Tribunalen har gjort fel igen, menar fackförbundet 3F som än en gång har överklagat Tribunalens dom i det mål där förbundet ifrågasätter danska statens stöd till fartyg som är registrerade i det danska internationella skeppsregistret. Därmed går målet in på sitt tionde år och sin andra runda i EU-domstolen.

1999 återupptogs försöken att skapa en reglering på EU-nivå av villkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, först genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter ("social dialog"), och därefter genom den traditionella lagstiftningsproceduren med förhandlingar i ministerrådet utifrån ett direktivförslag utarbetat av kommissionen. Författaren rekonstruerar i detalj förloppen i den sociala dialogen och ministerrådet från 1999 till 2007, och analyserar varför båda misslyckades.

Den blockad mot det tyska företaget Hekabe Design som Malernes Fagforening i Århus varslade om stred inte mot EU-rätten. Det slog den danska Arbejdsretten fast när den nyligen för första gången efter EU-domstolens dom i Lavalmålet prövade om en dansk fack-förening kunde vidta stridsåtgärder för att få ett utstationerande företag att teckna kollektiv-avtal. När målet avgjordes var arbetet redan avslutat, men domen har principiell betydelse för de flera hundra liknande krav som danska fack driver varje år.

Nu ska det bli vanligare med klausuler om kollektivavtalsenliga löner och andra anställnings-villkor vid offentlig upphandling i Danmark. Sedan den 1 juli gäller ett nytt cirkulär om hur ILOs konvention nr 94 om arbetsklausuler i offentliga kontrakt ska tillämpas. 

Kommer Europafacket och de europeiska arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope, UEAPME och CEEP att förhandla fram ett avtal med ändringar till direktivet om europeiska företagsråd (94/45)? I varje fall gav arbetsgivarorganisationerna den 2 april ett positivt svar på Europeiska kommissionens förfrågan.

Efter en fnurra på tråden i våras då Europafacket sade nej till arbetsgivarorganisationerna BusinessEuropes, CEEP:s och Ueapmes inbjudan till förhandlingar (se EU & arbetsrätt nr 2/2008 sid 4) överraskade parterna omvärlden i slutet av augusti genom att gemensamt skriva till europeiska kommissionen om vilka ändringar som bör göras i direktivet om europeiska företagsråd (94/45). Det skedde sedan kommissionen lagt fram ett förslag till ändringsdirektiv.

Svenska fackföreningar ska även i fortsättningen kunna vidta stridsåtgärder mot företag från andra EES-stater för att dessa ska ge sina utstationerade arbetstagare villkor enligt svenska kollektivavtal. Det föreslår den svenska utredningen om åtgärder med anledning av Laval-domen som överlämnades den 12 december.

Uppdraget till utredaren Claes Stråth var att komma med förslag som innebär så små inskränkningar som möjligt i rätten att vidta stridsåtgärder, samtidigt som de respekterar EG-rätten "fullt ut".

Europafacket EFS och arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope och CEEP kommer att inleda förhandlingar om ett avtal om ändringar i arbetstidsdirektivet (2003/88). Det står klart sedan EFS högsta beslutande organ bekräftat att organisationen är beredd att förhandla, trots att parterna i sak tycks stå lika långt från varandra som för ett år sedan.

Hur ska ett utländskt företag få reda på vilken lön det ska betala sina anställda när de utstationeras till Sverige? Ja, knappast genom Arbetsmiljöverket i alla fall, fast det är förbindelsekontor enligt utstationeringslagen. Hittills har bara två fackliga organisationer lämnat in så kallade utstationeringsavtal dit, och fl era förbund har bestämt sig för att inte heller göra det. Men information om vilka kollektivavtalsvillkor ett antal förbund anser vara minimivillkor enligt utstationeringslagen går att hitta på ett annat ställe: på en webbplats som riktar sig till upphandlare i stat och kommun.

I vilken utsträckning är det möjligt – det vill säga tillåtet enligt upphandlingslagstiftningen och förenligt med EU-rätten – att kräva att leverantörer tillämpar kollektivavtalsenliga villkor för sina anställda när de utför offentliga kontrakt? Frågan har varit högaktuell i Sverige på sistone och sysselsatt forskare, utredare, myndigheter och juridikstuderande. En ny bit i pusslet med att klargöra rättsläget lades med EU-domstolens dom RegioPost. I den här artikeln redogör jag för rättsläget som det ser ut efter domen RegioPost och avslutar med några personliga reflektioner kring de politiska val som regeringen ställs inför när den nu förbereder sin proposition.

Det är inte tillåtet att tvångsomplacera en arbetstagare bara för att han begär att slippa arbeta mer än de 48 timmar i veckan som arbetstidsdirektivet (2003/88) föreskriver. Det konstaterade EU-domstolen i oktober i ett mål som rör brandmannen Günter Fuß. Några veckor senare kom den med ytterligare ett förhandsavgörande som rör samme Günter Fuß. Där slår den fast att denne, i egenskap av offentliganställd, kan åberopa unionsrätten för att kräva skadestånd eller kompensationsledighet av sin arbetsgivare.

Nej, det gick inte att få resning i ett mål som avgjordes av tingsrätten 2009 bara för att senare praxis från Arbetsdomstolen och EU-domstolen tyder på att tingsrätten dömde fel. Det har en SAS-pilot fått erfara sedan Sveriges Högsta domstol, HD, avslagit hans resningsansökan.

Nu ska avtalet mellan Europeiska Transportarbetarefederationen och Europeiska Redareföreningen om 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 6) göras bindande för EU:s medlemsstater genom ett direktiv, förslår europeiska kommissionen.

Efter två och ett halvt år har Europeiska kommissionen till sist lagt fram ett förslag till direktiv som ska göra det europeiska avtalet om arbetstider inom inlandssjöfarten bindande i medlemsstaterna. Det är allra första gången som ett avtal som har kommit till på parternas eget initiativ genomförs på detta sätt.

Vi ber Kommissionen att inte lägga fram ett förslag till direktiv för att göra det europeiska avtalet om hälsa och säkerhet i frisörbranschen bindande i medlemsstaterna. Så skrev företrädare för tio länders regeringar – bland dem den svenska och den finska – i ett brev till Europeiska kommissionen i slutet av förra året. Europafacket kallar initiativet ett exempellöst angrepp och ett farligt prejudikat som kan leda till att hela den så kallade sociala dialogen på EU-nivå kollapsar. Och det är ingen tvekan om att en ny situation har inträffat. Kommissionen, där man lite spydigt talar om ”l’Oréalavtalet”, ser ut att lyssna på brev-skrivarna. Dessutom har även ett avtal om arbetstider inom inlandssjöfarten som slöts vid samma tid fastnat i maskineriet.

Flera år efter att de europeiska organisationerna för arbetstagare och arbetsgivare inom havsfisket slöt sitt avtal om arbetsvillkoren ombord, har Europeiska kommissionen till sist beslutat föreslå ett direktiv som ska göra avtalet bindande i medlemsländerna.

De nya reglerna om utstationering bör göra klart att medlemsstaterna själva kan bestämma de olika nivåerna för vilka minimilöner som är tilllämpliga. Det skriver den europeiska byggnadsarbetarfederationen EFBWW och dess motsvarighet på arbetsgivarsidan, FIEC, i ettgemensamt förslagtill Europeiska kommissionen. Bakgrunden till förslaget är EU-domstolens dom i måletRüffert (C-346/06), där Niedersachsen ville tillämpa kollektivavtalet för delstaten, men domstolen hänvisade till det kollektivavtal som gällde för hela Tyskland.

Nej tack, kom inte med något förslag om ”tjänstepass” för byggbranschen! Det skriver de europeiska organisationerna för byggnadsarbetare och byggarbetsgivare i ett gemensamt brev till Europeiska kommissionen. Ett tjänstepass skulle inte medföra några fördelar för företagen, det skulle bara underlätta bedrägerier över gränserna och undergräva effekt-iviteten i tillsynen över arbetstagarnas villkor, menar de.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet får inte behandla löneuppgifter för arbetare som inte är medlemmar, om de inte själva har gett sitt samtycke. Det blev Datainspektionens besked efter en anmälan som kom in dagen efter att Byggnads och Sveriges Byggindustrier slutit ett nytt löneavtal i våras (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 1).

Nu hotar Europeiska kommissionen med rättsliga åtgärder mot flera medlemsländer som försöker komma åt vad de uppfattar som otillbörlig låglönekonkurrens från utländska åkerier, bland annat genom missbruk av reglerna om s.k. cabotage. Dit hör Finland som i sista stund rättade sig efter kommissionens synpunkter medan Danmark, Tyskland och Frankrike väntar på att bli stämda inför EU-domstolen.

ILO:s konvention nr 94 är - tyvärr - lika relevant, lika giltig och lika behövlig idag som när den antogs 1949. Det sade den danska regeringens representant, som också talade för Norges regering, i ett formligt brandtal vid ILO:s arbetskonferens i slutet av maj 2008.

Europeiska kommissionen blir tvungen att ta sig en ny funderare på det förslag till ändring av utstationeringsdirektivet (96/71) som den lade fram i början av mars (se sid 4 i detta nummer). Det står klart sedan elva medlemsländers parlament – bland dem det danska Folketinget – har invänt att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen.

Offentliga arbetsgivare måste kunna sluta kollektivavtal om pensioner utan att vara tvungna att låta försäkringsbolag i hela Europa vara med och tävla om att förvalta pensionerna. Det menar Sveriges och Danmarks regeringar som har intervenerat på Tysklands sida i ett av de många mål där en medlemsstats arbetsmarknadsreglering ifrågasätts med hänvisning till EU:s ekonomiska reglering.

Ingenjören Ole Andersen fick som väntat sitt avgångsvederlag, men något skadestånd för den åldersdiskriminering som han hade utsatts för blev det inte när Vestre landsret avgjorde målet mellan Ingeniørforeningen i Danmark och Region Syddanmark.

Är det förbjudet enligt EU-rätten att diskriminera människor för att de är feta? Det är grundfrågan i ett mål som Retten i Kolding i Danmark har hänskjutit till EU-domstolen.

Erik Toftgaard och ett 40-tal andra tidigare statsamtmænd i Danmark kan nog hoppas på att få den beredskapslön (rådighedsløn) som de nekades enbart för att de fyllt 65 och hade rätt till pension när deras tjänster drogs in, i varje fall om EU-domstolen håller med generaladvokaten Juliane Kokott. För Glennie Kristensen, som klagar på företaget Experians tjänstepensionssystem där hon särbehandlas på grund av sin ungdom, är Kokotts förslag till dom inte lika uppmuntrande.

Det hjälpte inte att EU-domstolen tvingade Tribunalen (f.d. Förstainstansrätten) att pröva det danska fackförbundet 3F:s talan i sak. Europeiska kommissionens beslut att godkänna de skattelättnader som danska staten beviljar anställda på fartyg registrerade i det danska internationella skeppsregistret (DIS) står fast, sedan Tribunalen för andra gången dömt i målet i slutet av september.

Det strider mot deltidsdirektivet (97/81) att deltidsanställda som arbetar mindre än åtta timmar i veckan eller som är anställda kortare tid än en månad behandlas mindre förmånligt än heltidsanställda. Det skriver Europeiska kommissionen i ett s.k. motiverat yttrande där Danmarks regering uppmanas att vidta åtgärder för att rätta till detta.

Parterna i den danska måleribranschen vill att det ska bli möjligt att allmängiltigförklara kollektivavtal i Danmark. Vid sin kongress i oktober beslöt Malerforbundet att uppmana politikerna att snarast undersöka möjligheterna och konsekvenserna av att allmängiltigförklara vissa kollektivavtal. Arbetsgivarorganisationen Danske Malermestre håller med, och organisationerna föreslår att man skulle kunna börja på försök med deras avtal.

Fackförbundet 3F, tidigare Specialarbejderforbundet i Danmark (SID), för sedan nära fem år en kamp i EG-domstolen mot de skattelättnader som danska staten beviljar alla anställda på fartyg registrerade i det danska internationella skeppsregistret.

Kommunernes Landsforening var så styrd av regeringen att det aldrig blev några verkliga förhandlingar om lärarnas arbetstider våren 2013, och när regeringen sedan ingrep med lagstiftning som upphävde gällande kollektivavtal om arbetstider lyssnade den uteslutande på arbetsgivarsidan. Det menar Danmarks Lærerforening som har klagat till ILO:s föreningsfrihetskommitté.

Strider det mot förbudet mot åldersdiskriminering att personer som fyllt 60 år nekas avgångsvederlag (fratrædelsesgodtgørelse) för att de har möjlighet att få ålderspension från arbetsgivaren? Det är frågan i ett mål som den danska Vestre landsret har skickat till EG-domstolen.

Möjlighet för Arbejdstilsynet att utfärda strafförelägganden för brott mot anmälningsplikten för utländska tjänsteutövare, ökad användning av arbetsklausuler vid offentlig upphandling och införande av auktorisation för bemanningsföretag – det är bara några av en lång rad tänkbara åtgärder som Udvalget om modvirkning af social dumping beskriver i den rapport som överlämnades till den danska regeringen den 27 oktober.

Det finns ingen allmän unionsrättslig princip som förbjuder arbetsgivare att särbehandla anställda på grund av fetma. Däremot kan svår fetma vara ett funktionshinder som skyddas enligt det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78). Det är general-advokatens förslag till dom i det danska målet om en dagbarnvårdare som miste jobbet och som anser att det berodde på hans fetma (se EU & arbetsrätt nr 3/2013 s. 2).

Nej, det blir inga förhandlingar mellan Europafacket (EFS) och de europeiska arbetsgivarorganisationerna om revidering av direktivet om europeiska företagsråd. Ett förhastat pressmeddelande från EFS förledde EU & arbetsrätt att dra förhastade slutsatser (se nr 1/2008 sid 5).

"Din upphovsrätt och andras" är en handbok för medarbetare i medierna som vill veta vilka rättigheter de själva har och vad de får göra med andras texter, bilder och inspelningar.

Utöver upphovsrättslagen behandlar boken också de kollektivavtal som reglerar upphovsrättsfrågorna på journalistikens område.

Nu är direktivet om arbete till sjöss antaget. De materiella bestämmelserna finns i det avtal som är fogat som en bilaga till direktivet och som har slutits mellan Europeiska transportarbetarefederationen och Europeiska Redareföreningen (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 6). Avtalet bygger på 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss.

Ett nytt direktiv med ändringar i direktivet om europeiska företagsråd (94/45) är i praktiken i hamn sedan Europaparlamentet den 16 december röstat för en kompromiss som förhandlats fram vid informella kontakter mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen. Det innebär att direktivet kan antas utan någon andra behandling i parlamentet.

Den tyska delstaten Niedersachsen får inte kräva att företag som tilldelas offentliga kontrakt betalar sina anställda lön enligt kollektivavtalet på orten. Det har EG-domstolen nu slagit fast i domen i målet Rüffert, där domstolen befäster den ståndpunkt som den intog i det svenska Laval-målet. Indirekt underkänner den därmed också den princip som ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part bygger på.

En mycket speciell arbetsrättslig tvist pågår i EUdomstolen. Kommissionen har väckt talan mot ministerrådet för att detta inte vill höja lönerna för EU:s tjänstemän så mycket som kommissionen föreslagit.

De principer som uttrycks i domarna i Viking Line- och Lavalmålen är ägnade att begränsa användningen av strejkrätten på ett sätt som strider mot konvention 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten. Det har nu ILO:s expertkommitté slagit fast med anledning av det brittiska pilotfacket Balpas klagomål (se EU & arbetsrätt nr 2/2009 sid 5). Kommittén uppmanar därför den brittiska regeringen att ändra lagstiftningen så att rätten att vidta stridsåtgärder skyddas till fullo.

Den isländska utstationeringslagens krav på att utländska företag betalar sina anställda sjuklön går för långt. Det är inte heller möjligt att kräva att de tecknar en isländsk arbetsskadeförsäkring. Det menar Efta-domstolen i en färsk dom som slår fast att Island bryter mot EES-avtalet genom att behålla regler som inte är förenliga med utstationeringsdirektivet (96/71). Den omstridda frågan om sjuklön över huvud taget kan vara en beståndsdel i ett lands minimilön i direktivets mening förblir dock obesvarad.

Den dom där Europadomstolen för mänskliga rättigheter underkände systemet med granskningsarvoden enligt byggnadsavtalet mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier (BI) ledde till ändringar i en rad kollektivavtal i 2007 års avtalsrörelse. I alla fanns regler om avgifter som skulle betalas till den fackliga organisationen, men de flesta var konstruerade på ett sätt som inte egentligen träffades av Europadomstolens dom. Parterna enades alltså om mer långtgående ändringar än vad domen gjorde nödvändigt.

För att en medlemsstat ska kunna åberopa utstationeringsdirektivets regel om ordre public för att inskränka den fria rörligheten för tjänster måste det finnas ett verkligt och tillräckligt allvarlig hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse. Medlemsstaten måste då också kunna lägga fram fakta som visar att den inskränkande åtgärden är lämplig för sitt syfte och att den inte går längre än nödvändigt. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den på punkt efter punkt underkänner de krav som Luxemburg ställer på utländska företag.

En medlemsstat får inte kräva att arbetsgivare ska skicka in kopior av alla avtal om deltidsanställning till myndigheterna. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den underkänner åtgärder som Italien hade infört för att motverka bedrägerier och svartarbete.

Island tar för lång tid på sig för att ändra sina regler om utländska bemanningsföretag och om semester anser Eftas övervakningsmyndighet ESA, som har sänt två så kallade motiverade yttranden till den isländska regeringen.

Island får inte kräva att företag som utstationerar arbetstagare dit betalar sina arbetstagare lön när de är sjuka, eller har en arbetsolycksfallsförsäkring som ger arbetstagarna ersättning vid nedsättning av arbetsförmågan eller dödsfall. Det menar Eftas övervakningsorgan ESA som har väckt talan vid Efta-domstolen för brott mot EES-avtalet.

Nu tar EU den ekonomiska krisen till intäkt för att ge rekommendationer om hur löneförhandlingarna ska gå till i medlemsstaterna. Enligt de riktlinjer för medlemsstaternas ekonomiska politik som stats- och regeringscheferna enades om vid toppmötet den 17 - 18 juni bör lönebildningen ta hänsyn bland annat till skillnader i kompetens, lokala arbetsmarknadsvillkor och de stora skillnaderna i ekonomiska resultat mellan regioner, sektorer och företag i samma land.