Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 849
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarflot, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Lundell, Max
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Självkörande fordon i stadsrummet?: En studie om självkörande fordons påverkan på individ, mobilitet och planering med fokus på Göteborg Stad2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Självkörande bilar betraktas ofta som nästa steg i utvecklingen av bilen och som en del av det autonoma samhället. Bilproducenter världen över menar att vi kan se självkörande fordon så snart som år 2020 och trycker på både forskning och utveckling av självkörande fordon. Beroende på vilken grad av automatisering och hur politiken tillåter självkörande fordon att inträda i samhället, väcker detta frågor som är viktiga att studera. Vem ska äga självkörande fordon? Vilka kommer att köra självkörande fordon? Kommer det att planeras självkörande fordon? Kommer individens rörelsemönster att ändras? I så fall, hur?

     

    I den här studien försöker vi svara på några av dessa frågor genom att undersöka vad bilen inneburit för individens mobilitet i historien och vad självkörande fordon skulle kunna förändra in i framtiden. Vi ställer oss även frågan om självkörande fordon kommer att påverka planeringen av stadsrummet. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare forskning och teorier som berör mobiliteten, bilismen och planeringen. Metoden är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. En intervju gjordes med en respondent från Göteborgs Stad och två stycken intervjuer gjordes Trafikverket. Dokumentstudien utgår ifrån VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Alla de olika myndigheterna har en betydelsefull roll i implementeringen av självkörande fordon och intervjuguiden utgår ifrån de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen.    

     

    I studiens slutsats kommer vi fram till att självkörande fordon påverkar planeringen av stadsrummet, men inte i den stora mån vi först trodde. Planeringen av självkörande fordon kan troligtvis främst ske utanför redan etablerade områden och främst när det planeras nytt. Vi kom även fram till att självkörande fordon kan komma att ändra mobiliteteten hos den urbana individen eftersom självkörande fordon har potentialen att erbjuda fler val av rörelse av rörelse och därmed öka tillgängligheten i stadsrummet.

  • 2.
    Abrahamsson, Elise
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Pratbubblan: den röda tråden: En studie av Karlstads Stadsnäts visuella kommunikation2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate whether Karlstad City Fiber Network visual elements in the form of a pair of speech bubbles fit into the organization's holistic external communication and branding. The study examines whether Karlstad City Fiber Network image of the organization and the speech bubbles match the stakeholders view and how the visual elements are perceived and recognized by stakeholders. The theory associated with the study is theories of corporate visual identity, image, identity and branding and visual communication. These three elements are important to be aware of when a generation of an effective external communications. Qualitative interviews with employees at Karlstad City Fiber Network and Karlstad municipality has undertaken to give an idea of ​​what the organization wants to achieve and what their opinions are. Karlstad City Fiber Network wants stakeholders to perceive the brand building marketing records as playful, with a twinkle in his eye and inviting to dialogue while the direct information shall be straight and free of jargon. The organization wishes that stakeholders see them as a safe choice as well as local and accessible for inhabitants of Karlstad. Karlstad City Fiber Network sees it as a great advantage to be taken of Karlstad Municipality, which also welcomes the urban network is municipal. Through focus group interviews with Karlstad City Fiber Network stakeholders, the inhabitants of Karlstad, it has emerged that the speech bubbles is not recognized, but it is only when the speech bubbles is put into a context, such as newspaper or newsletter that it can be linked to anything that advocates the municipality of Karlstad and dialogue. It is concluded that corporate visual identity is the link between the visual and the context of an organization's marketing. Stakeholders see Karlstad City Fiber Network as a credible organization that is simple yet eye-catching newsletters, but believe that their marketing is somewhat vague and confusing.

  • 3.
    Adams, Paul C.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). University of Texas at Austin, USA.
    Geographies of media and communication II: Arcs of communication2018Inngår i: Progress in Human Geography, ISSN 0309-1325, E-ISSN 1477-0288, Vol. 42, nr 4, s. 590-599Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Some of the most perceptive contributions to the geographic study of media and communication have been in areas of landscapes studies and geohumanities. To bring landscape and geohumanities insights together more explicitly with communication and media, this progress report draws on George Revill’s concept of an ‘arc of sound’, expanding the concept’s scope to an arc of communication – a dynamic trajectory connecting one vantage point to another through various translations and shifts. It is a mix of integration and translation that forms its own space, place and time, integrating elements of embodied performance, multiple sensory modalities, temporality, absence and excess. Arcs of communication often depend on collaboration and can produce transformations of identity. The concept of the arc of communication enables discovery of numerous threads connecting landscape studies to geohumanities while deepening geographical understandings of media and communication.

  • 4.
    Adams, Paul C.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Department of Geography and the Environment, University of Texas at Austin, USA.
    Migration Maps with the News: Guidelines for ethical visualization of mobile populations2018Inngår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 19, nr 4, s. 527-547Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Maps showing immigration into Europe are a potential source of journalistic bias. Limited time and funding to create maps of migration can lead to dependence on data from institutions dedicated to controlling migration, in effect promoting a logic of surveillance directed at immigrants rather than a logic of hospitality based on respect for human rights. There are organizational and logistical barriers to overcome if migration is to be portrayed in ways that support thoughtful, democratic, rights-based deliberation but efforts need to be made to map migration in ways that reveal the geographical experiences of individual immigrants including their movement paths and the risks they face. This article examines unusual maps of migration, drawing on examples from news media as well as from non-governmental organizations, research teams, book authors, private companies, and entertainment media based in several European countries. The examples provide a foundation for concrete recommendations regarding the responsible use of cartographic visualization as a component of immigration news.

  • 5.
    Adolfsson, Claes
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Asp, Sebastian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Ett främjande verktyg: En kvantitativ studie om institutionaliserad feedback2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker medlemmarnas förhållande till feedback inom två institutioner, institutionen för geografi, medier och kommunikation (GMK) och institutionen för pedagogiska studier (IPS) på Karlstads universitet. Feedback är ett kommunikationsverktyg som används för att främja organisationsmedlemmarnas utveckling. Denna individuella utveckling är essentiell för ett universitets verksamhet eftersom medlemmarnas kunskap och kompetens är en av dess viktigaste tillgångar. Att denna typ av kommunikation värderas högt manifesteras i universitetens institutionalisering av feedback och hur den integreras i arbetsrutinerna. Problemområdet innefattas av hur dessa institutioner skiljer sig i strukturen från den klassiska hierarkiska företagsstrukturen, med en tydlig rangordning mellan chef och anställd, med fokus på feedbackens roll i denna typ av organisation. Forskning som inriktar sig specifikt till denna typ av struktur inom en organisation är idag underrepresenterade och skapar därför ett forskningshål. Syftet med uppsatsen är att undersöka de två nämnda institutionerna med fokus på feedback, med dess institutionalisering och dess integration i arbetsrutinerna, och hur medlemmarna förhåller sig till denna process. För att undersöka vilken effekt denna institutionalisering av feedback har, skapades följande tre frågeställningar: Hur framförs kritik inom en organisation där feedback är institutionaliserat? Hur skiljer sig synen på feedback hos dessa institutioner jämfört med företag med en klassisk hierarkisk organisationsstruktur? Hur påverkar organisationskulturen förmågan men även viljan att kritisera samt att ge och ta emot feedback?För att kunna besvara dessa frågor har relevant tidigare forskning inom området identifierats. De olika valda teorierna berör fem olika faktorer: Kanalval, ledarskap, relationer, organisationskultur och feedback som alla har en direkt koppling till forskningsområdet. Exempel på dessa teorier är Information Richness Theory (IRT) som poängterar hur olika kommunikationskanaler bör tillämpas. Leader membership exchange theory (LMX) och Conceptual model of employee questions poängterar hur personliga relationer påverkar kommunikation och hur ledarskapsstrukturen inom en organisation påverkar feedback. En ytterligare central komponent i hur medlemmarna förhåller sig till feedback är organisationskulturen. Denna kultur kan brytas ned i tre olika kategorier; identifikation, förtroende och engagemang. De har alla en inverkan på feedbackprocessen och bör därför tas med i beräkning. Även forskning direkt kopplat till feedback återfinns inom avsnittet tidigare forskning. Tillämpandet av en enkätundersökning gav möjligheten att dra generella slutsatser om populationen. Frågorna i enkäten är förankrade i den tidigare forskningen och är operationaliserade i förhållande till de tre forskningsfrågorna. Den insamlade data visade på att en institutionalisering av feedback har en övervägande positiv effekt hos medlemmarnas förhållning till denna. Institutionens medlemmar har överlag starka och välmående relationer till sina kollegor och ledare. Medlemmarna känner att de fritt kan framföra sina åsikter, oavsett yrkesposition, och att dessa åsikter respekteras, vilket är en följd av det starka förtroendet de har för sina kollegor och ledare. Identifikationen till institutionerna är överlag stark, vilket påverkar medlemmarnas engagemang och viljan till att utvecklas. Feedback fordrar en kanal som kan förmedla komplex information, som samtidigt ska möjliggöra en tvåvägskommunikation och vara personlig för att uppnå önskad effekt. Detta förhåller sig institutionerna till och feedback förmedlas primärt muntligt. Resultatet visar att en genomtänkt förhållning till feedback har en stor påverkan på organisationens verksamhet.

  • 6.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Communication without borders: A quantitative study on how mobility and a cosmopolitan self-identity affect Swedish expatriates communication patterns with friends.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to find out how Swedish voluntary migrants communicate with friends in three different groups: friends that resides in the same country as the respondent currently lives in, friends in Sweden, friends in other countries around the globe and whether or not individual mobility, demographic factors or a sense of global citizenship affect the chosen mean of communication. The reason behind the study is to introduce a previously unstudied area into the field of geographically based media studies and hopefully contribute to a deeper understanding of the role played by different means of communication in shaping the dynamics of global friendship. The theoretical approach in this study will be from three different outlooks, migration, polymedia (including the second-level digital divide) and cosmopolitanism.

    The study is based on data from the Institute for Society, Opinion and Media (SOM) and their survey questionnaire sent out to Swedish expatriates during fall 2014 / winter 2015, also known as Utlands-SOM. The total number of respondents are 2268. The study starts with basic frequencies to find out which media that are the most prominent, then binary logistic regressions have been made. The total number of dependent variables are 21 and these have then been analysed from seven independent variables; age, gender, education, travel patterns, years spent abroad, number of countries lived in and whether or not the respondent consider himself/herself being a cosmopolitan. This generates a total of seven tables (one for each media) with three models in each (contact with friends in current country of residency, contact with friends in Sweden and contact with friends in other parts of the world).

    Amongst Swedish expatriates, e-mail and Facebook are the two most popular media for keeping in touch with friends, regardless of the friends location. The most significant demographic variable is age. Usage of video call, text message, chat, Facebook and other social media tend to decrease with age. Every year spent abroad decreases the communication with friends in Sweden, but increases the communication in the current country of residency. The number of countries lived in have a positive effect on communication with friends in other parts of the world. Cosmopolitan self-identity is found to be most significant when communicating with friends in other parts of the world, and it also affects e-mail the most. Level of education, which in previous studies have been found closely linked to a cosmopolitan identity, is found to have no significant correlation. Arguably, this is explained by the other means of communications negative relationship with the variable.

  • 7.
    Ahmed, Walid
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Skröder, Mattias
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Hur jobbar destinationen Karlstad med att förlänga kinersernas vistelse?2018Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 8.
    Akyol, Malin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Khalid, Labar
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Segregation och dess inverkan på Akalla, Spånga och Tensta: En fallstudie om inkludering kring ungdomar i förorten2018Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om segregationen har någon inverkan på ungdomar i kranskommunerna Akalla, Spånga och Tensta. En kvalitativ undersökning utfördes och fem informanter från Akalla, Tensta och Spånga intervjuades. Segregationen finns mer eller mindre i dessa områden och det bekräftades genom intervjuerna, där en närmare bild på verkligheten målades fram. Ungdomarna känner ett utanförskap och som att de ignoreras av staten. Denna studie är baserad på teorierna “Vi och dem” och “Diskriminering” eftersom de var mest lämpliga i denna fallstudie, samt två tidigare forskningar som är skrivna av Jon Loit och Hörnqvist & De los Reyes.

    Materialet och resultatet sammanställdes och korrelerades vilket resulterade i en diskussion. I diskussionen diskuterar författarna resultaten av intervjuerna samtidigt som de kopplas till teorierna. Det som vi kan se som påverkar effekten av segregation på ungdomarna är att de inte känner sig inkluderade i samhället samt att de inte blir bemötta på samma sätt som en person från innerstaden blir. Slutsatsen besvarar vår frågeställning förenklad med en sammanfattning om hur samhällsplaneringen kan åstadkomma med.

  • 9.
    Albemo, Rebecca
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Wilhelmsson, Nils
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Forsberg, Leo
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Sanning eller sensation?: En kvalitativ jämförelse av SVT Nyheter och Aftonbladets rapportering av mordfall2018Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att undersöka hur rapportering av mordfall skiljer sig i SVT Nyheter och Aftonbladets webbrapportering. För att besvara vår frågeställning har vi utfört en kvalitativ textanalys med inslag av kritisk diskursanalys och gestaltningsteori, på två artiklar från vardera nyhetstjänst. Artiklarnas texter har undersökts med fokus på ordval och språkliga handlingar. Vi har analyserat textens underliggande meningar, hur värdeladdade ord används och hur offer, förövare och eventuella sekundära aktörer har gestaltats i rapporteringen.

    Vi har valt Kim Wall-fallet som vårt empiriska material. Det innehåller åtskilliga spektakulära detaljer och både förövaren samt offret är sedan tidigare kända för allmänheten. Detta bidrar till att rapporteringen kan formas på ett flertal olika sätt och gör därmed vår undersökning särskilt intressant.

    Tidigare forskning visar på att journalistik tenderar att bli allt mer underhållande och dramatiserad, detta genom att sensationsjournalistiken fått en framträdande roll inom journalistik. Samtidigt anses brott och journalistik vara ett oskiljaktigt par som tillsammans utgör ett eget bevakningsområde inom journalistik.

    Resultatet från vår analys visar att det finns tydliga skillnader i rapporteringen mellan public service och kommersiell kvällspress. SVT Nyheter är mer sakliga i sin rapportering och förhåller sig enbart till fakta, medan Aftonbladet bygger upp sina artiklar mer som en berättelse med kopplingar till populärkultur. Analysen antyder även att de båda nyhetstjänsterna tilldelar förövaren ett betydligt större fokus än offret.

  • 10.
    Al-Fadli, Ali
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Hassen, Ibrahim
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Det ansvarsfulla företagandet: En studie om hur företag inom Karlstad kommun är med och bidrar till samhällsutvecklingen av staden2019Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering. 

  • 11.
    Alfredsson, Philip
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Palmgren, Wictor
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Är det här Amerika?: En kvalitativ studie om musikvideon “This is America” och dess plats i den samhälleliga kontexten.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att musik väcker känslor är nog något som vi alla kan komma överens om. Musiken kan få oss att skratta, gråta, dansa, ja, alla känslouttryck kan skapas genom den. Och kanske är den ultimata låten den som får oss att känna allting på en och samma gång, och får oss att vilja lyssna på den om och om igen. Vissa låtar med tillhörande musikvideos exploderar och får miljoner, för att inte tala om miljarder, klick. Musiken kan ibland bli mer än bara en låt, och folk kan bli sittandes och diskutera dess mening i timtal. Låten This is America, med tillhörande musikvideo, är en sådan. Den här studien redogör för den videons beståndsdelar, hur den anspelar med den nutida politiska kontexten och vad för eko den har skapat till omvärlden.

    För att ta reda på hur videon blivit så populär författade vi en övergripande frågeställning som löd: “Hur ska vi förstå meningsskapandet i This is America?”. Utifrån vår forskningsöversikt, kunde vi finna att ett popkulturellt fenomens mångtydighet och öppenhet till tolkning, bäddar för dess popularitet. Genom historien finns det även fog för att musik som är sprungen ur utanförskap och som kritiserar samhället, har möjlighet att bli än mer populär. Mot bakgrund av forskningsöversikten bröt vi ner musikvideon This is America i olika delar för att ta reda på dess innebörd och djupliggande meningar, allt för att förstå dess popularitet. Videon, tillsammans med dess låttext, tar upp ämnen såsom vapenfrågan i USA, spåren efter slaveriet och hur mörkhyade personer fortfarande lever i ett förtryck i landet. Videons enorma popularitet beror förmodligen på att de tecken och de ämnen som den tar upp berör väldigt många människor. I princip vem som än tittar på videon kan se något som de känner igen, oavsett om personen är fem år, eller 105. Barnen känner igen danserna från spelet Fortnite, medan de äldre ser figuren Jim Crow som de associerar till segregationen i det tidiga 1900-talets USA.

    En musikvideo kan säga oss så ohyggligt mycket mer än vad vi, vid första anblick, tror, vilket den här uppsatsen pekar på. Att skänka en extra blick åt den där musikvideon kan ge en inblick i en värld som vi annars inte alltid kan se in i. Den kan öppna dörren och ge en samhällsskildring som få medier skulle kunna presentera.

  • 12.
    Ali, Lanya
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Anander, Oskar
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Varför varierar skolresultaten bland eleverna i Göteborg beroende på var de bor?: Skolsegregation i Göteborg2017Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 13.
    Allenby, Patrick
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Enkelstations-RTK eller Nätverks-RTK: I Naturvårdsuppdrag2014Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Förutsättning

     

    I examensarbetet har det ingått ett verkligt ärende som handläggs av mig som MBK-ingenjör inom Lantmäteriet. Det är ett naturvårdsuppdrag från Länsstyrelsen och innefattar bl a inmätning och utstakning av gräns på ett blivande naturreservat.

     

    Naturvårdsuppdraget Huskeberget ligger ca 5 km norr om Södra Finnskoga och sydväst om Höljes i norra Värmland. Omkrets 2,38 km. Områdets höjd är ca 550 m över havet och ligger på sydöstra sluttningen av Huskeberget.

     

    Fix

     

    Lantmäteriet använder idag Leica Viva CS15/GS15 mätutrustning vid inmätning av brytpunkter och gränser. I detta fall det blivande naturreservatet. Under vissa omständigheter kan det ta tid att få fix-lösning eller helt utebli. Dessa omständigheter kan bero på ett flertal faktorer bl a kraftiga jonosfärsstörningar och/eller GPRS-nätets täckningsområde för mottagning av SWEPOS nätverks-RTK tjänst.

     

    Inriktning

     

    Fokus har lagts på att utvärdera ett alternativ till nätverks-RTK, en sk enkelstations-RTK med uppkoppling till en tillfällig referensstation.

     

    Närmare undersökning har gjorts på tiden för initialisering vid varje enskild inmätning som sedan jämförts i de två mätmetoderna. Tiden för själva arbetet sätts sedan i relation till resultatet från undersökningen för att ge en helhetsbild av tidsåtgång i arbetet med vardera mätmetoden.

     

    Resultat

     

    Efter alla brytpunkter mätts in visade det sig att i just det här området inte fanns några anmärkningsvärda problem att få fix-lösning med någon av de valda mätmetoderna. Resultatet visar därmed små skillnader i tidsjämförelser.

     

    En oplanerad testmätning med nätverks-RTK gjordes i tät skog alldeles intill en inmätt brytpunkt utan framgång att få fix-lösning. Detta för att belysa problematiken med att få fix-lösning vid mätning i tät skog.

     

    Rapporten innehåller en kortfattad beskrivning av delar av arbetet i Lantmäteriets handläggning av naturvårdsuppdrag.

  • 14.
    Almqvist, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Nilsson, Anton
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Filipstad – En kommun i ständig förändring: En studie om nyanländas bostadssituation i Filipstad och hur kommunen arbetar med integrationsfrågor2018Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har som avsikt att undersöka hur Filipstads kommun arbetar med nyanländas bostadssituation och om det påverkar bostadssegregationen, samt hur kommunen arbetar för att gynna integrationen i Filipstad. Vi valde att fokusera på Filipstad eftersom det har varit en kommun som under 2000-talet haft en tydlig befolkningsminskning. Samtidigt var Filipstad en av de kommuner i Sverige som tog emot flest flyktingar procentuellt till sin befolkningsmängd under den stora flyktingströmmen mellan 2015 och 2016. Metoden som legat till grund för denna undersökning är kvalitativ då vi på ett djupgående sätt ville studera hur Filipstads kommun arbetar med dessa frågor. Vår inriktning och vårt sätt att arbeta med denna uppsats rör sig mot forskningsstrategin som heter “grundad teori” (grounded theory). Datainsamlingen utgörs av två intervjuer, den ena med Hannes Fellsman, förvaltningschef på arbetsmarknads- och integrationsenheten på Filipstads kommun. Vår andra respondent är Lena Richardson, journalist på Filipstads tidning.

  • 15.
    Alsabte, Azlat
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Kadhim, Wisam
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Den etniska bostadssegregationen i Vivalla: Om de sociala orsakerna bakom bostadssegregationen i Vivalla – och dess betydelse för upplevelsen av trygghet2018Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka de sociala bakomliggande orsakerna till bostadssegregationen i Vivalla och dess betydelse för upplevelsen av trygghet. För att kunna koppla undersökningen till samhällsplaneringen har vi valt två skilda målgrupper. Den ena målgruppen är personer som är bosatta inom Vivalla och den andra målgruppen är samhällsplanerare över samma område. På så sätt kommer vi ha möjligheten att koppla och jämföra vad invånarna i Vivalla har för tankar och kunskaper av bostadssegregationen jämfört med samhällsplanerare. De frågor som vi strävar efter att svara på i denna studie är: ”Vilka orsaker ligger bakom den etniska bostadssegregationen i Vivalla?” och ”Hur kan Vivallas invånare påverkas av bostadssegregationen ur en trygghetssynpunkt?” Med hjälp av Randall Collins och Lena Magnussons teorier om etniska sammanslutningar och brottslighet har vi analyserat våra data.

    I denna studie valdes den kvalitativa metoden. Genom att använda kvalitativa intervjuer med sammanlagt fem intervjupersoner varv tre av dem är folkbokförda i Vivalla och två av dem är samhällsplanerare i Örebro län för stadsdelen Vivalla, betonar vi deras egna uppfattningar och erfarenheter beträffande segregationen i Vivalla. Resultatet var uppdelat i tre teman. Teman behandlade respondenternas personliga bakgrund, sociala gemenskap samt trygghetsuppfattningar. Med hjälp av dessa teman var det möjligt att genomföra en semistrukturerad och välplanerad intervjuguide som gjorde det enkelt för oss att analysera och dra slutsatser.

    De fem respondenterna hade olika kunskaper och tankar om segregationen i Vivalla. Dock fann vi många likheter och skillnader mellan de skilda målgrupperna inom denna forskning. Samhällsplanerarna och boendena i Vivalla hade olika uppfattningar beträffande varför stadsdelen är segregerad. Samhällsplanerarna hävdade att människor blir tvingade till att bo i en stadsdel av socioekonomiska skäl medan boendena hävdade att dem finner en typ av inre social trygghet med omgivningen i stadsdelen.

  • 16.
    Alsayfi, Rina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    A study on NPM's influence in Karlstad municipality: How is the segregation handled in Karlstad municipality and how much does NPM impact on these?2019Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har skrivits som en del av Samhällsplanerarutbildningen på Karlstads universitet.Under de senaste decennierna har det skett en del förändringar i samhället dels gällande ekonomiska, rumsliga men även politiska förutsättningar. Detta har skett i konsekvens av att den nyliberala praktiken tillämpats i offentliga verksamheter. En sådan förändring bearbetas inom kommunens planeringsprocesser. Målet med denna uppsats är att skaffa upplysning kring hur  Karlstads kommun verkar mot segregation samt i vilken grad NPM har genomslag på hanteringen av segregation.

     

    Arbetets resultat redovisar hur kommunens planeringsprocess påverkas av nyliberalismen och NPM. I dokument som granskas tillämpas begrepp som attraktivitet, konkurrens samt tillväxt, dessutom besvarar  samtliga respondenter tydligt att organisations utseendet styr kommunens arbete. Stadsplanerarna präglas av förändrat arbetssätt med ett stort fokus på effektivisering samt tillväxt.

     

    Trots medvetenhet om att segregation framkommer i Karlstads stadsdelar, upplevs problemet inte prioriterat. Kommunen har haft ett försök att genomföra en demokratisk process i form av att skapa en god medborgardialog som genomförts i form av ett mångfaldsforum. Det forumet skapades en gång och saknar utvärdering. Inget av detta har prioriterat att förminska segregationen, utan fokus handlar fortfarande om att Karlstad ska växa. 

  • 17.
    Andersson, Alice
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Musan, Emilia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Matturism i Värmland2018Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 18.
    Andersson, Björn
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Skräcken i Lådan: En studie om rumslig åskådarmedvetenhet i George A. Romeros tre klassiska skräckfilmer2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis focus on the presentation of the filmic room the viewer sees in George A. Romero´s three horror classics Night, Dawn and Day of the Dead. The hypothesis goes as follow; fear and element of tension becomes greater if the audience/viewer has a good knowledge about the filmic room in the film, in other words, a good spatial awareness. The conclusion is that it does. The environment is active in its becoming and in its presentation to the viewer. Rooms and places, even objects, is a catalyst and a mean to create emotion. To tackle the problem regards to human emotion, which is highly subjective, ANT (actant-network-theory) is used. This theory is a tool to help decode what it is we find emotionally enticing regards to room and objects in the films.

  • 19.
    Andersson, Carl
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Språkbarriärer i det polska Tricity.: Case studie.2017Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 20.
    Andersson, Carl
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Hög, Sandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Platsmarknadsföring: Små och medelstora tätorters platsvarumärkesuppbyggnad via det digitala nätet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to investigate how tourist agencies in rural areas work with their information channels for the place marketing of their destinations and brand management. By means of information channels we mean the tourist agencies' social media, their own website and printed materials. The questions asked in this paper are: How do the tourist agencies work with the destination's brand through the website and in social media such as Instagram and Facebook, and How do tourist agencies work with the image of the destination from visitors and the local in their social channels. The essay is based on a social constructivist point of view, since it is about the work of the tourist agencies about shaping the destination's brand and the place marketing that serves to create an idea of the place and its values.

    The conclusion of this study is that through social constructivism we were able to conclude that there are several decisive factors that affect the work of the tourist agencies with the location marketing and the brand than visitors and residents. The information collected gave more information than what was requested.

  • 21.
    Andersson, Jennifer
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Aronsson, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Slånmark, Lois
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Wellnessturism: En väglednning för befintliga och framtida företagare - med fokus på upplevelsekoncept i korrelation till konsumentens mentala och fysiska välmående2016Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur företag inom wellnessresebranschen använder sig av konsumenters ökade intresse för hälsa och välmående i utvecklingen av sina koncept. Till studien har tre wellnessföretag av olika storlek och etablering på marknaden intervjuats, två företag med inriktning på fysisk träning och ett företag med fokus mot det mentala välmåendet som utöver exempelvis yoga och mindfulness. De tre företagen jämförs med varandra för att undersöka hur företagens koncept är uppbyggda, detta för att lyfta fram utvecklingsområden för framtida och befintliga företag. Studien fördjupar sig i att undersöka om företagen arbetar utefter WHO:s grundläggande kriterier för fullständig hälsa, där fysiskt, mentalt och socialt är aspekter som måste tas i beaktning. De teoretiska utgångspunkterna kommer vara två modeller från Pine & Gilmores, utvecklingstrappa för att bli unik samt upplevelsernas fyra världar för att undersöka om företagen erbjuder en komplett upplevelse. Som en slutsats visade undersökningen bland annat att wellnessföretagen arbetade med upplevelser som de själva anser är unika. Dock kan upplevelser diskuteras eftersom begreppet är något som kan tolkas individuellt utifrån differentierade aspekter. De intervjuade företagens koncept passar alla in i Fernströms modell upplevelsernas fyra världar, en modell som redogör för hur kompletta upplevelser skapas. Företagen ansåg att fysisk träning har inverkan på de mentala aspekterna vilket naturligt resulterar i ett fulländat välmående. Den mentala träningen ansåg företaget ha inverkan på kroppen fysiskt eftersom ett lugnt och harmoniskt sinne resulterade en välbalanserad kropp. Företagen ansåg att det mentala och det fysiska välmåendet kan ses som en helhet, ett levande kretslopp som har inverkan på vardera del.

  • 22.
    Andersson, Jennifer
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Slånmark, Lois
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Det tysta accepterandet...: En fallstudie om sexuella trakasserier inom hotellbranschen2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att belysa sexuella trakasserier från gäster gentemot personal inom hotellbranschen, där specifikt chefens och personalens egna upplevelser studeras samt hur de hanterar fenomenet. Studien utgörs av en helt anonym fallstudie, där hotell i en medelstor stad i Sverige är medverkande. På dessa hotell förs intervjuer med cheferna samt en enkätundersökning med hotellens personal som arbetar nära gästerna. Chefernas åsikter jämförs med personalens för att utläsa likheter men också skillnader i hur förekomsten av sexuella trakasserier från gäster gentemot personal upplevs, hur och vid vilka situationer sexuella trakasserier sker samt på vilket sätt sexuella trakasserier från gäster hanteras av både chefer och personal. Definitionen av sexuella trakasserier i uppsatsen har sin grund i Diskrimineringslagen, det vill säga “ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet” (1 kap 4 § st. 5 DiskL).         

     

    Enligt studiens utfall går det att läsa att sexuella trakasserier upplevs olika av chefer samt personal. Cheferna på de olika hotellen ansåg att sexuella trakasserier från gäster gentemot personal inte förekommer längre. Personalen däremot anser att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen då cirka 70 % av respondenterna själva varit med om sexuella trakasserier samt 50 % sett någon annan bli utsatt för fenomenet. Sexuella trakasserier sker mestadels verbalt, men det sker även via kroppsspråk. Undersökningen tyder på att sexuella trakasserier förekommer på kvällstid, speciellt på helger samt i samband med att gästen konsumerat alkoholhaltiga drycker. Undersökningen påvisade även att cheferna på de olika hotellen aldrig fått in en anmälan om sexuella trakasserier från sin personal. Detta kan kopplas till att majoriteten av respondenterna väljer att inte gå vidare med sexuella trakasserier till sina chefer då den anställde exempelvis hanterar det på plats själv, anklagar sig själv eller skäms över det som hänt. Detta visar på att sexuella trakasserier är ett känsligt och skambelagt problem inom hotellbranschen som behöver belysas mer.  

  • 23.
    Andersson, Lars Gustaf
    et al.
    Lunds universitet.
    Sundholm, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Reluctant Swedish Modernism: Transnational Trajectories and Domestic Application2013Inngår i: Film and Literary Modernism / [ed] Robert P. McParland, Newcastle: Cambridge Scholars Publishing, 2013, s. 61-72Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 24.
    Andersson, Lars Gustaf
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Sundholm, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle.
    Introduction2013Inngår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, nr 1, s. 5-9Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Karlsson, Erika
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Är vi vänner på Facebook?: En fallstudie om en icke-vinstdrivande organisations relationsbyggande på Facebook2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sociala medier har blivit en stor del av människors vardag och ger därmed en stor möjlighet för organisationer och företag att nå ut till fler människor. Trots att organisationer har haft några år på sig att hitta strategier anpassade till just sociala medier så är det fortfarande många som ser det som ytterligare en kanal till att endast informera och marknadsföra istället för att använda det till att skapa relationer med publiken. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur Friends, som är en icke-vinstdrivande organisation, kommunicerar på Facebook för att bygga och vårda relationer med deras publik. En relation mellan organisation och publik grundas ur ett gemensamt intresse för varandra och ett ömsesidigt engagemang. Studien utgår från teorier kring sociala medier, engagemang, dialog och relationsskapande kommunikation för att skapa en större förståelse för hur en icke-vinstdrivande organisation använder Facebook som en relationsskapande kommunikationskanal.

    De metoder som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys för att få en övergripande bild över innehållet på Friends Facebook-sida och på vilket sätt det engagerar publiken och en kvalitativ innehållsanalys för att djupare analysera hur Friends kommunicerar för att skapa relation och engagera publiken och hur de hanterar dialogen i kommentarsfältet. Med hjälp av metoderna har Friends Facebook-sida studerats i form av inlägg, kommentarer till inlägg, gillningar, delningar och bemötandet av kommentarer. Resultatet av analysen visar att Friends till viss del använder Facebook för att nå ut med information kring organisationen och dess syfte, men att de även till stor del anänder Facebook för att engagera publiken på olika sätt. Detta görs genom att bland annat uppmana publiken att själva gå ut och bidra till ett bättre samhälle och genom underhållande och glädjande budskap som är kopplade till organisationens värderingar. Friends använder sig av många relationsskapande element i inläggen som att tacka och uppmärksamma publiken, personliga tilltal och omtal samt värdeladdade ord. De bemöter också olika typer av kommentarer på ett sätt som är anpassat till kommentaren vilket gör att de efterliknar en riktigt dialog. I de flesta svar använder Friends ett personligt bemötande och en personlig signatur som underlättar för fortsatt dialog.

  • 26.
    Andersson, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Prometheus Abandoned: Figural Eddies as an Alternative Method of Reading Out 1: Noli me tangere2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The thesis combines D.N. Rodowick’s concept of the figural, denoting the complex nature of filmic signification; Roland Barthes’ distinctions between the readerly and the writerly, which are different methods of engaging with a text; and Thierry Kuntzel’s concept of semiotic constellations, the reading of recurring yet fragmented motifs that occur throughout the film. Here reintroduced through the concept of eddies—discursive fields within the film which displace the connection between the signifier and signified (the flow of signification), instead distinguished by signifiers engendering new signifiers (the swirl of signification)—to unlock a new method of reading a film. This method focuses on interpreting the latent meanings of the plural of the text; the residual signs in the film which hold little to no bearing on its narrative, but through their deconstruction and later reassembly they may guide to viewer to new meanings. By first delineating the method proposed for this type of reading, the thesis then applies this method to the reading of one such eddy in the art-film Out 1: Noli me tangere from 1970, which is connected to the discursive field of Prometheus Bound, a play rehearsed within the film by a group of six actors who engage in various exercises, which at first glance seem to be entirely unconnected to the play. In this case, the method reveals through the figural activity of the film that the exercises of the group are engaged in dialogue with themes touched upon in the play.

  • 27.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Arnell, Elin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Hur påverkar flyktingmottagadet turismnäringen?: En studie om kommunerna Hagfors, Säffle, Filipstad, Torsby och Kristinehamn i Värmland2016Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Turismnäringen i Sverige omsätter stora summor varje år och skapar sysselsättning till samhället genom bland annat arbetsmöjligheter till lokalbefolkningen samt inkomst till destinationen. Turismnäringen är en känslig näring som snabbt kan bli påverkad av något oväntat och av en plötslig händelse. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur en plötslig och oväntad situation kan påverka turismnäringen i Sverige med en studie på flyktingmottagandets påverkan på turismnäringen i region Värmland. Våra två frågeställningar till uppsatsen handlar om, om flyktingmottagandet har någon påverkan på turismanläggningar i Värmland och vad tillför flyktingmottagandet för Värmland. I teorin har vi utgått från fyra teman som är flyktingmottagandet, flyktingmottagandets påverkan på turismnäringen, turismnäringen samt kris av form av en oväntad och plötslig situation. I empirin presenterar vi våra kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med kommunerna Hagfors, Säffle, Filipstad, Torsby och Kristinehamn. Vi valde att intervjua turismaktörer i de valda kommunerna genom telefonintervjuer och mejlintervju. Av analysen kom vi fram till fem slutsatser om hur Värmlands turismnäring kan bli påverkad av flyktingmottagandet. De fem slutsatserna är hur turismanläggningarna påverkas idag samt i framtiden, jobbmöjligheterna på platsen som bli påverkad, vad som kan tillföras av den oväntade och plötsliga situationen och slutligen diskuterar vi hur säsongsturismen kan blir påverkad.

  • 28.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Haxhiislami, Unita
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Djurens välmående i turism2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the paper is through a touristic view to see how the zoos have developed to modern zoss and interview Djurens Rätt and Skansen to see their view on "animal welfare". Another part of the paper is to see what the public thinks of animal welfare and if it's crucial when they choose a destination. We used a survey to see if the public has been influenced by any media in the aspect of their view of zoos. By seeing the evolution of zoos to the modern zoo, we can see how society had the power to influence. 

  • 29.
    Apostolidis, Georgios
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Förtäta eller dö?: En studie av stadens översiktsplanering kontra färdigt resultat2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Densification is a summary word to devote denser housing in the city centre, yet airy and varied. The goal is for more people to move to the city centre to live, work and perform all kinds of activities such as shopping, work out or just go out and have a good time. Karlstad's vision is densification with a living and growing centre as a goal, as well as well-functioning public transport for commuters from near and far. Extended housing and activities with environmental thinking and well-being as well as more jobs are the goals the municipality wants to achieve with densification. Hence, the study partakes attempts to evaluate how Karlstad municipality's detailed plans are in line with today's six-year-old general plan visions regarding densification. This is done by a categorization based on an article from Boyko & Cooper 2011 that created a summary of several researchers' views regarding the concept of densification and its inclusion. Here, compromises have been made by putting interesting theories against each other to make as fair a review as possible. An account of theories leads to reclarification of parts of the material to realize the current densification. The result of my study shows densification as something active that takes place in cities, either by increasing or getting closer to people or housing. How the densification is visualized or not determines the established extent shifts, but something that is often encountered is the accumulation of built-in surface, the number of people in a certain place or the proportion of a specific spatial space that has been built. Karlstad describes densification and it is also something that is exemplified, however, if the starting point is that increased possibilities for more people to choose public transport should not be considered implemented based on my study. Furthermore, there is a description of how Karlstad wants to densify with focus on the central parts to further grow beyond what cannot be noted in the detailed plans discussed. To some extent, Karlstad creates densification, but if it in turn leads to increased opportunities for individuals to use more sustainable alternatives to relocation should not be considered realized. Karlstad's vision of building inside and out is not infused, and the densification described in the overview plan has not given an impression in the detailed plans adopted today

  • 30.
    Araya Diaz, Matias
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Medicinsk turism - Jakten på förbättring.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 31.
    Arnell, Elin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Andersson, Matilda
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Turistorganisationernas arbete med den kinesiska marknaden i Sverige: En studie om den kinesiska marknaden i Värmland2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Turism är ett fenomen som existerar i hela världen och som förändras och utvecklas kontinuerlig, en marknad som har växt snabbast i hela världen de senaste åren är den kinesiska marknaden. Förutsättningar för att turism ska uppstå på en destination grundas bland annat på att det finns en sevärdhet som är attraktiv. Syftet med studien är att bidra med insikter om hur den kinesiska marknaden bör bearbetas av och inom de värmländska turistorganisationerna för att attrahera, genom att undersöka hur turistorganisationer i Sverige arbetar med attraktion, marknadsutveckling och segmentering för att attrahera den kinesiska marknaden. Frågeställningarna i studien behandlar vilken kunskap turistorganisationer har om den kinesiska marknaden och hur turistorganisationer arbetar för att attrahera kinesiska besökare. Slutligen rör den sista frågeställningen om vilka verktyg som är användbara med destinationsutveckling och marknadsföring för att attrahera den kinesiska målgruppen till Värmland. Studiens undersökning baseras på en kvalitativ metod med utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteori. I teorin har vi utgått efter fyra teman; attraktivitet och upplevelser i en destination, marknadsföring av destinationen, segmentering och exportmognad. Studien består av sju halvstrukturerade intervjuer med turistorganisationer, resultatet presenteras i empirikapitlet “Sju turistorganisationer i blickfånget” där även informanternas svar jämförs utifrån olika teman. Resultatet av intervjuerna analyseras med tidigare forskning, bland annat analyseras attraktion och upplevelser i en destination, marknadsföring, segmentering och exportmognad i samband med den kinesiska marknaden. Studiens syfte och frågeställningar besvaras i slutsats, där vi bland annat har kommit fram till att det är viktigt att ha kunskap om den kinesiska marknaden, anpassa upplevelser som har en trygghet och får samtidigt vara delaktiga. Likaså är det viktigt att samarbeta för att enklare nå ut till den kinesiska marknaden.

  • 32.
    Aronsson, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Highlighting identities and creativity by cultural planning2013Inngår i: Regional Studies Association. Shape and be Shaped: The Future Dynamics of Regional Development Annual European Conference Sunday 5th May-Wednesday 8th May 2013 University of Tampere, Tampere Finland, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Highlighting identities and creativity by cultural planning

    The importance of a vital culture is frequently discussed in relation to the development of dynamic places and regions. Richard Florida (2002), for instance, maintains that the link between culture, creativity and growth are central to places. The development potential in regional economy is considered to be the cultural capital of the creative class.

    Increasingly, the physical environment in community planning and architecture is interwoven with cultural expression and a higher degree of aesthetics to attract future inhabitants and to keep people from leaving the place, on the one hand, and to increase the number of visitors and investors with a view to create economic growth, on the other. Place developers, in other words, are at work to create effective markers and stories as well as an attractive environment.

    This type of strategic planning can be criticised from several perspectives. Strategy is a balancing act between preserving and cultivating the history of a place, its specific features and identity-that is, place culture­-and to “sell” the place to visitors, in-migrants and companies. Moreover, Florida’s notion of development rests implicitly on the assumption that the people expected are those with cultural or economic capital. This means that there are including and excluding aspects in the argument that need to be considered.

     

    The described view on development and planning of places has led to an increased interest in alternative planning methods. Especially one case in the city of Karlstad, Sweden, is analysed. The project is inspired by a cultural planning method. Cultural planning involves taking the cultural perspective into account in community planning. The method is primarily a grass-root model based on the local community, its values and resources. By means of active cultural planning at the residential/district area level, the Karlstad project aims to develop forms and methods for implementing artistic designs and cultural activities to produce attractive neighbourhoods and enhance the quality of life for the residents. An expectation is an increased social sustainable development. The City of Karlstad also wants to raise its attraction level and ensure a positive development for future residents by testing cultural planning and the related community art methods. The present paper is based on an on-going evaluation and research of the Karlstad project.

    Key words: Cultural planning, place development, culture, identity, creativity.

  • 33.
    Aronsson, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om regional utveckling. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Kultur som platsskapare: Kreativ klass och cultural planning i regionalt samhällsbyggande2013Inngår i: Det regionala samhällsbyggandets praktiker: Tiden, makten, rummet / [ed] Mitander,T; Säll, L; Öjehag-Petersson, A., Göteborg: Daidalos, 2013, s. 183-202Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 34.
    Aronsson, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för forskning om regional utveckling. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Braunerhielm, Lotta
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Dahlgren, Bengt
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om regional utveckling (from 2013).
    Westlindh, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om regional utveckling (from 2013).
    Livsmiljö och attraktivitet: upplevelser inifrån och bilder utifrån av Värmland2013Bok (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Arvidsson, Angelica
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Johansson, Rebecca
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Att eko-certifiera ett turismföretag: "Mycket svordomar, mycket svett, frustration och ilska. Och glädje, ja det var liksom blandat."2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 36.
    Arvidsson, Kajsa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Stenberg, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Karlstad som evenemangsstad: Idag och i framtiden2015Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens samhällsutveckling innebär att länder, regioner, kommuner och städer idag väljer att satsa på nya näringar för att få en stadig inkomst och tillväxt. Karlstad är inget undantag i detta då staden hälsar så väl invånare, besökare som företag Varmt Välkomna med varumärket ”Grader Karlstad”. Våra frågeställningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framställs som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en ännu mer framgångsrik evenemangsstad. Vårt syfte med arbetet är att titta på hur Karlstad framställs som evenemangsstad och vilken roll platsvarumärket ”Grader Karlstad” spelar i den framställningen. Utifrån det vill vi också undersöka vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en större evenemangsstad. Vi går genom turismens olika komponenter som turism, destination, plats, upplevelse, image, varumärke och platsmarknadsföring i vårt teorikapitel.

    Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter från företag som arbetar inom evenemangsindustrin i Karlstad. Karlstad har flera drivna aktörer som ser att staden har möjligheter och förutsättningar att bli Sveriges fjärde största evenemangsstad men att det finns flertalet utvecklingsmöjligheter. Med satsningar på mer och större evenemang med en bred målgrupp tror vi att staden kan lyckas med sitt mål om att bli fjärde största evenemangsstad, aktörerna bör öppna ögonen och se vad som är autentiskt för Karlstad och skapa evenemang som skapar tillväxt samt en starkare image.

  • 37.
    Arvidsson, Kajsa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Stenberg, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Människan, skaldjuren och skärgården: En studie av Bohusläns nya varumärke2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2012 valdes Bohuslän ut som en av fem destinationer i Sverige som Tillväxtverket och Visit Sweden ville satsa på. Turistrådet Västsverige tog sig an projektet och en stor del av detta projekt kom att handla om att skapa ett nytt varumärke som skulle få kommunerna i Bohuslän att samarbeta mer för att kunna bli en exportmogen och hållbar destination som skulle kunna konkurrera på global nivå. I detta arbete kommer vi att undersöka styrkan med ett gemensamt varumärke ur ett destinationsutvecklingsperspektiv, se hur kommunerna i Bohuslän arbetar med ett gemensamt varumärke samt undersöka hur det nya varumärket skildras på sociala medier. För att kunna undersöka detta har vi valt att genomföra kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med turistorganisationer och besöksnäringsansvariga i de olika kommunerna i Bohuslän samt en kvalitativ bildanalys på Instagram där vi undersökt om bilderna under #Bohuslän representerar Bohusläns varumärke. Vi har valt ett antal olika teoretiska perspektiv för att få en djupare förståelse kring Bohusläns problematik, där ibland teorier om platsmarknadsföring, sociala medier, resemönster och reseanledningar.

    Genom att analysera den teori vi fördjupat oss i tillsammans med vår insamlade empiri har vi kommit fram till slutsatser som att kommunerna genom sitt varumärke har möjlighet till ökad tillväxt och att förändra samt främja den gemensamma destinationen, dock är det viktigt att våga satsa på den primära attraktionen som i Bohusläns fall är kusten. En andra slutsats är att ett samarbete med grund i ett gemensamt varumärke mellan kommunerna snarare öppnar upp för möjligheter än skapar hinder. En ytterligare slutsats är att det varumärke som tagits fram genom en kontrollerad varumärkesprocess även syns i den okontrollerade varumärkesprocessen som sker under #Bohuslän.

  • 38.
    Autio Nilsson, Marielle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Bodinger, Josefin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Har utvecklingen av "Mitt gröna kvarter" lett till ekologisk gentrifiering: En studie om hållbarhetsprojektet på Visgatan i ÖrebroStudent paper second term, 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 39.
    Axelsson, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    ”Cutting to the chase”: An analysis of suspenseful editing2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Looking at the films made by the master of suspense himself, Alfred Hitchcock, and the fundamental elements of editing and Soviet montage theory, this essay investigates how the technical aspect of editing can enhance the sense of suspense in motion pictures. These theories are applied in an analysis of Walter Hill’s neo-noir film The Driver (1978), in order to clarify and further discuss how editing is used to affect the viewer. 

  • 40.
    Baban, Dragana
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Putte i Parken: En studie om hållbar evenemangsturism2016Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 41.
    Back San Roman, Andres
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Olovlig spårbeträdelse: Ett problemområde för Trafikverket2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Trafikverkets problem med olovlig spårbeträdelse bör ses ur ett större perspektiv. Målet med uppsatsen är att försöka förklara vilka möjliga åtgärder som kan tillämpas för att Trafikverket ska nå sitt halveringsmål till år 2020. Målet innefattar att antalet omkomna ska minska från cirka 110 personer till maximalt 55 personer år 2020.

    Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig i Haddons teorier beträffande skadeprevention samt teorier/forskning som bland annat utgörs av: Människa-Teknik-Organisation, Nollvisionen, Theory of planned behaviour och Mobility Management.

    En induktiv ansats har valts och kvalitativa intervjuer samt observationer föranleder till vad den metodiska delen bygger på. Intervjuerna med respondenterna inom Trafikverket samt de tre platsbesöken där observationer om olika företeelser runt stationsmiljön, där olovlig spårbeträdelse bevittnades, utgör en annan viktig komponent för resultatet. Teorierna tillsammans med det empiriska underlaget utgör således underlaget för resonemanget i slutsatsen.

    Svaret kring vilka åtgärder som lämpar sig bäst för att nå målbilden är en kombination av olika åtgärder som stängsel, bullerplank, kameraövervakning, tydliga skyltar och en standardiserad stationsmiljö/plankorsning bör rimligtvis ha den bästa effekten. En annan viktig beståndsdel är informationsutbytet som via olika medier upplyser allmänheten om riskerna. Att öka förståelsen kring riskerna av att vistas vid spårområdet handlar om att förändra människors vanor och attityder för att minska olyckorna. Standardisering av stationsmiljöer och plankorsningar samt ett förändrat beteendemönster kommer att ha en stor betydelse för att Trafikverket ska kunna nå sitt halveringsmål.Trafikverket står inför en stor utmaning framöver. För att allmänheten ska få ett robust och säkert järnvägssystem bör planeringsaspekten vara en nyckelfaktor så att den naturliga rumsmiljön inte hindras i allt för stor grad. Mänskliga felhandlingar ska inte leda till olyckor.

  • 42.
    Baker, Talan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Abrahamsson, Hannah
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Nyliberalismens inflytande i Malmös samhällsplanering: Hur det nyliberalistiska idealet utrycker sig i Malmö stads planering2017Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös

    samhällsplanering. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är nyliberalismen och dess

    påverkan på städer och samhällsplaneringen, såväl som tidigare forskning om nyliberal

    planering i Malmö. Med hjälp av kvalitativ textanalys studeras dokument från Malmö stad i

    den empiriska undersökningen. Det nyliberala fenomenet klargörs och kopplas till möjliga

    igenkännande och inflytanden i stadens planering. Fenomenet uttrycker sig tydligt i

    planeringen, dels genom strävan efter att öka den ekonomiska tillväxten, men också genom de

    olika strategierna attraktivitet, konkurrenskraft, kreativa klassen och marknadsföring. Syftet

    analyseras sedan i form av en sammanställning av teorin och empirin. Materialet och resultat

    från föregående kapitel sammanställs och kopplas till varandra för en vidare diskussion.

    Diskussionsdelen diskuterar hur nyliberala idéer påverkar samhällsutvecklingen i Malmö. De

    effekter man möjligtvis kan se genom nyliberalismens påverkan, är bland annat ökade sociala

    klyftor, bostadssegregation och social exkursion i samhället. Slutsatsen besvarar

    frågeställningen kortfattad med en summering om hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös

    samhällsplanering.

  • 43.
    Bedoire, Jennifer
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Karlén Gustafsson, Elin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    "Medier - dagens kyrkbacke": En studie av en församlings strategiska kommunikation2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 44.
    Bengtsson, Sofia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Trajkova, Sandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Varför är vissa destinationer mer eftertraktade än andra?: En studie om hur WOM och eWOM påverkar turistens val av destination.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 45.
    Beqiri, Gentrit
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Karlsson, Oliver
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    En festival och dess effekter2018Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 46.
    Berglund, Camilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Ja, vi elsker dette landet...og: En studie kring norskägda fritidshus i svenska delen av Inre Skandinavien2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här studien är ett delprojekt i projektet Omställning och utveckling i gränsregionen, som är ett samarbete mellan svenska och norska forskare inom Interreg IIIA. Projektet syftar till att ge mer kunskap om centrala utvecklings- och omställningsprocesser i regionen Inre Skandinavien. I denna delstudie är syftet att kartlägga norskägda fritidshus i svenska delen av regionen, och att generera mer kunskap kring norrmäns ägande av fritidshus inom den svenska delen av regionen. De norskägda fritidshusen i svenska delen av regionen utgör ett väldigt konkret gränsöverskridande fenomen och som kan belysa flera aspekter av utveckling och omställning ur båda sidors perspektiv. Centrala frågeställningar är:

    1) Hur ser mönstret ut för norska fritidshusbosättningar i de svenska kommunerna i regionen Inre Skandinavien? Vilka kommuner och vilka platser inom dessa väljer norrmännen huvudsakligen?

    2) Vilka individuella och omgivande faktorer påverkar (valet av) norrmännens fritidshusbosättningar i svenska delen av regionen Inre Skandinavien?

    Kartläggningen har gjorts utifrån en databas från Lantmäteriet med typkod ”Småhusenhet, fritidsbostad för 1-2 familjer” (221), och som ligger under gruppen ”Småhusenheter”. På grund av att utländska ägare, av folkbokföringsskäl, saknar adress i databasen har ett stratifierat urval gjorts av den totala populationen fritidshusägare utan adress. Stratifieringen gjordes utifrån en subjektiv bedömning av vilka för- och efternamn som sannolikt kan kopplas till norrmän. Kartläggningen har kompletterats med ett antal intervjuer med norska fritidshusägare i kommunerna Årjäng, Hagfors och Älvdalen. Som ett intressant sidospår har intervjuer med kommuner och länsstyrelser gjorts i syfte att få en översiktlig bild av situation och utveckling kring strandnära boenden och annan fridtidshusbebyggelse.

    I studien framträder ett generellt geografiskt mönster bland de norskägda fritidshusen i svenska delen av regionen Inre Skandinavien, och som främst präglas av närhet till sjöar eller vattendrag och större eller mindre (by-) samhällen. Förklaringar till detta mönster ligger troligtvis inte i något specifikt norskt ”hyttefenomen”, utan mer i en form av kontraurbanisering. Bakom (fritids-) husköpen visar sig individuella faktorer som kopplar till idealiserade bilder av landsbygden, och som i sin tur förefaller att bero på otillfredsställelse med vardagslivet i mer urbana miljöer. Fastighetspriser och avstånd anges av de intervjuade som betydelsefulla orsaker till att de skaffat fritidshus i Sverige, och en central avgörande (om än icke nämnd i intervjuerna) omgivande faktor torde vara underlättnader i regelverket kring utländska förvärv av fastigheter. 

  • 47.
    Berglund, Camilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Mobiliseringsprojektet ”Hela Värmland Växer”: En studie om skillnader i mobiliseringsframgång i fyra värmländska bygder2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mobiliseringsprojektet ”Hela Värmland Växer” har syftat till att stimulera bygder till att få igång konkreta utvecklingsmål att arbeta mot. Med bygd avses här ett lokalsamhälle, inom vilket invånare medverkat till att identifiera realistiskt genomförbara framtida satsningar. Dessa förslag har sedan behandlats som olika projekt i olika arbetsgrupper. Genom mobiliseringsprojektet har arbetsgrupperna fått arbetsverktyg i form av kunskap om olika finansieringsformer samt uppgifter om kontaktpersoner.

    Tolv bygder har ingått i projektet, och dessa har valts ut i samråd mellan organisationerna och lokala företrädare i respektive värmländsk kommun. Ingående kommuner är: Arvika, Eda, Årjäng, Säffle, Storfors, Filipstad, Sunne och Kristenhamn. Bygderna och deras respektive arbetsgrupper har skapat projekt om och kring bl a bredbandsutbyggnad, mobiltelefontäckning, bättre vägar, strandskyddslättnader och turismsatsningar.

    Vid projekttidens utgång visar det sig att vissa mobiliseringsprojekt varit mer uthålliga än andra, i det att dessa fått fram konkreta handlingsplaner samt hållit liv i arbetsgrupperna och i relationen till projektledaren. Det är den här studiens syfte att söka finna orsaker till olika grad av mobiliseringsresultat i projekten, och som metod har använts den komparativa metoden The Method of Difference. Studien har undersökt följande bygder: Häljeboda, Brattfors, Stavnäs och Nykroppa.

    Resultaten av studien visar att mobiliseringsutfall i de undersökta arbetsgrupperna tycks bero på två faktorer: att det i arbetsgruppen finns nyinflyttade, samt avsaknad av någon formell organisationsform av arbetsgruppen. Projektet måste också vara engagerande, att bygdens invånare känner att detta är någonting som berör dem. Det måste dessutom finnas en eldsjäl som har ork och tid att fungera som dynamo i denna process. Projektledarens roll och ansvar är också viktig. Denne måste förmedla syftet med projektet, och markera en tydlig gräns för sitt eget ansvars- och uppgiftsområde. 

  • 48.
    Berglund, Camilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Närheter och avstånd i ett nordvärmländskt skogslandskap: Praktiker och betydelser i nya tidsrumsliga sammanhang2015Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis examines the contemporary forest landscape of northern Värmland in Sweden in terms of practices, meanings and time-space relations. The increasing urbanization worldwide also affects the countryside landscape to produce what is generally referred to as  “new ruralities”, which are the result of changed conditions for livelihood and leisure. What does the concept new ruralities mean in relation to the sparsely populated forest landscape of northern Värmland, Sweden?

    The thesis adopts a relational approach to landscape, which means that landscape entails and forms relations between the material, the immaterial, and the human. Landscapes stretches out in time and space, which means that they rests on and progresses from layers of earlier and contemporary activities. Landscape practices and meanings are therefore important for understanding changes as well as continuities in the context of new ruralities. Inspired by the Heideggerian basic assumption about dwelling the thesis methodologically draws on phenomenology, but also on ethnography to clarify the relation between the individual and the society. Interviews, field studies and participant observations with special focus on the settlement, community engagement, and forest and hunting were conducted in four parishes in northern Värmland.

    Proximity and distance turn out to be the common denominators in the meanings of the forest landscape that emerge from the study, but attention is also clearly drawn to the problems of depopulation, changing social relations, and the tension between the private and the common good. The new ruralities of the northern Värmland forest landscape seem to rest on the tension between flow and fixity, between change and continuity, as traditional practices are performed with new meanings and extended time-space relations.

  • 49.
    Berglund, Camilla
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Grundel, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Political Regions, Human Landscapes: A divide between political policies and human meanings and practices?2014Inngår i: AAG – Association of American Geographers Annual Meeting, Tampa, Florida. 8th - 12th of April 2014., 2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since the 1990s and the headways of neoliberalism, the city is seen as the agent of creativity and innovation. In Sweden, the devolution of state power to the regional and city-level has implied enhanced focus on the city as the ideal entity for planning. These neoliberal policies have also led to increased urban and rural gentrification, and as a result widening gaps both within and between cities, regions and rural areas. At the same time wider neoliberal discourses and urban as well as regional policies promote city-regions, leading to the marginalization of rural areas in both policy and planning. Within policy circles, the countryside is seen mainly as an arena and resource for leisure and tourism, reinforcing images of rural areas as incidental or ancillary spaces. However we argue that humans are not passive receivers of policies about what constitutes the good life. Humans are landscapers in both an individual and collective sense. We experience and shape the world through the embodiment of practices and meanings constituted relationally with both other humans as well as the more-than-human world. The article discusses the gaps between current ideals of city and regional planning and the more-than-representational landscapes in the life and dwelling of human beings. We argue that regional and national Swedish polices are contested, especially in relation to notions of what constitutes the good life in rural areas.

  • 50.
    Bergman, Josefin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Bengtsson, Clara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    De konflikt-gestaltade partiledarna: En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson veckan innan riksdagsvalet 20182019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    “De konflikt-gestaltade partiledarna” är en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets gestaltning av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson den sista veckan innan riksdagsvalet 2018. Studien fokuserar på förekomsten av konflikt-gestaltning och typ av tonalitet. Syftet med studien är att undersöka hur gestaltningen yttrar sig och vilka likheter och skillnader som finns mellan de tre partiledarna och mellan de fyra tidningarna.

    De teorier och tidigare forskning studien utgår ifrån är teorierna dagordningsteorin och gestaltningsteorin samt forskning om tabloidisering, partipress, political bias, nyhetsvärdering och nyhetsurval. Dessa teorier och tidigare forskning hjälper studien att förklara och förstå de val tidningarna gör när de gestaltar partiledarna.

    Vart fjärde år är det riksdagsval i Sverige. 2018 års riksdagsval blev ett utav de jämnaste valen i svensk historia. Tidigare forskning visar att medier har stor makt över vad medborgare anser vara viktigt och vad medborgare har för bild av det politiska samhället. Vilken typ av bild det svenska folket fick av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i de största svenska tidningarna inför valet är därför viktigt att undersöka.

    Resultatet av studien visar att det förekommer mycket konflikt-gestaltning och negativ tonalitet i de texter i tidningarna där de tre partiledarna nämns. Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen använder sig av mer negativ tonalitet än vad morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet gör. Tidningarna skiljer sig även åt vad gäller vilken person de fokuserat på den sista veckan innan valet. Stefan Löfven är huvudfokus i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och Jimmie Åkesson är huvudfokus i Aftonbladet och Expressen. Resultatet mellan de tre partiledarna har inte lika stora skillnader. Det man dock kan konstatera är att Stefan Löfven nämns mer i texter med positiv och balanserad tonalitet än de andra två partiledarna. Jimmie Åkesson nämns något mer i texter med negativ tonalitet.

    Slutsatserna i studien är att det råder stora skillnader mellan morgon- och kvällstidningarna. Detta speglar den tidigare forskningens slutsatser kring tabloidisering, olika styrfält och partipress.

1234567 1 - 50 of 849
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf