Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 69
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Daunfeldt, Sven-Olov
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Grek, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Rudholm, Niklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Betydelsen av internt genererat kapital för en långsiktigt hållbar företagstillväxt2017Inngår i: Perspektiv på kapitalförsörjning – en antologi om företagens finansiering och statens roll / [ed] Jörgen Lithander, Stockholm: Tillväxtanalys , 2017, 1, s. 31-49Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett företags expansion kan finansieras med internt genererat kapital eller med hjälp av extern finansiering. Vi undersöker här hur omsättningstillväxten och överlevnadssannolikheten påverkas av företagets internt uppbyggda kapital. Undersökningen baseras på data över alla Sveriges aktiebolag under perioden 1997–2010.

    Våra resultat indikerar att den initiala tillgången på internt uppbyggt kapital generellt sett inte är förknippad med en högre omsättningstillväxt eller ökade möjligheter att överleva på marknaden. Vi finner däremot att de företag som bygger upp interna medel innan de växer är mer sannolika att uppnå en långsiktigt hållbar tillväxt än de företag som växer innan de byggt upp ett internt kapital.

    Resultaten indikerar också att företag som har varit med om uppköp eller sammanslagningar har både högre tillväxt och bättre chanser att överleva på marknaden.

    Vi kan samtidigt konstatera att de skattade sambanden ofta är svaga trots det omfattande datamaterialet. Det tyder på att företagstillväxt i huvudsak är slumpmässig eller kan förklaras av variabler som är svåra att mäta och inkludera i kvantitativ analys. Detta bekräftas också av tidigare studier.

    Våra resultat implicerar att framtida studier bör fokusera mer på hur företagen växer än på vad som kan förklara hur mycket de växer vid en viss tidpunkt.

  • 2.
    Daunfeldt, Sven-Olov
    et al.
    HUI Research; Högskolan Dalarna.
    Grek, Åsa
    Högskolan Dalarna.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi. Högskolan Dalarna.
    Rudholm, Niklas
    HUI Research; Högskolan Dalarna.
    Betydelsen av internt genererat kapital för en långsiktigt hållbar företagstillväxt2017Inngår i: Perspektiv på kapitalförsörjning: en antologi om företagens finansiering och statens roll / [ed] Jörgen Lithander, Stockholm: Tillväxtanalys , 2017, 1, s. 31-49Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett företags expansion kan finansieras med internt genererat kapital eller med hjälp av extern finansiering. Vi undersöker här hur omsättningstillväxten och överlevnadssannolikheten påverkas av företagets internt uppbyggda kapital. Undersökningen baseras på data över alla Sveriges aktiebolag under perioden 1997–2010.

    Våra resultat indikerar att den initiala tillgången på internt uppbyggt kapital generellt sett inte är förknippad med en högre omsättningstillväxt eller ökade möjligheter att överleva på marknaden. Vi finner däremot att de företag som bygger upp interna medel innan de växer är mer sannolika att uppnå en långsiktigt hållbar tillväxt än de företag som växer innan de byggt upp ett internt kapital.

    Resultaten indikerar också att företag som har varit med om uppköp eller sammanslagningar har både högre tillväxt och bättre chanser att överleva på marknaden.

    Vi kan samtidigt konstatera att de skattade sambanden ofta är svaga trots det omfattande datamaterialet. Det tyder på att företagstillväxt i huvudsak är slumpmässig eller kan förklaras av variabler som är svåra att mäta och inkludera i kvantitativ analys. Detta bekräftas också av tidigare studier.

    Våra resultat implicerar att framtida studier bör fokusera mer på hur företagen växer än på vad som kan förklara hur mycket de växer vid en viss tidpunkt.

  • 3.
    Daunfeldt, Sven-Olov
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Grek, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Rudholm, Niklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Hur kapitalstrukturen påverkar den långsiktigt hållbara företagstillväxten2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det antas ofta att det finns ett ”kapitalförsörjningsgap” i ekonomin på grund av asymmetrisk information, vilket leder till att efterfrågan på externt kapital är större än utbudet. De politiska beslutsfattarna vill därför ofta öka tillgången på externt riskkapital genom olika selektiva statliga stödinsatser för att få fler växande företag.

    Klassiska teorier om företagstillväxt implicerar dock att det snarare är uppbyggnaden av företagets interna resurser som är av betydelse för att förklara företagens tillväxt och möjligheter att överleva på marknaden. Många företagare vill dessutom behålla kontrollen över sitt företag och kan därmed välja att inte växa med externt kapital, trots att de har tillväxtambitioner. Om detta stämmer är politiska beslut som ökar tillgången till internt kapital av större betydelse för företagens utveckling än politiska beslut som avser att öka tillgången på externt kapital.

    I denna rapport vill vi studera hur betydelsefullt det internt uppbyggda kapitalet har varit för tillväxt och överlevnad hos aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010. Våra resultat indikerar att:

    • Tillgången till internt kapital kan inte förklara den observerade företagstillväxten bland aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010.

    • Det interna kapitalet är inte relaterat till överlevnadssannolikheten för aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010.

    • Företag som växer efter att de har byggt upp internt kapital har större möjligheter att i framtiden kombinera hög tillväxt med hög lönsamhet jämfört med de företag som växer innan de har byggt upp internt kapital.

    Resultaten är delvis motstridiga. De företag som bygger upp ett internt kapital och sedan väljer att expandera har en högre sannolikhet att nå en långsiktigt hållbar position för tillväxt än de företag som växer innan de har byggt upp internt kapital. Detta talar för att uppbyggnaden av internt kapital är av betydelse. Våra regressionsresultat indikerar dock att det inte finns något starkt positivt samband mellan internt uppbyggt kapital och företagens framtida omsättningstillväxt eller möjligheter att överlevna på marknaden.

    Det finns ett antal möjliga förklaringar till våra resultat. Den första förklaringen är helt enkelt att det interna kapitalet inte är av betydelse för företagens framtida tillväxt och överlevnad. Den troliga förklaringen till detta är att vid jämvikt kommer företagarna att värdesätta en expansion med internt eller externt kapital på liknande sätt. Detta implicerar att det snarare är den totala mängden riskkapital som påverkar företagens tillväxt och överlevnad, och inte huruvida kapitalet genereras internt eller externt.

    En annan tolkning är att företagarna fortfarande föredrar att växa med internt uppbyggt kapital eftersom resultaten visar effekten på företagstillväxten och överlevnadssannolikheten, givet den initiala uppbyggnaden av internt kapital i företagen. Den initiala nivån av internt kapital har således ingen effekt på företagsutvecklingen, men en ökning av det interna kapitalet i förhållande till tillgången på externt kapital kan fortfarande leda till att fler företag vill expandera sin verksamhet.

    Många företagare i Sverige väljer också att inte växa trots att de har relativt god lönsamhetsutveckling. Detta kan betyda att vi inte observerar några samband mellan det internt uppbyggda kapitalet och företagens utveckling eftersom många företagare inte vill växa under de rådande institutionella förutsättningarna. Det finns med andra ord utelämnande variabler, till exempel olika tillväxtbarriärer (regelkrångel, strikt anställningsskydd, matchningsproblem, etc.), som kan förklara varför det interna kapitalet inte har någon observerad betydelse för tillväxten och företagens överlevnad i vår studie.

    Slutligen kan en möjlig förklaring vara att företagens tillväxt och överlevnad i mycket hög utsträckning är slumpmässig. Detta innebär att det blir svårt att förklara vad det är som påverkar företagens utveckling, vilket också implicerar att selektiva stödåtgärder för att få fler växande företag är dömda att misslyckas.

    Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra resultat inte ger något stöd för hypotesen att företag med tillgång till internt kapital växer snabbare och har en högre överlevnadssannolikhet än de företag som har tillgång till mindre internt uppbyggt kapital. Resultaten bygger på de rådande institutionella förutsättningarna i Sverige under perioden 1997–2010 och är avgränsade till att studera effekten av det initialt uppbyggda kapitalet i bolagen. Vi undersöker inte företagarnas preferenser, det vill säga om de föredrar mer internt kapital framför externt kapital när de ska expandera verksamheten, eller om en ökning av det internt uppbyggda kapitalet har en större tillväxteffekt än mer externt kapital.

  • 4.
    Daunfeldt, Sven-Olov
    et al.
    HUI Research; Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Grek, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi. Högskolan Dalarna.
    Rudholm, Niklas
    HUI Research; Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    Hur kapitalstrukturen påverkar den långsiktigt hållbara företagstillväxten2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det antas ofta att det finns ett ”kapitalförsörjningsgap” i ekonomin på grund av asymmetrisk information, vilket leder till att efterfrågan på externt kapital är större än utbudet. De politiska beslutsfattarna vill därför ofta öka tillgången på externt riskkapital genom olika selektiva statliga stödinsatser för att få fler växande företag.

    Klassiska teorier om företagstillväxt implicerar dock att det snarare är uppbyggnaden av företagets interna resurser som är av betydelse för att förklara företagens tillväxt och möjligheter att överleva på marknaden. Många företagare vill dessutom behålla kontrollen över sitt företag och kan därmed välja att inte växa med externt kapital, trots att de har tillväxtambitioner. Om detta stämmer är politiska beslut som ökar tillgången till internt kapital av större betydelse för företagens utveckling än politiska beslut som avser att öka tillgången på externt kapital.

    I denna rapport vill vi studera hur betydelsefullt det internt uppbyggda kapitalet har varit för tillväxt och överlevnad hos aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010. Våra resultat indikerar att:

    • Tillgången till internt kapital kan inte förklara den observerade företagstillväxten bland aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010.

    • Det interna kapitalet är inte relaterat till överlevnadssannolikheten för aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010.

    • Företag som växer efter att de har byggt upp internt kapital har större möjligheter att i framtiden kombinera hög tillväxt med hög lönsamhet jämfört med de företag som växer innan de har byggt upp internt kapital.

    Resultaten är delvis motstridiga. De företag som bygger upp ett internt kapital och sedan väljer att expandera har en högre sannolikhet att nå en långsiktigt hållbar position för tillväxt än de företag som växer innan de har byggt upp internt kapital. Detta talar för att uppbyggnaden av internt kapital är av betydelse. Våra regressionsresultat indikerar dock att det inte finns något starkt positivt samband mellan internt uppbyggt kapital och företagens framtida omsättningstillväxt eller möjligheter att överlevna på marknaden.

    Det finns ett antal möjliga förklaringar till våra resultat. Den första förklaringen är helt enkelt att det interna kapitalet inte är av betydelse för företagens framtida tillväxt och överlevnad. Den troliga förklaringen till detta är att vid jämvikt kommer företagarna att värdesätta en expansion med internt eller externt kapital på liknande sätt. Detta implicerar att det snarare är den totala mängden riskkapital som påverkar företagens tillväxt och överlevnad, och inte huruvida kapitalet genereras internt eller externt.

    En annan tolkning är att företagarna fortfarande föredrar att växa med internt uppbyggt kapital eftersom resultaten visar effekten på företagstillväxten och överlevnadssannolikheten, givet den initiala uppbyggnaden av internt kapital i företagen. Den initiala nivån av internt kapital har således ingen effekt på företagsutvecklingen, men en ökning av det interna kapitalet i förhållande till tillgången på externt kapital kan fortfarande leda till att fler företag vill expandera sin verksamhet.

    Många företagare i Sverige väljer också att inte växa trots att de har relativt god lönsamhetsutveckling. Detta kan betyda att vi inte observerar några samband mellan det internt uppbyggda kapitalet och företagens utveckling eftersom många företagare inte vill växa under de rådande institutionella förutsättningarna. Det finns med andra ord utelämnande variabler, till exempel olika tillväxtbarriärer (regelkrångel, strikt anställningsskydd, matchningsproblem, etc.), som kan förklara varför det interna kapitalet inte har någon observerad betydelse för tillväxten och företagens överlevnad i vår studie.

    Slutligen kan en möjlig förklaring vara att företagens tillväxt och överlevnad i mycket hög utsträckning är slumpmässig. Detta innebär att det blir svårt att förklara vad det är som påverkar företagens utveckling, vilket också implicerar att selektiva stödåtgärder för att få fler växande företag är dömda att misslyckas.

    Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra resultat inte ger något stöd för hypotesen att företag med tillgång till internt kapital växer snabbare och har en högre överlevnadssannolikhet än de företag som har tillgång till mindre internt uppbyggt kapital. Resultaten bygger på de rådande institutionella förutsättningarna i Sverige under perioden 1997–2010 och är avgränsade till att studera effekten av det initialt uppbyggda kapitalet i bolagen. Vi undersöker inte företagarnas preferenser, det vill säga om de föredrar mer internt kapital framför externt kapital när de ska expandera verksamheten, eller om en ökning av det internt uppbyggda kapitalet har en större tillväxteffekt än mer externt kapital.

  • 5.
    Daunfeldt, Sven-Olov
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi. Department of Trade, Industry and Business, HUI Research.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi. Department of Trade, Industry and Business, HUI Research.
    What determines the use of capital budgeting methods?: Evidence from Swedish listed companies2014Inngår i: Journal of Finance and Economics, ISSN 2328-7284, Vol. 2, nr 4, s. 101-112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: This paper aims to extend and contribute to prior research on the association between company characteristics and choice of capital budgeting methods (CBMs). Design/methodology/approach: A multivariate regression analysis on questionnaire data from 2005 and 2008 is used to study which factors determine the choice of CBMs in Swedish listed companies. Findings: Our results supported hypotheses that Swedish listed companies have become more sophisticated over the years (or at least less unsophisticated) which indicates a closing of the theory-practice gap; that companies with greater leverage used payback more often; and that companies with stricter debt targets and less management ownership employed accounting rate of return more frequent. Moreover, larger companies used CBMs more often. Originality/value: The paper contributes to prior research within this field by being the first Swedish study to examine the association between use of CBMs and as many as twelve independent variables, including changes over time, by using multivariate regression analysis. The results are compared to a US and a continental European study.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Daunfeldt, Sven-Olov
    et al.
    Högskolan Dalarna; HUI Research.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna.
    What determines the use of capital budgeting methods?: evidence from Swedish listed companies2014Inngår i: Journal of Finance and Economics, ISSN 2328-7284, Vol. 2, nr 4, s. 101-112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: This paper aims to extend and contribute to prior research on the association between company characteristics and choice of capital budgeting methods (CBMs). Design/methodology/approach: A multivariate regression analysis on questionnaire data from 2005 and 2008 is used to study which factors determine the choice of CBMs in Swedish listed companies. Findings: Our results supported hypotheses that Swedish listed companies have become more sophisticated over the years (or at least less unsophisticated) which indicates a closing of the theory-practice gap; that companies with greater leverage used payback more often; and that companies with stricter debt targets and less management ownership employed accounting rate of return more frequent. Moreover, larger companies used CBMs more often. Originality/value: The paper contributes to prior research within this field by being the first Swedish study to examine the association between use of CBMs and as many as twelve independent variables, including changes over time, by using multivariate regression analysis. The results are compared to a US and a continental European study.

  • 7.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Cunningham, Gary
    Högskolan i Gävle.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi. Högskolan i Gävle.
    Sustainable Enterprise Theory, SET: A Starting Point for Reporting Sustainable Business Values2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Cunningham, Gary
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi. Högskolan i Dalarna.
    Sustainable Enterprise Theory, SET: A Starting Point for Reporting Sustainable Business Values2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Accounting for a sustainable use of resources and capital maintenance: a value-added approach2016Inngår i: The International Journal of Sustainability in Economic, Social and Cultural Context, ISSN 2325-1115, E-ISSN 2325-114X, Vol. 12, nr 4, s. 35-43Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sustainability reporting to accompany traditional financial reports has momentum, but lack of consistency in preparing sustainability reports inhibits their usefulness. This paper presents a development guide for a consistent and auditable sustainability reporting model based on modified value-added reporting. Value added taken from traditional accounting reports is allocated to five dimensions of sustainability: financial, social, environmental, technological, and a residual value retained in the company. Sustainability indicators based on ratios of allocated amounts to the five dimensions are illustrated for a fictitious company. The underlying idea is that if there is an imbalance among the proportions of value added distributed among the dimensions of sustainability, the company’s long-term survival could be at stake.

  • 10.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna.
    Accounting for a Sustainable Use of Resources and Capital Maintenance: A Value-added Approach2016Inngår i: The International Journal of Sustainability in Economic, Social and Cultural Context, ISSN 2325-1115, E-ISSN 2325-114X, Vol. 12, nr 4, s. 35-43Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sustainability reporting to accompany traditional financial reports has momentum, but lack of consistency in preparing sustainability reports inhibits their usefulness. This paper presents a development guide for a consistent and auditable sustainability reporting model based on modified value-added reporting. Value added taken from traditional accounting reports is allocated to five dimensions of sustainability: financial, social, environmental, technological, and a residual value retained in the company. Sustainability indicators based on ratios of allocated amounts to the five dimensions are illustrated for a fictitious company. The underlying idea is that if there is an imbalance among the proportions of value added distributed among the dimensions of sustainability, the company’s long-term survival could be at stake.

  • 11.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Från hållbarhetsrapportering och bestyrkande till hållbarhetsredovisning och revision2016Inngår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. Fördjupning, nr 2, s. 1-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att visa på en möjlig utveckling av systematisk redovisning av hållbarhet och dess indikatorer. En systematisk redovisning är en nödvändig grund för att revision av hållbarhetsindikatorer skall vara möjlig. Det skall finnas verifikationer och underlag som revisorn kan använda i arbetet med att finna revisionsbevis.

    Hållbarhetsredovisningen bör utformas så att den kan fungera som ett verktyg i företagets risk management. Risk management är ett samlingsnamn för de aktiviteter som på ett systematiskt sätt inventerar, analyserar och förebygger olika typer av risker i ett företags verksamhet. Om ett företag får problem med sin sociala/humana, miljömässiga och teknologiska hållbarhet kan företagets going concern vara i fara, och hållbarhetsredovisningen bör synliggöra dessa risker. I artikeln presenteras och analyseras en ny flerdimensionell redovisningsmodell som syftar till att fånga upp potentiella hållbarhetsrelaterade hot och risker mot verksamheten.

  • 12.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna.
    Från hållbarhetsrapportering och bestyrkande till hållbarhetsredovisning och revision2016Inngår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. 8 februari, nr 2, s. 1-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att visa på en möjlig utveckling av systematisk redovisning av hållbarhet och dess indikatorer. En systematisk redovisning är en nödvändig grund för att revision av hållbarhetsindikatorer skall vara möjlig. Det skall finnas verifikationer och underlag som revisorn kan använda i arbetet med att finna revisionsbevis.

    Hållbarhetsredovisningen bör utformas så att den kan fungera som ett verktyg i företagets risk management. Risk management är ett samlingsnamn för de aktiviteter som på ett systematiskt sätt inventerar, analyserar och förebygger olika typer av risker i ett företags verksamhet. Om ett företag får problem med sin sociala/humana, miljömässiga och teknologiska hållbarhet kan företagets going concern vara i fara, och hållbarhetsredovisningen bör synliggöra dessa risker. I artikeln presenteras och analyseras en ny flerdimensionell redovisningsmodell som syftar till att fånga upp potentiella hållbarhetsrelaterade hot och risker mot verksamheten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Reflektioner kring hållbarhetsredovisningspostulat och syftet med hållbarhetsredovisning2016Inngår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. Fördjupning, nr 3, s. 1-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hållbarhetsredovisning behöver på samma sätt som traditionell finansiell redovisning fast mark att stå på i form av vissa taget-för-givet antaganden, så kallade postulat, samt ett definierat mål, det vill säga vad hållbarhetsredovisning ska syfta till. I denna artikel visas på hur de klassiska postulaten kontinuitet, redovisningsenhet, redovisningsperiod och monetär enhet kan ligga till grund för modifierade hållbarhetsredovisningspostulat. Dessutom ges ett tentativt förslag på syftet med hållbarhetsredovisning.

  • 14.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna.
    Reflektioner kring hållbarhetsredovisnings-postulat och syftet med hållbarhetsredovisning2016Inngår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. -, nr 3, s. 1-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hållbarhetsredovisning behöver på samma sätt som traditionell finansiell redovisning fast mark att stå på i form av vissa taget-för-givet antaganden, så kallade postulat, samt ett definierat mål, det vill säga vad hållbarhetsredovisning ska syfta till. I denna artikel visas på hur de klassiska postulaten kontinuitet, redovisningsenhet, redovisningsperiod och monetär enhet kan ligga till grund för modifierade hållbarhetsredovisningspostulat. Dessutom ges ett tentativt förslag på syftet med hållbarhetsredovisning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi. Högskolan i Gävle.
    Så kan företagens redovisning och styrsystem underlätta implementeringen av hållbarhetsstrategier2017Inngår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. Fördjupning, nr 4, s. 1-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Allt fler företag har hållbarhet i sina strategiska mål. Att rapportera i enlighet med de nya lagkraven på hållbarhetsinformation är en bra början, men inte tillräckligt för att nå upp till de strategiska hållbarhetsmålen. Fokus bör också läggas på hur strategier om hållbarhet kan implementeras i företagets operativa processer med hjälp av företagets styrsystem. Annars riskerar hållbarhetsarbetet att fallera och endast bli en pappersprodukt.

  • 16.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi. Högskolan Dalarna.
    Så kan företagens redovisning och styrsystem underlätta implementeringen av hållbarhetsstrategier2017Inngår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. -, nr 4, s. 1-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Allt fler företag har hållbarhet i sina strategiska mål. Att rapportera i enlighet med de nya lagkraven på hållbarhetsinformation är en bra början, men inte tillräckligt för att nå upp till hållbarhetsmålen. Fokus bör också läggas på hur strategier om hållbarhet kan implementeras i företagets operativa processer med hjälp av företagets styrsystem. Annars riskerar hållbarhetsarbetet att fallera och endast bli en pappersprodukt.

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 17.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Cunningham, Gary
    Högskolan i Gävle.
    Accounting and Auditing of Sustainability: Sustainable Indicator Accounting (SIA)2017Inngår i: Sustainability: The Journal of Record, ISSN 1937-0695, Vol. 10, nr 1, s. 45-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With sustainability reporting commonplace and mandatory in the E.U., a model to facilitate accumulation and assurance of sustainability information is needed. Currently, only limited assurance is possible, and comparability among reporting companies and over time is difficult if not impossible. Current standards of the U.S. Sustainability Accounting Standards Board (SASB), while a good start, are not sufficiently broad. The current financial reporting framework, while not appropriate for sustainability, provides a basis for a sustainability accounting and auditing model by considering objectives, postulates, consolidation, and sustainability indicators for sustainability accounting. 

    The overall focus of sustainability accounting and assurance is risk assessment, which is based on sustainability from the perspective of all stakeholders—financial, social, environmental, and technological—and management of the risk.

    Assumptions of sustainability accounting are developed from postulates of financial accounting and include:

    • Continuity. Reports assume business continuity sufficient to meet sustainability objectives and requirements, including product disposal and environmental cleanup.
    • Entity. Includes all activities that affect sustainability of an organization’s activities, goods, and services including suppliers, transport, disposal and cleanup.
    • Period.  Reporting period covers product life cycle, from raw materials extraction through disposal and cleanup.
    • Measurement unit. Varies for each sustainability indicator.

    The reporting entity includes consolidated groups as well as disaggregation by product group, country, parts of the organization over which it has direct control and others over which it has indirect control such as suppliers, disposal organizations. The framework and model can be reviewed for independent assurance, and are comparable over time and among reporting entities.

  • 18.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi. Högskolan Dalarna [Dalarna University, Falun, Sweden].
    Cunningham, Gary M.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Accounting and Auditing of Sustainability: Sustainable Indicator Accounting (SIA)2017Inngår i: Sustainability: The Journal of Record, ISSN 1937-0695, Vol. 10, nr 1, s. 45-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With sustainability reporting commonplace and mandatory in the E.U., a model to facilitate accumulation and assurance of sustainability information is needed. Currently, only limited assurance is possible, and comparability among reporting companies and over time is difficult if not impossible. Current standards of the U.S. Sustainability Accounting Standards Board (SASB), while a good start, are not sufficiently broad. The current financial reporting framework, while not appropriate for sustainability, provides a basis for a sustainability accounting and auditing model by considering objectives, postulates, consolidation, and sustainability indicators for sustainability accounting. The overall focus of sustainability accounting and assurance is risk assessment, which is based on sustainability from the perspective of all stakeholders—financial, social, environmental, and technological—and management of the risk.Assumptions of sustainability accounting are developed from postulates of financial accounting and include:

    • Continuity. Reports assume business continuity sufficient to meet sustainability objectives and requirements, including product disposal and environmental cleanup.
    • Entity. Includes all activities that affect sustainability of an organization’s activities, goods, and services including suppliers, transport, disposal and cleanup.
    • Period.  Reporting period covers product life cycle, from raw materials extraction through disposal and cleanup.
    • Measurement unit. Varies for each sustainability indicator.

    The reporting entity includes consolidated groups as well as disaggregation by product group, country, parts of the organization over which it has direct control and others over which it has indirect control such as suppliers, disposal organizations. The framework and model can be reviewed for independent assurance, and are comparable over time and among reporting entities.

  • 19.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lindberg, Peter
    Högskolan i Gävle.
    Redovisning av hållbart förädlingsvärde2016Inngår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. Fördjupning, nr 1, s. 1-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I artikeln föreslås en standardiserad hållbarhetsredovisningsmodell som utgår från data som redan finns tillgängligt i företagens befintliga redovisningssystem. En fördel med modellen är att den, till skillnad från hållbarhetsrapportering, utgår från hårda monetära data och är reviderbar. Modellen är standardiserad, dvs den tillåter inte cherrypicking, vilket underlättar jämförelser mellan företag och över tid. Modellen delas upp i de fyra olika hållbarhetsdimensionerna finansiell, social, miljömässig och teknologisk hållbarhet.

  • 20.
    Fagerström, Arne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna.
    Lindberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Redovisning av hållbart förädlingsvärde2016Inngår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. -, nr 1, s. 1-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I artikeln föreslås en standardiserad hållbarhetsredovisningsmodell som utgår från data som redan finns tillgängligt i företagens befintliga redovisningssystem. En fördel med modellen är att den, till skillnad från hållbarhetsrapportering, utgår från hårda monetära data och är reviderbar. Modellen är standardiserad, dvs den tillåter inte cherrypicking, vilket underlättar jämförelser mellan företag och över tid. Modellen delas upp i de fyra olika hållbarhetsdimensionerna finansiell, social, miljömässig och teknologisk hållbarhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Grek, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Growing profitable or growing from profits: A commentManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Grek, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi. Högskolan Dalarna.
    Dougherty, Mark
    Högskolan Dalarna.
    Adjustment for Nonresponse in Business Surveys2018Inngår i: Journal of Advances in Management Research, ISSN 0972-7981, E-ISSN 2049-3207Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Grek, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Dougherty, Mark
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Auxiliary variables for nonresponse adjustment in business surveysManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Grek, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Dougherty, Mark
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Determinants of debt leverage ratios in Swedish listed companiesManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Alliansens obegripliga strategi2014Inngår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 13:e november, s. 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi. Högskolan Dalarna.
    Alliansens obegripliga strategi2014Inngår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, nr 13:e novemberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Alliansens väljarsvek2015Inngår i: Dalarnas Tidningar, ISSN 1103-9256, Vol. 1:a januariArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna.
    Alliansens väljarsvek2015Inngår i: Dalarnas Tidningar, ISSN 1103-9256, nr 1:a januariArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Benen slås undan på snabbt växande basnäring2014Inngår i: Dalarnas Tidningar, ISSN 1103-9256, Vol. 7:e september, s. 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Hartwig, Fredrik
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Four Papers on Top Management´s Capital Budgeting and Accounting Choices in Practice2012Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi. Uppsala universitet.
    Four Papers on Top Management's Capital Budgeting and Accounting Choices in Practice2012Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis contributes to an understanding of capital budgeting and accounting practice. The factors affecting practice are of special research interest. It is also investigated whether practice diverges from what is prescribed by finance text books and accounting standards/frameworks. The overarching research question posed in this thesis is: “What capital budgeting and accounting choices are made by top management in practice, and how can these choices be explained?”. The thesis consists of four papers that address this issue.

    The first two papers focused on capital budgeting choices. Findings emphasised that the use of sophisticated capital budgeting and cost of capital estimation methods such as NPV and CAPM was widespread in Swedish listed companies. However, also unsophisticated accounting based methods were employed. Overall, findings suggested that Swedish companies used capital budgeting and cost of capital estimation techniques less often than did U.S./continental European companies. Other interesting findings were changes over time. Over time, the use of sophisticated methods increased and the use of unsophisticated methods decreased. This indicated a closing of the theory-practice gap. Finally, size was generally positively related to more extensive use of methods.

    The last two papers focused on accounting choices. Findings showed that non-preparers supported amortisation of goodwill to a greater extent than did preparers. Preparers instead supported the goodwill impairment-only approach. It was suggested that economic consequences could explain why preparers supported the goodwill impairment-only approach. When the impairment-only approach subsequently was introduced by the International Accounting Standards Board (IASB), Swedish and Dutch preparers however only disclosed slightly more than 60% of the assumptions underlying the impairment test, after three years of learning. Moreover, findings showed that the level of compliance with the IASB’s disclosure requirements was associated with industry; financials were less compliant than were non-financials. Findings also showed that Swedish and Dutch companies were more compliant in 2008 than they were in 2005, which suggested learning over time. Finally, in 2005 the disclosure compliance level was higher in Sweden than in the Netherlands. Three years later, 2008, the difference was eliminated, thus indicating convergence.

  • 32.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Magdalena Anderssons retoriska fint gick hem2019Inngår i: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511, nr 3 SeptArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Politiskt svek ger utrymme för skattehöjningar2016Inngår i: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511, nr 8 SeptArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Falun, Sverige.
    Politiskt svek ger utrymme för skattehöjningar2016Inngår i: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511, nr 8 SeptArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Preparers’ and non-preparers’ lobbying on the proposed prohibition of goodwill amortisation in ED3 ‘business combinations’2012Inngår i: The Finnish Journal of Business Economics, ISSN 0024-3469, E-ISSN 2242-4296, Vol. 63, nr 3-4, s. 30-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper preparers’ and non-preparers’ positions regarding accounting for goodwill are examined through studying submitted comment letters on ED3 ‘Business Combinations’. Preparers have, because of economic consequences, incentives to lobby for the non-amortisation approach and non-preparers for the amortisation approach. As hypothesised, non-preparers are found to support amortisation of goodwill to a greater extent than do preparers. Moreover, the two groups’ supportive arguments, i.e. how they argue for or against the non-amortisation or amortisation approach, are studied. Again, as hypothesised, the results show that the two groups use the same type of ‘sophisticated’ framework based arguments instead of economic consequences arguments. Taken together the examination of the comment letters thus indicates that both preparers and non-preparers point at conceptual strengths and weaknesses, instead of pointing at the real cause of the lobbying activities, i.e. perceived economic consequences, when they try to affect the final outcome of the standard. These findings confirm earlier research which has suggested that self-interested lobbyists use accounting theories and concepts as useful justifications.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Företagsekonomi.
    Preparers’ and non-preparers’ lobbying on the proposed prohibition of goodwill amortisation in ED3 ‘business combinations’2012Inngår i: Liiketaloudellinen Aikakauskirja, ISSN 0024-3469, E-ISSN 2242-4296, Vol. 63, nr 3-4, s. 30-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper preparers’ and non-preparers’ positions regarding accounting for goodwill are examined through studying submitted comment letters on ED3 ‘Business Combinations’. Preparers have, because of economic consequences, incentives to lobby for the non-amortisation approach and non-preparers for the amortisation approach. As hypothesised, non-preparers are found to support amortisation of goodwill to a greater extent than do preparers. Moreover, the two groups’ supportive arguments, i.e. how they argue for or against the non-amortisation or amortisation approach, are studied. Again, as hypothesised, the results show that the two groups use the same type of ‘sophisticated’ framework based arguments instead of economic consequences arguments. Taken together the examination of the comment letters thus indicates that both preparers and non-preparers point at conceptual strengths and weaknesses, instead of pointing at the real cause of the lobbying activities, i.e. perceived economic consequences, when they try to affect the final outcome of the standard. These findings confirm earlier research which has suggested that self-interested lobbyists use accounting theories and concepts as useful justifications.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi. Högskolan i Gävle.
    Redovisningsteorins grunder2018 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Redovisning uppfattas av många som en statisk teknik som syftar till att registrera olika affärshändelser. I praktiken handlar emellertid redovisning – såväl redovisningsregler som företagens tillämpning av dessa regler – om bedömningar och avvägningar. Det finns med ­andra ord flera tänkbara svar på frågan hur redovisningen bör ­utformas. Givet att flera tänkbara redovisningslösningar är möjliga kan man fråga sig vilken eller vilka av dessa lösningar som är att ­föredra. Svaret på den frågan är inte givet.I Redovisningsteorins grunder tar vi hjälp av teori och forskning för att diskutera kring hur redovisningen bör utformas. Utöver ”bör-frågan” diskuteras också hur ­redovisningen är utformad och vad som kan förklara denna utformning. Vilka ­redovisningsval gör till exempel de noterade företagen i ­praktiken och hur kan dessa redovisningsval förklaras?

  • 38.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi. Högskolan Dalarna.
    Redovisningsteorins grunder2018 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Redovisning uppfattas av många som en statisk teknik som syftar till att registrera olika affärshändelser. I praktiken handlar emellertid redovisning – såväl redovisningsregler som företagens tillämpning av dessa regler – om bedömningar och avvägningar. Det finns med ­andra ord flera tänkbara svar på frågan hur redovisningen bör ­utformas. Givet att flera tänkbara redovisningslösningar är möjliga kan man fråga sig vilken eller vilka av dessa lösningar som är att ­föredra. Svaret på den frågan är inte givet.

    I Redovisningsteorins grunder tar vi hjälp av teori och forskning för att diskutera kring hur redovisningen bör utformas. Utöver ”bör-frågan” diskuteras också hur ­redovisningen är utformad och vad som kan förklara denna utformning. Vilka ­redovisningsval gör till exempel de noterade företagen i ­praktiken och hur kan dessa redovisningsval förklaras?

  • 39. Hartwig, Fredrik
    Respondent lobbying on the proposed prohibition of goodwill amortisation in ED32006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna.
    S och V slår undan benen för en snabbt växande basnäring2014Inngår i: Dalarnas Tidningar, ISSN 1103-9256, nr 7:e septemberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Hartwig, Fredrik
    Uppsala universitet.
    Swedbank är ett skräckexempel: Swedbank is a terrible example2010Inngår i: Dagens industri, ISSN 0346-640XArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    Swedbank är ett skräckexempel
  • 42.
    Hartwig, Fredrik
    Uppsala universitet.
    Swedbank är ett skräckexempel: [Swedbank is a terrible example]2010Inngår i: Dagens industri, ISSN 0346-640XArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Swedish and Dutch listed companies’ compliance with IAS 36 paragraph 1342015Inngår i: International Journal of Disclosure & Governance, ISSN 1741-3591, E-ISSN 1746-6539, Vol. 12, nr 1, s. 78-105Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the present study, I investigate the extent to which companies listed on the Nasdaq OMX (NOMX) and the Euronext Amsterdam (EA), in their 2005 and 2008 annual reports, complied with the disclosure requirements in IAS 36 paragraph 134, as well as the factors that explain why some companies complied with the standard to a higher extent than did other ones. Swedish and Dutch listed companies are chosen as the accounting oversight system differs between the two countries. The relationship between the dependent variable, that is, information disclosed in accordance with IAS 36 paragraph 134 in the annual reports in Swedish and Dutch listed companies, and the independent variables, that is, accounting oversight, auditing company, size, leverage, future prospects, industry and learning, is examined. The results reveal that Swedish companies listed on the NOMX were more compliant than their Dutch counterparts in 2005, possibly because of the (historically) weak Dutch institutional oversight system. The compliance level seems to have increased in both Swedish and Dutch companies over time, thus indicating learning. In 2008, there was no significant difference in the compliance level between Sweden and the Netherlands, which suggests convergence. Size significantly affected the compliance level in Sweden only, and leverage affected the compliance level in the Netherlands only. Moreover, non-financial companies were more compliant in both countries. The independent variables auditing company and future prospects did not seem to have a significant effect on the compliance level.

  • 44.
    Hartwig, Fredrik
    Department of Trade, Industry and Business, Academy of Economics, Business Administration and Social Studies, Dalarna University.
    Swedish and Dutch listed companies’ compliance with IAS 36 paragraph 1342015Inngår i: International Journal of Disclosure & Governance, ISSN 1741-3591, E-ISSN 1746-6539, Vol. 12, nr 1, s. 78-105Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article investigates the extent to which companies listed on the Nasdaq OMX (NOMX) and the Euronext Amsterdam (EA), in their 2005 and 2008 annual reports, complied with the disclosure requirements in IAS 36 paragraph 134, as well as the factors that explain why some companies complied with the standard to a higher extent than did other ones. Swedish and Dutch listed companies are chosen as the accounting oversight system differs between the countries. The relationship between the dependent variable, that is, information disclosed in accordance with IAS 36 paragraph 134 in the annual reports in Swedish and Dutch listed companies, and the independent variables, that is, accounting oversight, auditing company, size, leverage, future prospects, industry and learning, is examined. The results reveal that Swedish companies listed on the NOMX were more compliant than their Dutch counterparts in 2005, possibly because of the (historically) weak Dutch institutional oversight system. The compliance level seems to have increased in both Swedish and Dutch companies over time, thus indicating learning. In 2008, there was no significant difference in compliance level between Sweden and the Netherlands, which suggests convergence. Size significantly affected the compliance level in Sweden only, and leverage affected the compliance level in the Netherlands only. Moreover, non-financial companies were more compliant in both countries. The independent variables auditing company and future prospects did not seem to have a significant effect on the compliance level.

  • 45. Hartwig, Fredrik
    Swedish listed companies compliance with IAS 362007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 46. Hartwig, Fredrik
    The employment of capital budgeting methods in Swedish listed companies2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Hartwig, Fredrik
    Uppsala universitet.
    The use of capital budgeting and cost of capital estimation methods in Swedish listed companies2012Inngår i: Journal of Applied Business Research, E-ISSN 2157-8834, Vol. 28, nr 6, s. 1451-1476Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper Swedish listed companies’ use of capital budgeting and cost of capital estimation methods in 2005 and 2008 are examined. The relation between company characteristics and choice of methods is investigated and both within-country longitudinal and cross-country comparisons are made. Larger companies seem to have used capital budgeting methods more frequently than smaller companies. When compared to U.S. and continental European companies, Swedish listed companies employed capital budgeting methods less frequently. In 2005 the most common method for establishing the cost of equity was by asking the investors what return they required. By 2008 CAPM was instead the most utilised method, which could indicate greater sophistication. The use of project risk when evaluating investments also seems to have gained in popularity, while the use of company risk declined. Overall, the use of sophisticated capital budgeting and cost of capital estimation methods seem to be rising and the use of less sophisticated methods declining.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    The Use of Capital Budgeting and Cost of Capital Estimation Methods in Swedish Listed Companies2012Inngår i: Journal of Applied Business Research, ISSN 0892-7626, Vol. 28, nr 6, s. 1451-1476Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract: In this paper Swedish listed companies’ use of capitalbudgeting and cost of capital estimation methods in 2005 and 2008 areexamined. The relation between company characteristics and choice ofmethods is investigated and both within-country longitudinal and crosscountrycomparisons are made. No particular independent variable isfound to have driven a majority of the results. In 2005 size and industryseem to have been most important, but in 2008 there were fewerassociations between those two independent variables and the practicalemployment of methods. The results suggest that, between the 1960s and2008, use of NPV increased while payback and the internal rate of returndeclined. Moreover, between 2005 and 2008 the use of a single companywide discount rate for foreign investments declined. In 2005 the mostcommon method for establishing the cost of equity was by asking theinvestors what return they required. By 2008 CAPM was instead themost utilised method, which could indicate greater sophistication.Overall, the use of sophisticated capital budgeting and cost of capitalestimation methods seem to be rising and the use of less sophisticatedmethods declining. The use of methods was generally less extensive inSweden than in the U.S. and continental Europe.

  • 49. Hartwig, Fredrik
    The use of capital budgeting models and cost of capital estimation techniques2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Tillbaka till ruta ett?2016Inngår i: Uppsala Nya Tidning, ISSN 1104-0173, nr 2016-05-07Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
12 1 - 50 of 69
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf