Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 5422
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 151.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ansvarskonkurrens – problemformuleringens betydelse2014In: InfoTorg JuridikArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Ofta kan man vid skadefall i kontraktuella förhållanden (eller vid specialreglering) överväga om en utomobligatorisk grund (vanligen culpa) kan appliceras. Därvid är en tolkning av den primära ansvarsgrundens funktion avseende exklusivitet avgörande. I en ny dom från HD visas, att frågan om ansvarskonkurrens argumentativt kan påverkas av frågan om avtalets subjektiva begränsning. Problemet med den utomobligatoriska grundens tillämplighet får då en lösning utifrån spörsmålet om kravvägar i en kontraktskedja, varmed svaret alltid riskerar bli att kontraktsregeln gäller istället för den utomkontraktuella grunden – vilket alltså upplöser frågan … eftersom svaret ges på en annan fråga. Några konsekvenstankar kan därför övervägas.

  • 152.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ansvarsproblem i skadeståndsrätten2013Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde.

    ”Ansvarsproblem” är den första boken i trilogin. Den belyser varierade rättsliga berättelser som kan legitimera att ett visst subjekt ska ansvara – eller inte ansvara – för viss handling (respektive underlåtenhet) eller verksamhet. Därmed penetreras frågor om vad som överhuvudtaget utlöser culpaansvar, strikt ansvar och diverse möjliga mellanformer (inklusive skärpningar) av ansvar. Även frågorna kring handling kontra underlåtenhet analyseras. Gränsområdet till den kontraktuella sfären behandlas, med praktisk inriktning på hur argumentationen påverkas av olika rättsliga miljöers traditioner – professionsansvaret, tredjemansverkningar, förtroendefrågor etc aktualiseras därmed. Vidare presenteras en analysmodell för de argumentativa förfaringssätten vid strikt ansvar. Statens och kommunernas ansvar ges en bred framställning, vilken tar upp både de typiska och atypiska myndighetssituationerna – inklusive en större analys av det framväxande ansvaret för felaktigheter i rättstillämpningen. Ett omfångsrikt kapitel ägnas åt Europakonventionens inverkan på den nationella skadeståndsrättsliga diskursen och praktiska tillämpningen.

  • 153.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Avräkning respektive skadebestämning – olika justeringsmetoder för att nå ”full ersättning”2012In: InfoTorg Juridik, no decArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Målet med skadeståndsrättsligt ersättningsbestämmande sägs ofta vara att ge ”full ersättning”. Att detta många gånger blir en chimär är givet – för hur värderar man en ”spik-i-foten”? – men i vart fall indikeras därmed, att man bör undvika både under- och överkompensation. Det senare problemet aktualiseras när flera ersättningsordningar formellt är tillämpliga på samma skadefall. I en ny dom från Högsta domstolen visas de begränsade rekvisiten i avräkningsregeln 5:3 SkL samt de möjligheter man likväl har, att justera den slutliga ersättningsnivån utifrån allmänna skadeståndsprinciper.

  • 154.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Barthesianska meditationer2003In: Hyldestskrift till Nørgaard, Köpenhamn , 2003, 27- p.Chapter in book (Refereed)
  • 155.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Bevisbörda, åberopsbörda och ”tydlighetsbörda” i försäkringstvister2006In: PointLex, Vol. juni, 16- p.Article in journal (Refereed)
  • 156.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Beviskrav och krav på rättslig kvalificering i ersättningsmål – problematisering av skada, yttre orsak, kausalitet och ansvarskriterier.2007In: PointLex, Vol. februari, 21- p.Article in journal (Refereed)
  • 157.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Beviskravet vid ersättning av inkomstförlust: Hypotetiska prognosers sannolikhet2007In: PointLex, Vol. juni, 17- p.Article in journal (Refereed)
  • 158.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Bristande tillsyn över riskbenägna personer: Några reflektioner kring riskabla risk-, åtgärds-, proportionalitets-, integritets- och bevisproblem2013In: InfoTorg Juridik, Vol. aprilArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vårdnadshavares tillsynsansvar är inte ett okvalificerat ansvar för annans handlande, utan är avhängigt en kvalificering av de egna aktuella bristande åtgärderna som borde ha vidtagits – och som skulle ha förhindrat skadefallet. På samma sätt är myndigheters (exempelvis socialnämnds) ansvar i dessa situationer beroende av den akuta situationens risker, möjliga åtgärder och vägningen av intressen på ömse sidor. Vid underlåtenhet uppkommer dessutom alltid problemet med bevisningen och den värderande bedömningen av de hypotetiska åtgärdernas kvalitet och orsaksinverkan (skadande respektive skadeförhindrande). Det principiella klargörandevärdet i en ny dom från HD berör just bevisaspekterna, i situationer då utredningsbristerna beror på myndighetens bristfälliga dokumentation. Däremot bör man passa sig väldigt noga, för att tolka domen som att det allmänna ansvarar för alla riskabla (eller rentav farliga) människor – bara för att man inte spärrar in dem allihopa (och sedan håller dem inlåsta så att de inte kommer ut och ställer till krångel och skada för andra).

  • 159.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Casus mixtus – funktion och argumentationsmönster2005In: PointLex, Vol. januari, 17- p.Article in journal (Refereed)
  • 160.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Constructive Deconstruction - A Test of Postmodern Legal Reasoning: The Example of Third Party Losses on the Borderline between Tort Law and Contact Law1998In: Anglo-Swedish Studies in Law, 1998, 33- p.Chapter in book (Refereed)
  • 161.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Culpabegreppet – evigt samma ytuttryck, evigt nya konkretiserande avvägningar2011In: InfoTorg Juridik, no augusti, -75 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Finns det något mer välkänt och evigt inom juridiken än det ända sedan romartiden ständigt och oföränderligt vidareförda culpauttrycket? Alla känner ju till det och kan använda begreppets ordvändning för att rättsligt förstå och förmedla att någon handlat fel, varit vårdslös, oaktsam, slarvig eller … ja, culpös, helt enkelt. Men finns det verkligen ett entydigt innehåll i alla dessa utsagor som nyttjar de just nämnda glosorna – eller ligger homogeniteten blott i det språkliga uttrycket för de alltefterhand varierande värderingarna och avvägningarna kring ansvarsproblemet? Givetvis det senare – och det vet egentligen också alla jurister (men ibland kan det vara behagligt att gömma sig bakom det försåtligt otvetydiga ordet). Istället för att vara en allmän handlingsregel eller en moraliserande benämning på avvikelsen från det redan fastlagda rätta handlingssättet, handlar culparegeln om en metod för att på ett specialiserat sätt avväga de komponenter som talar för och emot ansvar i en konkret situation. En ny exemplarisk dom från Högsta domstolen demonstrerar detta, och får därför i denna artikel tjäna som utgångspunkt för en analys av komponenterna i detta så kända, men ändå märkligt undflyende, rättsliga begrepp.

  • 162.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Den mångfacetterade diskursen kring anhörigersättning – en metodologisk studie av pragmatisk rättsutveckling2013In: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, no 1, 1-23 p.Article in journal (Refereed)
  • 163.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Den ”nya” diskrimineringsersättningen (I) – nya explicita bedömningsgrunder avseende upprättelse och prevention2015In: InfoTorg JuridikArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Genom 2008 års diskrimineringslag omdöptes rättsföljden skadestånd till ”diskrimineringsersättning”, varvid det avseende ersättningsbestämningen angavs, att det preventiva syftet ska beaktas – med följd att summorna ska kunna bli högre än förr. När HD i somras genom tre domar för första gången dömde enligt den nya lagen, gavs ett antal klargörande besked om hur ersättningsnivåerna ska bedömas (och vidare fick vi genom domarna några ytterligare förtydliganden av både materiell och formell natur). I denna första artikel (av tre) om den nya diskrimineringsersättningen behandlas, hur de accentuerade ändamålen med uppnående av ”upprättelse” och ”prevention” på ett pragmatiskt sätt ska kunna hanteras i framtiden. HD visar att man – precis som vid all ideell skadeståndsbestämning – måste bygga på typiseringar och schabloner. Och även om nivåerna blir högre än förr, visar HD tillika att man – återigen precis som vid all ideell skadeståndsbestämning – måste anpassa summorna (och därmed yrkandena) efter rimliga krav inom ersättningsrättens helhet.

  • 164.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Den ”nya” diskrimineringsersättningen (II) – nya explicita bedömningsgrunder avseende miniminivå2015In: InfoTorg JuridikArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna andra artikel (av tre) om den nya diskrimineringsersättningen, behandlas hur pass lindriga kränkningar som överhuvudtaget kan ersättas samt vilken miniminivå man därvidlag hamnar på. Återigen blir temana "upprättelse" och ”prevention” viktiga symboluttryck, varvid argumentationen kring de två partssidorna aktualiseras - och leder till problem när de inte renodlas.

  • 165.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Den ”nya” diskrimineringsersättningen (III) – nygamla problem med kvoteringens positiva och negativa sidor2015In: InfoTorg Juridik, no januari, 1-6 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna avslutande artikel om den nya diskrimineringslagens första tillämpningssituationer i HD får vi åter stifta bekantskap med kvoteringsproblematiken, som (trots HD:s och EU-domstolens tidigare besked om olaglighet) fortsätter florera inom det svenska högskoleväsendet. Just den nu aktuella domen berör förvisso endast vissa formella detaljer, avseende utgångspunkterna för fastställande av preskriptionstiden. Att en så simpel fråga behövde gå hela vägen upp till HD, säger kanske ändå något om diskrimineringsrättens diskursklimat.

  • 166.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Den olycksaliga olyckan som olyckligt försäkringsrättsligt demarkationskriterium för ersättningsgilla försäkringsfall av typen olycksfall2015In: Uppsatser om försäkringsvillkor / [ed] Håkan ANdersson mfl, Stockholm: Jure, 2015, 1-42 p.Chapter in book (Refereed)
  • 167.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (I): Lagregleringen, ansvarsförutsättningarna och ramverket för skadeståndsdiskussionen2011In: InfoTorg Juridik, no juli, -44 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den svenska skadeståndsrätten har under det senaste decenniet förnyats och berikats genom att Europakonventionen (EKMR) alltmer kommit att normaliseras som en integrerad del av rättsdiskursen. Högsta domstolen har i en serie viktiga prejudikat utstakat förutsättningarna för hur EKMR kan påverka argumentationen i skadeståndsmål, och nu föreslås – i utredningen SOU 2010:87 – detta rättsläge bli stabiliserat genom lagstiftning. I anslutning till detta lagförslag kan ett antal teman kring EKMR och skadeståndsrätten summeras (i denna och en kommande artikel). Om SOU-förslaget (och HD-praxisen) ytterst kort ska sammanfattas, kan man betona budskapet om skadeståndet som ett av rättsmedlen, men inte det viktigaste, när EKMR omsätts i svensk verklighet – och när väl förutsättningarna för skadestånd grundlagts, återstår alla de övriga rättsliga detaljfrågorna om kausalitet, ersättningsberättigad krets, ansvarsgräns, skadeuppskattning, etc.

  • 168.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (II): Europeiseringens diskurspåverkan och de ökade kraven på EKMR-argumentationens konkreta relevans2011In: InfoTorg Juridik, no augusti, -47 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den förra artikeln om EKMR-skadeståndsrätten belystes – i anledning av lagförslaget SOU 2010:87, som nu i höst kommer att behandlas på justitiedepartementet – ansvarsförutsättningarna och ramverket för hur EKMR kan bli en del av den svenska rätten. I denna andra artikel behandlas steget därefter, dvs hur EKMR och överhuvudtaget europeiseringen påverkar den detaljerade diskussionen av tillämpningsfrågor när väl ansvarsgrunden fastlagts. Såväl kritiska som konstruktiva synpunkter på hur denna ”översättning” av EKMR till svensk skadeståndsrätt har fungerat och kan komma att – alltmer normaliserat – fungera i framtiden, läggs fram i denna analys. Den bakomliggande tanken – eller känslan – är att vi behöver mer av reflekterande rättsvetenskaplig differentiering än svartvit förenklad entydighet.

  • 169.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (III): Diskussionen av olika horisontella verkningar2011In: InfoTorg Juridik, no augusti, 1-35 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I de tidigare artiklarna i denna EKMR-trilogi har behandlats den struktur inom svensk skadeståndsrätt, som nu etablerats för krav med anknytning till konventionen; vidare har ett antal argumentativa och retoriska tendenser iakttagits, varvid budskapet har varit, att ju mer EKMR normaliseras desto mer sofistikerat måste man översätta konventionens ”rättigheter” till skadeståndsdiskursen och anpassa argument och ersättningsnivåer för att undvika de initiala, experimenterande försöken att använda EKMR som trumf mot de detaljerade rättsliga berättelserna. I denna tredje och sista artikel undersöks en av de – åtminstone tidigare – mest brännande frågorna, nämligen möjligheten till horisontell tillämpning mellan privata subjekt. HD har i NJA 2007 s 747 sagt nej, och det nu liggande lagförslaget i SOU 2010:87 väljer att inte reglera frågan. Huvudregeln är därmed klar – ingen horisontell tillämpning. Men det kan tänkas undantagssituationer då standarden enligt EKMR kan påverka befintliga nationella skadeståndsregler; och även utanför skadeståndsrätten kan en dylik standardpåverkande inverkan medföra att horisontella förbindelser berörs av EKMR. I dessa undantagsfall måste dock argumentationen preciseras och skärpas rejält bortom de tidigare – av HD underkända – kategoriska men vaga hävdandena av (eller önskemålen om) en allmän rätt eller möjlighet till sådana krav.

  • 170.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Det allmännas ersättningskrav för skyddsåtgärder – skadebegrepp och begränsningsläror2004In: PointLex, Vol. oktober, 27- p.Article in journal (Refereed)
  • 171.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Det allmännas återkravsrätt åter i återvändsgränden2008In: PointLex, Vol. mars, 15- p.Article in journal (Other academic)
  • 172.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Det strikta ansvarets utvidgningstendenser: ledningsansvarets stegvisa utveckling2008Other (Other academic)
  • 173.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Det strikta ansvarets ändamålsenliga gräns2007In: PointLex, Vol. oktober, 20- p.Article in journal (Refereed)
  • 174.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Direkt och subrogerad direktkravsrätt2013In: InfoTorg Juridik, no majArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I ett nytt mål från HD visas, att en subrogation av skadeståndskrav vid försäkringstäckning också inkluderar den rätt till direktkrav som kan finnas mot skadevållarens ansvarsförsäkrare. Tämligen givet, kan tyckas – därmed kan man undra varför ett försäkringsbolag driver motsatt linje (vilket knappast hade varit till gagn för försäkringsbranschen i stort om man vunnit).

  • 175.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Diskriminerande kränkning och bara ”vanlig” kränkning2008In: PointLex, no november, 1-11 p.Article in journal (Refereed)
  • 176.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs – en argumentativ inventering2013In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 98, no 8, 779-806 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Förekomsten och bekämpandet av diskriminering har fått allt större aktualitet, varvid detta samhällsproblem visar sig ha många såväl strukturella som individuella komponenter. När ett område på så sätt erhållit en stark politisk potential, skapas en diskursiv agenda som ofta – åtminstone initialt – premierar en svartvit problemformulering inriktad på enkla åtgärder för att direkt uppnå ”goda” lösningar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är därvidlag en samhällsinstitution som (till skillnad från de flesta andra myndigheter) har att initiera den rättspolitiska diskussionen för att öka medvetenheten och påverka medborgarnas beteenden (och tänkande). Och det är gott så. Problem kan emellertid uppkomma om den politiska och rättspolitiska diskursen alltför ensidigt och odifferentierat överförs till den rättsliga (i enskilda tillämpningsfall). För att motverka en dylik utveckling – och för att påvisa den mångfacetterade juridiska resonemangsstrukturen – presenteras i denna artikel en enkel modell för hantering av diskrimineringsersättningen.

  • 177.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (1) – bevisning av omständigheter och bevekelsegrunder2006In: PointLex, Vol. april, 28- p.Article in journal (Refereed)
  • 178.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law. Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (2) – värdering av ”positivt” respektive ”negativt” särbehandlande åtgärder2007In: PointLex, Vol. januari, 42- p.Article in journal (Refereed)
  • 179.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (3): Den rättsliga och den politiska diskursen möts2007In: PointLex, Vol. juni, 26- p.Article in journal (Refereed)
  • 180.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (4):  ersättningssummornas typisering, differentiering och jämkning.2008Other (Other academic)
  • 181.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Diversity and Unity: In Search of a Pluralistic View on Problems in Tort Law2001In: Scandinavian Studies in Law: vol 41, Stockholm , 2001, 20- p.Chapter in book (Refereed)
  • 182.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Egenföretagares skadeståndsrättsliga inkomstskydd vid personskada - frigörelse från begreppslåsning angående skattereglerna och den traditionella tredjemanskopplingen2014In: InfoTorg JuridikArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den civilrättsliga (skadeståndsrättsliga) synen på vad som utgör en förlorad arbetsinkomst påverkas inte av den skatterättsliga kvalificeringen, avseende vad som betraktas som inkomst av tjänst respektive inkomst av kapital. Det är det uttryckliga, förtydligande beskedet från HD i en av sommarens domar. Därtill visar domen, att en arbetande egenföretagare som personskadas, inte ska påverkas negativt av att han organiserat sin verksamhet i bolagsform. I denna del bidrar HD:s dom inte bara med ett förtydligande, utan med ett direkt – i mina ögon ytterst rimligt och värdefullt – nyhetsvärde i förhållande till hur frågan diskuterats tidigare. Det enda märkliga med domen är, att HD i denna del inte med ett ord berör sin tidigare praxis. Man kan undra om (och varför) HD vill framstå mindre nyskapande än man är, och hellre låtsas som om man bara helt naturligt (kanske naturrättsligt) famlar sig fram till resultat som bara råkar vara naturliga och naturligtvis bra.

  • 183.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    EKMR och allmänna skadeståndsprinciper (I) – betydelsen av argumentationsstrukturer och rättsliga avvägningar2016In: InfoTorg Juridik, no febr, 1-36 p.Article in journal (Refereed)
  • 184.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    EKMR och allmänna skadeståndsprinciper (II) – betydelsen av olika horisontella relationer och krav2016In: InfoTorg Juridik, no febr, 1-26 p.Article in journal (Refereed)
  • 185.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    EKMR:s "negativa" horisontella effekt2012In: InfoTorg Juridik, no november, 1-14 p.Article in journal (Other academic)
  • 186.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    EKMR:s varierande horisontella effekter på olika civila krav: Problem och konstruktiva möjligheter2013In: Juridisk Publikation, ISSN 2000-2920, no 2, 249-271 p.Article in journal (Refereed)
  • 187.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Ekonomisk-ideell skada2002In: Festskrift till Nils Nygaard, Bergen , 2002, 14- p.Chapter in book (Refereed)
  • 188.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    En spricka i det ekonomiska skadevärderingsparadigmet: (… och en randig katt tar sig in)2001In: PointLex, Vol. mars, 6- p.Article in journal (Refereed)
  • 189.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ersättningsbestämningsfrågor (IV) – aktuellt respektive potentiellt nyttjandevärde2015In: InfoTorg Juridik, no juniArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikelserien om ersättningsbestämning fortsätter med ett HD-fall om fastighetsägares rätt till ersättning för försvårad markanvändning vid beslut om naturreservat. Det ersättningsbara nyttjandevärdet kan därvidlag diskuteras utifrån aktuell respektive potentiell användning, varvid den senare kategorin måste kvalificeras gentemot gränsen för icke ersättningsberättigande planerad (eller hävdad) ändrad markanvändning. Fallet föranleder en kortare allmän ersättningsrättslig reflektion om motsvarande kvalificeringsresonemang vid skadeståndskrav.

  • 190.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ersättningsbestämningsfrågor (I) – återanskaffningskostnad kontra värdeminskning2015In: InfoTorg JuridikArticle in journal (Refereed)
  • 191.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ersättningsbestämningsfrågor (II) – objektiv uppskattning av ideell kränkningsersättning via beloppspåverkande integritetsfaktorer2015In: InfoTorg JuridikArticle in journal (Refereed)
  • 192.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ersättningsbestämningsfrågor (III) – temporal individualisering av olika transaktioners kredit- och debetsidor2015In: InfoTorg JuridikArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den tredje artikeln i denna serie om skador och ersättning berörs en HD-dom från sommaren 2014, vari skadebestämningen förtydligades ifråga om tidsdimensionen av olika transaktioners skadeinverkan; vidare gavs besked om konnexiteten i mot varandra stående prestationer. Domen påvisar vikten av att identifiera såväl den skadegörande transaktionen (bland flera företagna) som den utslagsgivande tidpunkten för den skadegörande effekten och de därvidlag relevanta jämförelserna avseende plus- och minusposter i prestationsutbytet. Dessa individualiseringar kan ses som att man – i en större flödeshelhet – måste precisera en ”nedslagstidpunkt” för den rena förmögenhetsskadan. Detta är i vart fall den förståelseansats som framförs i denna analys – varvid man slipper (den i advokatkretsar tydligen framförda) kritiken om att domen utgör ett straffskadestånd (”punitive damages”) trots att ingen skada (enligt en sådan – enligt mig förhastad – läsning) faktiskt skulle ha inträffat.

  • 193.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ersättningsbestämningsfrågor (V) – problem med kompensation för nyttouppkomst respektive avdrag för värdenedgång2015In: InfoTorg Juridik, no juniArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna temaserie om skadebestämning får avslutningsvis – "på allmän begäran" (dvs läsarrespons) – göras ett hopp tillbaka i tiden till två fall från 2011, vilka kan få knyta ihop tematiken (men som jag inte hann skriva om då). I NJA 2011 s 548 visade HD, att det finns en gräns för när en ersättningsansvarig part kan åberopa kompensation för nytta av utförd reparation. Och i NJA 2011 s 576 demonstreras svårigheterna att, med beaktande av åldersavdraget, bestämma en begagnad egendoms värde. Bägge fallen belyser dilemmat med differensprincipens krav på "full individuell ersättning" och metoderna för att undvika såväl under- som överkompensation.

  • 194.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ersättningsbestämningsfrågor (VI) – reparationskostnad utöver egendomens värde såsom begränsningsåtgärd i näringsverksamhet.2016In: InfoTorg Juridik, no december, 1-14 p.Article in journal (Refereed)
  • 195.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Ersättningskrets vid myndighetsfel2002In: PointLex, Vol. mars, 13- p.Article in journal (Refereed)
  • 196.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Europakonventionen och nationella skadeståndsmål2004In: PointLex, Vol. juni, 14- p.Article in journal (Refereed)
  • 197.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Europakonventionen som parallell respektive fristående skadeståndsgrund2005In: PointLex, Vol. juni, 22- p.Article in journal (Refereed)
  • 198.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Europakonventionen som skadeståndsgrund vid talan mot kommun2009In: InfoTorg Juridik, no september, 1-18 p.Article in journal (Other academic)
  • 199.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Europarättslig skadeståndsgrund – stöd i enskilda bestämmelser respektive tolkning utifrån ändamålsstrukturer hos totalregleringen2004In: PointLex, Vol. december, 7- p.Article in journal (Refereed)
  • 200.
    Andersson, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Europeisering av svensk skadeståndsrätt och försvenskning av de europeiska källorna – EKMR som vitaliserande tillämpningsexempel2016In: Europarätten – 20 år i Sverige: De lege, Juridiska fakultetens årsbok 2015 / [ed] Dahlberg & Åhman, Uppsala: Iustus förlag, 2016, 37-66 p.Chapter in book (Refereed)
1234567 151 - 200 of 5422
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf