tankar och arbetsmetoder pedagoger har för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan.

Metoden som används i denna studie är kvalitativ, baserad på sex intervjuer från tre olika förskolor. Diskussionen i resultatdelen sker utifrån syftet och frågeställningar.

Resultatet som framkommit i studien är att pedagogerna tillämpar olika metoder och strategier för att stimulera språkutveckling. Samtliga anser att modersmålsundervisning kan användas för att stimulera inlärningen av det svenska språket. Det framgår också att pedagogerna har en viktig roll i förskolan där de behöver vara lyhörda, närvarande och tydliga i arbetet. De menar att konkret material och den lärmiljö som verksamheten erbjuder är avgörande för barns språkutveckling. Pedagogerna anser att de har ett ansvar att samarbeta med vårdnadshavare och kunna ha ett positivt bemötande gentemot flerspråkighet. De förutsättningar som erbjuds pedagogerna för att genomföra sitt arbete anser de är olika. Viktigt att lyfta fram är att de menar att den svenska förskolan inte kan garantera en likvärdig utbildning för alla runt om i landet.

Kunskapsöversikten presenterar vad aktuell forskning har kommit fram till gällande utomhusundervisning i biologididaktik relaterat till artkunskap.Syftet med översikten är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen. Vi har jämfört artiklar och sökt efter likheter och skillnader för att sedan kunna hitta mönster i resultaten i artiklarna. Urvalet av studierna baserades på artiklarnas innehåll, med utgångspunkt från inkluderande kriterier valde vi ut de artiklar som stämde överens med kriterierna.

Med inspiration av SMART fick vi ett urval av forskning som bestod av sju artiklar. Sex av sju artiklar är skrivna i Europa. De valda artiklarna innehöll olika studier med elever, lärare, lärarstudenter och lärarutbildare ochresultatet av studierna tyder på att intresset för artkunskap har minskat under de senaste åren. Det framkom även brister i utomhusundervisningen på grund av olika faktorer som tidsbrist, resursbrist och klimat. Däremot har undervisningsmetoden Bottom up visat sig vara gynnsam för elevernas inlärning av arter. Genom metoden fick eleverna goda kunskaper som i sin tur bidrog till en bättre förståelse för arterna i naturen. Utifrån artiklarna har vi kommit fram till att elever behöver få möjlighet till att vistas utomhus, utforska och stimulera sina sinnen i undervisningen. Detta leder i sin tur till långsiktiga kunskaper och blir till en grund för fortsatt lärande.

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare arbetar med nationella minoriteter och ta reda på vilka påverkansfaktorer som inverkar på undervisningen om de nationella minoriteterna. Studien är en flermetods-studie kring ett arbetsmaterial som skapats för förskolans arbete med minoriteter (Sametinget,2018), förskollärare har genomfört semistrukturerade enkäter och semistrukturerade intervjuer och frågorna har berört förskollärares resonemang kring arbetet med nationella minoriteter utifrån arbetsmaterialet. I analysen och diskussionen framgår påverkansfaktorer och förskollärares tolkningar och planerade undervisningar blir centrala. Vår forskning har närmat sig svaret på vad som är påverkansfaktorer för förskollärares undervisning om nationella minoriteter. Studien bidrar till forskningen kring förskolepedagogik, med fokus på förskollärares behov i sitt arbete med barn om och med nationella minoriteter. Det erbjuder insikter om hur man bäst kan stödja dessa barns utveckling och främjar en mer inkluderande utbildning. 

Inledning

I denna studie definierar vi flerspråkighet som en person som talar ett språk hemma och ett annat språk i förskolan. Studien fokuserar på förskollärares perspektiv på språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn i förskolan.

Syfte

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärares perspektiv på språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn.

Metod

Vi valde kvalitativa intervjuer som metod och deltagarna var förskollärare som arbetar i mångkulturella förskolor i Sverige. Vi valde tre förskolor, två förskollärare i vardera förskola. Totalt har vi intervjuat sex förskollärare.

Resultat

Vår studie visar att förskollärarna har olika synsätt och metoder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. I analysen blir det synligt att förskollärarna använder sig av följande verktyg: pedagogiska redskap och aktiviteter, vardagssituationer och samverkan med vårdnadshavare. I analysen blir det också synligt hur förskollärarna i studien har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet och anser att kunskap om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling är viktiga strategier i förskolan.

Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.

Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med sitt modersmål när pedagogerna har svenska som sitt förstaspråk. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden som använts för att samla in material för studien är kvalitativ intervju med fyra pedagoger från två förskolor. Slutsatsen från studien visade sig att pedagogerna använder olika sätt att stötta och utveckla flerspråkiga barnens modersmål och andraspråkutveckling genom att använda olika uttryckningsformer, till exempel upprepningar, bilder, symboler och kroppsspråk. Pedagogerna lyfter upp också att barnen känner trygghet när pedagogerna använder barnens modersmål, vilket gjorde att pedagogerna lärde sig enkla ord på barnens språk för att underlätta kommunikationen mellan barnen och pedagoger och mellan barn och barn.

The purpose of this study was to get insights about how educators in extra-curricular activities, reason about student influence. Specifically how six educators in extra- curricular activities in different schools, take student influence in regard while planning structured activities in past schooltime care. The method utilized in this study has been qualitative interviews. The educators are all from the greater Stockholm area, specifically schools run by the municipality of Stockholm and Botkyrka. The results of the study showed that the presence of student influence varied significantly among the schools. The study showed that one of the deciding factors were how the educators embraced and put student influence into practice. Another deciding factor were the conditions for student influence provided by school management, this factor also varied largely among the studyobjects. The results has further been analyzed through Lev Vygotskij’s socio-cultural perspective and the conclusion was that student influence needs to be further developed in both group and organization level. 

Denna undersökning, som genomförts bland F-3-lärare vilka är uttalat positiva till varierad undervisning i matematik, syftar till att förstå hur och på vilka grunder matematikundervisningen varieras. Studien bygger på en gruppintervju med fem utbildade lågstadielärare. Resultaten har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk. I studien framkommer det att lärarna använder matematikboken nästan konstant men det är inte den som styr undervisningen utan det är lärarna som styr läromedlet. De menar att genom att använda matematikboken som grund att luta sig på, både som trygghet för lärarna för att planera undervisningen men även för eleverna för att de ska kunna ha något att arbeta med och för att de ska känna av ägarskap av en matematikbok. Undervisningen i matematik varieras genom att ändra arbetsmaterial, miljö, arbetssätt och plats. Lärarna klargör att genom variation i matematikundervisningen förstår eleverna kopplingen mellan matematiken och vardagen. Genom variation kan undervisningen anpassas efter varje elevs kunskapsnivå. Genom variation ökar elevernas intresse och motivation till ämnet.

Syftet med vår studie är att undersöka lärare i fritidshems arbete med delaktighet och inkludering i det språkutvecklande arbetet. I studien tar vi reda på vilka språkutvecklande insatser som genomförs inom ramarna för fritidshemmets verksamhet. Vidare undersöker vi vilka som genomför dessa insatser samt hur arbetet med delaktighet och inkludering i det språkutvecklande arbetet på fritidshemmet ser ut. I studien har vi intervjuat 6 pedagoger i en sydsvensk kommun, samtliga intervjuade pedagoger har minst två års erfarenhet av språkutvecklande arbete. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter analyserats utifrån för studien relevanta teorier och begrepp. Resultatet av vår studie visar på att samtliga av de lärare i fritidshem som vi har intervjuat ständigt arbetar med språkutveckling i det dagliga arbetet, samt att de till stor del känner sig inkluderade och delaktiga i de språkutvecklande insatser som genomförs på fritidshemmet.

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att undersöka idrottslärares didaktiska ställningstaganden under momentet bollspel på grundskolans högstadie Därutöver undersöks hur idrottslärares ställningstaganden samspelar med elevers inställning till och uppfattningar om momentet.

Undersökningens tre frågeställningar är:

• Vilka didaktiska ställningstaganden uppger lärare i idrott och hälsa att de gör inför och under momentet bollspel?

● Hur uppfattar lärare i ämnet idrott och hälsa att de mer konkret stöttar och motiverar elever i årskurs 9 inom bollspel?

● Hur uppfattar elever lärares undervisningssätt i bollspel inom ämnet idrott och hälsa?

Metod

Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ delstudie i form av en intervjuundersökning med 3 lärare, samt en kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning med totalt 71 elever. Studiens kvalitativa del, som består av intervjuer med lärare, motiveras av att den kan ge en djupare förståelse för hur läraren förhåller sig till skapandet av en meningsfull undervisning. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande.

Resultat

Lärarna i studien menar att deras uppgift är att engagera och motivera eleverna. Det lärarna gör i studien för att motivera och stötta eleverna på ett konkret sätt är, genom att ta reda på bakomliggande orsaker till att eleverna inte är motiverade, sedan jobba på därifrån. Vidare påvisar resultaten att eleverna uppfattar lärarens undervisningssätt positivt, samt att de är medvetna om vad som förväntas av dem och vad syftet med undervisningen är inom idrott och hälsa.

Slutsats

Lärarnas svar uppvisade inte alls stor variation, kanske för att de alla hade en bakgrund inom bollspel från föreningsidrotten. Däremot visade det sig hur lärarna stöttar och motiverar sina elever på olika vis. Till exempel är grunden för att skapa en bra relation till eleverna att lärarna kan kommunicera på vilka sätt eleven arbetar bäst. Enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i samtliga skolor tyckte att lärarna inom idrott och hälsa har samma engagemang och motivation inom grenen bollspel liksom i andra grenar inom ämnet idrott och hälsa.

Abstarct

Syfte och frågeställningar

Syfte med denna studie är att undersöka hur integrationen av nyanlända elever genom undervisning i ämnet idrott och hälsa fungerar. Detta sker genom att ta reda på vad deras erfarenheter har för betydelse för integreringen samt genom att undersöka deras aktuella upplevelser av den svenska idrottsundervisningen.

• Hur kan nyanländas integrering i svensk idrottsundervisning beskrivas utifrån de nyanländas livsvärld?
• Vilka möjligheter och begränsningar upplever nyanlända för att kunna delta i idrottsundervisningen?

Metod

Studien har genomförts med hjälp av fyra nyanlända elever, som har intervjuats enskilt. Genom dessa kvalitativa intervjuer kunde en analys av hur eleverna uppfattar sitt deltagande i ämnet idrott och hälsa göras. I vår studie använder vi sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Intervjuerna har genomförts enskilt, eftersom detta ger största möjliga förståelse för elevernas individuella uppfattningar och tankar. Intervjuerna har transkriberats och används i resultatdelen. För att underlätta arbetsprocessen användes en intervjuguide.

Resultat

De tydligaste resultaten som denna studie visade var (1) Respondenternas olika erfarenheter från sitt hemland och olika erfarenheter från skolan har påverkat hur mycket intresse de har för idrottsundervisningen. (2) Olika pedagogiska nyckar och olika inlärningsmetoder är något som eleverna uppskattar från läraren som hjälper eleverna att integreras. (3) Lärarna och klasskamraterna har en stor betydelse för hur de anpassar sig till idrottsundervisningen.   

Slutsats

Studien visar att såväl härkomst som kön kan ha betydelse för hur väl man anpassar sig till den svenska idrottsundervisningen. Idrottsundervisningen kan vara till nytta för nyanlända, eftersom undervisningen i ämnet kan bidra till gynnsam integration i det svenska samhället. 

Syftet med denna studie är att bidra med forskningsbaserad kunskap om huruvida elevernas socioekonomiska status (SES) spelar roll för elevernas prestationer i matematik i grundskolan. Dessutom har studien för avsikt att undersöka hur elevers SES påverkar deras motivation och inställning till matematik. Vidare kommer studien undersöka hur SES i relation med motivation och matematikängslan (ångest) påverkar elevernas prestationer i matematik. I studien används en kvalitativ metod och det empiriska materialet består av intervju med fem matematiklärare som undervisar på olika skolor i områden med olika SES. Studiens resultat är att elever vars föräldrar har hög SES har bättre förståelse av matematik som leder till att dessa elever presterar bättre i matematik. Studien visar även att elever i familjer med låg SES visar en låg självkänsla, vilket påverkar deras prestationer i matematik negativt. Det visas också i studien att elever med låg självkänsla är mer mottagliga för att få matematikängslan, vilket leder till lägre prestationer. Studien tyder på att lärarnas kompetens att skapa goda lärandemöjligheter och föräldrarnas stöd samt engagemang minskar elevernas matematikångest och bidrar till ökad motivation i matematik.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och därmed möter vi elever med olika trosuppfattningar. Enligt Skolverket (2011) skall religionsundervisningen bidra till att öka elevernas kännedom om alla religioner samt skapa en djupare förståelse och tolerans om andras trosuppfattningar. Därför lägger Skolverket (2011) vikt på att undervisningen ska bedrivas på ett icke- konfessionellt synsätt (Skolverket 2011). Det medför olika utmaningar för lärarna. Vårt syfte med översikten är att ta reda på vilka utmaningar lärarna möter samt deras inställning till religionskunskap. För att kunna bekanta oss vid ämnet valde vi relevanta nyckelord och sökte i databaser såsom ERIC (ProQuest). Flertalet funna artiklar handlade i stora omfattningar om religionskunskap dock var det inte begränsat inom vårt forskningsområde.  För att kunna begränsa sökningen ytterligare skapade vi urvalskriterier som resulterade till tio träffar av vetenskapliga artiklar som verkade relevanta till vår sökning. Resultatet i vår översikt tyder på att lärarna möter olika utmaningar i religionsundervisningen. Vidare visar resultatet vilka åtgärder som krävs för att kunna bemöta dessa utmaningar.

Denna studie undersöker vi hur pedagoger arbetar för att väcka barns intresse för emergent literacy på en förskola och hur de tar till vara på barnens egna emergent literacyuttryck. Syftet med studien är att få en fördjupande kunskap i hur pedagogerna praktiskt arbetar med emergent literacy i förskolan. Metoden för studien är kvalitativ genom deltagande observation och samtalsintervju med pedagoger. Studiens empiri består av mikroetnografiska observationer och samtalsintervjuer under två dagar på en storbarnsavdelning med barn i åldrarna 3-6 år. Resultatet har kategoriserats utifrån barnens och pedagogers olika aktiviteter. Vid flertalet tillfällen var det barnen som initierade aktiviteter men pedagogerna uppmuntrade på olika sätt både genom fysisk närvaro, tillåtande av aktivitet och genom skapande av en literacykultur på avdelningen.

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students.

My questions are: 

• In what ways can the teachers develop their leadership?
• In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom?
• What do the teachers in the study consider to be a good leadership?
• What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students?

The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks. The conclusions are that the teacher in her/his leadership needs to be democratic and allow students to affect the activities in the classroom, but also use an authoritarian leadership to get an effective classroom.

I denna studie undersöks mellanstadielärares uppfattningar kring Foreign Language Anxiety (FLA) vid inlärning av engelska hos elever i årskurs 4-6. Dessutom undersöks effekterna i elevers spelvanor relaterat till FLA och språkfärdigheter, samt lärarnas föreslagna strategier för att hantera och minska FLA. Studien stödjer sig på teoretiska ramverk från James Paul Gee (2003) om lärande genom digitala spel och Horwitz, Horwitz och Copes (1986) forskning om FLA, och använder en fenomenologisk ansats för att djupdyka i dessa teman. Genom intervjuer med sex engelsklärare i mellanstadiet syftar arbetet till att utforska tre frågeställningar. Dessa inkluderar lärarnas uppfattningar av elevers FLA i engelskundervisningen, lärarnas syn på hur elevers spelvanor kan relatera till deras FLA och språkfärdigheter, samt vilka pedagogiska strategier lärare bedömer som mest effektiva för att minska FLA.

Vid undersökningen om hur lärare uppfattar elevernas FLA framkommer problematiken kring elevers talrädsla i klassrummet, vilket kan bero på flera anledningar. Det kan röra sig om rädsla för att bli bedömd av klasskamrater, samt en brist på tillit till den egna förmågan. En annan bidragande faktor till förekomsten av FLA är de stora kontrasterna i elevernas engelskkunskaper, vilket förklaras av deras individuella intressen utanför skolan. Lärarnas utsagor beskriver att elever som ägnar sig åt en stor mängd extramural engelska (EE), har ett så stort försprång att de andra eleverna inte vågar prestera i klassrummet. 

Resultaten från studien indikerar att lärarnas syn på digitala spel varierar, med insikter som pekar på både möjligheter och utmaningar i att integrera dessa spel i språkundervisningen. En minoritet identifierar kommersiella digitala spel som en möjlighet att engagera elever och minska FLA, medan majoriteten uttrycker oro för spelens relevans och effektivitet. Detta understryker en komplexitet i hur digitala spel kan integreras i undervisningen, där lärarnas erfarenheter och uppfattningar spelar en stor roll i hur de närmar sig användningen av spel som ett pedagogiskt verktyg. Diskussionen kring pedagogiska strategier för att implementera digitala spel i undervisningen framhäver också ett behov av fortbildning för lärare. 

Lärarna uppfattar att digitala spel kan ha både positiva och negativa effekter på elevers språkinlärning, där ett ökat ordförråd och språklig säkerhet i muntliga aktiviteter utgör de positiva aspekterna. Negativa aspekter som framkommer är att elever lär sig ett spelspecifikt språk som inte gynnar deras skolgång, och att deras intensiva engagemang i kommersiella digitala spel på engelska leder till en känsla av att skolans engelskundervisning mister sitt värde. Vad beträffar hantering och minskning av FLA betonar lärarna betydelsen av att skapa en trygg och inkluderande lärmiljö, där grupparbeten används för att effektivt främja engagemang och ett ökat självförtroende. 

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur 2–4-åringar utforskar defysikaliska fenomenen flyta och sjunka samt hur en praktisk aktivitet kan bidratill utveckling och lärande. För att möta studiens syfte valdes observation sommetod där en designad aktivitet med variationsteorin som stöd genomfördes itre barngrupper, aktiviteten delades sen in i fyra faser för oss studenter för attfå en tydligare struktur. Teorin synliggjordes genom att fenomenen blevlärandeobjektet i utforskandet. Barnen fick själva utforska och fundera på vilkaaspekter som avgjorde om något flöt eller sjönk med hjälp av variationer påföremål som liknade varandra. De tre aktiviteterna filmades och analyseradessenare med hjälp av studiens frågeställningar och kategorier som uppkom medhjälp av det som resultatet visade från de fyra faserna.Resultatet visar att det är möjligt att utföra en flyta och sjunka-aktivitet med deyngre barnen i förskolan. Något som knyter an till Jean Piagets stadieteori varatt de yngsta barnen stannar sitt utforskande vid att komma med en hypotesoch ser vad det är som händer. Först när de fyllt fyra år börjar de komma medförklaringar till de hypoteser de gett om hur ett föremål beter sig på ett visstsätt i vatten. Det vanligaste som barnen refererade till var föremålets vikt, dekom fram till att ett föremål sjönk för att det var tungt men de resonerade ävenatt ett föremål flöt för att det var tungt. Detta visar på att de inte har svaren heltmen funderingarna och viljan att förstå finns. 

Många elever har svårigheter att förstå fysik och det har ofta att göra med avsaknad av grundlig begreppsförståelse. Då fysiken rymmer många ämnesspecifika ord som har andra betydelser i vardagsspråket krävs det att läraren arbetar med elevernas förståelse och användning av fysikaliska begrepp. Studien bygger på intervjuer med fyra fysiklärare och syftar till att beskriva och undersöka lärarnas resonemang vid val av metod för begreppsinlärning samt deras syn på syftet med att utveckla förmågan att använda begrepp och begreppsförståelse utifrån forskning och teori om sociokulturellt perspektiv för språkutveckling. Hur resonerar lärare om sina metoder i begreppsundervisning i fysikämnet på grundskolan? Hur motiverar lärare syftet med begreppsanvändning och begreppsförståelse i fysikämnet? Val av metod vid begreppsinlärning beror på att eleverna inte anses tillgodogöra sig undervisningen enbart via läroböcker utan behöver använda egna ord och aktiviteter för att hålla koncentration och intresse vid liv. Slutsatsen är att det finns olika resonemang för olika val av metoder. Den gemensamma åsikten är att det mest effektiva för att nå flest elever är att variera metoder och använda sig av elevernas eget intresse och vokabulär. Vikten av att lära sig begrepp tidigt för att förstå fysiken betonas, men lärare använder sig av sina erfarenheter i undervisningen istället för att metodiskt undersöka elevernas förförståelse. Studiens resultat är inte generaliserbart men ger information om hur fysiklärare resonerar om metodval och begreppsundervisning.

Syfte

Studien syftar till att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet planerar och genomför undervisning om droger och dopningspreparat.

Frågeställningar

1.  Vilka tillvägagångssätt använder idrottslärare när det gäller att belysa effekterna av droger och dopningspreparat? 
2. Vilka förutsättningar, hinder och möjligheter ser idrottslärare med undervisning om droger och dopningspreparat?
3. Hur upplever idrottslärare sin ämnesdidaktiska kompetens gällande droger och dopning?  

Teori och metod

Studien baseras på didaktisk teori i allmänhet och den didaktiska triangeln i synnerhet samt ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod används, där tematisk analys av intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa 1 genomförs.

Resultat

Resultaten visar på en variation av pedagogiska metoder, inklusive lärarledda och elevcentrerade tillvägagångssätt, samt användningen av olika material som filmer, bilder och podcasts. Lärarna uttryckte en allmän brist på ämnesdidaktisk kompetens och kände sig oförberedda för att undervisa om droger och dopning, vilket understryker behovet av mer inriktad lärarutbildning.

Slutsatser

Studien drar slutsatsen att idrottslärare möter betydande utmaningar i att effektivt undervisa om droger och dopning. Det finns ett behov av förbättrad lärarutbildning och resurser för att öka ämnesdidaktisk kompetens. Ytterligare forskning rekommenderas för att utforska elevers perspektiv och hur olika undervisningsmetoder påverkar elevers lärande och attityder.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Studien tar även sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med centrala begrepp som kommunikation och den proximala utvecklingszonen. Metod som användes var kvalitativ metod där skriftliga intervjuer genomfördes med totalt sex förskollärare för att få fördjupad förståelse kring syftet och frågeställningarna. Det vill säga Vilken syn har förskollärare på flerspråkighet i förskolan? Hur menar förskollärare att de stödjer språkutvecklingen hos flerspråkiga barn?  

I resultatet belyses att förskollärare har varierande uppfattningar om ämnet flerspråkighet i förskolan, vilket innebär att vissa förskollärare upplever arbetet med flerspråkighet som komplext medan andra ser det som en möjlighet till utveckling och lärande. I analysen blir det dessutom synligt att förskollärare använder sig av olika verktyg och strategier för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. De använder bland annat verktyg som TAKK, bildstöd, sagor och böcker, rim och ramsor under olika situationer. De har även ett gott samarbete med vårdnadshavare för att förstärka barnens modersmål men även det svenska språket.  

The purpose of the study is to increase knowledge about leisure leaders' experiences of and opportunities to counteract exclusion and crime among young people in socially disadvantaged suburban areas, and what risk and protection factors they perceive to be important for exclusion and crime. The study is of a qualitative method based on hermeneutic theory of science. Four interviews were conducted with leisure leaders divided into three leisure centers. The correspondents consisted of three men and a woman of different ages and with varying work experience and varying ethnicities. The intention with the correspondents and the choice of a semi-structured interview guide was to gain an increased perspective on the chosen topic. The results indicate that the various systems in Bronfenbrenner's ecological system theory have a strong impact on young people in socially disadvantaged areas. The different system theories have protective and risk factors for the youth.

Inledning

Studien handlar om att undersöka pedagogers syn om möjligheter till lärandet som sker genom iPads. Studien handlar också om att undersöka vilka pedagogiska appar som används i förskoleverksamheter, samt vilka hinder som kan bemötas.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn om lärandet genom iPads och vilka konsekvenser som uppstår vid användandet av iPads.

Metod

Kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data. I studien medverkade sammanlagt fem respondenter från fyra kommunala förskolor. Undersökningen genomfördes digitalt, då vi befinner oss i en pandemi.

Resultat

Forskningsresultatet som vår studie gav oss, valde vi att dela in i olika teman. Dessa är: Appar som utvecklar barns matematiska kunskaper, Appar som bidrar till barns språkutveckling och hinder i arbetet med iPads. Sammanfattningsvis i resultatdelen framgår tydligt att pedagogerna använder iPaden i ett lärande syfte, där barnen får möjlighet att utveckla språk och matematiska kunskaper, och att de pedagogiska apparna kan inkludera flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna ser även utmaningar som kan uppstå vid användandet av iPaden. Resultatet visar även att det finns andra digitala verktyg som används i anslutning till iPaden exempelvis Osmo och projektor.

This study explores how preschool student teochers perceive their course materials in relation to internotionolisotion ond interculturol proctice. Questionnoires were odministered through the Survey ond Report tool to 648 students, with 94 (14.5%) responding. Forty-eight percent of therespondents felt thot course materials ond content they encountered did not help them to goin in-depth knowledge on internotionolisotion. Some students indicoted thot  they do not  wont  literoture  in English  longuoge included. They were open to more contoct with internotionol students locolly ond online. Respondents indicoted the perception thot Swedish ond Nordic preschools ore unique. lnsteod of internotionolisotion, the concept of interculturolity wosresonont with the students' identity os Swedish preschool teochers.They volued procticol, teoching-reloted content ond the procticum opportunities to leorn obout interculturolity in the field.

Denna artikel beskriver hur fakultetsopponenter motiverar avhandlingars kvalitet i populärvetenskapliga sammanfattningar som publicerats i tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige under perioden 2000-2015. I artikeln fokuseras granskningskriterier som gäller relevans, förståelse av forskningsfältet, presentation av texten och dess kommunicerbarhet, originalitet och bidrag samt självständighet, vilka alla kompletterar de grundläggande gransknings­kriterierna.  I artikel fokuseras hur dessa granskningskriterier kommer till uttryck och används när fakultetsopponenter beskriver en avhandling som de har granskat. Syftet är att tydliggöra hur dessa granskningskriterier framställs när fakultetsopponenter lyfter fram vad som är betydelsefullt i avhandlingarna. Studien omfattar 59 sammanfattande texter från 60 olika disputationstillfällen. Avsikten är att bidra till en djupare förståelse av dessa gransknings­kriterier och hur de kommer till uttryck, till nytta för doktorander, handledare och fakultets­opponenter. 

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar barns lärmiljöer och på vilket sätt lärmiljöerna och materialet används för att stödja undervisningen. Studien beskriver även miljöns betydelse för lek och lärande är att den ska främja barnens utveckling optimalt. I studien lyfter vi det sociokulturella perspektivet som teoretisk bakgrund.

Det empiriska materialet samlades genom en kvalitativ metod med svagt strukturerade intervjufrågor. Den kvalitativa metoden valdes för att kunna få djupare uppfattning om förskollärares kunskaper och erfarenheter av förskolans lärmiljö.

Resultatet av vår studie visar att lärmiljön är enligt respondenterna under ständig förändring utifrån barnens projekt och intresse. Att forma miljöer utifrån barns individuella förutsättningar och att skapa trygga samt stimulerande lärmiljöer där utforskande och utmaningar kan ske. Barns utveckling och lärande sker kontinuerligt och därmed kan undervisningens innehåll vara både den planerade men även uppstå i de spontana.

Inledning

Studien handlar om att undersöka hur förskollärare förhåller sig till den planerade matematikundervisningen i förskolan. Tidigare forskning av Catucci (2021, s.37) visar att förskollärare har ett bristande självförtroende i ämnet matematik som grundar sig på negativa erfarenheter från barndomen och att förskollärarna vanligtvis upplever styrdokumenten som oklara.

Studiens syfte

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar med planerad matematikundervisning och på vilket sätt matematikundervisningsmålen synliggörs utifrån läroplanen. Vi vill förstå vilka faktorer som inverkar på matematikundervisningen i förskolan.

Metod

Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i vår studie då det är en metod som kan ge detaljerade svar av respondenterna (Christoffersen & Johannessen 2015, s.83). Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika verksamheter i Västsverige.

Resultat

I vårt resultat kan fyra olika kategorier utläsas utifrån vår analys av respondenternas svar, vilka är förskollärares förhållningssätt gentemot matematik, hur använder förskollärare matematiska begrepp i undervisningen, läroplansmål som upplevs vara svåra att förverkliga av förskollärare och förskollärares upplevelse av att ha tillräckliga kunskaper i matematik. Det framgick att samtliga respondenter efterfrågar fortbildning i matematik då de lyfter att ny forskning kan påverka undervisningen. Studien visar att förskollärarna har god kännedom om adekvata ämnesord men lyfter att de inte använder dem medvetet och systematiskt i undervisningen. De reflekterar även över att en del läroplansmål kan vara svåra att lära ut till barnen

I dagens skola, med sjunkande resultat i läsförståelse (Skolverket 2023), måste man tänka på att hitta olika sätt att få elevernas läsförståelse att öka. Denna studie visar på att det finns flera olika aspekter som påverkar elevernas lärande och läsutveckling.  Syftet med studien är att undersöka hur lärares läsundervisning anpassas efter alla elevers individuella förutsättningar, hur lärarna utformar klassrumsmiljön för att stimulera elevernas lärande samt att undersöka hur lärare ser på differentierad undervisning. Syftet undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser lärare på begreppet differentierad undervisning? Hur manifesteras deras syn på differentierad undervisning i läsundervisningen? Hur arbetar lärare med att utforma en klassrumsmiljö som utvecklar elevers lärande och läsutveckling? 

Resultatet indikerar att lärare försöker arbeta differentierat men att det sker på lite olika sätt. Trots att lärarna hade olika definitioner av begreppet visade det sig att de fortfarande jobbade med att anpassa material och uppgifter efter elevernas individuella behov. Det framkommer också att lärarna har olika didaktiska strategier till exempel fokus på ordförståelse och kontinuerligt arbete med läsläxor för att utveckla elevernas läsförståelseförmåga, däremot visar de didaktiska strategierna inte på någon differentierad undervisning.  Utöver detta presenteras hur lärarna arbetade med och utformade klassrumsmiljön för att utveckla elevernas lärande. Beroende på hur klassrummet var utformat kunde det ha både positiva och negativa effekter på elevernas lärande beroende på den aktuella elevgruppen. Vår studie visar att det behövs mer kunskap om differentierad undervisning samt om klassrumsmiljöns betydelse för elevers prestationer. 

Differentierad undervisning har blivit ett brett arbetsområde under de senaste åren. Att arbeta differentierat menas att möta elevernas individuella behov och förutsättningar för att ge eleverna en så bra skolgång som möjligt. Idag är differentierad undervisning väldigt viktigt då skolan är en skola för alla (Skolverket, 2022). Enligt skolverket (2022) ska undervisningen anpassas till varje enskild elevs förutsättningar och behov.  Genom att arbeta differentierat kan undervisningen anpassas för alla elever oavsett behov i varje klassrum. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur man arbetar med differentierad undervisning samt fördelar och nackdelar. Vi valde även att fördjupa oss i läsundervisning och hur differentierad undervisning kan hjälpa eleverna att nå kunskapskraven för årskurs 3. Skolverket skriver att “Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Skolverket, 2022, s.8). Syftet med kunskapsöversikten är att söka, kartlägga samt sammanställa vad som kännetecknar forskningen om differentierad undervisning och läsundervisning i förskoleklass och årskurs 1-3. Frågeställningarna som användes för att uppfylla kunskapsöversiktens syfte var: Hur beskriver forskningen en differentierad undervisning som tillgodoser alla elevers behov? Hur beskriver forskningen lärarkompetens inom differentierad undervisning för att möta alla elevers behov? Vad kännetecknar forskning om differentierad undervisning kopplat till läsundervisning?

Genom att noggrant formulera urvalskriterier och sökord identifierades nio artiklar genom sökningar  i  olika  databaser  som  användes  för  att kartlägga forskningsfältet.  Inom forskningsfältet användes kvalitativa metoder, kvantitativa metoder och mixade metoder för att genomföra undersökningar inom differentierad undervisning, läsundervisning samt lärares kompetens. Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att differentierad undervisning är positivt för elevernas progression i läsundervisningen. Resultatet visar även att det är stor skillnad på lärares kompetens gällande differentierad undervisning.

Differentierad undervisning har blivit ett brett arbetsområde under de senaste åren. Att arbeta differentierat menas att möta elevernas individuella behov och förutsättningar för att ge eleverna en så bra skolgång som möjligt. Idag är differentierad undervisning väldigt viktigt då skolan är en skola för alla (Skolverket, 2022). Enligt skolverket (2022) ska undervisningen anpassas till varje enskild elevs förutsättningar och behov. Genom att arbeta differentierat kan undervisningen anpassas för alla elever oavsett behov i varje klassrum. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur man arbetar med differentierad undervisning samt fördelar och nackdelar. Vi valde även att fördjupa oss i läsundervisning och hur differentierad undervisning kan hjälpa eleverna att nå kunskapskraven för årskurs 3. Skolverket skriver att “Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Skolverket, 2022, s.8). Syftet med kunskapsöversikten är att söka, kartlägga samt sammanställa vad som kännetecknar forskningen om differentierad undervisning och läsundervisning i förskoleklass och årskurs 1-3. Frågeställningarna som användes för att uppfylla kunskapsöversiktens syfte var: Hur beskriver forskningen en differentierad undervisning som tillgodoser alla elevers behov? Hur beskriver forskningen lärarkompetens inom differentierad undervisning för att möta alla elevers behov? Vad kännetecknar forskning om differentierad undervisning kopplat till läsundervisning? Genom att noggrant formulera urvalskriterier och sökord identifierades nio artiklar genom sökningar i olika databaser som användes för att kartlägga forskningsfältet. Inom forskningsfältet användes kvalitativa metoder, kvantitativa metoder och mixade metoder för att genomföra undersökningar inom differentierad undervisning, läsundervisning samt lärares kompetens. Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att differentierad undervisning är positivt för elevernas progression i läsundervisningen. Resultatet visar även att det är stor skillnad på lärares kompetens gällande differentierad undervisning.

Syftet med den här studien är att beskriva vad pedagoger i förskolan samt på högstadiet har för upplevelse av specialpedagogens uppdrag. Den metod som är vald för studien är semistrukturerade intervjuer för att samla in data. I vår studie har vi intervjuat tio pedagoger, varav fem är verksamma inom förskolan samt fem verksamma på högstadiet. Samtliga pedagoger är verksamma i olika verksamheter i den kommunala barnomsorgen och skolan, de arbetar dock inom samma kommun. Den teoretiska utgångspunkt som vi använt oss av är det sociokulturella perspektivet. Den tidigare forskningen visar att specialpedagogen förväntas göra många olika arbetsuppgifter som inte ingår i deras uppdrag ute på arbetsplatserna. Handledning är något som många gånger hamnar i skymundan på grund av det. Många gånger används inte specialpedagogens kompetens fullt ut. Specialpedagogen har många gånger enskild undervisning eller undervisning i liten grupp med elever som är i behov av särskilt stöd. Den tidigare forskningen visar även att specialpedagogen och rektorns relation är avgörande för om specialpedagogen ska kunna genomföra sitt arbete så som det är tänkt. Resultatet av studien visar att det finns en osäkerhet kring specialpedagogens uppdrag, främst hos pedagogerna på högstadiet. Resultatet visar även att dem inom förskolan har kunskap om hur de söker den specialpedagogiska kompetensen. Det visade sig att elevhälsateamets arbete kom pedagogerna tillkännedom, trots det ansåg pedagogerna på högstadiet att elevhälsateamet var en stor del av det förebyggande arbetet. Slutsatsen vi drar är att specialpedagogens uppdrag är otydlig och det behöver vara en tydlig organisation kring den yrkesfunktionen så att den kommer alla till del.

Föreliggande studie syftar till att undersöka läsförståelsestrategier utifrån datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal samt verksamma lärares syn och tankar kring dessa. Studien genomförs via textanalyser av datorprogrammen och semistrukturerade personliga intervjuer med två verksamma lärare och tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien utgår utifrån ett abduktivt förhållningssätt och pendlar mellan empiri och teori för att fastställa ett resultat. Resultatet av frågeställningarna sammanställs utifrån transkriberade intervjuer och analyser av datorprogrammen. I resultatet framkommer det att enbart Bingel tillhandahåller läsförståelsestrategier vilka är memoreringsstrategier. Resultatet för SvenskaPortal omfattar inga övningar där läsförståelsestrategier krävs eller övas, däremot övas bland annat ordförståelse. I resultatet framkommer det också att de båda verksamma lärarna har en varierande syn på arbetet med datorprogram där de lyfter flexibiliteten och möjligheten till självgående arbete under specifika tillfällen, till exempel under läsläxan. De intervjuade lärarna använder SvenskaPortal sporadiskt medan Bingel används kontinuerligt. Lärarna lyfter även negativa aspekter som att eleverna enbart klickar sig fram och inte gör det de ska.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur elevers berättande texterpåverkas av att skriva med bild som inspirationskälla och utan. Elevernastexter genomgår en textanalys där de två texterna analyseras utifrån dess längd,röd tråd och struktur samt formord och innehållsord för att vidare jämföras. Vidare lyfts sex elevers tankar och åsikter gällande de två metoderna genomintervjuer. Utifrån studiens frågeställningar sammanställs texternas analyseroch elevernas transkriberade intervjuer för att senare presenteras i resultatet. Studiens teoretiska ram har sin utgångspunkt i intermediala studier som vidarekopplas till det resultat studien presenterar. Det framkommer i resultatet att detexter eleverna skriver utan bilden innehåller fler formord och innehållsordsamt att en högre procent av eleverna uppvisar en tydlig struktur och en rödtråd. Vidare visar resultatet att eleverna skriver längre texter med bilden. Tvåelever hade valt att skriva med en bild som inspirationskälla igen om de fåttchansen, detta för att utmana sig, dock ansåg alla intervjuade elever att det varsvårare att skriva med en bild som inspiration.

Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper.

I förskolans uppdrag ingår det att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Med denna studie vill vi synliggöra de språkliga utmaningarna som pedagogerna ställs inför i en gränskommun i Sverige. Kommunen gränsar mot Finland och är i stor utsträckning tvåspråkig där majoriteten av befolkningen pratar både svenska och finska.  Situationen blir på så vis unik vilket också yttrar sig i förskolan. Syftet med denna studie är att lyfta fram de utmaningar pedagoger står inför när de arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn i kommunen. Studien belyser vilka svårigheter som kan uppstå när pedagoger och barn inte delar modersmål. Det är en kvalitativ studie med enkätundersökningar och intervjuer som datainsamlingsmetoder samt ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat tyder på att vissa modersmål får mer utrymme än andra och att det är en utmaning för pedagogerna att tillgodose alla olika modersmål. Resultatet visar också att det skiljer sig avdelningar emellan i hur stor utsträckning modersmålsstöd erbjuds och under vilka former. Slutligen visar resultatet att det råder en osäkerhet bland pedagoger i vilken omfattning och på vilket sätt modersmålsstödet ska utformas samt att det saknas struktur samt riktlinjer kring detta. 

Inledning

Konflikter är en del av förskolans vardag. Det finns olika orsaker till att barns konflikter uppstår. Utifrån pedagogers perspektiv ses konflikter ofta som något negativt. Enligt många forskare är dock konflikter ett tillfälle för utveckling och lärande. För att konflikter ska bli ett lärandetillfälle måste de hanteras konstruktivt och alla barn som är delaktiga i konflikten ska respekteras och de ska få stöd från pedagogen. Genom att ta barnperspektiv på konflikter och konflikthantering får pedagoger bättre möjlighet att stödja barnen i deras konflikthantering samt förstå barnens uppfattningar, handlingar och känslor som ligger bakom konflikten.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Fokus i undersökningen ligger på barnens uppfattningar om konflikter och barnens konflikthantering samt pedagogens stöd i konfliktsituationer på förskolan.

Metod

I studien används kvalitativ metod och barnintervjuer som redskap. Intervjuerna genomfördes med sex barn i åldern 5 år på en förskola. Syftet med dessa metodval är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Under intervjuer används tre korta filmer som jag själv spelat in på en Ipad. Filmsekvenserna handlar om tre fiktiva konfliktsituationer mellan handdockor. Film ett – handlar om att Igelkott och Kanin vill ha samma leksaksbil. Film två – handlar om att Igelkott och Kanin är på disco och dansar tillsammans och att Nalle inte får vara med. Film 3 – handlar om att Kanin ritar på Igelkotts teckning. Efter varje filmsekvens ställer jag frågor till barnen.

Resultat

I resultatet framgår att barnen uppfattar konflikter negativt. Konflikter väcker olika känslor hos barnen. I konfliktsituationer upplever barnen positiva känslor såsom solidaritet och sympati. Barnen upplever även neutrala känslor. Men oftast uttrycker barnen negativa känslor i samband med konflikten. I resultatet framkommer att barnen försöker att hantera sina konflikter själva och använder sig av olika konflikthanteringsstrategier. Barnen förhandlar i sina konflikter, försöker att undvika konfrontationen, medlar eller söker stöd hos tredje part, i det här fallet hos pedagogen. Barnen ser positivt på pedagogens stöd i konflikthantering. Barnen upplever att de får hjälp från pedagogen i diverse konfliktsituationer och de förväntar sig att pedagogen lyssnar på dem och agerar.