Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 601
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alakokkare, Marlene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Andreasson, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Våld i nära relationer: En diskursanalys kring framställningar om våld i nära relationer i tidskriften Socionomen2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet. Resultatet av analysen visar på fyra diskurser som handlar om skuld och skam, genus, det "rena" våldsoffret och dess motsats samt föräldraskap. Dessa diskurser manifesterar olika sätt att samtala om våld i nära relationer som i sin tur kan påverka det sociala arbetet utifrån hur problemet beskrivs. Olika framställningar av våld i nära relationer kan leda till olika bemötanden av klienter i socialt arbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Alwerud, Einar
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Smajic, Melisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Med känslor i portföljen: En kvalitativ studie om socialsekreterare som möterensamkommande barn2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagsläget kommer det ett stort antal ensamkommande barn till Sverige. Då målgruppen har vuxit i det svenska samhället har arbetsbelastningen ökat för de socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Mot bakgrund av detta anser vi att det är ett viktigt område att studera inom socialt arbete. Studien syftar till att belysa socialsekreterares möte med ensamkommande barn. Vidare vill vi lyfta fram hur socialsekreterarna i studien hanterar de konsekvenser som kan uppstå i ett sådant möte.

    Coping-teorin kommer att användas för att förstå vilka strategier socialsekreterare använder för att hantera psykiska påfrestningar i arbetet. Då det inte finns mycket forskning kring vårt valda problemområde har vi använt oss av tidigare forskning som belyser hur yrkesverksamma inom snarlika områden hanterar svåra möten med klienter. Utöver det har vi tagit fram forskning kring arbetssituationens betydelse för hur en socialsekreterare hanterar konsekvenser i mötet med klienten. För att få fram relevant information som svarar på studiens syfte har nio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen fick vi fram tre teman som studiens resultatredovisning bygger på. Dessa teman är När världen står på tröskeln, Att inte slukas med samt Skillnad på då och nu.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Efterord (fri översättning av japanska titeln)2003Inngår i: Who Cares? Culture, Structure and Agency in Caring for the Elderly in Japan: Japanese family and care seen with Swedish eyes (fri översättning av japanska titeln) / [ed] Hitoshi Asano & Kayoko Minemoto, Tokyo: Chuohoki (Japaneese); Institute of Oriental Languages (English) , 2003, s. 189-204Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Existential issues in later-life care, a Swedish case study2008Inngår i: Kwansei Gakuin University Social Sciences Review, ISSN 1342-8861, Vol. 13, s. 63-99Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    From "Who Cares?" to "Why Care"? Linking a Socio-Cultural Research project in Japanology to Missiology2003Inngår i: Swedish Missiological Themes [Svensk Missionstidskrift], ISSN 0346-217X, Vol. 91, nr 4, s. 633-648Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article begins with a short personal presentation, in order to provide some background to my research and its possible relevance to missiology. After this introduction, the abstract of my Ph.D. thesis is quoted followed by a presentation of additional results of that study. After this, I look more closely into part of the concluding chapter of the thesis, where I discuss the concept of honouring ones parents - from the perspective of ancient Judeo- Christian and Confucian texts respectively: Genesis and Deuteronomy (in the Bible) and Nihon no meicho, Great Books of Japan no. 14, which is about Confucian values. I also quote some pages from my dissertation thesis and this excerpt provides the basis for raising the following two questions. Firstly, are there any inferences to be drawn from this small piece of comparative analysis for the general analysis of post-modern society in a worldwide context? Secondly, can missiology learn any lessons from crosscultural and comparative research and, if so, which ones?

  • 6.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    On the Need to Address Spirituality and Well-Being in Later Life Care - Some Reflections2006Inngår i: Advanced social research, Vol. 4, s. 101-134Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Policy language in the care for the aged in Japan and Sweden: does in reflect or steer ideology2013Inngår i: New tools in welfare research / [ed] Ellinor Brunnberg, Elisabet Cedersund, Uppsala: NSU press , 2013, s. 255-293Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Researching Home Help Services for the Elderly in Japan and Sweden: How Cultural Concepts Affect the Research Design2004Inngår i: Changing worlds and the ageing subject: dimensions in the study of ageing and later life / [ed] Britt-Marie Öberg, Anna-Liisa Närvanen, Elisabet Näsman, Erik Olsson, Aldershot: Ashgate, 2004, s. 96-114Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Considers the humanistic-historical dimension of ageing and substantiates new perspectives on family roles and intergenerational relationships. Also examines age discrimination, the impact of the increase in early retirement, the effect of old and new technology on older people's lives, and more.

  • 9.
    Anbäcken, Els-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Asano, Hitoshi
    Kwansei Gakuin University, Japan.
    Minemoto, Kayoko
    Osaka University of Human Sciences, Japan.
    "What can be learned from Sweden" (fri översättning av japanska titeln)2003Inngår i: Who Cares? Culture Structure and Agency in Caring for the Elderly in Japan: "Japan`s family and care seen with Swedish eyes" (fri översättning av japansk titel) / [ed] Hitoshi Asano och Kayoko Minemoto, Tokyo: Chuohoki , 2003, s. 159-187Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Anbäcken, Els-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för vård och välfärd. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Dahlgaard, Jens Jörn
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, Kvalitetsteknik.
    Must Be and Attractive Quality in Elder Care - Barriers and Challenges?2005Inngår i: QMOD Conference,2005, 2005, s. 71-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Anbäcken, Els-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hashimoto, Masaaki
    Rikkyo University, College of Community and Human Services.
    Inagaki, Mikako
    Ibaraki Christian University, Deptm of Human Welfare.
    Yamamoto, Etsuko
    Keisen University, Deptm of International Social Studies.
    Hellström, LInda
    Linköpings universitet.
    Nilsson, Karin
    Linköpings universitet.
    Voices from inside: A study of nursing home residents`views of life, ageing and care in Japan and Sweden2008Inngår i: Older people in an international local context; The cases of Japan and Sweden / [ed] Els-Marie Anbäcken & Yasuhito Kinoshita, Stockholm: Vårdalstiftelsen www.vardal.se , 2008, 1, s. 214-255Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Anbäcken, Els-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Kinoshita, YasuhitoRikkyo University, Tokyo, Japan.
    Older people in an international local context: The cases of Japan and Sweden2008Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Anbäcken, Els-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nitta, Masako
    Sapporo Gakuin University, Japan.
    "Until death do us part?" Experienced institutionalisation: couples  experiences in a spouses`placement process in Sweden and Japan2008Inngår i: Older people in an international local context; The cases of Japan and Sweden / [ed] Els-Marie Anbäcken & Yasuhito Kinoshita, Stockholm: Vårdalstiftelsen , 2008, 1, s. 165-213Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Andersson, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Kontinuitet och förändring: En diskursanalytisk studie om representationer av terrorism i svensk media före och efter millennieskiftet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har ett historiskt präglat material studerats i syfte att undersöka hur diskursen om terrorism har förändrats över tid, med fokus på hur våldsdåd representeras i svensk media före och efter millennieskiftet. Studien har utgått från följande frågeställningar: hur framställs terrorism i media före och efter millennieskiftet och vad kan eventuella skillnader bero på, vilka politiska effekter kan synliggöras genom bruket av begreppet terrorism i media under dessa tidsperioder, samt vilken signifikans för ideologisk meningsbyggnad ges språket i materialet? Studiens teoretiska och metodologiska ramverk har utgjorts av diskursteori och socialkonstruktivistisk teori, samt diskursanalys med inspiration hämtat ur kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen kan sammanfattas genom att diskursen om terrorism före och efter millennieskiftet har förändrats, samt att diskurser om terrorism har övergått från att innefatta en mångtydig prägel till att bli entydiga - från att ha varit i ett tillstånd av förändring till etablerandet av en diskursiv kontinuitet. Språkbruk är även en viktig del för hur svensk media konstruerar olika diskurser om terrorism, i vilka språket bidrar till att skapa och förmedla ideologiska och politiska identiteter och värden. Terrorism har efter millennieskiftet kommit att representeras som ett entydigt fenomen, vilket möjliggjorts genom etablerandet av en diskursiv hegemoni som inte var möjlig att urskilja i det empiriska materialet som omfattade tiden före millennieskiftet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson Vogel, Maria
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Sweden.
    Gruber, Sabine
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Institutionsvårdens könade strukturer: ungdomar, personal, organisation och policy2018Inngår i: Kontrollerade unga: tvångspraktiker på institution / [ed] Sofia Enell, Sabine Gruber, Maria A. Vogel, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 61-78Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Andresen, Astri
    et al.
    Universitetet i Bergen, Norge.
    Gardarsdottir, Olöf
    Islands universitet, Reykjavik, Island.
    Janfelt, Monika
    Syddansk Universitet, Odense, Danmark.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Markkola, Pirjo
    Jyväskylä universitet, Jyväskylä, Finland.
    Söderlind, Ingrid
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Barnen och välfärdspolitiken: Nordiska barndomar 1900-20002011 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dagens diskussion om barn och barns rättigheter och villkor tar ofta sin utgångspunkt i 1989 års barnkonvention, men dessa frågor hör inte bara till vår egen tid. I Norden har barn under hela 1900-talet haft en viktig plats i det offentliga samtalet och i välfärdspolitiken, men det uppmärksammas sällan i forskningen. I den här boken beskrivs den välfärdshistoriska utvecklingen utifrån ämnet barn i ett jämförande nordiskt perspektiv. De nordiska länderna har mycket gemensamt och det har under hela 1900-talet funnits ett nära samarbete när det gäller barnpolitik och barns rättigheter.Barnen har setts, inte bara som de enskilda nationernas framtid utan som Nordens framtid.Boken diskuterar vad nordiskt samarbete inneburit för barn både i fråga om lagstiftning och barnpolitik i praktiken, och i vilken utsträckning nordisk välfärdspolitik har utvecklats som ett resultat av samarbete, tävlan och politik komparation. Vad är nordiskt, vad är nationellt och vad är internationellt i nordiska välfärdsmodeller?

     

     

  • 17.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Sverige.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA).
    Denvall, Verner
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Sverige; Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skillmark, Mikael
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Sverige.
    Wallinder, Magnus
    Socialförvaltningen i Ljungby, Lungby, Sverige; Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA).
    Socialtjänstens kris kräver lösningar2016Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet, Stockholm.
    Gottzén, Lucas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Generational positions at family dinner: Food morality and social order2011Inngår i: Language in society (London. Print), ISSN 0047-4045, E-ISSN 1469-8013, Vol. 40, nr 4, s. 405-426Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article concerns generation and food morality, drawing on video recordings of dinners in Swedish middle-class families. A detailed analysis of affect displays during one family dinner extends prior work on food morality (Ochs, Pontecorvo, & Fasulo 1996; Grieshaber 1997; Bourdieu 2003; Wiggins 2004), documenting ways in which participants may shift between distinct GENERATIONAL POSITIONS with respect to affects and food morality (from “irresponsiblechild” to caretaker positions). In our recordings, an elder sibling is shifting between a series of contrasting affective stances (Ochs & Schieffelin 1989; M. Goodwin 2006; Stivers 2008), linked to generational positions along an implicit age continuum: positioning himself, at one end of the continuum, as his young brother’s accomplice, and at the other as an adult, aserious guardian of food morality. This study shows that generational positionsare not fixed, but are positions adopted as parts of language socializationand interactional events.

  • 19.
    Bell, Holly
    et al.
    University of Texas Austin, TX 78712 USA.
    Hydén, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Editorial Material: Introducing the Special Issue: Social work and the narrative (half?) turn in QUALITATIVE SOCIAL WORK, vol 16, issue 2, pp 161-1652017Inngår i: Qualitative Social Work, ISSN 1473-3250, E-ISSN 1741-3117, Vol. 16, nr 2, s. 161-165Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    n/a

  • 20.
    Bengtsson, Sebastian
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wenkler Garberg, Ludvig
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ”Om morsan fyller år får man fira henne senare”: om hur fotbollsintresserade män konstruerar identitet genom sitt supporterskap2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade män konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgångspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som bråkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och använder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstå och förklara våra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till två olika allsvenska fotbollslag.Vår studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utläsas olika sätt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det är för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet är en naturlig del av deras identitet. Det visar även att närvaron och engagemang på fotbollsmatcher är den mest centrala delen i supporterskapet som identitet. Vidare synliggör den hur supporterskapet är något som fotbollssupportrarna är stolta över. Supporterskapet som en gemenskap visar att supporterskapet är något som skapas och återskapas tillsammans med andra. Både med supportrar till det egna laget men även med supportrar till andra lag. Supporterskapet som något mer än en match visar hur stor vikt fotbollssupportrar lägger vid sitt supporterskap och hur de ofta låter supporterrollen prioriteras före andra roller, till exempel den som sambo eller son. Temat tydliggör också hur en fotbollsmatch är något som påverkar supporterns känslor och välmående både före och efter att den spelats. Supporterskapet under belägring åskådliggör hur fotbollssupportrarna uppfattar den rådande mediebilden som orättvis och felaktig. Temat visar också hur supportrarna förhåller sig till denna bild och hur bilden av sig själva som något negativt ibland får dem att känna sig utpekade. Mediebilden leder till att supportrarna hamnar i en försvarsställning när de kommer i kontakt med folk som inte är supportrar.

    Fulltekst (pdf)
    Om morsan fyller år får man fira henne senare
  • 21.
    Berg Doukkali, Eva
    et al.
    Karolinska Institute, Sweden .
    Winterling, Jeanette
    Karolinska Institute, Sweden .
    Eriksson, Lars E.
    Karolinska Institute, Sweden .
    Lampic, Claudia
    Karolinska Institute, Sweden .
    Silvén Hagström, Anneli
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wettergren, Lena
    Karolinska Institute, Sweden .
    Adolescents and Young Adults Experiences of Childhood Cancer: Descriptions of Daily Life 5 Years After Diagnosis2013Inngår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804, Vol. 36, nr 5, s. 400-407Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: less thanbrgreater than less thanbrgreater thanSurvivors of childhood cancer are a growing population in society. These young people have a high risk of developing chronic health problems with a potential strong impact on their lives. How a childhood cancer experience affects survivors in adolescence has been studied to a limited extent; an increased understanding of this young group is needed to improve follow-up care. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanObjective: less thanbrgreater than less thanbrgreater thanThe aim of this study was to gain a deeper understanding of how childhood cancer affects the lives of survivors by exploring adolescents and young adults views of what it is like living with this experience. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethods: less thanbrgreater than less thanbrgreater thanFifty-nine 11- to 22-year-olds were interviewed a median of 5 years after a cancer diagnosis (response rate, 66%). Data were collected through telephone interviews and were analyzed using qualitative content analysis techniques. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults: less thanbrgreater than less thanbrgreater thanThree groups of informants were identified according to their descriptions of the influence of cancer treatment on their daily life: feeling like anyone else (informants who described that the cancer experience had almost no influence on current life) (49%), feeling almost like others (those who described some influence) (44%), and feeling different (those describing a great influence on current life) (7%). less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusions: less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMost of the adolescents and young adults appear to get along well, although many informants described that life was affected to some extent by having had cancer. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanImplications for Practice: less thanbrgreater than less thanbrgreater thanFollow-up care is needed that can identify those young survivors of childhood cancer having trouble with daily life and offer them support to strengthen their resources in managing difficulties in relation to having had cancer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Berglund, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Moreau, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    ”Vårt nutida slaveri”: En kvalitativ studie om socialarbetares konstruktion av målgruppen inom prostitution i Sverige2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa socialarbetares konstruktion av individer i prostitution samt deras beskrivningar av andra myndigheters attityder av målgruppen. Vi skapar även en ökad förståelse för konstruktionen genom att analysera utifrån ett intersektionellt perspektiv. Genom sju semistrukturerade intervjuer med socialarbetare, kvalitativ innehållsanalys samt socialkonstruktivism och intersektionalitet som teoretisk inramning så skapade vi oss en ökad förståelse för hur informanterna konstruerar individen i prostitution samt att vi synliggör olika former av underordnade maktpositioner som den utsatta målgruppen kan befinna sig i. Informanternas beskrivningar mynnade ut i temat konstruktionen av målgruppen med kategorierna den homogena målgruppen, attityder hos andra myndigheter samt målgruppens anledningar till prostitution. Temat och kategorierna har bidragit till viktiga byggstenar i analysen och tillsammans har de bidragit till att besvara studiens frågeställningar i diskussionsavsnittet.

    Våra slutsatser visar att socialarbetare med huvuduppgiften att arbeta med målgruppen inom prostitution i Sverige definierar och uppfattar målgruppen av individer inom prostitution som en homogen målgrupp. Den gemensamma nämnaren för denna homogenitet är att alla individer i prostitution konstrueras av informanterna som utsatta offer. Den grundläggande visionen med informanternas arbete är att stötta och hjälpa dessa individer ur prostitution. Informanterna ser även att en stor del av deras arbete innefattar att sprida kunskap om prostitution till allmänheten samt andra socialarbetare och professioner. Genom perspektivet intersektionalitet skapar vi en ökad förståelse för maktstrukturer uppdelat i kategorierna kön, etnicitet, klass, sexualitet och funktionalitet. Samtliga intersektionella kategorier beskrivs av informanterna och därmed kan detta styrka informanternas konstruktion av att individer i prostitution är utsatta offer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Bergström, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson Ranada, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Valtersson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Östlund, Gunnel
    Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, Sweden.
    Björk, Mathilda
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Significant others as both barriers and facilitators for participation in daily activities in persons with rheumatoid arthritis: an interview study within the Swedish TIRA project2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Bertilsson, Monica
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden .
    Petersson, Eva-Lisa
    University of Gothenburg, Sweden .
    Östlund, Gunnel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Waern, Margda
    University of Gothenburg, Sweden .
    Hensing, Gunnel
    University of Gothenburg, Sweden .
    Capacity to work while depressed and anxious - a phenomenological study2013Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 35, nr 20, s. 1705-1711Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim was to explore experiences of capacity to work in persons working while depressed and anxious in order to identify the essence of the phenomenon capacity to work. Method: Four focus groups were conducted with 17 participants employed within the regular job market. Illness experiences ranged from symptoms to clinical diagnoses. A phenomenological approach was employed. Results: The phenomenon of capacity to work was distinguished by nine constituents related to task, time, context and social interactions. The phenomenon encompassed a lost familiarity with ones ordinary work performance, the use of a working facade and adoption of new time-consuming work practices. Feelings of exposure in interpersonal encounters, disruption of work place order, lost "refueling and a trade-off of between work capacity and leisure-time activities was also identified. The reduced capacity was pointed out as invisible, this invisibility was considered troublesome. Conclusions: A complex and comprehensive concept emerged, not earlier described in work capacity studies. Rehabilitation processes would benefit from deeper knowledge of the individuals capacity to work in order to make efficient adjustments at work. Results can have particular relevance both in clinical and occupational health practice, as well as in the workplaces, in supporting re-entering workers after sickness absence.

  • 25.
    Bečević, Zulmir
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Frempong, James
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    (O)tryggheten och framtiden – viljan att göra skillnad2018Inngår i: Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering / [ed] Magnus Dahlstedt, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, s. 141-162Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel handlar om ungdomar som lever och verkar i två förortsområden i två av landets större städer, och närmare bestämt ungdomarnas sätt att förhålla sig till och navigera bland omgivningens förväntningar om dem och områdena de bor i. Områdena är två av de urbana miljöer som under senare år varit föremål för omfattande – och mestadels negativ – uppmärksamhet i offentlig debatt, inte minst till följd av sociala spänningar och oroligheter som bland annat har involverat ungdomar boende i områdena. Syftet är att analysera ungdomars tolkningar av sin tillvaro och sitt identitetsskapande i förortsområdets kontext, i relation till det omgivande samhällets förväntningar och tolkningar – om dem och om området. Hur förhåller sig ungdomarna till och navigerar bland omgivningens förväntningar och tolkningar om dem och om området? På vilket sätt formar dessa förväntningar och tolkningar ungdomarnas förståelse av sin tillvaro och sin tillhörighet till området – idag och i relation till en kommande framtid?

    Fulltekst (pdf)
    (O)tryggheten och framtiden – viljan att göra skillnad
  • 26.
    Biszczanik, Kamila
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fängelsets historia2018Inngår i: Kriminalvården: innanför och utanför / [ed] Annelie Björkhagen Turesson, Annika Staaf, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 19-30Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Biszczanik, Kamila
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gallo, Carina
    Lund University, Lund, Sweden.
    Benevolent surveillance: a case study of the conceptualization of risk in multi-agency crime prevention work with youth2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper presents an analysis of Community Intervention Teams (CIT), a risk-oriented multi-agency crime prevention program in Sweden targeting youth who are at risk of engaging in criminal gang activities. We have analysed policy documents and information material created by the Swedish government, the Swedish National Police Board and the National Board of Health and Welfare in conjunction with the national implementation of the CIT program. The results show the use of a risk assessment manual is perceived as the only legitimate tool for archiving success in work with CIT, both from an individual and societal perspective. This simplifies the criminological field by focusing solely on the individual as the starting point for crime prevention and ignores the impact of structural factors behind crime and crime prevention. The use of the concept of risk constructs the target group as both potentially dangerous criminals and as a group of vulnerable youth, which needs to be saved to a better life. This duality creates what we choose to call benevolent surveillance, namely controlling interventions that are legitimized by rehabilitative ideals.

  • 28.
    Björk, Mathilda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Valtersson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Stenström, Birgitta
    Reumatologförbundet, Sweden.
    Sverker, Annette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Disability in the feet related to participation in daily life in patients with early RA: – an interview study in the Swedish TIRA project2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Björk-Willén, Polly
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gruber, SabineLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Puskás, TündeLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag belyser hur personal, barn och föräldrar hanterar etnisk och språklig mångfald i förskolans praktik. Med hjälp av empiriska nedslag analyseras vardagliga händelser, aktiviteter och interaktioner. Situationer med bland annat lek, samtal och rekrytering tas upp och problematiseras. Boken behandlar också viktiga perspektiv och begrepp inom området och beskriver hur det mångkulturella uppdraget har förändrats över tid. Genom att fokusera på förskollärarnas arbete och de ideologiska och didaktiska dilemman som kan uppstå rörande barns flerspråkighet och integration vill författarna skapa reflektion och kritisk diskussion om förskolans uppdrag i ett mångkulturellt samhälle.Boken vänder sig framför allt till studerande vid förskollärarprogrammet och till anställda i förskolan, men är även av intresse för tjänstemän och politiker med ansvar för förskolan.

  • 30.
    Björn, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Ekström, Rebecka
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Mediers framställning av "romer": En diskursanalys2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Europa har det under de senaste åren vuxit fram ett nytt problem för länderna att hantera. Den fria rörligheten mellan de länder som omfattas av Schengen-avtalet underlättar för människor att förflytta sig och söka försörjning i annat land. Detta har resulterat i att diskriminerade minoriteter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sina hemländer tar sig till andra länder och försörjer sig genom tiggeri. Romer är en av Europas mest diskriminerade minoriteter, både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. EU-medborgare som tigger är ett relativt nytt fenomen, den forskning som finns visar att de är en mycket utsatt grupp och mycket grundar sig i att de inte har tillgång till mottagarlandets välfärdssystem. Medier spelar en stor roll i att konstruera och reproducera bilder av olika grupper i samhället och syftet med denna studie var därför att undersöka hur just denna grupp framställs i svenska medier.

    Studiens empiriska material omfattas av 21 artiklar ur fyra av de största dagstidningarna i Sverige. Materialet analyseras utifrån diskursanalytiska verktyg och resultatet lyfts fram med hjälp av socialkonstruktionism som vetenskaplig utgångspunkt och utgår därmed från att verkligheten är socialt konstruerad. Diskursanalysens teoretiska grunder används som ett kompletterande perspektiv för att undersöka hur denna verklighet skapas. Analysen förstärks ytterligare genom etnicitet som ett teoretiskt begrepp. Analysen visar tre framträdande diskurser i artiklarna; diskursen om romer som "de andra", diskursen om tiggare som offer för kriminalitet samt diskursen om romers utanförskap. I analysen framträder även en diskursiv förskjutning från en kriminalitetsdiskurs mot en utanförskapsdiskurs. Resultatet visar att diskurserna i medier byggs upp kring beskrivningar av romer och tiggare som offer och bilden förstärks genom skribenternas språk och ordval. Vi vill genom denna diskursanalys belysa mediers makt att både konstruera och reproducera bilden av "romer".

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Blomberg, Barbro
    et al.
    Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Wolmesjö, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Life conditions for families, children and young people with disabilities2011Inngår i: Aotearoa New Zealand Social Work, ISSN 1178-5527, Vol. 23, nr 1/2, s. 29-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to analyse life conditions for families with children and young people with disabilities. Special focus is on: legislation, management and organisations, social support and service, housing, education, work and daily activities and leisure activities. The method used is a case study including interviews with parents and professionals. The study also includes an analysis of documents and regulations. The study shows that the support system is transparent and accessible. At the same time managers in the municipalities' social care services interpret their responsibility in different ways thus affecting the support and service for the families. Even though the families have legal rights to a wide range of support and service, the parents have to work to gain access to these and for user influence to be exerted.

  • 32.
    Bolin, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Szostak, Karina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Samhället ett större hinder än funktionsnedsättning: En kvalitativ studie om konstruktioner av delaktighet för elever med funktionsnedsättningar av skolpersonal i Tanzania2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom den internationella forskningen beskrivs det att barn med funktionsnedsättningar är en särskiltutsatt grupp samt att det, främst i utvecklingsländer, saknas ett större omfång av forskning kringdessa barns situation. Vidare betonas det genom internationella studier att det existerar en avsaknadav dessa, särskilt inom socialt arbete. I de studier som finns lyfts dock hur situationen, för barn medfunktionsnedsättningar samt deras anhöriga, på många sätt är kopplad till hur samhället ställer sig tilldessa individer och deras funktionsnedsättning. Risken för olika former av diskriminering och förtryckfrån familj, skola eller samhället beskrivs vara högre för denna grupp än för andra barn. Enligtforskningen bottnar orättvisan många gånger i en okunskap, vilket leder till en stigmatisering avdessa individer samt deras familjer. Det finns dock forskning som fokuserar på möjligheter tillförbättring inom såväl integration inom skolan som praxis inom arbetet, för att öka delaktigheten förbarn med funktionsnedsättningar. Skolans roll som en viktig plats för dessa barns positiva utvecklingär även något som forskningen inom området betonar.Syftet med studien har varit att undersöka skolpersonalens föreställningar av delaktighet för elevermed funktionsnedsättningar i en tanzanisk kontext. Våra frågeställningar har lyft hur personalenbeskriver elevernas möjlighet till delaktighet i skolan, hur personalen beskriver arbetet med attinkludera eleverna i skolan samt hur personalen beskriver exkludering av eleverna i skolan. Vi valdeatt använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att besvara vårt syfte. Vi utförde sexsemistrukturerade intervjuer med skolpersonal på två stycken skolor för elever medfunktionsnedsättningar i norra Tanzania. Därefter gjorde vi en innehållsanalys och fann via vårafrågeställningar tre följande huvudteman: föreställningar av inkludering och exkludering, lärarnaspraktiska arbete med eleverna och uppdraget att förbereda för ett framtida liv. Dessa teman deladevi i sin tur in i åtta underordnade teman. Den insamlade empirin analyserade vi utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus på begreppen typifieringsscheman samt olikaformer av socialisation.Studiens resultat visar på att de föreställningar som skolpersonalen har gällande elevernasdelaktighet beskrivs i både positiva, men i största utsträckning negativa och begränsande termer. Detyttrar sig främst i personalens föreställningar av elevernas delaktighet sett till hur skolpersonalentalar om eleverna, hur de beskriver arbetet med eleverna samt deras egna föreställningar av vadeleverna är kapabla till och inte. Den bild som våra informanter beskriver har fått oss att inse att detstörsta hindret för dessa elevers möjlighet till delaktighet inte nödvändigtvis är ett resultat av derasfaktiska funktionsnedsättning utan möjligen av den konstruerade bild som andra människor i derasomgivning skapar. Det gäller inte endast skolpersonalen utan även övriga personer i deras omgivning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Borg, Amanda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Åbom, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Depression på äldreboenden: Enhetschefers upplevelser av arbetet med deprimerade äldre2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning.

    Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg. Vi upplever oss också se att det finns en önskan att lägga över ansvaret på andra yrkeskategorier, och att det i samband med detta tycks finnas en övertro till andras kunskap i ämnet. Utöver detta har vi också upplevt en brist på framförhållning och förståelse för att det behöver finnas utarbetade strategier för att hantera denna problematik redan innan den är ett faktum.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Bredmar, Margareta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Davidson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Leinhard, Hanna
    Linköpings kommun.
    Petersson, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pengarna, barnen och livet: en kvalitativ studie av familjer med sammansatta problem och deras möte med socialtjänsten: familjer i socialtjänsten - ett FoU-projekt om barn, ungdomar och deras föräldrar i sex kommuner i Östergötland : slutrapport fas 22014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Familjer i socialtjänsten bedrivs av FoU-Centrum inom vård, omsorg och socialt arbete i samarbete med medlemskommunerna Linköping, Motala, Mjölby, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet. Projektet bygger också på ett nära samarbete med det norska nationella forskningsprojektet Det nye Barnevernet, som leds av Nordlandsforskning, Bodö. Projekt är organiserat enligt en interaktiv design som syftar till ett nära samspel mellan forskning och praktik. Detta yttrar sig i att projektgruppen, förutom en projektledare och tre forskare, omfattar nio socialsekreterare som gör del av sin tjänst som medforskare i projektet.

    Projektet syftar övergripande till att öka kunskapen om vilka familjer som har kontakt med socialtjänsten och familjernas och barnens levnadsvillkor. Projektet syftar också till att öka kunskapen om hur familjerna upplever mötet med socialtjänsten och de insatser som ges. Vidare är syftet att kunna bidra till utveckling av det sociala arbetet med barn och familjer i de deltagande kommunerna.

    Projektet startade 2010 pågår till och med 2014 och genomförs i tre faser. Den första fasen omfattade 202 familjer med barn aktuella inom socialtjänsten i de medverkande kommunerna, och  baserades på intervjuer med föräldrarna samt data som samlats in om familjerna genom deras handläggare på de aktuella socialkontoren. Fokus i intervjuerna var familjernas livssituation och behov, upplevelser av mötet med socialtjänsten och de stödinsatser som ges. Projektets andra fas innebar en fördjupad analys av 30 familjer med en sammansatt problematik vilka valdes ut ur gruppen som medverkade i den första fasen. Datainsamlingen genomfördes i form av livsloppsintervjuer med föräldrar och intervjuer med ett mindre urval av barn, intervjuer med socialarbetare samt en avslutande uppföljande telefonintervju med föräldrar. Den tredje fasen, som pågår i skrivande stund, syftar till att på basis av kunskaper från projektet stimulera utvecklingsarbete av kommunernas sociala arbete med familjer. I föreliggande rapport redovisas analyser av livsloppsintervjuerna med föräldrarna samt den uppföljande telefonintervjun i fas 2.

    Syftet i föreliggande rapport är att belysa livssituationen för de familjer som har en sammansatt problematik samt att få en bild av vilka faktorer som har betydelse för familjernas förutsättningar att dra nytta av socialtjänstens arbete. Syftet har brutits ned i fyra frågeställningar: Hur beskriver föräldrarna sin uppväxt och sina livsvillkor? Vilka utmaningar och förutsättningar karaktäriserar familjerna? Hur upplever föräldrarna mötet med socialtjänsten och de stödinsatser som ges? Vad kännetecknar de familjer som kan, respektive inte kan, dra nytta av socialtjänstens insatser?

    Den teoretiska ramen i rapporten utgår från socialt kapital, forskning om socialt arbete och dess förutsättningar och vad utsatthet kan innebära i en välfärdsstat i förändring. Utfallet av livsloppsintervjuerna diskuteras avslutningsvis i relation till denna teoretiska ram. I intervjumaterialet utkristalliseras olika mönster kring föräldrarnas berättelser om sina erfarenheter och sin livssituation och hur deras tillvaro har kommit att gestalta sig. Dessa erfarenheter bildar grund för fem kategorier som benämns familjetyper och som presenteras i kapitel 5, nämligen:

    1. Traumatiska händelser i förälderns egen barndom (n = 11)
    2. Traumatiska händelser i vuxen ålder (n = 10)
    3. Tidigare långvarigt missbruk (n = 2)
    4. Problem med barnet i pubertetsåldern (n = 3)
    5. Barnets funktionshinder (n = 4)

    Resultatet visar att familjetyperna 1 – 3 uppvisar vissa gemensamma drag, exempelvis har föräldrarna större problematik kring egen fysisk och psykisk ohälsa, flertalet är ensamstående och har en knaper och ansträngd ekonomi och föräldrarna står idag utanför arbetsmarknaden. Överlag har dessa föräldrar brister i sitt sociala nätverk, och i de fall ett nätverk med släkt och vänner finns, ger det ingen avlastning beträffande barnen.

    I familjetyperna 4 och 5, är livsvillkoren och livssituationen märkbart annorlunda. Föräldrarna är här, som regel, förankrade på arbetsmarknaden med fasta anställningar och de har högre utbildning jämfört med föräldrarna i familjetyp 1 – 3. De har ett fungerande socialt nätverk som också ger avlastning beträffande barnen, vilket ger föräldrarna tid till återhämtning. Dessa föräldrar, vilket särskilt gäller familjetyp 5, har också ekonomiska resurser som ger dem möjligheter att hantera och bekosta familjens behov av aktiviteter och ett eget mer bekvämt boende. Vidare har samma livsloppsintervjuer analyserats med fokus på hur föräldrarna uppfattar socialtjänsten och den hjälp de fått. Utfallet av denna analys redovisas i kapitel 6 och innebär grovt att familjetyperna 1 – 3 har en mera negativ uppfattning om socialtjänsten och den hjälp de får jämfört med familjetyp 4 och 5.

    I den uppföljande intervjun med föräldrarna har frågor om insatser de senaste 2 – 3 åren ingått, och om insatserna hjälpt samt om föräldrarna önskar mer hjälp och i så fall vilken hjälp. Familjetyp 1 – 3 har i högre grad erhållit insatser till föräldrarna samt att barnen placeras i högre grad jämfört med familjetyp 4 och 5. Familjetyp 1 – 3 uppger också att insatserna hjälper i lägre grad jämfört med familjetyp 4 och 5, samt att man även fortsättningsvis önskar mer hjälp både till vuxna och barn jämfört med familjetyperna 4 och 5 som önskar mera hjälp till barnet.

    Slutsatsen är att de mest utsatta familjerna, det vill säga familjerna med de största och mest sammansatta problemen och med de minsta resurserna, är de som upplever sig ha blivit minst hjälpta av socialtjänstens insatser. Avslutningsvis diskuteras möjliga implikationer för socialtjänstens arbete med denna typ av familjer, t.ex. vad gäller att kunna betrakta familjens problem ur ett helhetsperspektiv som även omfattar strukturella faktorer i relation till familjens sociala kapital, att kunna välja och samordna stödinsatser på ett bättre sätt, samt att utveckla socialarbetarens roll och funktion mot att kunna vara ett ombud och en röst för familjen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Bredström, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO – Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gruber, Sabine
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Language, Culture and Maternity Care: "Troubling" Interpretation in an Institutional Context2015Inngår i: Nordic Journal of Migration Research, E-ISSN 1799-649X, Vol. 5, nr 2, s. 58-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article analyses language interpretation in the context of maternity health care. By scrutinising how maternity health care staff reflects upon their experiences from the everyday institutional setting, the article shows that they are caught between a discourse on language interpretation as migrants’ rights and a racialised discourse where language is intertwined with notions of ‘otherness’. As such, language interpretation becomes subsumed into a range of different practices that seek to discipline migrant women to meet the demands from Swedish society. In the article, therefore, the everyday practice by the health care staff is looked upon as a form of citizenship-making, and the article emphasises how racialised discourses take different shapes in different institutional contexts. Thus, the article shows that the practice of language interpretation cannot, in this context, be fully understood without including the larger socio-political context.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Brommesson, Douglas
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Nordmark, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för sociologi.
    Ödalen, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Mälardalens universitet.
    Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan 1990-talets mitt har antalet studenter i högre utbildning i Sverige ökat kraftigt. Svenska lärosäten har gått från »elituniversitet« för få, till »massuniversitet« som tillgängliggör högre utbildning för fler. Effekterna av denna utveckling är inte entydiga. Å ena sidan innebär ökad rekrytering av studenter ökad press på lärarnas arbete och deras förutsättningar att upprätthålla kvalitet i utbildningen. Å andra sidan har lärosätenas totala basanslag, kostnad per student och antal undervisande lärare ökat med studentantalet. Vi menar att dessa till synes svårförenliga bilder av massuniversitetets effekter går att förstå utifrån skillnader mellan lärosätena vad gäller finansiering och andra förutsättningar. Lärosäten har vissa möjligheter att skräddarsy lärares villkor i form av lön, pedagogiska karriärvägar, andel forskning i tjänsten och omfattningen av undervisningsplikten. I föreliggande rapport kartläggs skillnader mellan olika lärosätens studentunderlag som en indikator på de pedagogiska utmaningar som tillkommit som en följd av det ökade studentantalet. Vi studerar fördelningen av de pedagogiska utmaningarna över ett urval av utbildningar och lärosäten genom att jämföra antagningspoäng, studievana, behov av särskilda anpassningar samt förekomst av ärenden där studenter varnas eller stängs av från studier. I rapporten använder vi en indelning i två typer av lärosäten: de äldre etablerade och de yngre regionala.

    Resultaten visar skillnader i studentgruppens förutsättningar för högre studier och en tydlig distinktion mellan äldre och yngre lärosäten. För vissa utbildningar är det mycket tydligt att studenterna vid de äldre lärosätena har klart högre meritpoäng än de studenter som genomgår samma utbildning vid yngre lärosäten. Yngre lärosäten har också en högre förekomst av fuskärenden. Om vi vidare antar att gymnasiebetyg korrelerar med studenternas studieprestationer i högre utbildning, är en rimlig slutsats att lärare vid yngre lärosäten möter större pedagogiska utmaningar eftersom de undervisar studenter med något sämre förutsättningar för högre studier.

    Vi kartlägger också vilka förutsättningar lärosäten erbjuder lärare för att hantera de pedagogiska utmaningarna. En teoretisk utgångspunkt är att lärosäten har visst utrymme att forma lärarnas villkor och konkurrera med varandra genom att erbjuda olika »institutionella paket« av lön, undervisningsmängd, forskningsmedel och möjligheter till kom- petensutveckling och befordran. En central fråga är om lärosätena har format strategier för att möta de pedagogiska utmaningarna. En rimlig strategi kunde vara att erbjuda lärarna goda förutsättningar i form av ett konkurrenskraftigt institutionellt paket med gott om tid att förbereda, genomföra och följa upp sin undervisning, att stödja studenterna och hantera krävande studentärenden. Vi har därför studerat ett urval av institutionella förutsättningar för lärare genom att mäta de timmar som lärosäten kräver att lärare undervisar för att fylla sitt årliga undervisningsbeting. Det är svårt att få en entydig bild då olika lärosäten ersätter samma undervisningsinsats, till exempel en föreläsning eller en laboration, med olika antal timmar. Det krävs olika arbetsinsats på olika lärosäten för att fylla ett givet undervisningsbeting. För att kunna genomföra jämförelser har vi skapat en standardiserad »bukett« av undervisningsuppdrag, och begärt ut uppgifter om hur många timmar en universitetslektor tilldelas för att utföra denna bukett. Vi har samlat uppgifter om andel undervisning och ersättning för undervisning från samtliga generella lärosäten i Sverige med sjuksköterske- och socionomutbildning, samt från ämnesstudier i statsvetenskap, sociologi och matematik.

    Utifrån analysen av undervisningsbetingen i de valda utbildningarna drar vi två slutsatser. För det första finns en betydande variation mellan lärosäten rörande såväl storleken på den undervisningsinsats en lektor måste genomföra per år, som hur mycket tid i tjänsten en lektor kan ägna åt forskning och därmed hur forskningsanknuten undervisning lärosätena har möjlighet att erbjuda. För det andra går det inte att se ett tydligt mönster i vilken typ av lärosäten som erbjuder bättre eller sämre förutsättningar för undervisning; det finns såväl äldre som yngre lärosäten i både toppen och botten av listan. Resultatet indikerar att lärosätena nyttjar möjligheten att påverka lärarnas förutsättningar att fördjupa sig genom forskning, och att vissa yngre lärosäten nyttjar denna möjlighet väl. Vid de yngre lärosäten som ligger i botten av listan har lärarna störst utmaningar vad gäller studenternas förkunskaper, studievana och behov, samtidigt som de erbjuds sämre förutsättningar att bedriva utbildning av hög kvalitet.

    Vidare har vi undersökt massuniversitetets effekter och strategier för att hantera dessa. Vi har intervjuat studierektorer eller motsvarande – samtliga med insyn i undervisningens utveckling och kvalitet samt lärarnas arbetsvillkor. De effekter som framkommer är ett reviderat utbildningsinnehåll, ändrade former för undervisning och examina- tion – till former som kräver mindre resurser – samt att lärare upplever sig otillräckliga då de vet vad som krävs för att erbjuda utbildning av god kvalitet men upplever sig sakna möjligheter att leverera detta. Det finns även skillnader mellan äldre och yngre lärosäten vad gäller stu- dentgruppens förutsättningar; äldre universitet har generellt en hög andel studenter med höga meritpoäng från studievana hem. De strategier som intervjupersonerna identifierar för att hantera ett ökat antal studenter är ofta individuella. Lärarna reviderar undervisningstimmar, innehåll och form och/eller arbetar på sin fritid eller forskningstid för att bibehålla utbildningens kvalitet. Gemensamma strategier på institutionsnivå förekommer i lägre utsträckning och då i form av ru- tiner och kollegiala diskussioner om prioriteringar och lösningar för att möta förändrade krav och minskade resurser. Högskolepedagogis- ka kurser och pedagogisk meritering används oftare som strategi vid yngre lärosäten än vid äldre universitet.

    Vi har också studerat arbetsmiljö och personalnöjdhet (i medarbe- tarundersökningar genomförda vid universitet och högskolor under 2006–2022) och visar att lärare generellt sett är stolta och nöjda med sitt arbete, men inte med arbetets förutsättningar. Arbetet innebär hög arbetsbelastning, övertidsarbete och stress över att inte hinna genom- föra arbetsuppgifterna.

    Med rapporten hoppas vi bidra till en debatt om högskole- och universitetslärares förutsättningar. Svenska lärosäten bidrar med kom- petensförsörjning, rustar studenter för en komplex arbetsmarknad och bidrar med kunskapsunderlag för att möta samhällsutmaningar. Därför är det viktigt att lärarna har goda förutsättningar för att erbjuda högre utbildning av hög kvalitet. Mycket talar för att så inte är fallet.

    Särskilt allvarlig är situationen vid lärosäten där lärarna möter svåra pedagogiska utmaningar och samtidigt har sämre förutsättningar att hantera dessa jämfört med lärare vid andra lärosäten. En ytterligare risk med kvalitetsbrister i högre utbildning är att kvaliteten på framti- da universitets- och högskolelärares kunskaper sjunker om de läst en grundutbildning av lägre kvalitet. Forskning om universitetslärares möjligheter att bedriva undervisning av god kvalitet är därför relevant för högskolan och samhället i stort.

    I debatten ges inte sällan förslag på att rikta forskningsresurser mot »excellenta« miljöer och begränsa resurser till övriga lärosäten. Ett an- nat förslag är att alla lärare inte behöver forska och att forskning därför kan koncentreras till äldre lärosäten. I den här rapporten argumenterar vi för en annan riktning. För att undervisning ska vara aktuell och forsk- ningsanknuten behöver lärare kompetens inom sitt ämnesområde och om hur forskning bedrivs. Våra resultat visar att sådana möjligheter är starkt begränsade i lärartjänsternas konstruktion och att vissa lärosäten med en hög andel studenter med begränsad studievana också har minst forskningsresurser. Med andra ord, studenter från studieovana hem får sin utbildning i de minst forskningsintensiva undervisningsmiljöerna, samtidigt som studenter från akademiskt vana hem får sin utbildning i forskningsintensiva miljöer. Vi ser således en form av Matteuseffekt där de redan gynnade gynnas än mer.

    För lärare vid lärosäten med begränsade möjligheter att forska innebär begränsade forskningsresurser och ett mer krävande undervisningsuppdrag en dubbelt negativ effekt. Våra resultat visar att de utmaningar som lärarna möter får konsekvenser för deras arbetssituation. En tydlig policyimplikation är därför att jämförelsen av lärosäten i betydligt större utsträckning bör beakta lärosätenas skilda förutsättningar. I dag konkurrerar lärosäten och anställda enbart utifrån slutresultat som mått på produktion och kvalitet – utan hänsyn till de olika förutsättningarna. Resultaten visar tydliga skillnader mellan äldre och yngre lärosäten vad gäller forskningsresurser, men det finns trots detta exempel på yngre lärosäten där lärare har resurser i nivå med lärare verksamma vid äldre lärosäten, vilket visar att det på lärosätesnivå finns ett handlingsutrymme.

    Ytterligare en policyimplikation är att det finns behov av att stärka möjligheten att kombinera forskning och undervisning för samtliga disputerade universitetslärare. Inte minst bör kompetensen stärkas hos lärare som möter de mest studieovana studenterna genom att ge dem mer tid för egen forskning. Sverige har ett system för forsk- ningsfinansiering som i hög grad bygger på en kostsam fördelning via forskningsråd. I skandinaviska grannländer finns modeller där en större andel av resurserna fördelas direkt till lärosätena. Sådana modeller utesluter inte strategiska satsningar på starka forskningsmiljöer, men stärker forskningsanknuten undervisning för samtliga lärare – även de som undervisar studenter från en studieovan bakgrund. Vi tar inte ställning till balansen mellan fördelning av forskningsmedel, i vilken utsträckning den sker direkt till lärosätena eller via forskningsråd, men resultaten indikerar att en större tilldelning till lärosätena inte bara innebär att massuniversitetet erbjuder utbildning åt fler, utan också erbjuder fler en högre utbildning av hög kvalitet.

  • 37.
    Bryant, Lia
    et al.
    University of South Australia.
    Livholts, Mona
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Memory work and reflexive gendered bodies: examining rural landscapes in the making2015Inngår i: Feminisms and ruralities / [ed] Barbara Pini, Berith Brandth, Jo Little, Lanham: Lexington books , 2015, s. 181-194Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Bryant, Lia
    et al.
    Social Work and Sociology, School of Psychology, Social Work and Social Policy, University of South Australia.
    Mona, Livholts
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Glocality and social work: methodological responsiveness to moments of rupture2017Inngår i: Social work in a glocalised world / [ed] Mona Livholts, Lia Bryants, London: Routledge, 2017, s. 228-238Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Buttigieg, Sandra C.
    et al.
    Department of Health Services Management, Faculty of Health Sciences, University of Malta, Malta.
    Ilinca, Stefania
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Vienna, Austria.
    Sao Jose,, José M.S.
    Faculty of Economics, University of Algarve, Faro, Portugal.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Researching Ageism in Health-Care and Long Term Care2018Inngår i: Contemporary Perspectives on Ageism / [ed] Liat Ayalon & ClemensTesch-Roemer, Springer, 2018, s. 493-515Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The literature across different fields defines ageism ambiguously and widely covers a span of intolerant knowledge, values, attitudes and behaviors towards older adults or more generally toward people of a certain age. In this chapter we provide an overview of how ageism is defined, measured, and assessed in health care and long-term care. In so doing, we aim to bridge the gap between the concept and measurement of ageism in these two contexts and to provide some general insights into the approaches, which researchers can apply to assess ageism in these settings. In this chapter, we therefore aim to answer the following questions namely (i) Why is it important to know how ageism in healthcare and long-term care has been empirically studied? (ii) What evidence for the existence of ageism among key stakeholders (e.g. health care professionals and long-term care workers, family members and older adults) is reported in empirical research covering these two contexts? and (iii) Which are the conceptual and methodological approaches used to measure and assess ageism involving these key stakeholders in the two contexts?

  • 40.
    Bygdén, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Löfstrand, Isak
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Tankarna och känslorna kan vi prata om ändå: En kvalitativ studie kring skolkuratorers erfarenheter och kunskaper om tjejer som misstänks ha en ätstörning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att belysa hur skolkuratorer beskriver och konstruerar sitt förhållningssätt i situationer då de stöter på tjejer i högstadiet som misstänks ha en ätstörning. Vidare vill vi studera hur skolkuratorerna ser på vikten av kunskaper och erfarenheter av ätstörningar i det hälsofrämjande arbetet på skolan. Vår förhoppning med studien är att kunna bidra med kunskap om huruvida skolkuratorer har de kunskaper som krävs för att arbeta hälsofrämjande mot tjejer som misstänks ha en ätstörning eller om det finns behov av att vidareutveckla dessa kunskaper. För att kunna uppnå syftet med vår studie har vi analyserat vårt empiriska material genom en innehållsanalys. Vidare har vi analyserat vårt empiriska material utifrån Berger och Luckmanns socialkonstruktionistiska teori, främst genom begreppen Typifieringar, Det sociala kunskapsförrådet samt Socialisation. Dessa begrepp har bidragit till en djupare förståelse för hur skolkuratorernas konstruktioner av ätstörningsproblematik i högstadiet påverkar dem i sitt arbete.

     

    De fyra teman som tar sig uttryck i analysen är “Det dolda”, “Tankarna och känslorna kan vi prata om ändå”, “Att vara uppmärksam på små saker” samt “Prioriteringarnas uttryck”. Resultaten av vår studie visar på skolkuratorernas sätt att hantera situationer där tjejer misstänks ha en ätstörning bygger i mångt och mycket på samtalet kring tjejens mående. De erfarenheter och kunskaper om dessa tjejer som beskrivs är varierande, utifrån att det är ett komplext fenomen, men också att erfarenheten kan bidra till kunskap. Skolkuratorerna anser att kunskap är viktigt framförallt vad gäller upptäckandet av en misstänkt ätstörning. I det hälsofrämjande arbetet, vilket handlar huvudsakligen om stöttning, krävs till störst del kunskap kring samtal. I det hälsofrämjande arbetet med ätstörningsproblematik i allmän bemärkelse kan det vidare finnas ett behov av mer specifik kunskap i ämnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En evidensbaserad politisk organisation?2014Inngår i: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, s. 39-46Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet ska jag diskutera ambitionen att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, och framför allt; det faktum att det hittillsvarande arbetet med detta framför allt utgått från att man fokuserat den enskilde yrkesutövarens praktik. Frågorna om hur det sociala arbetet bör organiseras för att stödja ett evidensbaserat arbetssätt har ägnats långt mindre uppmärksamhet, och frågorna om den politiska styrningen av socialtjänsten har knappt uppmärksammats alls. Detta innebär påtagliga begränsningar – framför allt att frågan om en evidensbaserad praktik mer eller mindre reduceras till en fråga om den enskilde yrkesutövarens intresse och förmåga. Detta är självfallet inte oviktigt, men det är också viktigt att rikta intresset mot frågorna om det sociala arbetets organisation och mot hur den politiska styrningen av socialtjänsten fungerar. Min ambition är att – i första hand genom att se till forskning som utvecklats inom andra discipliner än socialt arbete – pröva några tankar om hur dessa begränsningar skulle kunna övervinnas.

    Fulltekst (pdf)
    En evidensbaserad politisk organisation?
  • 42.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En norsk grundbok om <det sociala> i socialt arbete2016Inngår i: Fontene forskning, ISSN 1890-9868, E-ISSN 1892-7947Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Föreningen för forskning i socialt arbetre, FORSA, 1984-2014: Vad som åstadkommits under de första 30 åren och om vilka uppgifter vi idag står inför2015Inngår i: Att förstå socialt arbete Om Bengt Börjeson som forskare, praktiker och debattör, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2015, s. 35-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hemlöshet2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur bör sociala insatser tillhandahållas?: en studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna CKS-rapport utgör slutrapporten från projektet ”Servicetjänster inom socialtjänsten” som bedrivits vid Centrum för kommunstrategiska studier, 2014–2016. Projektet har varit ett uppdrag med finansiering från Linköpings kommun. Utifrån studier om Linköpings kommuns organisation för sociala insatser utvecklar Martin Börjeson genom denna rapport en utförlig diskussion om form och innehåll för detta viktiga kommunala verksamhetsområde. Vi hoppas att rapportens syntetiserande resonemang bidrar till en initierad diskussion om sociala insatser och att studiens resultat och slutsatser kan vara ett kunskapsstöd för kommuner som står inför strategiska vägval för detta kommunala ansvar.

    Flera forskare har varit involverade i ”Servicetjänster inom socialtjänsten” och under projekttiden har resultat redovisats genom olika kanaler. Följande skrifter finns att tillgå via CKS eller författarna:

    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – En bakgrundsbeskrivning”, CKS Arbetsnotat 2014-02-26.
    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – Beskrivning av verksamheter”, CKS Arbetsnotat 2014-04-15.
    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – En redogörelse för, och diskussion kring, utvärderingens uppläggning”, CKS Arbetsnotat 2015-03-20.
    • Börjeson, Martin & Härnbro, Simon. ”Servicetjänster utan biståndsbedömning?”, Uppsats presenterad vid Nordiska FORSA och NOUSA symposiet På spaning efter det sociala arbetets kulturer i Malmö 8-10 oktober 2014.
    • Börjeson, Martin & Härnbro, Simon. ”Vad betyder servicetjänster för brukarna och för det sociala arbetet”, i Ekström-Ulvenäs, Elisabeth m.fl. 2015. Socialtjänst utan biståndsbedömning – en rapport om öppna sociala tjänster. Solna: STQM Management.

    Börjeson, Martin. ”Social services without needs assessment?”, Uppsats presenterad vid NOUSA/FORSA conference Decisions, Outcome & Change in Copenhagen 7-9 november 2016.

    Martin Börjeson som är författare till denna CKS-rapport har presenterat resultat från projektet muntligt vid olika tillfällen. Detta har bland annat skett vid följande arrangemang:

    • ”Lättillgänglig socialtjänst främjar hälsa och ger goda livsvillkor för medborgarna i Linköping”, lunchseminarium i Almedalen, 1 juli 2013.
    • ”Socialtjänst utan biståndsbedömning”, seminarium i Stockholm arrangerat av STQM Management, 24 april 2015.
    • ”Hur bör kommunens sociala insatser organiseras och tillhandahållas? En studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten”, Socionomdagarna i Stockholm 16 november 2016.

    Brita Hermelin

    Vetenskaplig ledare, Centrum för kommunstrategiska studier.

    Fulltekst (pdf)
    Hur bör sociala insatser tillhandahållas?: En studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 46.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Nästa steg i utvecklingen av det sociala arbetets profession måste innebära att man tar socialarbetaren som kunskapssökare i anspråk": En kommenterad bibliografi över Bengt Börjeson åren 1958-20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Om forskningens betydelse för det sociala arbetet – nu och då2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ska vi skriva om socialtjänstlagen?: Föredrag vid seminarium på ABF-huset arrangerat av S2000 och ABF Stockholm2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social work and social policy2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social work and social services in late modernity: The case of Sweden2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Today, it is becoming obvious that the preconditions for social work – and even social work itself – in Sweden is under renegotiation. While the Social Services Act of 1982 stated that the social services should deploy an overall view in working with clients, a focus upon preventive measures and take active part in the planning of society, the development in recent years has rather been characterized be tendencies towards specialization and by an increased focus upon individualized measures. And today, there are a number of proposals that taken together (if decided) would result in an abandonment of the idea of a cohesive organization for social services within the local municipality.

    However, the debate on these changes has so far been limited. This project takes its departure in that it is important to conduct a thorough discussion on how social work and social services of tomorrow should be organized. The aim is to, by developing a theoretical perspective on social services in late modernity, contribute to the foundations for such a debate.

    Studying social work practice in late modernity must aknowledge that social work itself developed as a central part of modern society, but also; that the preconditions for social work has changed as modernity itself has been radicalized. For example, alongside the development of social work, there has been strong efforts to strengthen the knowledge base in relation to practice. In recent years, these efforts also questions the foundations for practice. Another example is the increased individualization of social services – which can be seen as a way to adapt social work to a more heterogenous society. Describing the development in the context of late modernity offers a possibility to avoid the dichotomy of modernity vs postmodernity. Instead, the development is viewed more as an open-ended process.

    Keywords: new regimes of governance, late modernity, social work in transition.

1234567 1 - 50 of 601
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf