Hur avgör Regeringsrätten, vår högsta förvaltningsdomstol, i olika tvistefrågor om vad som är tilllåtet eller inte tillåtet på en byggnad? - Domarna ger ett intryck av att domstolen är benägen att ta stor hänsyn till bevarandevärden som kommit till uttryck i förväg, t ex i en riksintressebeskrivning, i en kommunal inventering eller översiktsplan, skriver Thomas Adlercreutz i sin granskning av några Regeringsrättsdomar.
Trots mot domstolsbeslut i en rad kyrkoärenden har föranlett Riksantikvarieämbetet att göra regeringen uppmärksam på uppenbara brister i lagstiftningen. Starkare regler behövs för att markera att även församlingarnas verksamhet står under lagarna.
Beslutet om omorganisationen av statens fastighetsförvaltning innebär bl a att FortF upphör sista juni 1994 och ersätts av Fortifikationsverket (FortV), som fortsättningsvis skall äga och förvalta försvarsfastigheterna. F n pågår arbete med att upprätta förslag till en ”nationalarvslista” över de byggnader som skall hållas i statlig ägo, varav de som inte används av försvaret förs över till Statens fastighetsverk.
Det vore hög tid för en ny studie av den nordiska trästaden, inte minst för att utvärdera vilken betydelse det tidigare trästadsprojekt haft för utvecklingen i städerna under de gångna 20 åren. Idag behövs dessutom bättre definitioner och avgränsningar av begreppet trästad. Att vidga perspektivet genom att spegla den nordiska regionen mot andra delar av världen kunde ge intressanta tankeställare när exempelvis Världsarvslistan förs på tal.
Gatunät och tomtstruktur bildar det skelett kring vilket staden successivt har byggts. För planerare är det viktigt att kunna förstå denna byggandets grammatik när man idag bygger inom samma system. En årsring som är tydligt utskiljbar är det sena 1800-talet då många av våra städer förvandlades till stenstäder efter europeisk modell.
Aktörer med en stark roll i beslutsprocessen kan ge sina särintressen en orimlig tyngd när politikerna inte förmår att hävda beslutsprocessens rationalitet, menar författaren. Trots att Kungsholmenbanan funnits med i regionplanearbetet för Stockholm och förordats av många trafikexperter finns ännu inte någon tillfredsställande utredning om banan. Samhällsekonomiskt vore Kungsholmenbanan - det "raka spåret" - det mest lönsamma alternativet till tredje spåret över Riddarholmen.
Genom att låta bli att bredda vägen eller räta kurvorna och genom att sänka hastigheten och anpassa körningen till väglaget har man på Gotland lyckats med att rusta upp öns statliga grusvägar till mindre kostnad och på kortare tid än beräknat. Upprustningen har dessutom inneburit större varsamhet mot natur- och kulturmiljön och färre markintrång då byggnader, stenmurar, träd och alléer fått vara kvar.
Militära symbolvärden, så genomsyrade av tradition och identifikation, verkar idag ha spelat ut sin roll. Ombyggnader och förändringar av ädre etablissement leder ofta till en arkitektonisk förvanskning av tidigare helgjutna militära miljöer. Vår tids anläggningar uppförs utan hänsyn till äldre ideal och med allt mer civil prägel, skriver Mats Ahnlund, fil dr och universitetslektor i konstvetenskap vid Umeå universitet.
I bevarandet av historiska trädgårdar och parker baseras teori och praktik alltför sällan på de restaureringsideologiska resonemang och vårdprinciper som generellt tillämpas inom kulturmiljövården. Det är därför viktigt att höja kunskapsnivån och få tillstånd en fördjupad diskussion kring vården av det trädgårdshistoriska arvet.
Industrialismens genombrott innebar en av de största förändringarna i samhället någonsin. Människors liv förändrades i grunden och deras tid kom att indelas i arbete, fritid och vila. De offentliga parkernas betydelse för stadsborna betonades ofta under 1800-talet. Frågan är vilken roll parker och trädgårdar fick vid fabrikerna.
Under 1988-89 pågick den senaste restaureringen av Vreta klosterkyrka. Här mötte arkitekterna ett av den svenska restaurerings konstens flaggskepp. Målsättningen var att inte rubba den harmoni och den känsla av historisk autenticitet i interiören som Curman skapat 70 år tidigare.
Endast ett fåtal svenska kyrkor -de flesta i Skåne - har sina medeltida blytak kvar. I en nära framtid måste dessa tak läggas om. Trots den konflikt som finns mellan det antikvariska synsättet och de miljökrav som ställs idag är det ur kulturmiljösynpunkt viktigt att taken bevaras och att hantverket med blygjutning och blyplåtslagning får leva vidare. Idag finns traditionen kvar i Danmark.
Boverkets flytt till Karlskrona är genomförd. Sedan augusti i år arbetar 180 ”förändringsbenägna ”tjänstemän med boende i kasern Sparre, Sveriges äldsta marinkasern. För att presentera nya obyråkratiska arbetssätt, avsett att skilja sig från forna planverkets och bostadsstyrelsens, arrangerade boverket i oktober ett journalist seminarium. Ett tjugotal fackjournalister fick både historik och visioner kring boende och byggande. Eva Albrektson, RAA:s pressekreterare, var med.
Presentation av Drottningholm, Birka och Adelsö/Hovgården, Engelsbergs bruk, Skogskyrkogården och Hällristningsområdet Tanum.
Den medvetna förstörelsen av viktiga monument och samlingar har blivit allt vanligare i väpnade konflikter och ingår i det ökande antalet etniska och religiösa krig runt om i världen. Att skada ett enskilt folks kulturella egendom är detsamma som att skada hela mänsklighetens kulturarv - precis som det står i Haagkonventionen från 1954.
Entusiastiska medarrangörer och en vetgirig publik har även i år bidragit till att RAÄ:s tre återkommande kampanjhändelser blivit framgångar. Utvärderingarna av de tre evenemangen är nu klara och resultaten är upplyftande.
Vad är ett slott? En stenhög som minner om forna tiders glans eller utsugning, beroende på vilket klassperspektiv man intar? En slumrande resurs för turistindustrin? En byggnad som avspeglar alla tider och som bör nyttjas varsamt, om alls? Eller en black om foten som mest kostar pengar och inte har några tydliga värden överhuvudtaget?
Riksantikvariens förra hemlän Älvsborg var målet för styrelseresan som 24-25 augusti förde deltagarna till Nääs, Lödöse, Trollhättan, Håverud och Baldersnäs.
Skilda intressen och skilda beställare har under tidens gång ställt växlande anspråk på kulturmiljövården som leverantör av identitet och legitimitet. Hur påverkas efterfrågan på leveranser av "historisk infill" av dagens ekonomiska och politiska utveckling?
För första gången på 42 år var ett svenskt företag inbjudet att representera svenskt hantverk i Tyskland. EXEMPLA 90 var namnet på årets internationella workshop med hantverkare från 19 länder i Öst- och Västeuropa. Polska vagnmakare byggde vackra kupeer, norska timmermän knuttimrade ett helt hus inför publik. Där fanns också franska bagare, danska silversmeder, tyska verktygsmakare, tjeckiska glasblåsare och italienska bildhuggare. Denna specialutställning bjöd besökarna på en unik möjlighet att se alla dessa olika hantverkare i arbete.
Kan ett funkishus som Sveaplans flickläroverk på ett meningsfullt sätt leva vidare när dess ursprungliga uppgift fullföljts efter en ombyggnad? Eller bör byggnaden hellre försvinna än omdanas? Orkar en ny brukare ta till sig en formstark byggnad? Byggnaden vid Sveaplan är numera byggnadsminne. Den var länge hotad av exploatering och kraftig förändring - nu har den genomgått en varsam restaurering och rymmer undervisningslokaler för Socialhögskolan.
När E22 projektet startade för tre år sedan, var det slutet på en lång tid av utredanden om vägsträckningens läge och miljökonsekvenser. Projektet påverkades helt av de förändrade villkor, som 1997 års ändring av Kulturminneslagen innebar, med kravet på att exploateringsarkeologiska undersökningar ska bedrivas i form av god vetenskap.