Utvärdering är ett mycket vanligt redskap för kontroll och uppföljning inom olika verksamheter, exempelvis projekt och program. Den traditionella ”summativa” utvärderingen har dock ett flertal brister, som gjort att intresset för formativa utvärderingar ökat. Ett exempel på dessa är de s.k. lärande utvärderingarna, men också forskning i olika former kan användas för att utvärdera projekt och program. I det offentliga programmet Produktionslyftet har det förekommit ett flertal utvärderingsformer, bl.a. två summativa måluppföljelseutvärderingar och ett interaktivt forskningsprojekt. I detta paper presenteras en fallstudie kring dessa utvärderingsformer, samt vilka interna respektive externa spridningseffekter (av programmets erfarenheter), samt också vilken form av utvecklingsstöd, som dessa har möjliggjort för Produktionslyftet. Resultaten pekar på att ett summativa utvärderingsprojekt kan användas för både intern spridning av erfarenheter och för att skapa utvecklingsstöd, förutsatt att halvtidsutvärderingar används. Detta kan också ett interaktivt forskningsprojekt bidra med, samt en lärande utvärdering, men det interaktiva forskningsprojektet tycks vara överlägset när det gäller extern spridning av resultaten från programmet – även om det också är den mest resurskrävande formen av utvärdering. Uttryckt på ett annat sätt, så skapar det interaktiva forskningsprojektet underlag för gemensam diskussion, reflektion och analys för programmet, samt gör också programmet/projektet mer transparent, genom extern spridning av gjorda erfarenheter.

Lean blir allt vanligare i svensk offentlig förvaltning. Litteraturstudier har tidigare genomförts inom sjukvård och service. Denna litteraturgenomgång fokuserar istället på kommuner. Fokus ligger på vilka former som lean-konceptet tar, hur det implementeras, vilka effekter som uppnås, samt vilka svårigheter som man stött på. Sökningar gjordes i två omgångar i fyra olika databaser under i maj 2010. Endast empiriska artiklar i peer-reviewadetidsskrifter inkluderades; studier som inom vård- eller industriliknande kontexterexkluderades. Totalt resulterade sökningen och urvalsprocessen i fem publikationer, som beskriver lean i elva verksamheter. Slutsatserna från genomgången av dessa är de studerade lean-implementeringar i hög grad utgår från en ansats som påminner om värdeflödeskartläggningar. Fokus för lean-arbetet ligger på verktyg och system för förbättringsarbete. De upplevda problemen i lean-arbetet är framför allt associerade med implementeringsansatsen, snarare än konceptet eller kontexten. Verksamheternas arbete med lean har gett mestadels positiva verksamhetseffekter, framför allt rörande effektivitet och produktivitet. Hur kunderna, och framför allt personalen, påverkats är dock osäkrare.

Studiestrategier påverkar vad studenter får ut av sin utbildning. Vi har genomfört enkätstudier (ASSIST och RSPQ) för att mäta strategierna hos civilingenjörsstudenter på två olika program (Datateknik respektive Medicinsk teknik) på KTH. Resultaten visar att för denna tämligen homogena studentgrupp finns det inga större skillnader mellan årskurser eller program, men studenter med ytinriktad studiestrategi kommer efter eller hoppar av i större utsträckning än andra. Eftersom det åtminstone går att normalisera studiestrategier är det viktigt att arbeta för att normen är konstruktiv, det vill säga minska inslaget av ytinriktade strategier. De bägge instrumenten korrelerar runt 0,5 med varandra och enstaka frågor går att ifrågasätta, varför tolkningar av enstaka mätningar bör göras med försiktighet. 

I oktober 2010 en patient dog vid enheten för hjärtintensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. StatensHaverikommission (SHK) beslutade att för första gången någonsin att utreda en negativ händelse som inträffade inom vården.

Den här studien visar att det är möjligt att detektera tydliga temperaturskillnader mellan cancervävnad och frisk vävnad. Detta kan vara ett resultat av både angiogenes (processen som leder till nybildning av blodkärl från de minsta befintliga blodkärl) och ökad ämnesomsättning hos cancerceller (medan cancertumörer formas) jämfört med friska normala celler, som ändrar och ökar intensiteten av den termiska IR-strålningen inom cancervävnads områden. Temperaturförändringarna detekterades genom mätningar av termisk IR-strålning inom våglängdsområdet 8-14 μm. Intensiva experiment utfördes på möss med hudcancer. Cancerområdet hade i genomsitt 0.3 – 0.5 °C högre temperatur än de friska grannområdena. Både kvalitativa och kvantitativa statistiska metoder användes för att analysera dessa mätningar. Analysresultaten verifierar användbarheten av att mäta termisk IR-strålning för att kunna detektera hudcancerområden.

Sjukvården blir alltmer komplicerad. Möjligheterna ökar med även riskerna. Mångåriga neddragningar i delar av vården kan inte ske utan risk att påverka säkerheten. Samhället har ett ansvar att minimera dessa risker. Med erfarenhet av ett fall utrett av Statens Haverikommission vill vi ventilera dessa frågor för att skapa debatt om hur detta arbete bäst kan bedrivas.