Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 75
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
    The horticultural industry: a green-fingered trade in urban, modern, and global society2011Inngår i: Agriculture and forestry in Sweden since 1900: geographical and historical studies / [ed] Hans Antonsson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, 158-176 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Trädgårdsnäringen: det urbana, moderna och globala samhällets gröna hantverk2011Inngår i: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900: studier av de areella näringarnas geografi och histori / [ed] Hans Antonson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, 151-168 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3. Alsanius, B. W.
    et al.
    Löfkvist, K.
    Kritz, G.
    Ratkic, Adrian
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Yrkeskunnande och teknologi.
    Reflection on reflection in action: A case study of growers conception of irrigation strategies in pot plant production2009Inngår i: AI & Society: The Journal of Human-Centred Systems and Machine Intelligence, ISSN 0951-5666, E-ISSN 1435-5655, Vol. 23, nr 4, 545-558 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A case study of growers conception of irrigation strategies indicates that pot plant growers in Scandinavia base their management approaches on experientially based art. The study also indicates that there is a gap between experientially based art and available greenhouse technology. In order to standardize production and produce quality, both the grower's experience and available technology should be taken into account. In order to achieve this, the present study proposes to arrange reflection on reflection in action with a group of growers by means of the dialogue seminar method. The concept of reflection on reflection in action is novel to horticultural practice. Therefore, we suggest future inter- and multidisciplinary research within this domain.

  • 4. Alsanius, B. W.
    et al.
    Ratkic, Adrian
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Yrkeskunnande och teknologi.
    Persson, E.
    Löfkvist, K.
    Prospects of dialogue-inspired methods as tools for knowledge transfer: Technology for sustainable horticulture meets experiential knowledge communities2009Inngår i: Acta Horticulturae, International Society for Horticultural Science , 2009, 27-32 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Horticultural production systems have a large environmental impact. Legislation, ordinances and quality assurance systems provide guidelines for implementing sustainable production technologies in horticulture at a higher level. Horticultural research has compiled solutions to improve sustainable production. Despite of regulations, hands-on information, solid scientific data on sustainable strategies for horticulture and a general environmental awareness, there is reluctance in considering sustainable technology and reorganizing horticultural production lines. Knowledge within commercial horticulture is situated knowledge; this means experience consolidated within the branch is a precondition for application. However, knowledge on sustainable technology follows the tradition of natural sciences and technology. Another crucial aspect concerns the path from understanding sustainable technology to putting it into action. Reflection on reflection in action as an activity aims at producing a good verbal description of reflection in action, which can be shared with other people. While reflection in or on action is primarily private the notion of reflection on reflection in action is tied to the fact that learning and experience exchange are social activities that proceed in different communities of practice. Dialogue-inspired methods may act as a tool. In the present paper we discuss the dialogue seminar and Socratic dialog methods to bridge the gap between scientific and technological progress in horticulture and horticultural practice to be employed in horticultural extension.

  • 5.
    Alsanius, Beatrix
    et al.
    Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktion, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Löfström, Charlotta
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Vattenrening för ökad hygien vid odling av frilandsgrönsaker och bär2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    arvidsson, emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Bakom Ladan: En skiss eller två på en hälsoträdgård på Wij Trädgårdar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    The research in the interdisciplinary field of natural-human-health-design has in recent decades gainedmomentum and led to new or new-old ways of thinking and acting in terms of planning and design of outdoorenvironments with the aim of health promotion. Concrete concept models and design guides have begun toemerge as a result of this research.The purpose of this work is to use these guides to develop a design proposal for a supposed health garden,with Wij Trädgårdar in Ockelbo as a base. This has been done in the form of a process description. The targetgroup for the design proposal is long-term unemployed and people who have come to Sweden as refugees.Since the specific design recommendations could not be found for the selected target group, the main materialwas general guidelines for health gardens in combination with guidelines for health gardens directed to targetgroups with stress-related problems, which is a broad target group for which there are relatively much currentresearch.The result is a process description of the progression towards a sketch on a health garden, designed for aspecific spot on Wij Trädgårdar, but available for use in other locations, provided adjustments is made to thespecific location. The sketch is supplemented with plant suggestions to different parts of the garden. A sketchof an alternative proposal is included as a smaller, faster and cheaper version of the main design proposal.

  • 7.
    Askvärn, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Kan växter lindra klimakteriebesvär?: Behandling av vasomotoriska symptom med hjälp av örtmedicin2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka användningen av örtmedicin vid vasomotoriska symptom i klimakteriet. Frågorna som ställdes var vilka växter som användes, vilka delar av växterna som användes, och hur växtdelarna bereddes och användes. Den sista frågeställningen tog upp hur mycket växterna lindrade de vasomotoriska symptomen.

    En litteraturstudie genomfördes över vetenskapliga artiklar. I artiklarna användes 20 växter, men endast fem av dessa sas lindra de vasomotoriska symptomen. De fem växterna var Actaea racemosa, Angelica sinensis, Ginkgo biloba, Glycine sp. och Pimpinella anisum.  De växtdelar som oftast användes var rötterna och dessa bereddes ofta genom extrakt som bearbetades för att öka koncentrationen och omvandlas till pulver. Pulvret formades för det mesta till tabletter och kapslar. Ibland saknades information, som vetenskapliga namn på växterna, vilka växtdelar som användes eller hur växterna bereddes.

    I snitt lindrade växterna de vasomotoriska symptomen med 60 %. De flesta växterna visade sig lindra milda symptom mer än starka symptom. Ett undantag var P. anisum som minskade både antal och styrkan på vallningarna med 74 %.

    Denna litteraturstudie visar att det finns växter som påverkar de vasomotoriska symptomen i positiv riktning. Samtidigt visar den att informationen i artiklarna ibland är bristfällig och att man inte alltid studerar om växterna kan ge biverkningar.

    Örtmedicin skulle kunna vara ett alternativ för kvinnor som av olika anledningar inte kan eller vill använda syntetiska hormoner eller andra farmakologiska mediciner, men för att kunna ta in örtmedicin som en del av sjukvården krävs det longitudinella studier som även studerar eventuella biverkningar eller risker för att bättre säkerställa växternas effekt på människokroppen.

  • 8.
    Bjerkendahl, Christel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Tångodlad potatis- nyttigt eller skadligt?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The nutrition bound in macroalgae, also known as seaweed, contains high amounts of all the nutrients, micronutrients, vitamins and plant hormones, necessary for plants, animals and humans. Totally for free it is floating in the oceans around the world and has been harvested and used by people for thousands of years. A problem that has arisen in the wake of Industrialism during the past 200 years is that human beings spread non-desirable substancesto air, water and soil, for example heavy metals. Macroalgae accumulate the heavy metals, which may become a problem if we want to eat seaweed or use it to grow plants in.  In a growth trial using macroalgal compost made from Fucus radicans collected from the Baltic Sea, the uptake heavy metals in the edible tubers of potatoes of the cultivar ‘Cherie’ was investigated. The following heavy metals were analyzed: lead(Pb), cadmium (Cd), mercury (Hg), arsenic (As) and copper (Cu). There were no differences in the uptake of heavy metal between potatoes grown in macroalgal compost and soil, but the potato tubers from both cultivations contained concentrations of Cd and As higher than those normally found in Swedish potatoes. The concentrations are, however, much lower than the limits set by EFSA. The macroalgal compost and the soil used in the experiment were also analyzed for heavy metal content. The Cd concentration in the compost exceeded the limit for Swedish compost. However, the high levels of Cd in the compost were not reflected in the Cd content of the potato tubers. Soil conductivity and pH values were also investigated. The high conductivityof the macroalgal compost was probably due to insufficient rinsing of the macroalgae, and thus it was not ideal for use in crop cultivation. In spite of this, the crop yield was good. In conclusion, macroalgal compost can be recommended as a cultivation substrate for potatoes.

  • 9. Björkman, Maria
    et al.
    Hopkins, Richard
    Hambäck, Peter
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Botaniska institutionen.
    Rämert, Birgitta
    Effects of plant competition and herbivore density on the development of the turnip root fly (Delia floralis) in an intercropping system2009Inngår i: Arthropod-plant interactions, ISSN 1872-8855, Vol. 3, 55-62 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study, interactive effects of plant competition and herbivory on plant quality and herbivore development were examined in a greenhouse experiment where cabbage plants [Brassica oleracea L. var. capitata (Brassicaceae)] were intercropped with red clover [Trifolium pratense L. (Fabaceae)]. Cabbages were grown with two red clover densities and attack rates by the root feeding herbivore the turnip root fly, Delia floralis Fall. (Diptera: Anthomyiidae). Above ground and below ground cabbage biomass was reduced through intercropping and larval damage. Intercropping also resulted in lower nitrogen and higher carbon root levels compared with levels in the roots of monocultured cabbage. Furthermore, both root nitrogen and carbon levels increased with herbivory. Root neutral detergent fibre (NDF) and lignin content increased in response to both increased plant competition and higher egg densities. For lignin, an interaction effect was observed in the form of elevated levels in intercropped plants subjected to larval damage, while levels in roots of monocultured cabbage remained unchanged. The quality changes brought about by clover competition affected D. floralis development negatively, which resulted in reduced pupal weight. In addition, increased egg density also decreased larval growth. The effects on the development of D. floralis in relation to host plant quality are discussed.

  • 10.
    Boman, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Biokol i stadsträdens växtbäddar: med fokus på Stockholm stad2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Marken är en viktig faktor att ta hänsyn till i dagens hårda klimat för våra stadsträd. Allra helst för de träd som skall stå i det mest utsatta delarna av staden, så som på torg, längs med tungt trafikerade vägar eller omringade av bara hårdgjorda ytor. En lösning är skelettjord som används i många städer i Sverige men även i andra länder. I ett projekt i Stockholm testas just nu en vidareutveckling av skelettjordar där AMA-jorden har bytts ut mot biokol. Fördjupningen i denna uppsats kommer därför att handla om hur biokol används rent praktiskt i trädens växtbäddar och vilka effekter detta har på trädens utveckling.

     

    Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur biokol i stadsträdens växtbäddar används med exempel från Stockholm Biochar Project. Syftet är också att undersöka vilka parametrar som används för att mäta biokolets effekt på trädens tillväxt, samt att bedöma vilka effekter biokol har på träd.

     

    Arbetet har genomförts som en intervjustudie som sedan kompletterats med faktasökning i vetenskapliga artiklar och böcker. Intervjupersonen är verksam inom området och arbetar som trädspecialist på trafikkontoret Stockholm stad och är delaktig i Stockholm Biochar Project. Fakta har sökts i olika databaser där sökorden biochar, biokol, terra preta, urbana stadsträd och trädinventering har använts.

     

    Uppbyggnaden av växtbädden med biokol i Stockholm stad har visat sig vara snarlik den gamla modellen men skillnaden kan ses i att AMA-jorden har blivit utbytt mot biokol och även att dimensionerna på makadamen i skelettjorden är något ändrade.

     

    De parametrar som används i Stockholm stad för att mäta trädets tillväxt är stamomkrets. Det finns andra parametrar som går att användas för att bedöma träds tillväxt och dessa skulle även kunna appliceras för att undersöka biokolets effekt på träd.

     

    I en jämförelse av träds tillväxt, där träd av samma art hade växt i liknande förhållanden men i tre olika växtbäddar, visade resultatet att träden som planterats i biokol inte hade den största tillväxten.

  • 11.
    Castoria, Raffaello
    et al.
    Università degli studi del Molise.
    Wright, Sandra A. I.
    University of Gothenburg and Università degli studi del Molise.
    Host responses to biological control agents2010Inngår i: Post-harvest pathology / [ed] D. Prusky & M.L. Gullino, Dordrecht: Springer Netherlands, 2010, 171-181 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Cullhed, Anders
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    The Garden against History: Reflections on the Hortus Conclusus Theme in Premodern Literature2010Inngår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, nr 23, 6-8 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Dahlgren, Magdalena
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Byta lind mot lind: En studie om trädbyten vid historiska anläggningar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här rapporten är att undersöka hur ett trädbyte utförs på en plats som är skyddad som statligt byggnadsminne. Platserna som beskrivs är barockträdgården i Uppsala Botaniska trädgård och barockträdgården i slottsträdgården på Drottningholm. Båda trädgårdarna ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för att anläggningarna inte förvanskas. Botaniska trädgården i Uppsala tillhör Uppsala universitet och underhålls av universitetet. Anläggningarna har ett högt historiskt värde som gör dem skyddsvärda och på grund av detta finns det restriktioner och föreskrifter som dikterar hur platserna ska vårdas och förvaltas.

    Uppsatsen bygger på intervjuer med projektledaren för båda trädbytena och trädgårdsdirektören och 1:e trädgårdsmästare vid Botaniska trädgården i Uppsala.

    De gamla lindarna på Drottningholm planterades under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal och var till större delen parklind, Tilia x europaea ’Pallida’, importerade från Holland. De gamla lindarna i Botaniska trädgården planterades på 1970-talet då trädgården restaurerades under ledning av Walter Bauer.

    Trädbytet på Drottningholm utfördes mellan 1997–2011 i fem etapper och trädbytet i Botaniska trädgården utförs från hösten 2016 och förväntas vara klart i juni 2017. Båda anläggningsarbetena och en femårig garantiskötsel utförs på entreprenad.

    I rapporten beskrivs vad som påverkar valet av träden vid anläggningarna. Det har utförts studier för att art- och sortbestämma de ursprungliga lindarna i alléerna på Drottningholm. De nya lindarna som planterats där och de som ska planteras under våren 2017 i Botaniska trädgården, är av samma sort som de ursprungliga lindarna på Drottningholm.

    Ett stort antal åtgärder har utförts vid anläggningen och skötseln av träden för att se till att de etablerar sig ordentligt och utvecklas väl.

  • 14.
    Dahlin, Olov
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Hälsoparken Fjärran Höjder i Gävle: Sveriges mest uthålliga och integrativmedicinska hälsoanläggning : rapport avseende: förstudie av integrativ hälsomottagning vid Fjärran Höjder : ett projekt finansierat av Gävle Kommun och Region Gävleborg2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektet ”Förstudie av integrativ hälsomottagning vid Fjärran Höjder” har genomförts under hösten 2008. Arbetet har varit inriktat på att följa och genomföra den projektbeskrivning som gavs i samband med ansökan om medel. Till stöd i arbetet har projektledaren haft Arbetsgruppen för en integrativ hälsomottagning vid Fjärran Höjder, vilken sammanträtt fyra gånger under projekttiden. Flera av medlemmarna i arbetsgruppen har också deltagit i studieresorna och föreläsningsserien som anordnats. I syfte att undersöka förutsättningarna för en etablering av hälsomottagningen har en attitydundersökning genomförts bland ett antal utvalda vårdtagare och vårdgivare, politiker, anställda och arbetsgivare, samt besökare vid Fjärran Höjder. Undersökningen visar i korthet att det finns ett stöd för anläggandet av en hälsopark vid Fjärran Höjder. De studieresor och den föreläsningsserie med avslutande dialogmöte som genomförts, har syftat till att förankra idén hos de hälsoaktörer som kan tänkas bli involverade i projektet framöver. Arbetet i arbetsgruppen har mycket handlat om att arbeta fram en projektidé, ett program eller en projektplan för den föreslagna integrativa hälsomottagningen. En viktig del i en sådan plan har varit att sätta in mottagningen i ett större sammanhang, det vi nu vill kalla Hälsoparken Fjärran Höjder. Hälsomottagningen skulle då ingå i en större helhet, en miljö vars samtliga delar syftar till att främja hälsan hos parkens besökare. Visioner och mål för hälsoparken har arbetats fram, liksom ett preliminärt förslag till utformning av hälsoparken och verksamhet där vid. I fortsättningen av projektet avses att söka medel från Osherstiftelsen och i det fall projektet får fortsatt stöd från Gävle Kommun och Region Gävleborg även EU-medel, eftersom det krävs egenfinansiering vid sådana ansökningar. Förslag till hur projektet kan vidareutvecklas lämnas i rapportens avslutande del.

  • 15.
    Ekman, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Odling i sand: En undersökning av markfysikaliska egenskaper hos sandjordar och om anläggning av odlingsbäddar2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjälp av olika kornstorlek är möjligt att uppnå dessa egenskaper i en odlingsbädd. Sandjordar kan anses som problematiska då de har svårare att behålla fukten i jorden och dessutom är näringsfattiga. Detta gäller såväl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende på kornstorlek och tillförsel av mull ha lättare eller svårare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en växt överlever och trivs i en sådan miljö. Den värmehållande förmågan varierar på grund av sandjordens kornstorlek och inblandning av mull. En sandbädd blir varm tidigare på våren än en bädd av mull och därför kan odlingssäsongen förlängas. En planta som är härdig t ex, till zon II, har om den står i sandjord större chans att klara vinterhalvåret i en högre belägen zon, än om den är planterad i mulljord men jordens fukthalt har också en avgörande betydelse. Det är viktigt att sandjorden har en bra sammansättning – är det för stor andel mycket små partiklar dräneras inte överflödigt vatten bort och vattnet blir stående i sandbädden - vilket medför ökad risk att plantan fryser under vintern. Syftet med uppsatsen har också varit att undersöka hur en odlingsbädd av sandjord kan anläggas. Under uppbyggnaden av stenpartiet har jag kunnat se med vilka medel det går att ändra förutsättningarna i en sandbädd så att växter som inte är helt härdiga i vårt klimat eller som kräver speciella miljöer ändå kan överleva och trivas i vår del av världen. Studien av de markfysikaliska egenskaperna hos sandjordar har hjälpt till att förklara hur de sandbäddar som anlagts fungerar. Under arbetets gång har det även framkommit att de metoder som studerats inte kan användas överallt och att det finns flera problem med sandjordar. De är näringsfattiga och när näring sprids ut kan den på grund av sandjordens dåliga förmåga att behålla näring, orsaka näringsläckage i närliggande vattendrag.

  • 16.
    Ekman, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Pilodling till användning inom trädgård och hantverk: med tonvikt på zon 52013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pil, eller mer specifikt, sorter inom släktet Salix sp. odlas för användning inom hantverk och trädgård. Bland dessa sorter kan nämnas korgvide (Salix viminalis). Denna typ av odling är småskalig och syftet är att få material till flätning av exempelvis korgar eller grövre arbeten som hägn och staket i trädgård. Materialet som används är vanligen ettåriga skott av odlade pilsorter som skördas när plantan är i vintervila. Därefter torkas skotten i ca 6 månader för att sedan blötläggas innan flätningen påbörjas. Blötläggningen gör pilskotten mjuka och böjliga. Pil kan även användas färsk till att skapa levande hägn genom att pilskott sticks ner i jorden och får rota sig.

     

    I detta arbete finns information om hur man kan gå tillväga för att anlägga och sköta en pilodling samt vilka markförhållanden och skötselmetoder som krävs. Fakta har samlats in genom att studera litteratur inom området, studiebesök samt mailkontakt med pilodlare. Här finns även en sammanställning av pilsorter som är härdiga att odla i zon 5.

     

    Även odling av Salix sp. för användning till biobränsle, s.k. energiskog har studerats. Anledningen till detta är att dessa odlingar, som även kallas salixodlingar, till stor del består av ovan nämnda sort korgvide (S. Viminalis). Då det har forskats mycket inom detta område har informationen varit av nytta både vad det gäller odlingsbetingelser och härdighet för Salix sp.

     

    Slutsatsen är att tillräckligt mycket information har hittats för att svara på syfte och frågeställningar. Fakta från energiskogsodlingen har inom vissa områden gett vägledning om hur skötsel av en småskalig odling kan förbättras. Även kommunikationen med verksamma pilodlare har lyft fram förslag till förbättringar.

  • 17.
    Franevik, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Corporate Garden: att kommunicera varumärke eller verksamhetsområde genom den yttre miljön2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort. Däremot har de flesta företag inte någon tydlig koppling mellan miljön inomhus och den yttre miljön. Ofta är det bara företagsnamnet och loggan på husfasaden som vittnar om att företaget huserar där. Genom Corporate garden kan företag som en del i en genomtänkt företagsprofilering kommunicera sin verksamhet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur ett kommunalt tjänsteföretag kan kommunicera sitt varumärke eller sitt verksamhetsområde genom den yttre miljön.  Jag har använt mig av Sandviken Energi som studieobjekt. Till dem har jag gjort ett gestaltningsförslag, en Corporate Garden, som en del i examensarbetet. Min grundtanke har varit att kombinera funktion med kommunikation där jag använt mig av material från verksamheten som delvis kommunicerar vad företaget arbetar med. Genom att göra en processbeskrivning kommer arbetet kunna följas löpande fram till ett slutförslag. Processen omfattar informationsinsamling, analys av platsen, skissfas, skissmetod, problemlösning kring bristen på parkeringsplatser, resonemang kring idéer samt ett slutförslag som visar en utemiljö där innehållet speglar företaget och dess verksamhet.

  • 18.
    Funda, Tomas
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå Plant Science Centre (UPSC). Department of Forest Genetics and Plant Physiology, UPSCSwedish University of Agricultural Sciences, Umeå, Sweden.
    Wennström, Ulfstand
    Almqvist, Curt
    Andersson Gull, Bengt
    Wang, Xiao-Ru
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå Plant Science Centre (UPSC).
    Mating dynamics of Scots pine in isolation tents2016Inngår i: Tree Genetics & Genomes, ISSN 1614-2942, E-ISSN 1614-2950, Vol. 12, nr 6, 112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Seed orchards are forest tree production populations for supplying the forest industry with consistent and abundant seed crops of superior genetic quality. However, genetic quality can be severely affected by non-random mating among parents and the occurrence of background pollination. This study analyzed mating structure and background pollination in six large isolation tents established in a clonal Scots pine seed orchard in northern Sweden. The isolation tents were intended to form a physical barrier against background pollen and induce earlier flowering relative to the surrounding trees. We scored flowering phenology inside and outside the tents and tracked airborne pollen density inside and outside the seed orchard in three consecutive pollination seasons. We genotyped 5683 offspring collected from the tents and open controls using nine microsatellite loci, and assigned paternity using simple exclusion method. We found that tent trees shed pollen and exhibited maximum female receptivity approximately 1 week earlier than trees in open control. The majority of matings in tents (78.3 %) occurred at distances within two trees apart (about 5 m). Self-fertilization was relatively high (average 21.8 %) in tents without supplemental pollination (SP), but it was substantially reduced in tents with SP (average 7.7 %). Pollen contamination was low in open controls (4.8-7.1 %), and all tents remained entirely free of foreign pollen. Our study demonstrates that tent isolation is effective in blocking pollen immigration and in manipulating flowering phenology. When complimented with supplemental pollination, it could become a useful seed orchard management practice to optimize the gain and diversity of seed orchard crops.

  • 19.
    Gabrielle, Norén
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Att främja social hållbarhet i gröna miljöer: En fallstudie av ett projekt i Upplands Väsby2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    In my study I have investigated how a constructed outdoor green environment can be

    used, managed and how it works. The study also investigates the concept of social

    sustainability, where, for example, civil dialogue is a method to promote this. This

    investigation mainly gives account for the inhabitants viewpoint but also a gardeners

    perspective. The study focuses on the planning process of the study object, what the

    outcome has been and how the users of the green environment, think about the result. In

    the process there has been a strong concern of involving the residents and others using

    the area. I also discuss the results concerning plantation problems, which I can see may

    influence the site identity and the quality of green areas, which in turn also can affects

    the residents relationship to it. The result also suggests that there still are possibilities

    for improvements in the dialogue and the participation of the residents of the area under

    the concept that’s been named "Dynamic habitat". The outdoor green environment can

    also further provide life quality for the inhabitants and other users, while it hopefully at

    the same time, promote the knowledge of ecosystem services.

  • 20. Hamilton, Jill A.
    et al.
    De la Torre, Amanda R.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Univ British Columbia, Dept Forest & Conservat Sci, Ctr Forest Conservat Genet, Vancouver, BC V6T 1Z4, Canada.
    Aitken, Sally N.
    Fine-scale environmental variation contributes to introgression in a three-species spruce hybrid complex2015Inngår i: Tree Genetics & Genomes, ISSN 1614-2942, E-ISSN 1614-2950, Vol. 11, nr 1, 817Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Hybridization is common for many forest trees, where weak barriers to reproduction obscure species boundaries. We characterized the genomic structure of Picea populations comprising three species spanning two well-known contact zones, the Picea sitchensisxPicea glauca and the P. engelmanniixP. glauca hybrid zones, using a set of 71 candidate-gene single nucleotide polymorphisms. The genetic structure of populations suggests a complex genomic architecture shaped by interspecific gene flow and strong environmental selection, with increased genetic diversity in hybrids. The presence of admixture among all three species suggests that three-way hybrids with mixed ancestry occur where species ranges overlap in transitional environments. Significant clinal variation and associations with climatic variables (including continentality, temperature, and precipitation) differ between hybrid zones, indicating that individual species and their hybrids are adapted to distinct environmental niches. Allele-environmental association analysis revealed that most of the candidate genes with evidence of selection were unique to either the Sitkaxwhite or the Engelmannxwhite hybrid zones, with few shared between these zones. Management of these widespread and diverse gene pools will be best served through development of climate-based seed transfer, with recommended seed sources informed by a combination of genetic and climatic information for future climates.

  • 21.
    Hedbom, Jenny
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap.
    Vattnets funktion och utformning i en modern trädgård2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 22.
    Hiller, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Funktion och vegetation för  biofilter i kallt klimat: Med fokus på Gävle2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagvattnet tar ofta med sig stadens föroreningar och därmed kan ett behov av rening finnas, för att skydda recipienten. Ett system för att rena och omhänderta dagvatten är biofilter, som använder sig av de kemiska, biologiska och fysikaliska egenskaper som finns hos jord, mikrober och växter. Biofilter är vanligtvis uppbyggt som en vegetationsbeklädd infiltrationsbädd. I Gävle leds vanligtvis dagvattnet direkt ut till vattendrag, det är endast en mycket liten andel av dagvattnet som leds till reningsverk. Att det finns ett intresse för biofilter i Gävle har framkommit genom intervjuer med personer som är verksamma i Gävle inom den gröna sektorn.  

    Syftet med detta arbete är att ge en insikt i hur biofilter fungerar under svenska klimatförhållanden och ge uppslag till växter som skulle kunna passa i ett biofilter om det vore placerat i det klimat som råder i Gävle. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie där fakta sökt i olika databaser. Även en mindre intervjustudie har gjorts och de personer som har valts för intervjustudien är verksamma inom den gröna sektorn i Gävle och arbetar på företag som har stor inverkan på stadens utformning.

    I områden med kallt klimat kan dagvattenhantering med biofilter stå inför en del svårigheter vintertid, så som minskad biologisk aktivitet, temporal frysning och vägsalt. Studier kring biofilters effektivitet och reningskapacitet under kallt klimat har visat att biofilter fungerar bra även under kalla förhållanden. Vegetationen i ett biofilter har flera funktioner och effekter, bland annat så bidrar de till reningen av metaller, möjliggör sedimentation och bidrar till utvecklandet av biofilm. När man väljer växter till ett biofilter bör man titta på växter som tål torra till normala markförhållanden. Det är också bra att ha en blandning av snabbväxande och långsamväxande arter samt kombinera växter med grunt och djupt rotsystem.  Vid val av växter till en stad som Gävle är härdighet en viktig faktor att ta i beaktande, viktigt är också friskt växtmaterial. Med utgångspunkt i detta har förslag på växter sammanställts i olika växtlistor.  

    Forskningsresultaten kring biofilters prestanda och reningskapacitet under kalla förhållanden indikerar att användandet av biofilter för omhändertagande och rening av dagvatten är ett fungerande system även för områden med kallt klimat. Biofilters användning ser ut att öka i framtiden och då det är ett ganska nytt system i Sverige behöver information spridas och medvetenheten om biofilters funktioner och värden ökas.

  • 23.
    Hofling, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Visby vallgravar: del av ett rikt kulturarv eller bara en kuliss?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kulturmiljövårdens hantering av de gröna miljöerna har länge varit bristfällig, vilket Visby vallgravar utgör exempel på. Park­området som sträcker sig utmed ringmuren från norr till söder ger idag ett till viss del naturpräglat intryck trots att det under slutet av 1800-talet genomgick omfattande planteringar och därmed i hög grad är medvetet gestaltat. Detta har medfört att kun­skapen om varför vallgravarna ser ut som de gör är otillräcklig. När Visby togs upp på UNESCO:s världsarvslista 1995 pekades vallgravarna ut som buffertzon. På ett kontrasterande sätt har man från kommunal sida på senare år utvecklat planer för exploa­tering både i och nära inpå vallgravsområdet.

    Undersökningen har syftat till att med Visby som exempel belysa hur gröna kulturmiljöer kan komma att tolkas på olika sätt när vi väljer att tillskriva dem särskilda tidslager och därmed bortse från andra. Dessutom har syftet varit att syna hur buffert­zonskonceptet applicerats i den kommunala planeringen och på detta sätt lyfta fallet till ett internationellt perspektiv.

    Undersökningen har visat på att Planteringsgillets verksamhet till stor del format dagens vallgravsområde. Samtidigt har histo­riens bristande förvaltning tillsammans med senare års ”medeltidifiering” lett till att fokus riktats bort från senare historia och snarare koncentrerats till medeltiden. I relation till den medeltida världsarvsstaden och ringmuren har vallgravarna kommit att mer utgöra en kuliss än en del av kulturarvet. Buffertzonskonceptet har visats möta problem i implementering i nationell lagstift­ning vilket är ett av skälen till ett avvaktande förhållningssätt till området i världsarvsfrågan. Paradoxala motsättningar i form av exploateringsplaner och en vilja att utöka och tydliggöra världsarvet är ett av resultaten som uppvisat ett behov av att öka kun­skapen och på ett tydligare sätt säkra världsarvets och vallgravarnas fortlevnad.

  • 24.
    Huang, Hailiang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Zhang, Chaofeng
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Cost management: a case study of a gardening firm project2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this research is to analyze how a small gardening company can reduce the cost of implementation of a project, through the usage of a Cost Management (CM) framework.

    Method: The research uses an inductive approach built on qualitative data that is gathered through the following means: unstructured interviews; direct observations and documentations. The CM framework is applied to analyze the costs of the project that are used by the company. The data is analyzed by using SWOT analysis approach.

    Results & Conclusions: This study shows that a small gardening company can reduce the cost of implementing a project by using the CM framework. Through this thesis, the authors summarize several suggestions as reference for small companies to perform the future projects. In order to avoid severe cost burden lead to the crisis of future development, the small gardening company needs to apply the effective cost management system to control cost. Moreover, an effective and reasonable cost management system needs the support of the top management commitment, the workers involvement and a self-perpetuating system. The CM framework will not only help small companies control costs of projects, but also ensure quality of projects so that small companies can enhance their core competitiveness and set up own brand in the future. 

    Contribution of the thesis: The thesis shows that several costs can be optimized or avoided when implement a project. From the case study and the authors’ analysis, small companies should pay more attention to the cost control to improve efficiency and profit.

  • 25.
    Jansson, Agnes
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Kyrkogårdar och den hållbara utvecklingen med inrktning på Berthåga kyrkogård i Uppsala2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 26.
    Jansson, Helen
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Morgondagens stadsträd: Med Gävle som exempel2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med tanke på stadsträdens stora betydelse för människan i både miljömässiga och hälsomässiga aspekter, har denna studie i syfte att utforska lämpliga stadsträdsarter/sorter med fokus på att förebygga för dagens och framtidens sjukdomsepidemier. Gävle ligger till grund för denna studie då det är av intresse att se vad som lämpar sig lite högre upp i Sverige, zon 4.

    Denna litteraturstudie bygger på vetenskapliga artiklar, andra litterära skrifter och samtalsreferenser med inom branschen kunniga personer och dessa frågor har varit i fokus.

    *Hur ser stadsträdspopulationen ut i Gävle idag?

    *Hur väljer man nya stadsträd utifrån dagens och framtidens sjukdomsbild?

    *Vilka parkträd och gatuträd lämpar sig vid nyplantering i Gävle i syfte att öka mångfalden?

    I Gävle har man tidigare likt många andra kommuner planterat stadsträd efter rådande trender. Detta har resulterat i en överrepresentation av trädsläkterna lind, oxel och lönn. Invasiva sjukdomar, liknande askskotssjukan och almsjukan, kan slå ut stora delar av stadsträdspopulationen. Mångfald är av stor vikt i detta hänseende. Stadsträdpopulationen bör ej överstiga mer än 10 % av en art, 20 % av en släkt eller mer än 30 % av en familj. Det har framkommit två vikta riktlinjer vid val av stadsträd:

    *Få ökad kunskap om vilka förhållanden som råder i stadsklimatet och öka erfarenheten kring vilka arter som trivs i dessa förhållanden.

    *Utöka befintliga trädpopulationen genom att inhämta mer kunskap och våga prova nya och/eller oprövade trädslag.

    Rekommendationer av såväl gatuträd som pakträd i både zon 3 och zon 4 har presenterats i rapporten. Intresseväckande är att det framkommit både arter/sorter som förekommer hos plantskolor idag men även trädarter/sorter som inte introducerats än.

  • 27.
    Jansson, Helen
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Odling i skolan: ett designförslag2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 28.
    Jansson, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Hållbara växtbäddar för perenner i offentliga miljöer2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka problem det finns i perennplanteringarna i offentliga miljöer samt hur man kan förebygga problemen och hur man bygger upp växtbäddar för perenner utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes hösten 2011 och baserades på litteratur som böcker, artiklar, faktablad samt intervjuer. I undersökningen ingick fem angränsande kommuner till Gävle samt tre erkända trädgårdsmästare. Utgångspunkten för valet av trädgårdsmästarna var att de skulle ha erfarenhet av att skapa väl fungerande och hållbara exempel på offentliga perennplanteringar i Sverige.

    Det finns många olika orsaker till att perennrabatterna i våra offentliga miljöer inte ser så attraktiva ut. Oavsett orsak så kan man säga att grundproblemet är bristfällig kunskap och eventuellt brist i kommunikationsleden från ”idé till planta” när det gäller de offentliga planteringarna.

    Det är många delar som är viktiga i en växtbädd för att perenner, träd och buskar ska kunna etablera sig och utveckla sin prakt år efter år. En av dessa komponenter är en bra jord. Det är viktigt att man väljer en rotogräsfri jord utifrån växtvalet redan från början. Ett av problemen i kommunerna var att fel sorts jord hade använts från början. Trots att alla påstod att de använde sig enbart av rotogräsfri jord i dagsläget så hade de problem med ogräs. Två orsaker till detta kan vara att man väljer fel växter och att skötseln inte fungerar, vilket resulterar i att ogräset tar över.

    Den perfekta växtbädden, finns den? Eftersom det är naturen vi arbetar med är det svårt att uppnå det ultimata resultatet, men vi kan göra det bästa utifrån förutsättningarna som finns med alla de delar som ingår i en växtbädd.

     

  • 29.
    Johansson, Edit
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Odling av vedartade växter i kärvt klimat: En studie om zonkartans användning i Norr- och Västerbottens län2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. 

    Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten. Odlarna efterlyste mer information om växternas krav på sin odlingsplats och hur man skapar ett mikroklimat för just den växten i samband med zonangivelsen för växten. 

    En växtlista med växter som anges med en lägre zonangivelse än den zon den odlas i har skapats utifrån odlarnas egna erfarenheter. Med hjälp av litteraturstudien och odlarnas åsikter har jag skapat ett förlag på hur en komplettering av zonkartan skulle kunna se ut för att förbättra både kunskapen om det lokala klimatet och utöka växtvalen för odling i Norrland.

  • 30.
    Jonsson, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Ekologisk äppelodling i Norrland: Odlingsförutsättningar och sortval från zon 5 och norrut2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 31.
    Jonsson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Matematiska mönster i naturen och hur de kan göra bostadsgården mer hälsofrämjande: En teori av en trädgårdsmästare2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Min teori är att en av förklaringarna till naturens positiva inverkan på oss ligger i att naturen är lättläst för oss när vi avkodar vår omgivning. I naturen finns det matematiska mönster som återkommer och upprepar sig. Fibonaccis talserie, Gyllene snittet, Fyllotaxisspiralen och framförallt fraktaler. De här mönstren hjälper oss att registrera och ta in information från det vi ser i vår omvärld för att förstå den men också för att avgöra om det finns några faror eller om vi är på en trygg plats.

     

    Inom forskning där försökspersonernas ögonrörelser studerades fann man att vi automatiskt fäster blicken vid mönster med den fraktala dimensionen 1,3 - 1,5. Vidare försök visade att testpersonerna blev som mest avslappnade när de fick se bilder med ett D-värde inom det spannet. Ytterligare stöd för växters hälsofrämjande inverkan fann jag i en rapport från ett försök där testpersonerna fick vidröra olika material med förbundna ögon. Man ville mäta både psykiska och fysiska reaktioner. Testpersonerna fick dels skatta sina upplevelser utifrån 10 par motsatsord och dels mättes deras syremättnad i blodet och det cerebrala blodflödet. Den psykologiska delen av försöket gav ett neutralt resultat men de fysiska mätvärdena indikerade att försökspersonerna blev stressade av att vidröra metall och blev mer avslappnade när de vidrörde levande växtmaterial i form av ett blad. Slutsatsen blev att fysisk kontakt med växtmaterial kan ha en lugnande effekt, trots att försökspersonen inte vet att det är växtmaterial den vidrör.

     

    Genom att föra in dessa mönster i bostadsgården skulle den bli mer hälsofrämjande för den urbana människan. Eftersom örtskiktet idag är underrepresenterat i dessa bostadsområden har jag valt att lägga fokus på perenner som skulle lyfta in de fraktala och matematiska mönstren i den miljön.

  • 32.
    Josefin, Kofoed Schröder
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    Olausson, Inger
    Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    Nya vägar med hänsyn till kulturmiljön: kulturmiljö i miljökonsekvensbeskrivning2005Inngår i: Lommen, ISSN 1102-6553, nr 1, 13-14 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Järnevi, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Lyckad trädflytt: Förberedande åtgärder och efterskötsels inverkan på trädets etablering efter flytt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att sammanställa fakta kring hur åtgärder före och efter trädflytt kan påverka trädets etablering. Rapporten behandlar även vilken inverkan rotbeskärning har på träd och hur nybildning av rötter kan främjas. Rapporten besvarar frågor kring hur ett träd reagerar på att bli flyttat och hur trädart, växtplats och tidigare åtgärder kan påverka resultatet av en trädflytt. Rapporten besvarar även frågor angående vilka åtgärder som kan genomföras, innan och efter trädflytt, för att förbättra trädets etablering på sin nya växtplats, vilken inverkan rotbeskärning har på det flyttade trädet och hur nybildning av finrötter kan främjas. Rapporten är skriven som en traditionell akademisk rapport och är baserad på litteratur som har samlats in från vetenskapliga artiklar, böcker och uppslagsverk. Vid trädflytt förlorar ett träd stora delar, cirka 90 procent, av sitt rotsystem och drabbas av stressymptom. Ett friväxande, sådd i naturen och icke-rotbeskuret, träd kan förlora ännu större delar av sitt rotsystem. Det är viktigt att undersöka om det är ett plantskoleträd eller ett friväxande träd och även vilken trädart som ska flyttas då det kan ha betydelse för hur lyckad trädflytten blir. Genom att utföra rotbeskärning skapas ett kompakt rotsystem som ger en minskad rotförlust. Rotbeskärning främjar även tillväxten av finrötter i rotklumpen, vilket gynnar trädet vid etablering och ger minskad vattenstress. Ofta genomförs en kronreducering för att reducera obalansen mellan krona och rötter. En måttlig kronreducering, mellan 10 och 30 procent, kan gynna trädet. Om trädet ska kunna etablera sig och överleva flytten måste det övervinna stressymptomen. Om ett träd ska kunna bilda nya rötter och ha tillväxt av grenar och skott behöver trädet ha god vitalitet. Bevattning spelar en essentiell roll för trädets överlevnad och etablering. Mulch kan ge god tillväxt av finrötter och bidra till en förbättrad etablering. Rapportens slutsats är att både förberedande åtgärder och efterskötsel har inverkan på trädets etablering och hur väl trädet klarar av att bli flyttat. En korrekt genomförd rotbeskärning bör utföras, en måttlig kronbeskärning av 10-30 procent av kronan bör utföras, träd ska flyttas under sin viloperiod och träd som flyttas bör ha hög vitalitet. Nybildning av rötter främjas av god markfukt, varm jord, jämn bevattning och att mulch läggs på.

  • 34.
    Karlsson-Strese, Else-Marie
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, Ulltuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för landskapsplanering Ultuna, MKB-centrum SLU.
    Pion - Paeonia-arter2005Inngår i: Människan och floran: etnobiologi i Sverige / [ed] Håkan Tunón, Börge Pettersson & Mattias Iwarsson, Stockholm: Wahlström & Widstrand , 2005, 312-312 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Kronwall, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Lekträdgård på förskolan: Ett designförslag utifrån Lek, Odla, Väx!2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 36.
    Krug, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Ekologiskt hållbar parkförvaltning2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ekologisk hållbarhet handlar om att se till att ekosystemen fungerar och inte utarmas. Det är viktigt att sträva efter på alla plan i samhället, även genom ekologiskt hållbarskötsel inom parkförvaltning. Ekologiskt hållbar skötsel innebär att ha ett kretsloppstänkande. Att skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Det innebär även att använda miljövänliga maskiner, produkter och arbetsmetoder. Det är bättre för arbetsmiljön och kostnadseffektivt på sikt. I tidigare studier har det framkommit att koloniträdgårdsamatörer ofta har större kunskaper om ekologiska funktioner och att det återfanns en högre biologisk mångfald i deras parker än hos park- och kyrkogårdsförvaltare.

    Syftet med denna studie är framför allt att försöka förstå vilken betydelse ekologisk hållbarhet har för förvaltningen av offentliga parker. Syftet är även att ta reda på hur ekologiskt hållbara skötselmetoder tillämpas i offentliga parker. Studien ska ta reda på vad företeelsen och begreppet innebär för parkförvaltare. Den ska också undersöka hur förvaltare sköter parker och om de har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Studien bygger på fyra intervjuer av parkförvaltare.

    Resultat visar att parkförvaltare ser positivt på att använda ekologiskt hållbara metoder. Det är av olika innebörd för förvaltarna beroende på kompetensnivå. Många av förvaltningarna har en ekologisk skötselinriktning eller tillämpar ekologiskt hållbara metoder på ett eller annat sätt. Resultat visar även att det främst är ekonomi och medarbetarnas kompetens som påverkar om förvaltningen har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Förhoppningsvis kan studien uppmuntra parkförvaltare att ta till fler ekologiskt hållbara skötselmetoder i deras parker - för en bättre arbetsmiljö och högre biologisk mångfald som en följd.

  • 37.
    Lange, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Stockholms parker: ideal i olika epoker2013Independent thesis Basic level (university diploma), 80 poäng / 120 hpOppgave
  • 38.
    Larsson, Philip
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Starka frukter: en beskrivning av odlingsfaktorernas påverkan på kapsaicinoiderna i chilipeppar2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 39.
    Lindgren, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Ekologiska perenner - Lokalt och globalt: En Intervju- och Litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    The customer demand for ecological products has increased in recent years, within the garden industry this mainly concerns herbs and other edible plants. The organic trend is increasing and more people are aware of the environment and want to take responsibility for it through their purchases for their garden as well.

    In this essay the aim is to investigate customer demand and the possibility of selling organic

    perennial plants in eight garden centres on the Åland islands and in Gävle/Sandviken. I include two garden centres with an organic profile to get a wider point of view. I investigate the global market for organic perennials and look further into existing certification standards on the Swedish market today.

    The methods I have been using are interviews and a literature study.

    The study shows that the experienced demand for organic perennials is small in both of my

    investigated groups. The biggest motivation for starting to sell organic perennials would be to find a supplier of these plants and that more customer would ask for them. The certification systems on the Swedish market today do not concern specifically organic perennials; there is a lack of rules of conduct. In USA the demand for organic perennials has increased in recent years. Several nurseries with an organic profile have opened and programs for guidance of organic growers have been founded. In Germany the production of organic perennials is small and organic certification is lacking. In both countries further research on the market for organic perennials is suggested.

  • 40.
    Litsmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Gräsmattans "vara eller icke vara": En undersökning av den traditionella gräsmattans moderna dilemma2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape’s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn’s dilemma of “to be or not to be”, is examined from these two different perspectives. The following questions were formulated to answer this: 1) How did the lawn come into existence and what values has it had for people throughout the years? 2) What esthetical and functional values do public and private lawns have for people today? 3) Is it possible to identify a tendency that the lawn is on its way out?

     

    A survey was used as the primary method to answer these questions, in addition to literature-studies. The survey was published between October 24 and 28, 2014, in the Facebook-group “KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le Potager – The Kitchen Garden”. 158 respondents completed the entire survey.

     

    This study shows that the lawn’s historical values have foremost been to function as expressions of power, as areas for sports, playing and recreation and as an esthetical factor. These values remain important today but additionally a tendency of people valuing a well-kept and environmentally-friendly lawn can be identified. It was not possible to identify tendencies that the lawn is on its way out. It was, however, possible to conclude that a redefinition of the lawn is possibly about to begin.

  • 41.
    Löfgren, Maria
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Jansson, Anders Gustav
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avd för statistik, data och informationslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Österlövstadagboken: en bondedagbok som agrarhistorisk källa1997Bok (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Mogren, Lars
    et al.
    Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktion, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Löfström, Charlotta
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Alsanius, Beatrix
    Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktion, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Håll bevattningsrören rena2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Nisser Larsson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Snabb etablering och snabb tillväxt hos träd, buskar och häckar2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 44.
    Niva, Sanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Parkers potential för gynnande av humlor i urbana miljöer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här arbetet fokuserar på hur befintliga parker i centrala Gävle skulle kunna fylla en större funktion gällande gynnandet av humlor och annan biologisk mångfald och hur dessa parker skulle kunna omdesignas. Mina frågeställningar berör: befintliga parkers avsaknad av föda åt humlor, bristande möjligheter för dem att finna bo – och övervintringsplatser samt förslag på åtgärder för att motverka dessa problem. Resultatet av denna studie visar att parker kan fylla en större funktion gällande att gynna den biologiska mångfalden i urbana miljöer. Om inte bo– och övervintringsplatser och föda blir lätt åtkomligta för våra humlor riskerar vi att de minskar ännu mer i antal, och detta skulle kunna vara förödande för oss människor eftersom vi är helt beroende av dessa viktiga pollinatörer. Men med rätt kunskap och information till allmänhet och parkförvaltare går det att hjälpa humlor att skapa miljöer som hjälper humlor att kunna leva i urbana miljöer. Om vi med enkla medel inkluderar biologisk mångfald i stadens parker skulle vi kunna skapa gröna oaser där människor, djur och insekter kan trivas sida vid sida och även tillföra glädje för varandra.

  • 45.
    Nordmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Förslag till tidstypisk efterbildning och restaurering av en trädgård i Söderhamn: Byggd på studier om egnahemträdgårdar och trädgårdsmästaren Rudolf Abelin2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose behind this thesis is to create a design proposal for how a present day garden created at the early 1900 can be recreated to its original design. In order to do so, the style of the garden specified to this era must be defined along with an inventory of the plants. The garden used for this specific assignment is located in Söderhamn and the property is called ‘Killingen’. The main house as well as the garden was created in the beginning of 1900. Killingen´s garden is classed as a ‘own-home garden’. These kinds of gardens were influenced by the ‘own-home movement’ which started in the 1900-century. The main purpose of this movement was to help low income families finding a better and own home with a garden. It was also there in aid of preventing the mass emigration around that period. Around this time, a very influential gardener, Rudolf Abelin, played a key role for the own-home garden’s development through his writing and widespread knowledge. For him the garden was part of the society development which also was affected and influenced by his ideas and involvement. The methods used in this thesis are mainly literature studies but also includes observations of current gardens and conversations with relevant people. Thanks to the current owner’s very ambitious and existing list of plants of the garden, it’s actually been possible to rely on literature in order to propose new plants as well as suggesting which plants were not part of the own-home movement and could therefore be removed as they are not part of the same style.

  • 46.
    Näslund, Ann-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    Alléer2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Allén förklaras som en väg eller gata med planterade träd på båda sidor, vanligen i enkla rader men även flerdubbla led. Allén är en anläggning som innehåller minst 7 träd.

    • •Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och bränsle
    • •Alléerna anlades för att hindra jordflykt på skånska slätten.
    • •Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom på 1600-1700-talet.
    • •Alléerna anlades för att rama in vägen och ge resande en linje att hålla sig till vid dålig sikt men också att ge skugga och återhämtning för resande. Det kunde vara i en hälsopark på 1800-talet eller då man färdades på landsvägen med häst och vagn.
    • •Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad.

     

    Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvägsalléer och parkalléer. Landsvägsallén har oftast inte träd med sammanvuxna kronor. De kantar istället in en väg på båda sidor eller ena sidan. Landsvägsallén kom till i ett syfte att markera vägen vid dålig sikt samt binda jorden kring öppna odlingsytor. Landsvägsalléerna bestod ofta av olika trädslag. Och det togs hänsyn till hur väl det gick att plantera på den platsen. Bönderna använde landsvägsalléns grenar till djurfoder och bränsle.

    Parkalléerna är de som i första hand blev ett blickfång, en estetisk del i parken som från början manifesterade makt och rikedom. Allén skulle vara enhetlig och formklippt. Trädens kronor skulle vara sammanvuxna och helst vara i samma höjd och det innebar att samma trädslag helst användes i parkalléerna.

    Alléer finns att se i hela Sverige, både i stadsmiljö och på landsbygd samt vid stora gods, gårdar och slott. Nutida alléer vårdas i samarbete med länsstyrelse och vägverk samt genom stiftelser och projekt. Bevarande sker med bestämmelser och lagar som grund.

    Uppdragsforskning och kunskapsbyggnad runt vård och bevarande av dagens parkalléer finns för slotts- och parkförvaltare i form av vårdprogram som SLU har tagit fram.

    Alléns namn kommer från det franska språket och allén som idé anlände till Sverige genom renässansen intåg till Europa.

  • 47.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Dokumentera handelsträdgårdar!2007Inngår i: Viola, ISSN 0042-6407, nr 1-2, 42-42 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    En blomstrande marknad: handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen syftar till att fördjupa förståelsen för handelsträdgårdarnas verksamhet och trädgårdsnäringens utveckling i Sverige under perioden 1900–1950. Den är ett bidrag till forskningen om den yrkesmässiga, kommersiella trädgårdsodlingens historia i Sverige efter industrialismens genombrott, vilket är ett eftersatt forskningsområde. Handelsträdgårdar var trädgårdsodlingar med yrkesmässig produktion av grönsaker, blommor, bär, frukt och ettåriga utplanteringsväxter. Det var en intensiv och resurskrävande produktion på friland, i drivbänkar och växthus. Fyra handelsträdgårdar i det som vid tiden var Stockholms län, studeras som fallstudier. Två var herrgårdsträdgårdar med anställd arbetskraft och två enskilda familjeföretag, vilket möjliggör en jämförelse mellan dessa båda typer av handelsträdgårdar. Källmaterialen har bland annat bestått av räkenskaper, korrespondens, dagböcker, fotografier och insamlingen av sådant material utgjorde en del av avhandlingsarbetet. Teorier och begrepp har hämtats från företagsekonomi och entreprenörskap och har använts för att synliggöra, tydliggöra och resonera kring skeenden i fallstudierna. Frågeställningarna rör handelsträdgårdarnas resursbehov, strategier, konkurrenskraft, sortiment och flexibilitet. Några av de teman som behandlas mer ingående är trädgårdsmästarens kunskap och kunskapsuppbyggnad, odling och odlingsteknik, det odlade sortimentet, handelsträdgårdarnas lokalisering, avsättningen av trädgårdsprodukter samt sociala, politiska och ekonomiska förändringar i samhället som påverkade trädgårdsnäringen och dess aktörer. Under tidsperioden ökade efterfrågan av trädgårdsprodukter och både den inhemska produktionen och importen av dessa varor ökade. Under de båda världskrigen begränsades importen vilket gynnade odlingen inom landet. Vid seklets början var närheten till städer och tätorter betydelsefull för att få tillgång till viktiga resurser, framför allt en marknad för avsättningen av de ömtåliga, skrymmande produkterna och tillgång till gödsel, latrin och annat avfall till varmbänkarna. Den ökande konkurrenssituationen för odlarna bidrog till att produktion, odlingsteknik och sortiment förändrades liksom handel och transportsystem. Det organisatoriska avståndet mellan producent och konsument blev längre liksom det i tid och rum. Då mellanhänderna blev fler förändrades kraven på produkterna mot en ökad tålighet och enhetlighet.

  • 49.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitetm, Uppsala.
    En handelsträdgård i Stockholms skärgård2012Inngår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, nr 25, 17-19 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trädgårdsmästare Erik Nilsson föddes på Runmarö i Stockholms skärgård 1915. Hans intresse för trädgårdsodling väcktes redan i unga år efter en säsong i trädgårdsmästare Lundqvists handelsträdgård på Runmarö. Han trivdes med arbetet och hans far sa då att ”ska du jobba med sånt så kan du väl odla här hemma”. Så redan som 14-åring, 1929, planterade Erik 200 jordgubbsplantor i föräldrarnas trädgård, följt av ytterligare 1 000 våren därefter! Det finns anteckningsböcker bevarade från de första åren och där skriver han bland annat att jordgubbsodling skulle bli hans specialitet. Jordgubbsodlingen i Stockholms skärgård var omfattande från slutet av 1800-talet, till exempel på Möja och Harö. Bären fraktades in till Stockholm med båt och såldes där på torgen.

  • 50.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Handelsträdgårdar i Sverige ca 1900-19502007Inngår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, nr 19-20, 32-32 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intresset för trädgårdshistoria växer, men det är framför allt högreståndsmiljöer som har behandlats. Nu är det dags att lyfta fram praktikerns och trädgårdsföretagarnas historia.

12 1 - 50 of 75
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf