Residents in marginalized areas tend to show a lower level of confidence in the criminal justice system and carry out police reports and testimonies to the criminal justice system to a lesser extent than residents in other areas. In this scientific essay, a qualitative study is conducted to analyze the disinclination to leave testimonies and report crimes in marginalized areas, along with researching possible ways to improve the residents relationship with the criminal justice system. The theoretical framework for this study consists of Žižeks theory of violence, territorial stigma and social exclusion. The sample group for the study is advocates in non-profit organizations operating in marginalized areas. Using a semi-structured interview method, this study’s empirical findings reveals that a critical view of the criminal justice system, lack of confidence in the criminal justice system, ambivalent feelings about the residential area and mass medias stigmatizing effects are believed to cause a reluctance to cooperate with the criminal justice system in marginalized areas. Furthermore, our findings show that an admittance of the existence of racism within the justice system, increased communication, cultural competence, and safe meeting places are believed to improve the relationship between the residents and the criminal justice system.

Studiens syfte är att ur professionellas perspektiv undersöka hur personer med kognitiva funktionshinder är delaktiga i beslut gällande flytt till egen bostad samt hur professionellas handlingsutrymme påverkar besluten. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk ansats och kvalitativ innehållsanalys som bearbetningsmetod. Intervjuer gjordes med fem anställda, de flesta av dem socionomer inom en offentlig organisation som producerar tjänster för personer med kognitiva funktionshinder. Resultatet visar att personer med kognitivt funktionshinder har begränsad delaktighet och få valmöjligheter i beslut gällande flytt till egen bostad. Delaktigheten påverkas av klientens och socialarbetarens förmåga att kommunicera med varandra men trots det användes inga kommunikationshjälpmedel i utredningen. Anhöriga antar ofta rollen som klientens tolkningsföreträdare och när det gäller beslut om flytt till egen bostad är det anhöriga som tar beslutet oberoende klientens grad av funktionshinder. Socialarbetarna upplever sig styrda av överordnade men det hindrar dem inte från att ibland överskrida det formella handlingsutrymmet för att göra det som de anser vara det bästa för klienten.

Syftet med studien är att få en förståelse för socialarbetares arbete med våldsutövare samt hur de beskriver och bemöter våldsutövare som målgrupp. Studien utgår från en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara forskningens syfte. Det insamlade datamaterialet analyserades tematiskt och identifierade följande teman; våldsutövarens förutsättningar till förändring, utvecklingsområden i arbetet med våldsutövare, kartläggning av arbete med våldsutövare, nätverksarbete och riskfaktorer hos våldsutövaren. Resultatet analyserades i samband med tio vetenskapliga artiklar och fyra teoretiska ramverk; makt, handlingsutrymme, mentalisering och stigma. Det framträdande resultatet pekar på att våldsutövare uppvisar en bristande insikt och självreglering av känslor till våldet och att socialarbetarens bemötande blir väsentlig och avgörande för behandlingsarbetets utveckling. Utgångspunkten i arbetet grundar sig i våldsutövares enskilda problematiker som behöver beaktas där socialarbetaren anpassar arbetsmetoden efter den genom sina kunskaper och kompetenser. Utöver det har arbetet ett stort fokus på partnerkontakten med den våldsutsatta för att motivera och uppmuntra till stöd under våldsutövarens behandling. Det framgår även att socialarbetare samverkar med andra verksamheter som kan påträffa våldsutövare men att det behöver vidareutvecklas för att möjliggöra ett utökat kunskapsutbyte och uppfångande av våldsutövare. Vidare påvisar resultatet att tidigare utsatthet i barndomen är ett företrädande mönster hos flera våldsutövare. 

The aim of this thesis is to investigate the self-proclaimed performance of the National Board of Institutional Care, and its specific youth care homes in Sweden (SiS), concerning SiS work with institutionalised children and youth in relation to law of The Care of Young Persons Act (LVU). Special focus is also given to how the SiS self-assessment contrasts with the accounts given by institutionalised youths. We have investigated SiS claims present on their website since it provides ample documentation, information and deeds, and investigated reports by youth in the media, research and news outlets. We have elected to code all collected data and have thus identified key recurring themes present in youth and SiS reports.We have then regarded these findings with respect to our theories that are presented in the results and analysis section along with previous research. In this section we maintain that the description provided by youths at SiS is problematic and often shows a lack of care giving instances or staff that master the tools required to meet the youth in a constructive manner. In the discussion we once again maintain our theories and methodological approach that is based on Discourse analytical grounds that maintain the importance of language and the messages signified through actions.

Det finns ingen särskild nödbiståndsparagraf i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) [SoL] utan bedömningen av rätten till nödbistånd regleras i samma paragraf som ekonomiskt bistånd, nämligen SoL 4:1. Syftet med denna studie var att analysera på vilket sätt nöd och rätten till nödbistånd konstrueras av kammarrätten. Dessutom avsåg denna studie att undersöka hur rättssäkerheten för enskilda som söker nödbistånd påverkas genom konstruktionerna av nöd och rätten till nödbistånd. Socialkonstruktionism, rättssociologi samt formell rättssäkerhet och materiell rättssäkerhet är de teoretiska perspektiv och begrepp som användes när studiens empiri analyserades. Sammanlagt analyserades 42 rättsfall från kammarrätten med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Under analysprocessens första steg styrde inte studiens teoretiska utgångspunkter de kategorier som togs fram, utan detta gjordes efteråt. Med hjälp av innehållsanalys urskiljdes följande fyra kategorier: Kapital, Livssituation, Eget ansvar och tidsaspekt samt Byråkrati. De första två kategorierna utgör kammarrättens konstruktion av nöd, medan de andra två kategorierna representerar kammarrättens konstruktion av rätten till nödbistånd. 

Studiens resultat visar bland annat på att kammarrätten konstruerar nöd utifrån den enskildes kapital, där även individens egna livssituation samt föreställningar i samhället kan påverka kammarrättens bedömning om man befinner sig i nöd eller inte. Kammarrättens konstruktion av rätten till nödbistånd fokuserade på den enskildes egna ansvar för sin privatekonomi. Dessutom påverkade antalet nödlägen samt om nödsituationen ansågs självförvållad eller inte huruvida den enskilde beviljades nödbistånd eller inte, kammarrätten förstärker därmed egenansvarsnormen. I denna konstruktion blev det även tydligt att den enskilde behöver bevisa sin nödsituation genom att bifoga relevanta underlag och dokument i sin ansökan. Att det inte finns ett enhetligt sätt att bedöma nöd kopplas till att SoL beskrivs och tolkas som en ramlag. Konstruktionerna påverkar negativt den formella och materiella rättssäkerheten, eftersom studiens resultat visar att kammarrättens beslut och bedömningar inte är förutsägbara eller överensstämmer med de verkliga förhållandena. Denna studie identifierar att avsaknaden av en nödbiståndsparagraf och tillräckligt med prejudicerande domar om nödbistånd gör det svårt för de enskilda och de professionella inom socialt arbete att bedöma när en nödsituation föreligger samt när den stödsökande har rätt till nödbistånd. Studien visar att dessa vägledningar möjligtvis skulle förbättra rättssäkerheten och förenkla ansökningsprocessen för individen, samt även för dem professionella som handlägger och bedömer nödbiståndsansökningar. 

Ett fungerande arbetsmiljö och säkerhetsarbete är viktigt för att förebygga olyckor i arbetet. Därför är det intressant att undersöka hur säkerhetsarbetet i en processindustri upplevs, en organisation där medarbetare dagligen utsätts för risker i arbetet. Genom kvalitativa intervjuer har problemområdet undersökts i syfte att identifiera aspekter som påverkar säkerhetsarbetets förutsättningar. Studiens resultat visar att säkerhetsarbete är ett komplext område där organisatoriska, tekniska och kulturella aspekter kontinuerligt samspelar. Att säkerhet ständigt tävlar om prioritet mot produktionen är dessutom en ständig utmaning.

Employment plays a crucial role in the re-entry process and in reducing recidivism among offenders released from prison. But at the same time, imprisonment is generally regarded as harmful to post-release employment prospects. Little is known, however, about whether or not offenders’ employment trajectories before and after imprisonment are similar across countries. As a first step towards filling this gap in research, this paper provides evidence on employment trajectories before and after imprisonment in four Nordic welfare states: Denmark, Finland, Norway and Sweden. Using data gathered from administrative records on incarcerated offenders, the analysis focuses on individuals imprisoned for the first time and who served a prison sentence less than one year in length. Results show that although employment trajectories develop in mostly similar ways before and after imprisonment across these countries, important differences exist.

This article discusses the use of video cameras in participant observation drawing on approximately 300 hours of video data from an ethnographic study of Swedish family life. Departing from Karen Barad’s post-humanistic perspective on scientific practices, the aim is to critically analyse how researchers, research participants and technology produce and negotiate children’s corporeal privacy. Ethnographic videotaping is understood as a material-discursive practice that creates and sustains boundaries between private and public, where videotaping is ideologically connected to a public sphere that may at times ‘intrude’ on children’s corporeal privacy. The limits of corporeal privacy are never fixed, but open for negotiation; ethnographers may therefore unintentionally transgress the boundary and thus be faced with ethical dilemmas. The fluidity of privacy calls for ethical reflexivity before, during and after fieldwork, and researchers must be sensitive to when ethical issues are at hand and how to deal with them.

Using Norwegian survey data on partnered individuals ages 18 to 55 (N = 4,061; 31% cohabitors), the current study investigated differences across marital and cohabiting unions regarding the patterns of contact with the parents of the partner. In addition to investigating the frequency of such contact, we assessed the nature of and perceived quality of contacts with the partner's parents. The authors grouped respondents according to whether they had children with their partner and controlled for a range of selection characteristics. Results confirmed that parents with preschool children met their in-laws more frequently than the childless, irrespective of union type. Married respondents as well as cohabitors with preschool children reported better relations with their partner's parents than childless cohabitors. Taken together, the results imply that having small children was more decisive for the relationship with the parents of the partner than getting married, particularly with regard to contact frequency.

Using comparable survey data from eight European countries this study investigated expected consequences of forming a co-residential relationship among non-partnered individuals aged 22-35 (N = 8443). Results showed that respondents expected improvements in their financial situation when moving in with a partner, though in all countries women held more positive expectations toward their post union formation economic situation than men. This result likely reflects the lingering traditional gender structure of the society, with men faced with the responsibility of being the main breadwinner in the family. Such an interpretation would seem to be supported by the fact that this gender gap was smallest in Sweden, France and Belgium, the countries in the current sample with the most egalitarian gender structure. Potential restrictions in personal freedom by forming a co-residential relationship, on the other hand, seem to be less important, particularly among women.

Old age has many images, with the one of a crisis regaining momentum. While images of activity and opportunity gained ground during recent decades, this trend now seems to reverse. The current economic crisis drains the financial resources of older people, which increases old age poverty. Moreover, governments react to the double-pressure of economic crises and population ageing through budget cuts, which reduces support systems for older people. It, moreover, centers public discourses more strongly on social problems associated with old age. Both developments underline the needs associated with old age and draw our attention away from the potentials of old age. In other words, they bring discussions on old age back to the topic of crises. This working paper discusses how the economic crisis affects older people, how governments, labour markets, and families react to the double-pressure of population ageing and economic crisis, and how individuals perceive their old age. It concludes with reflections on the implications of growing crisis-centrism in discussions on old age. Such crisis-centrism can lead us to overlook social inequalities in old age and to neglect the subjective character of the perception of old age. The public image of old age might, thus, be stronger associated with the idea of crisis than what older people’s lived experience suggests.

Although Europe’s population is greying, the future of Europe does not look grey. What can be learned from this book is that old age is not necessarily characterized by frailty and decline, but instead can be a time of self-fulfillment, activity, and social participation. Moreover, we now know that population ageing does not need to threaten extant social and welfare state-related institutions, but instead opens up potentials for restructuring and reinvention. Life expectancy is longer than ever before and living conditions that enhance healthy ageing have very much improved. New technologies and Information and Communication Technologies may assist older people to stay in their homes longer. The growing possibilities to reach a good old age may have given rise to what is sometimes called ‘a silver economy’: an economy with all kinds of new products and services, particularly aimed at the growing share of healthy and wealthy senior citizens. The greying of Europe might, thus, ultimately lead us into a bright and colourful future.

Being socially connected is a universal human need, but a substantial number ofolder men and women are or become excluded from these connections in later life. Exclusionfrom social relations (ESR) is unwanted as it undermines people’s ability to lead a healthy,active, and independent life. Policies to reduce this form of exclusion have been limited ineffectiveness, due in part to a broader lack of knowledge about the dynamics of socialexclusion in older ages and the intersection of social exclusion with gender constructions. Toadvance our understanding of ESR in later life, we develop a heuristic model based on theoriesand previous empirical studies. Considering the gendered constructing forces of ESR in olderage that can potentially lead to loneliness and reduced health and wellbeing, the modelidentifies individual drivers, such as biopsychosocial conditions, personal standards and life--course transitions, and macro-level drivers, such as norms and welfare state provisions. Thismodel can serve as a conceptual platform for further theoretical development and empiricalstudy on the gendered construction of ESR in later life. While our focus is on drivers of ESRand its outcomes, potential reversed effects are also discussed.

Arbetsmiljö och utbrändhet har ett samband och faktorer som hög arbetsbelastning, dåligtstöd från kollegor och otydlighet är bidragande till utbrändhet och tidigare forskning visar påatt det finns en koppling mellan ledarskap och stress. Denna kvantitativa studie, som har entvärsnittsdesign, har undersökt sambandet mellan känsla av sammanhang (KASAM) ochledarskap inom socialtjänsten samt i vilken utsträckning socialarbetare upplever känsla avsammanhang på sin arbetsplats. För att undersöka detta har en enkätundersökning, byggd påAntonovskys självskattningsformulär KASAM-29, gjorts på 42 socialarbetare i tre olikakommuner i Jämtlands län. Kvantitativa dataanalyser i form av bivariata sambandsanalyserhar gjorts. Resultatet visar att socialarbetarna i genomsnitt hade en hög KASAM-nivå och attdet finns ett starkt samband mellan ledarskap och KASAM. Däremot krävs vidare forskningför att förstå orsakssambandet.

Sverige toppade nyligen en ranking som det land i världen som det är bäst att leva i avseende indikatorn livskvalité, totalplacering blev en femte plats. Det är positivt men vid sidan om topprankningar framträder en annan dyster verklighet mitt i det svenska välfärdssamhället. Civilsamhällets olika verksamheter med matutdelning utgör en nyckelroll i samhället. Dagligen ser vi medmänniskor köa för ett mål mat, en värmande kopp kaffe men kanske även för ett vänligt ord. Civilsamhällets aktörer synes utgöra en förutsättning för ett fungerande samhälle.  

Syftet med studien är att utforska situationen för ålderspensionärer vilka diskursivt benämns ”fattigpensionärer” och som besöker civilsamhällets verksamheter som bedriver matutdelning, det som i media ofta benämns som ”soppkök”. Studien baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med ålderspensionärer och personal. Studien utgår från klassteori, struktureringsteorin samt teorin om KASAM och belyser frågeställningar kring hur social stratifiering skapar exkludering, hur individen som aktör kan hantera sin livsvärld samt hur en känsla av sammanhang och tillhörighet är av betydelse för individen.  

Resultaten påvisar att en del av de ålderspensionärer som varit med och byggt upp den svenska välfärden inte får den del av kakan i tillräckligt hög utsträckning, i stället har det blivit en daglig rutin att besöka civilsamhällets verksamheter för att få fysisk och social hunger mättad. Slutsatsen är att det föreligger exkludering men resultaten visar också på ålderspensionären som en handlingskraftig aktör.

Studien vill vara en ögonöppnare för vem individen är som besöker civilsamhällets matutdelningar. När det är tydliggjort kan makthavare agera och sätta in de åtgärder som behövs för att säkerställa en välfärd för alla.

ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi. Detta för att få en bredare förståelse för respondenternas upplevelser samt förklaringar utifrån teorierna. Slutsatsen berörde diskussioner gällande hur intervjurespondenterna lever med ADHD idag, hela utvecklingsprocessen som diagnosen gav upphov till samt omgivningens syn på ADHD som något avvikande. Utvecklingsprocessen som respondenterna genomlevde innan de accepterade diagnosen som en del av sin identitet gav upphov till en modell som tydligare förklarar de faser respondenterna upplevde. Detta från att diagnosen sattes tills de anammat diagnosen och även använde sig av den i positiva ändamål, exempelvis att arbeta med andra som har ADHD.

Att migrera till ett land med väldigt olik kultur och samhälle än hemlandet kan utgöra en väldigt stor utmaning. Att försöka hitta sin identitet och roll i det nya samhället kan dock anses viktigt för individens välbefinnande. Det är viktigt att se hur olika faktorer kan påverka integrationsprocess för migranter för att kunna förstå de svårigheter de kan ställas inför när det gäller identitetsskapandet i det nya landet. Då migration är ett globalt och komplext fenomen och orsakerna bakom migration är många och olika. Migranter kan bli sårbara i olika skeden av sin resa. Vissa uthärdar svårigheter som kan hota deras liv och påverka deras fysiska och psykiska välbefinnande oberoende av orsaken för att lämna hemlandet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur unga vuxna migrantkvinnor från Mellanöstern upplever bi-kulturellt identitetsskapande. Med en socialpsykologisk ansats studerades detta genom teorier om social identitetsteori, social påverkan, konformitet, integrationsteori och bi-kulturell identitetsteori. Fem semistrukturerade intervjuer med migrantkvinnor från Mellanöstern genomfördes. Resultaten visar att migrantkvinnorna ofta upplever konflikter och svårigheter med att hitta balans i de ser sig tillhöra, vilket skapar svåra känslor och identitetskris. En del respondenter accepterar och internaliserar den här konflikten. Värderingarna som följt med ifrån hemkulturen är viktiga för deras identitet och att det är värderingarna som varit tongivande under deras bi-kulturella identitetsskapande.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare beskriver socialtjänstens arbete med situationen för hemmaboende söner i en familj där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem socialsekreterare som arbetade på utredningsenheter i tre olika kommuner. Studiens teoretiska utgångspunkter var intersektionella och systemteoretiska perspektiv med för studien relevanta begrepp. Resultaten visar att socialsekreterarna hade kunskap om sönernas situation i hedersrelaterade ärenden men att nivån på kunskapen varierade. Ingen av socialsekreterarna hade arbetat med “specifika pojkärenden” utan hade endast utrett sönerna i ärenden som rörde flickor. De svåraste utmaningarna rörde inte heller sönerna utan syftade till svårigheten att få flickorna att stanna i sina placeringar. Ingen av kommunerna hade specifika insatser riktade till sönerna utan det var allmänna insatser som erbjöds via kommunernas öppenvård. I alla kommuner var insatserna främst riktade mot flickornas skydd, alternativt att erbjuda föräldrar familjebehandling.

Denna studie handlar om kvinnor som drabbas av våld i nära relationer. Syftet med studien äratt beskriva tre frågeställningar som lyder “Vilka svårigheter kan socialtjänsten möta ipraktiken vid arbetet och utformningen av behovsanpassade insatser till kvinnor som befinnersig i en våldsam relation?”, “Har socialtjänsten varierande redskap som kan användas ipraktiken om svårigheter uppstår inom arbetet samt vid utformningen av behovsanpassat stödtill våldsutsatta kvinnor?” och “Hur påverkar lagstiftningen som en maktstruktursocialtjänstens insatser till våldsutsatta kvinnor?”. Studiens empiriska källor är en handbok förFREDA från Socialstyrelsen (2014), en handbok från Socialstyrelsen (2016), en rapport frånSocialstyrelsen (2018) samt en regional handbok från Länsstyrelsen (2019). Källorna valdesut som studiens empiri eftersom de är informativa samt att informationen täcker det mestessentiella inom studiens område för att besvara syftet. En kvalitativ metod är metodenstudien bygger på och empirin har analyserats utifrån en tematisk analys. I det sociala arbetetkan det uppstå svårigheter vid erbjudandet av bostäder till våldsutsatta kvinnor. Dettaeftersom det kan vara brist på bostäder som tillfredsställer kvinnors behov. Även när enkvinna erbjuds ekonomiskt bistånd finns risken att våldet inte synliggörs vilket resulterar i attkvinnan inte får rätt hjälp. ytterligare svårigheter som kan uppstå är när kvinnan normaliseratvåldet och inte berättar om det. Socialtjänsten har varierande metoder vid hanteringen avdessa svårigheter exempelvis ett samarbete eller genom Freda-kortfrågor. Det intersektionellaperspektivet har använts för att förstå hur lagen påverkar det stöd våldsutsatta kvinnorerbjuds. Perspektivet har även använts för att förstå varför kategorier är väsentliga i detsociala arbetet.

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:

Vad är mänskliga rättigheter?

- ur det filosofiska perspektivet,

- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och

- ur det levda livets?

Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme. Jag kom fram till att Okins perspektiv överensstämmer med Nussbaum angående huruvida individens rättigheter skall ges företräde framför gruppens preferenser, vilket de bör enligt min analys, medan Taylor står längre ifrån och i vissa avseenden går helt emot Nussbaums teori.

Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.

The purpose of this study is to investigate group-oriented pedagogy and its effects, based on the subjective experiences of social students, i.e. to study the pedagogical and special educational significance of the group work. This has been done through a qualitative approach where the selection was turned towards a targeted group, and then semi-structured interviews were conducted. The result shows that group-oriented pedagogy was perceived positively, instructively and educating in large part among the respondents despite some conflicts and different views. Furthermore, characteristics such as acceptance, responsiveness, adaptation and openness are highlighted and emphasized as something that is bred or refined by working in groups. Other aspects that emerged from the results were prerequisites for a functional group work, where the respondents listed some criteria such as willingness to cooperate, group size and constellation as important conditions for a well- functioning group work. In summary, the study's content highlights that there are great opportunities for development within group work, but that it is also important to continuously develop and keep an eye on the group processes.

The purpose of this qualitative and empirical study was to study a group of young women and how they shaped their identites through their experiences and selfrealisation in the suburb Tensta. The main focus of the study was to find what significance and impact the environment had and how much it effetct the individuals’ self image and place in society. Further more the study was done through semi-structured interviews. The different kinds of theories used in this study were mainly Goffman's theory on stigma, Link and Phelan’s explanation model for the process of stigmatization, Skegg’s theory on effeminately as a norm, and the author Sobring etc. as the source to understand the different identity concepts. With the help of these explanation models we learned to comprehend and get a better view of what these young women felt in their stigmitized area called Tensta and how it affected their identity and behaviour. Also, in how they saw themselves and their self image we could draw real life conclusions and what we found out was that these women had ambitious feelings about the future with a general positivity despite their location. Even though they have been and are still being discriminated and stigmitized against, they still keept a postive outlook on life.

The aim of this study was to reach an increased understanding about how the changing process with regards to criminality and violent behaviour of men may look like. The questions on these issues were: (1) How do three men describe the changing process of their life manner from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? (2) How do three professionals from the probation service describe the life changing process of men from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? Our research study was thoroughly done based on a qualitative approach method, interviewing six individuals by following the theme focused interview guidelines. Three men with previous violence and crime records, actors, and three professionals working in the probation service, observers, were interviewed and the selection was intended to highlight the problem from two angles. The interviews were analyzed through social psychology and pattern which describes the process of changes. The results showed that the changing process from violence and criminality is complex and there are indeed several factors likewise major cause such as important circumstances, supporter and mentor, altered self-image and motivation was of great importance. The results correspond with previous research.

When society is viewed in a social constructive manner, the social worker is as affected as the general population by the media and the image it portrays. A prejudice or bias social worker will not be as effective in his work as his intentions are.

The purpose of this thesis was to discover if there are any visible cultural differences in the usage and description of the concept of psychopathy or a psychopath himself in the media, more specifically, daily newspapers. There are three American newspapers and three Swedish newspapers examined in this study.

The study is based on a quantiative content analysis of articles published between 1st of January 2008 and 1st of July 2012. The collected data is categorized where the articles can fall under one or more of five available categories. Even though no clear results occurred, some interesting indications are visible between American newspapers and Swedish newspapers, but more so between different American newspapers. Psychopaths, people with an Antisocial Personality Disorder, are most frequently mentioned as criminals or maniacs/madmen in both countries with a modestly higher percentage for the United States of America.

Syftet med denna studie var att undersöka hur införandet av barnfridsbrott påverkade några yrkesgrupper som arbetar med barn som upplever våld i familjen, samt om arbetet förändrades efter tillägget i 4 kap. 3 § Brottsbalken. Syftet besvarades genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare, barnutredare inom polisen samt en samordnare från barnahus. Studiens resultat visade att barnfridsbrott bar med sig ett fåtal förändringar vilka inte upplevdes särskilt omfattande. Därtill varierade förändringarna i dess omfattning mellan respektive yrkesgrupp. Det framkom även att det finns ett flertal hinder i samverkan och samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna. I analysen framkom det att barnfridsbrott inte bidragit med omfattande förändringar i varken arbetet, eller för barn som upplever våld i familjen. Detta kan vara en följd av organisationers svårigheter att frångå en redan etablerad arbetsform, samt att samverkan tenderar att försvåras av yrkesgruppernas skilda arbetssätt och målsättningar.

Sammanfattning

Studien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet.  Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter.  Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande. En enkät skickades ut till samtliga studenter, vilken innehöll kvantitativa och kvalitativa inslag. Resultaten visar att 47,2% av studenterna har ett nedsatt välbefinnande samt att 64,2 % upplevde lätta eller svåra upplevelser av ångest, oro eller ängslan. Majoriteten av studenterna hade besvär med sömnen och visade på trötthetstecken som huvudvärk samt upplevde stress i relation till sina studier. Ju högre stress studenten upplever desto sämre välbefinnande. Studenterna visade på högt eget inflytande över sina studier (94,6%) samt att de kan hantera de krav som ställs på dem (97,3%).

“Who takes care of the manager?”An exploratory study of manager´s perceived organizational and social work environment. 

The study aims to create a deeper understanding of managers' experiences, of their organizational and social work environment. Furthermore, the study aims to examine managers' perceptions of health factors that they perceive as health-promoting. The main question of this study is; “How do managers experience their organizational and social work environment?”. As previous research has often focused on preventive factors, this study focuses on a health-promoting perspective. Which refers to the study's second question; "What health factors do managers perceive as health-promoting?". The study applies a qualitative method through semi-structured interviews for the collection of empirical material. The sample consists of eight first-line and middle managers in various industries. The study has an exploratory focus in order to create a basis for further research. 

The results of the study show that recovery, communication, colleagues, social relationships, clear roles, goals and tasks are perceived as important organizational and social aspects in the manager's own work environment. The results also show that perceived health factors are flexibility in working hours, being heard, support from colleagues, functioning social relationships and recovery by adapting their meetings.  

Keywords: Organizational and social work environment, management, health factors, health promotion.

Background: According to the National Board of Health and Welfare, many older adults still lack influence over decisions affecting their lives. The Social Services Act emphasizes respecting the individual's right to self-determination and their ability to influence services provided. Despite this, previous research shows a lack of participation in society. Aim: This study aimed to explore how social workers promote participation in meetings with elderly individuals during the assistance process, as well as identify the opportunities and challenges social workers experience in promoting participation. Method: The study used semi-structured interviews analyzed through thematic analysis. Results: The results show that social workers strive to promote the participation and autonomy of elderly individuals within elderly care. Despite their positive intentions, they face challenges such as influence from relatives and time constraints, which hinder elderly individuals from fully participating in the assistance process.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar upplever att bo i ett socialt utsatt område, hur de uppfattar mediabilden samt vilka begränsningar och möjligheter som bostadsområdet innebär för deras framtid.

För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex ungdomar i den socialt utsatta Stockholmsförorten Tensta. Teorier som vi har använt oss utav i bearbetning av datainsamling är erkännandeteori samt av teorin om Stigma.

Resultatet från intervjuerna visar att ungdomarna trivs bra i området trots den negativt uppfattade mediabilden om Tensta. Deras egna uppfattning av området skiljde sig från den uppfattade mediabilden. Samtidigt upplevde ungdomarna att deras egna framtidsmål inte begränsas av området man bor i, utan styrs av individers egna vilja att lyckas.

Vad kan högskolorna göra för att finansiera forskning i framtiden? Är nya universitet och regionala högskolor beroende av regionala medel för att utveckla forskning ochforskarutbildning? I denna rapport undersöks ett urval högskoleenheter: 1) nya universitet, 2) högskolor som tilldelats vetenskapsområde, samt 3) högskolor som etablerats efter 1996. Sammantaget ingår tre universitet och sju högskolor i undersökningen där finansiering av forskning och forskarutbildning granskas på detaljnivå. Med avseende på forskning och forskarutbildning har högskolorna expanderat snabbt sedan fem år tillbaka. Deras externa forskningsmedel är fortsatt viktiga trots att den statliga direktfinansieringen i flera fall har ökat med 150 procent. Endast 40-45 procent är direkta statliga anslag till forskning och forskarutbildning, vilket jämfört med UoH-sektorn i sin helhet utgör en något lägre andel. Resultaten pekar mot att högskolorna i urvalet i många fall är starkt anknutna till sina regioner. Detta antyds av den höga andelen medel från svenska företag samt från kommuner och landsting. Enligt beräkningarna i rapporten bör drygt tio procent av de totala medlen komma från sådana källor år 2001. Innebörden av detta är att drygt en femtedel av de externa FoU-medlen har någon form av lokal eller regional anknytning. Utöver detta kan noteras att medel från de nya forskningsstiftelserna visar sig vara av stor betydelse och dessa samvarierar i stor utsträckning med de lokala och regionala medlen. Vidare indikerar rapporten att det finns ett starkt samband mellan vetenskapsområde och regional anknytning. De högskolor och universitet som arbetar inom tekniskt vetenskapsområde har en stark och betydande anknytning till regionala forskningsbeställare. Sådan inriktning är samtidigt en konkurrensfördel vad gäller KK-stiftelsens medel. I ett tentativt index som prövas i rapportens andra del konstateras att tre högskoleenheter förtjänar att lyftas fram som framgångsrika i sin regionala samverkan: Mälardalens högskola, Malmö högskola och Karlstads universitet. Dessa har höga andelar FoU-medel från såväl den kommunala sektorn som svenska företag. Rapporten inleds med en problematiserande genomgång som visar att forskning för att vara användbar för företag och kommuner behöver arbeta mot excellens. Internationellt sett starka forskare och forskarmiljöer erbjuder goda samarbetsmöjligheter. Detta fordrar långsiktighet och uthållig forskningsfinansiering. Om de öronmärkta resurser som hittills kanaliserats till nya universitet och högskolor i en framtid kommer att bli mer konkurrensutsatta fordras strategier för att fokusera och koncentrera forskningsmedel. KK-stiftelsens satsningar förefaller ha gått i den riktningen. Frågan är om de regionala forskningsbeställarna kan arbeta i samma riktning?

In this study, we have considered the impact the organization`s implementation of its vision of the psychosocial work enviroment has been for the relations between the employees. We have primarily relied on a hermeneutic approach to understand our empirical data, and when we have interpreted and made a socialpsycological analysis on our collected empirical data. We have used Smith´s Institutional Ethnography, Sheff`s Social bonds and Asplund`s theory of Social responsivity. To collect the empirical data we have combined quantitative and qualtitative methods and a textanalysis at a visiondocument in the aim of capture both the depht and the breadth of our chosen fields of study. The results we have found shows that the psycosocial work environment within the organization can be seen as interplay between individual and enviroment and between individuals as well and that this interaction is influenced by the organizational culture that is created by the organization`s political vision

Migration and re-migration of economically and socially marginalized Ethiopian women and girls has become a phenomenon. Based on interviews with 12 Ethiopian migrant women returned from the Middle East and the Gulf States, the primary aim of this thesis is to describe and study Ethiopian women migrants’ circular migration to the Middle East. I will mainly focus on how social dynamics in the family, gender relations and economic circumstances are intricate. The process of women’s migration and how the expectations of the family can be gender differentiated are discussed. Further, the migrant women’s power relation when class and ethnicity determine their position is discussed. Relations with the sending family and the issues related to the women who return, as well as problems affecting them at home and in the destination countries, are looked at. Various and complex issues of migration and the women’s roles are discussed with reference to the women’s experiences. Migration provides women with opportunities for social and economic mobility but can also subject them to ethnic discrimination, exploitation, and abuse. The movement is generally seen as voluntary labor migration and it has placed them in a vulnerable position both at home and abroad. Their migration is interconnected to the economic need but also the responsibilities they have towards their family and kin.

This study aims to explore the working methods used by service providers in Germany when working with women affected by sex trafficking, as well as connected challenges and how these can be tackled. The authors used a qualitative research approach, semi-structured interviews were used as a data collection tool. The participants of the study consisted of four service providers working with women affected by sex trafficking in Germany. The collected empirical data was analysed with the ecological systems theory. The collected data was divided into three themes: methods and interventions, challenges, and tackling challenges and desired changes. These themes represented the most important information collected within this study.  These findings illustrate trust-building as the most important method to effectively work with women affected by sex trafficking. Besides that, one of the key challenges identified was lack of awareness and misconceptions on the issue of sex trafficking.

Sammanfattning

Följande studie är en kvalitativ litteraturstudie, grundat på kvantitativ forskning, som undersöker det befintliga kunskapsläget angående de långsiktiga behandlingseffekterna rörande sambandet mellan KBT-inriktad behandling och återfall hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Studien syftar till att granska vilket utfall KBT-inriktade behandlingsprogram har för vuxna, manliga pedofiler samt övriga sexualförbrytare. Vidare ämnar litteraturstudien att undersöka om befintlig forskning tar hänsyn till och belyser problematiken som kan uppstå i samband med utvärderingar av behandlingsprogrammen. 14 kvantitativa vetenskapliga artiklar har inkluderats och ligger till grund för denna litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna har genom en tematisk analys syntetiserats och analyserats utifrån stämplingsteorin samt begreppen makt och stigma. Resultatet av litteraturöversikten visar att KBT- inriktade behandlingsprogram visar blandade resultat när det kommer till att minska återfallsfrekvensen hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Vidare visar resultatet att de studier som inkluderats i denna litteraturöversikt i olika grad tagit hänsyn till och belyst olika problem som kan uppstå i samband med utvärderingar, men generellt är denna aspekt väldigt bristfällig i samtliga studier. Det framkom även att samtliga artiklar hade olika förutsättningar i sina studier då de exempelvis har olika uppföljningstider, har utfört behandlingsprogrammen på olika institutioner, majoriteten saknar en definition av återfall samt att artiklarna inkluderat olika typer av sexualförbrytare i sina studier. Därav är det inte möjligt att sammanställa resultaten av samtliga inkluderade artiklar. Utifrån detta går det således heller inte att veta huruvida KBT-inriktade behandlingsprogram är verksamma för de olika typerna av sexualförbrytare.

Korta Vägen är en arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av arbetsförmedlingen som tilldelas olika lärosäten runt om i Sverige. Ändamålet med arbetsmarknadsutbildningen är att förkorta vägen till den svenska arbetsmarknaden för utrikesfödda akademiker. Syftet med denna studie var att studera de insatser som utförs av Korta vägen, för att förkorta vägen till ett arbete för utrikesfödda akademiker från ett deltagarperspektiv.

Genom fokusgruppsintervjuer med deltagare från Korta vägen studerades hur deltagarna upplevde de insatser som utförs av Korta vägen samt hur deltagarna upplevde att Korta vägen hjälpt deras etablering på den svenska arbetsmarknaden. Detta i förhållande till teorier om socialt kapital, kulturellt kapital och Granovetters nätverks teorier. 

Fokusgruppsintervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kodas, dessa koder delades sedan in i olika teman.

Det empiriska resultatet av denna studie visade att respondenterna upplevde att de som utrikesfödda akademiker inom Korta vägen inte fått någon tydlig introduktion om svenska normer och värderingar. Samtidigt som respondenterna upplevde att de inte har liknande mängder tillgång av socialt kapital i sina sociala nätverk som inrikes födda.

 Resultatet i denna studie tyder på att våra respondenter upplevde sig ha brist på svaga band samt underskott av både socialt och kulturellt kapital.

Nyckelord/Keywords Korta vägen, utrikesfödda akademiker, sociala nätverk, socialt kapital, kulturellt kapital, starka/svaga band

According to the World Bank’s (2019) latest Migration and Development Brief, remittances to low and middle-income countries reached a record high in 2018. This study examines Swedish migrants’ motives behind remittances and their experience with the social and economic impact of sending remittances. The purpose of this thesis is to contribute to a research-based study on Swedish-migrants’ remittances practice since Sweden lacks research about remittances. We have conducted eight semi-structured interviews with Somali and Iraqi migrants to understand their motives and experience with remittances. The results are analyzed with theories such as Lucas and Stark’s altruism, self-interest, and tempered altruism, or enlightened self-interest, as well as transnationalism. We have also analyzed the results with the social exclusion concept to understand the migrants' experience in the host country in relation to remittances. In our study, we found that the respondents’ social and cultural resources were limited. Our interviewees were socially and economically impacted by sending remittances. They are in a state where their economy is limited because of sending remittances, which makes it hard for them to maintain a certain social presence in the host country, due to their lack of free time. They do not have the same opportunities as non-migrants in Swedish society, because they prioritize work and providing for their families in Sweden and the homeland. The respondents are living in two worlds where they are keeping their transnational ties with the origin country and therefore, they are comparing their living standards with families and relatives in the home country. This prevents them from seeing or identifying themselves as socially excluded individuals of the host country. They perceive themselves as socially excluded when it comes to their economic situation, however, in general, they see themselves as socially included as they learned the language, got an education, work, provide for their families, etc. 

Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”.

Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt. 

Studiens syfte är att undersöka respondenternas uppfattning av nätmobbning och dess påverkan på den psykiska hälsan och skolgång. Samt att undersöka vad skolorna har för förebyggande arbete kring nätmobbning. Urvalet i studien är gymnasieelever som går sitt sista år på gymnasiet samt kuratorer som arbetar på de utvalda skolorna. Studien består av en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade intervjuer. Författarna har valt att intervjua sex respondenter utifrån ett snöbollsurval och bekvämlighetsurval. Utifrån studiens empiri, tidigare forskning och teorier framgår det att respondenterna tror att nätmobbning kan ha en påverkan på ungdomars psykiska ohälsa och kan påverka deras skolgång negativt. Skolorna har ett likabehandlingsteam som ansvarar för den här typen av problematik och arbetar förebyggande i form av föreläsningar och individuella samtal.