Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 109
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Almén, Lena
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Projekteringens möjligheter att minska risken för arbetsskador i byggproduktionen.: En fallstudie av säkerhetsstyrning i två byggprojekt.2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Arbetsolycksfrekvensen bland bygg ‐ och anläggningsarbetare är högre, och pensionsåldern lägre, än genomsnittet i det svenska arbetslivet.

    Tidigare studier visar att projektörer har möjligheter att påverka arbetsmiljön i produktionen, ju tidigare i byggprocessen desto större är påverkansmöjligheterna.

    Enligt svensk lag har projektörer och byggherrar ansvar för arbetsmiljön i produktion. Den 1 januari 2009 skärptes Arbetsmiljölagen så att deras ansvar blev tydligare.

    Två byggprojekt, båda projekterade för januari 2009, studerades. I båda projekten var det en totalentreprenör som ansvarade för att projektera och producera flerbostadshus.

    Syftet med studien var att finna samband mellan arbetsmiljörisker i produktionen och beslut tagna under projekteringsskedet.

    Hantverkare och tjänstemän i produktionen identifierade riskfyllda arbetsmoment, vilka eventuellt hade varit möjliga att förebygga under projekteringsfasen. Fallen dokumenterades och presenterades för dem som hade deltagit i projekteringen av byggnaden. För vart och ett av fallen, ombads projektörerna att beskriva bakgrunden, vilka beslut som hade tagits och varför. I föreliggande rapport presenteras de riskfyllda arbetsmomenten och varför dessa uppstod. Analyser av fallen gjorde det möjligt att förstå vad projektörer kan göra för att förhindra arbetsskador i produktionen, och varför det ibland inte är möjligt.

    Studien visar att projektörer i många fall, inte var medvetna om arbetsmiljökonsekvenserna, och saknade rutiner för att identifiera, eliminera och hantera arbetsmiljörisker under projekteringsskedet. Krav från byggherre, lagar, stadsbyggnadskontor och bransch har begränsat projektörernas handlingsutrymme. Det har även funnits begränsningar vid inköp av produkter, på grund av svårigheter att få tag i produkter och material som är bra ur arbetsmiljösynpunkt samt restriktioner kopplade till avtal. Det har också varit problem med samordning och styrning av konsulter och underentreprenörer.

    Byggherren har ett viktigt ansvar för arbetsmiljön i byggprojekt. Det är av stor vikt att byggherren prioriterar säker arbetsmiljö genom hela byggprojektet, från det tidiga projekteringsskedet tills byggnaden är färdigställd.

    I varje skede av ett byggprojekt behövs rutiner för att samtliga aktörer ska beakta arbetsmiljökonsekvenser av sina beslut, parallellt med konsekvenser för produktivitet och produkt.

    För att åstadkomma förbättrad säkerhetsstyrning i byggprocessen, måste byggföretagen prioritera arbetsmiljöfrågan. Totalentreprenörer har, genom sitt ansvar för både projektering och produktion, goda möjligheter till arbetsmiljöstyrning. Det behövs rutiner för riskanalys i projekteringen, liksom på företagets olika avdelningar, och tillräcklig kompetens inom företaget. Centrala riktlinjer bör tas fram för att stimulera att erfarenheter och säkerhetsinsikter hos individer i hela produktionskedjan tas till vara inför framtida projekt.

    Projekteringens möjligheter att minska risken för arbetsskador i byggproduktionen 2009 6

    För att kunna identifiera, eliminera och hantera arbetsmiljörisker krävs både arbetsmiljökompetens och kompetens om produktionsmetoder. Kunniga hantverkare och tjänstemän från produktionen bör delta under projekteringen och i förberedelserna inför produktionsstart.

    Tillverkare av byggprodukter och byggelement behöver ta arbetsmiljöfrågan i beaktande i högre grad, för att utveckla produkter som är lätta att hantera och möjliga att montera utan risk för arbetsskada.

    Lagstiftningen har initierat förbättringar av säkerhetsstyrningen i byggprocessen. Genom användande av säkerhetsledningssystem kan det ske en ytterligare utveckling mot en säkrare arbetsmiljö i byggproduktionen. Riskfaktorerna som har identifierats i studien kan utgöra en grund för relevanta bedömningskriterier för intern och extern arbetsmiljörevision.

  • 2.
    Antonsson Lundberg, Ann-Beth
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Holmefalk, C
    Hägg, GM
    Kumar, R
    Scmidt, L
    Hur förbättra städares arbetsförhållanden?2007In: NES2007 / [ed] Cecilia Berlin, Lars-Ola Bligård, 2007Conference paper (Other academic)
  • 3.
    Aronsson, K
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Teär Fahnehjelm, K
    Karolinska Institutet.
    Nylén, P
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Eklund, Jörgen
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Synergonomi och ögonbesvär hos personal på ögonsjukhus.2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ögonläkare, ögonsjuksköterskor, optiker och annan personal på ögonsjukhus arbetar ofta med synkrävande arbetsuppgifter i dämpad belysning eller helt utan allmänbelysning. Inför den planerade byggnationen av ett nytt ögonsjukhus i Stockholm ca år 2018 gjordes en enkätstudie för att kartlägga ögonbesvär och trötthet hos personalen på S:t Eriks Ögonsjukhus. Studien som är ett multidisciplinärt samarbetsprojekt mellan S:t Erik, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan, syftar till att optimera belysning, dagsljusinsläpp och ljusmiljö vid det nya ögonsjukhuset.

    Totalt 265 anställda på S:t Eriks Ögonsjukhus samt 60 röntgenläkare och 45 barnläkare, varav de senare två  utgjorde jämförelsegrupper, inviterades till  studien.  Enkäten som distribuerades baserades på synergonomienkäter av Knave och Hemphälä och bestod av 31 validerade frågor om subjektiva ögonbesvär, nuvarande belysning, tillgång till dagsljus och välbefinnande. Ögonbesvären räknades om till ett gruppmedelvärde (ögonbesvärsindex) med avseende på svårighetsgrad och frekvens. Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden. 

    Nittiosex av 265 (33%) anställda på S:t Eriks Ögonsjukhus hade t o m juni 2012 besvarat enkäten tillsammans med 23 röntgenläkare (38%) och 14 barnläkare (31%). Ögonbesvär som torrhets- och gruskänsla var vanligt förekommande hos alla yrkesgrupper på ögonsjukhuset och generellt vanligare hos kvinnor. Då samtliga grupper jämfördes med avseende på ögonbesvärsindex var skillnaden mellan män och kvinnor statistiskt säkerställd (p<0,05). Röntgenläkarna rapporterade högst ögonbesvärsindex och barnläkarna lägst, skillnaden mellan dessa yrkesgrupper var signifikant (p<0,05). Ögonpersonal och röntgenläkare som rapporterade att de ofta arbetade i mörker, associerade detta med  ökad trötthet i högre grad än  med barnläkarna (p<0,05).

    Ögonbesvär var vanliga hos ögonpersonalen inkluderade i studien. Den grupp som arbetade mest i mörker hade mer ögonbesvär än den grupp som arbetade minst i mörker. Kvinnor hade mer ögonbesvär än män. Arbete i mörker ökade den subjektiva känslan av trötthet . Optimala ljusförhållanden och bra synergonomi bör ges hög prioritet vid planering av ett nytt ögonsjukhus.

  • 4. Berg, Ulf
    et al.
    Kölegård, Roger
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Eiken, Ola
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Fysiska tester i samband med Grundläggande militär utbildning (GMU)2012Report (Other academic)
  • 5.
    Bergh, Ulf
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology (Closed 20130701).
    Danielsson, Ulf
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology (Closed 20130701).
    Värmehandbok för markstridssoldaten2011Report (Other academic)
  • 6. Blogg, L
    et al.
    Gennser, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Basic Science and Biomedicine, Environmental Physiology.
    Predisponerar helium i dykgasen för arteriella bubblor?2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bubblor i den arteriella cirkulationen observerades första gången vid 10 av 12 exkursioner från heliox- (O2/He) och trimix- (O2/He/N2) mättnad (1).  På senare tid har Ljukovic et al (2) redovisat resultat av trimixdykningar där 5 av 7 dykare uppvisade arteriella bubblor. Visserligen har arteriella bubblor observerats även i samband med nitrox- och luftdykningar men inte i så hög frekvens. Gör heliumgasen att bubblor lättare tar sig igenom lungfiltret?

    Metoder: Dykare undersöktes med kardiellt ekokardiografi efter 251 trimixdykningar och 37 nitroxdykningar med varierande dykprofiler. Dykdjupen varierade mellan 20 – 100 m för trimixdykningarna och 33 – 60 m för nitroxdykningarna. Totalt 43 dykare deltog i trimix- och 19 dykare i nitroxdykningarna. Dykarna undersöktes varje kvart i 2 timmar efter dykningarna. Förekomst av venösa och arteriella bubblor registrerades och skattades enligt Brubakk-Eftedal-skalan (EB).

    Resultat: Totalt observerades arteriella bubblor hos 3/43 dykare efter trimixdykning och hos 3/19 dykare efter nitroxdykning. En av dykarna med arteriella bubblor i nitroxgruppen behandlades för ledbends. Två av dykarna hade arteriella bubblor både efter trimix- och nitroxdykningar. I samtliga fall med artärbubblor observerades också venösa bubblor (EB 2 – 4c).

    Slutsats: Jämfört med tidigare rapporterad incidens av artärbubblor i samband med trimixdykningar är de redovisade resultaten låga. Resultaten för nitroxdykningarna är också låga givet att ca 25% av normalpopulationen har öppetstående foramen ovale. Någon ökad incidens artärbubblor observerades inte med den heliuminnehållande gasen, utan det mest troliga är att förekomsten av artärbubblor beror på mängden venösa bubblor och individuell predisponering att ”läcka” bubblor från den venösa till den arteriella cirkulationen.

  • 7. Blomqvist, Göran
    et al.
    Norrström, Ann-Catrine
    KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Land and Water Resources Engineering.
    Johansson Thunqvist, Eva-Lotta
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Miljöproblem vid drift och underhåll av vägar2001Report (Other academic)
  • 8.
    Borell, Lena
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Johansson, Karin
    Karolinska Institutet.
    Lundberg, Stefan
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Kognitiva köket - framtidens kök2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Äldre personer som har en demenssjukdom eller andra medicinska diagnoser som kan leda till kognitiva problem och som bor i egna hem är en växande grupp. Samtidigt så förväntas alla oavsett funktionsnedsättning kunna hantera matlagning och andra köksrelaterade aktiviteter på egen hand.

    Personer med kognitiva problem, och personer som arbetar med denna grupp definierar problem relaterade till matlagning och att hålla ordning i köket som några av de viktigaste att lösa (Wherton and Monk 2008). Att kunna utföra köksrelaterade aktiviteter betraktas som något som höjer livskvaliteten. Trots det växande behovet av att kunna skapa köksmiljöer och köksprodukter, både generellt och med individuella anpassningar, finns det i dag ingen samlad kunskap om hur sådana miljöer och produkter bäst kan utformas.

    I det här projektet ses köket som en plats där flera dimensioner av livet pågår. Förutom matlagning och förvaring av mat så är köket även en plats för socialt umgänge, och utgör vardagens nav. Kökets roll i hemmet är alltså central. Projektet utgår från att det är möjligt att skapa inkluderande köksmiljöer som tar hänsyn till personer med nedsatt kognition, men som samtidigt förenklar för alla.

    Modern design av kök handlar idag mycket om eleganta ytor och dolda, och därmed svårdefinierade, funktioner vilket skapar problem för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa problem måste lyftas fram och diskuteras för att kunna utforma framtida inkluderande köksmiljöer. Syftet med projektet är att, i dialog med intressenter och experter inom området, sammanställa och generera kunskap om hur kök och köksprodukter kan designas för att underlätta för äldre människor med kognitiva nedsättningar att kunna använda sina kök utan problem.

  • 9.
    Brännmark, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Implementering av Lean i medelstora företag: En lärande utvärdering om hållbarutveckling2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är ett av delresultaten från det interaktiva forskningsprojektet Produktionslyftet, inom HELIX VINN Excellence Centre. Projektet genomförs i samarbete med Produktionslyftet, ett nationellt program för spridande av managementkonceptet Lean produktion. Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur hållbart utvecklingsarbete kan bedrivas, både utifrån ett program- och företagsperspektiv.

    Rapporten beskriver två delstudier, en kvalitativ och en kvantitativ, som genomförts i samarbete med elva av företagen i Produktionslyftet, tio av dem pilotföretag för programmet. Den första delstudien genomfördes under sommaren 2008, genom en intervjustudie med programmets pilotföretag, medan den andra genomfördes under våren 2009, i formen av en enkätstudie med sju av företagen i programmet. Då en interaktiv forskningsansats har använts, så har i båda fallen den insamlade empirin från de båda delstudierna återkopplats till representanter från Produktionslyftet, samt programmets finansiärer, och en gemensam tolkning och analys av empirin har gjorts. Denna gemensamma tolkning har sedan analyserats utifrån modeller kring hållbart utvecklingsarbete och resultatet från detta arbete har sedan sammanfattats i två arbetsrapporter, som har återkopplats till programmet och dess finansiärer.

    Resultaten i delstudierna, samt den gemensamma tolkningen och analysen av empirin, fokuserar Produktionslyftets coacher, samt deras arbete med företagen. Dels spelar coacherna uppenbarligen en central roll i programmets arbete med företagen, och dels är coacherna mycket uppskattade av företagen. Coachernas arbetssätt, samt hur deras arbete påverkar möjligheten för företagen att skapa en hållbar utveckling, upptar också en central del i rapporten. Detta kan sammanfattas, som att om coacherna driver på arbetet för hårt, få finns det risk att det uppstår problem för företagen, men om coacherna inte är pådrivande så finns risken att åtminstone vissa av företagen inte tar sitt ansvar för Lean-arbetet. Med andra ord, coachernas arbete med företagen utgör en svår balansgång mellan att uppfylla företagens målsättningar med Lean-arbetet, i vägning mot Produktionslyftets mål och syfte. Men resultaten pekar också på vikten av att företagen har ett tydligt ägarskap och driv i utvecklingsarbetet.

    Slutsatsen i denna rapport blir därför att om programmets utvecklingsarbete skall bli hållbart, så hänger det troligen på dels att man har duktiga och kompetenta coacher, men också att man har en väl fungerande företagsrekryteringsprocess, där företag med ett internt driv för Lean-arbetet väljs till programmet.

  • 10.
    Brännmark, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Lean i kommuner och myndigheter: En översikt över existerande empirisk forskningslitteratur2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna litteraturgenomgång avser att studera det empiriska underlaget om lean i kommuner och myndigheter (exklusive sjukvård) utifrån den forskningslitteratur som finns. Sökningar har gjorts i sex forskningsdatabaser under oktober 2011. Relevanta frågor för studien är hur lean används i kommuner och myndigheter, varför organisationerna väljer att arbeta med lean och vilka resultat man har uppnått.

    Totalt hittades 48 publikationer, men efter sortering återstod endast 17 empiriska artiklar av relevans för den här rapporten. De studier som valdes bort var antingen för diskuterande eller redogjorde inte tydligt för hur man har samlat in sin empiri. De 17 studierna som används är av skiftande kvalitet och utformning och det empiriska underlaget är varierat. En majoritet av de inkluderade publikationerna är publicerade efter 2005. Tio av de 17 publikationerna innehåller totalt 18 fallstudier. Utifrån detta, är det rimligt att hävda att den empiriska forskningen om lean i kommuner och myndigheter är ett relativt nytt fenomen. Fallstudierna föranleder flera slutsatser, även om det bör betonas att det empiriska underlaget är tunt och studierna är av starkt varierande kvalitet och utformning. Därför bör slutsatserna endast ses som tentativa, men det innebär samtidigt att det finns flera frågor som kan vara av stort intresse för fortsatt forskning.

    För det första, när det gäller vilka former lean-arbetet tar, så tycks värdeflödeskartläggning och slöserireducering utgöra centrala inslag i kommuner och myndigheters arbete med lean. Ofta verkar det handla om punktinsatser. Lean-program som omfattar hela organisationen är relativt ovanliga. Andra lean-verktyg förekommer också, men det är mindre vanligt. För det andra, när det gäller målen med lean-arbetet, verkar det i hög grad initieras med syfte att öka produktiviteten, även om andra skäl också förekommer, som exempelvis behov av kostnadssänkningar. För det tredje, när det gäller resultat av lean-arbetet, framför allt då värdeflödeskartläggningarna, verkar ökad produktivitet vara det vanligaste resultatet. Samtidigt leder arbetet också ofta till minskade problem och störningar för de anställda, vilket ofta uppskattas. Däremot tycks effekterna för personalen vara mer varierade än verksamhetseffekterna. De lean-verktyg som emellanåt verkar ge negativa konsekvenser är bland annat standardisering, visualisering och kundkontakt. Kundeffekterna är dock svårare att uttala sig om eftersom det ofta saknas empiri om detta i studierna.

    Slutligen bör det betonas att utifrån de inkluderade studiernas utformning och metodik är det mycket svårt att uttala sig om de långsiktiga effekterna av arbetet med lean, eftersom det finns empiri i publikationerna som väcker frågetecken om hur hållbart lean-arbetet är, till exempel deltagarnas känsla av att arbetet är avklarat efter genomförda förbättringsworkshops.

  • 11.
    Brännmark, Mikael
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Eklund, Jörgen
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Leaninspirerade förändringar och personalens upplevelser2013In: Lean i arbetslivet / [ed] Sederblad, Per, Stockholm: Liber, 2013, 1, p. 103-121Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De anställdas upplevelser av hur de kommer att påverkas av ett förändringskoncept är en avgörande faktor för om konceptet kommer att få reellt genomslag eller inte. Det här kapitlet behandlar denna centrala aspekt av leankonceptet – hur personalen upplever leaninspirerade förändringar. Just denna fråga finns det mycket lite empirisk forskning kring, så väl internationellt som i Sverige.

    I kapitlet redovisas en studie av personalens erfarenheter från leanarbetet i medelstora svenska tillverkningsföretag som ingått i det nationella programmet Produktionslyftet. Programmet kan ses som ett exempel på en ”svensk tolkning” av lean. Produktionslyftet har fått stort genomslag i den svenska diskussionen om lean, men samtidigt har konsekvenserna av lean ur ett arbetsmiljöperspektiv inte utvärderats på ett genomgripande sätt.

  • 12.
    Brännmark, Mikael
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Eklund, Jörgen
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Håkansson, Malin
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Vogel, Kjerstin
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv: Kunskapsöversikt2012Report (Other academic)
  • 13.
    Carlsson-Kanyama, Annika
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB. KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering.
    Larsson, Tore J
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Odla under tak i eller nära bostaden2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Within a project called “The sustainable greenhouse as a complement to buildings” financed by the Delegation of sustainable cities in Sweden, researchers, consultants and students have during 2013 developed, tested and evaluated various solutions for cultivating under roofs in or close to dwellings. We included solutions such as cultivating a plot in a rooftop greenhouse, a circular cultivation balcony or to cultivate in one’s kitchen or living room using a fish and vegetable furniture, a green wall, a green lamp or a green frame attached to the wall. The practical trials were preceded by a literature survey that described good examples of cultivation under roofs in various cities around the world.The results show that here are many inspiring examples of cultivating under roofs in cities and that such cultivation has gained some momentum. Our practical trials show among others that urban agriculture seems challenging and appealing for many but that the solutions that we have tested seem to be too expensive and partly also too time-consuming. Those who like to cultivate do so because it is fun and they can get products of good quality. To lessen the environmental impacts are also a reason but here our results that productivity in urban farming has to be higher than in our trials in order for the products to be considered as “climate-friendly”. Growing fish at home showed to be rather unpopular and many thought that slaughtering the fish by themselves would be nasty. Others results from the project are a water cooled LED lamp built in four copies and successfully installed in a fish and vegetable production unit as well as drawings and costs estimates for a cultivation bench.Proposals for further studies include analysis of flight and nutrient requirements for cultivation under roofs in cities as well as measurements of productivity. More low cost solutions for cultivating under glass should also be developed. To expand and maintain interest and knowledge for cultivation under roofs in cities is not only important for increasing social sustainability and eventually the environmental one as well but also because of the need to enhance preparedness.

  • 14.
    Dellve, Lotta
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Studiematerial: Hållbart chefskap i hälso- och sjukvården - med vinjetter om engagemang, stress, tidsanvändning, medarbetarskap och vårdpraktik2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är ett studiematerial som syftar till att stödja chefer i det vardagliga arbetet med avseende på hållbart ledarskap, chefskap och tidsanvändning. Med hållbarhet menar vi utifrån både verksamhets- och individ-/hälsoperspektiv. Studiematerialet kan användas för analys, reflektion och utveckling av ledarskap och chefskap.

  • 15.
    Dellve, Lotta
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Andreasson, Jörgen
    KTH.
    Eriksson, Andrea
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Strömgren, Marcus
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Williamsson, Anna
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Nyorientering av svensk sjukvård: Verksamhetstjänande implementeringslogiker bygger mer hållbart engagemang och utveckling - i praktiken2016Report (Other academic)
  • 16.
    Dellve, Lotta
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Eriksson, Andrea
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    ETT ARBETSMATERIAL FÖR ATT STÖDJA Hållbart och hälsofrämjande ledarskap i vardag och förändring2016Report (Other academic)
  • 17.
    Dellve, Lotta
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Eriksson, Andrea
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Hållbart ledarskap - I vardag och förändring2016Report (Other academic)
  • 18.
    Dellve, Lotta
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Eriksson, Andrea
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Fredman, Margareta
    Kullén Engström, Agneta
    Lean i hälso- och sjukvården2013In: Lean i Arbetslivet / [ed] Per Sederblad, Stockholm: Liber, 2013, 1, p. 142-161Chapter in book (Other academic)
  • 19.
    Dellve, Lotta
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Jutengren, Göran
    Högskolan Borås.
    Ahlborg, Gunnar
    Institutet för Stressmedicin.
    Chefsspecifika stressorer och stödresurser: betydelse för hållbart ledarskap bland chefer i vård och omsorg2014In: Chefskapets förutsättningar och konsekvenser: Metoder och resultat från CHEFiOS projektet – slutrapport I / [ed] Annika Härenstam, Göteborg: Institutet för Stressmedicin , 2014Chapter in book (Other academic)
  • 20.
    Dellve, Lotta
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Wramsten Wilmar, Maria
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Jacobsson, Christian
    Göteborgs Universitet.
    Ahlborg, Gunnar
    Göteborgs Universitet.
    Ledarskap i vården: Att möta media och undvika personfokuserade drev2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mote med media ar alltmer vanligt for chefer i varden och en viktig del av arbetet. Motet med media har idag ocksa fatt betydelse for chefens psykosociala arbetsmiljo och hallbarhet da personfokuserat, negativt och kritiskt fokus i media kan vara utmanande och fa vidare konsekvenser. Medvetenhet om mojligheter och risker vid mediakommunikation samt proaktiva forberedelser hos individen och organisationen kan ha avgorande betydelse for att understodja mer saklig och korrekt beskrivning i media samt for att undvika personfokuserade drev. Genom en utvecklad forstaelse och handlingsberedskap samt stod i ledningsgrupper till den som moter media kan negativa konsekvenser minska.

  • 21.
    Eiken, Ola
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Militär verksamhet på höga höjder2011Report (Other academic)
  • 22.
    Eiken, Ola
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Danielsson, Ulf
    Hallberg, M.
    Mekjavic, I.
    Kounalakis, S.N.
    Energiomsättning vid simulerad patrullering i mörker2010Report (Other academic)
  • 23.
    Eiken, Ola
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Basic Science and Biomedicine, Environmental Physiology.
    Grönkvist, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Basic Science and Biomedicine, Environmental Physiology.
    Gennser, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Basic Science and Biomedicine, Environmental Physiology.
    Kabintryck och risk för barotrauma vid explosiv decompression I fpl 392015Report (Other academic)
  • 24.
    Eiken, Ola
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Grönkvist, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Kölegård, Roger
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Danielsson, Ulf
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Zavec, D.
    Kounalakis, S.N.
    Mekjavic, I.
    Termisk belastning hos soldater som bär svensk stridsutrustning2010Report (Other academic)
  • 25.
    Eiken, Ola
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Grönkvist, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Kölegård, Roger
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Zavec, D.
    Ciuha, U.
    Mekjavic, I.
    Termisk belastning hos markstridssoldater vid patrullering i ökenklimat: effekter av två olika ballistiska kroppsskydd samt av två olika strategier för nedkylning2011Report (Other academic)
  • 26.
    Eklund, Jörgen
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Svensson, Lennart
    Linköpings Universitet.
    Lean: en möjlighet till effektivitet och innovation2012In: Lean och innovationsförmåga – hinder, möjligheter och kunskapsluckor, 2012, p. 53-59Conference paper (Other academic)
  • 27.
    Eliasson, Kristina
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Företagshälsovårdens arbete med förebyggande arbetsmiljöåtgärder inom fysisk arbetsmiljö: Arbetssätt, metoder och effekter2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En av företagshälsovårdens viktigaste uppgifter är att arbeta med primärpreventiva tjänster för att förebygga arbetsrelaterade ohälsa hos sina kundföretag. Det finns generellt sett lite internationell forskning om företagshälsovård och dess förebyggande arbetsmiljöarbete. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur företagshälsovården arbetar som utförare av arbetsmiljöinterventioner hos olika kundföretag med inriktning på primärprevention gällande fysisk arbetsmiljö. Sju artiklar inkluderades i studien. Resultatet visar att det finns få studier där det tydligt framgår att företagshälsovården är utförare av interventionen. De inkluderade studierna visar att när ett multidisciplinärt team varit involverat samt när interventioner har skett på flera nivåer, det vill säga på organisations-, grupp- och individnivå så har effekten varit positiv. Framgångsrika arbetssätt som testats av företagshälsovården för ett primärpreventivt arbete inom fysisk arbetsmiljö har bland annat inneburit systematiska riskbedömningar och teamarbete tillsammans med kundföretaget.

  • 28.
    Engkvist, Inga-Lill
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Inventering av förfarande vid nyanställning och arbetsskador samt hälsofrämjande personalåtgärder för styckare: Intervjuer utförda vid 10 av de största företagen i Sverige2012Report (Other academic)
  • 29.
    Ericson, Mats
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Be excellent and tell it!2006In: KB, Kungl. biblioteket i Humlegården och i (cyber)världen / [ed] Margareta Törngren, Stockholm: Kungl. biblioteket , 2006, p. 451-459Chapter in book (Other academic)
  • 30.
    Ericson, Mats
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Tentativt kvantitativ analys av högskoleverkets utvärderingar av utbildningskvalitet år 2011-2012.2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En kvantitativ analys av Högskoleverkets (HSV) utvärderingar av utbildningskvalitet har genomförts såväl beskrivande som med försök till statistisk prövning av tänkbara samband mellan olika kvantitativa variabler och nyckeltal karaktäriserande universiteten och högskolornas verksamhet. Ett sammanvägt mått "Utbildningskvalitet" för de olika lärosätena bildades baserat på de av HSV för respektive utbildning använda omdömena "Bristande kvalitet" (= 1 p), "Hög kvalitet" (= 2 p) och "Mycket hög kvalitet" (= 3 p). "Utbildningskvaliteten" kan därmed arbiträrt anta ett värde mellan 1 till 3 där ett högre värde anger en högre bedömd kvalitet. De i juli 2012 av HSV publicerade utvärderingarna av 481 olika utbildningar/examina vid 28 st lärosäten ingick i den deskriptiva redovisningen. För statistiska test av eventuella samband mellan "Utbildningskvalitet" och olika kvantitativa variabler och nyckeltal eller skillnader mellan olika grupperingar av lärosätena inkluderades enbart de 17 st lärosäten som hade tio eller fler utvärderingar genomförda (totalt 429 utvärderingar).

    Resultaten av de statistiska analyserna indikerar att den i HSV:s utvärderingar gjorda bedömningen av utbildningarnas kvalitet ("Utbildningskvalitet") positivt samvarierar med hur mycket forskning ett lärosäte har uttryckt i absoluta ekonomiska tal. Det finns ett negativt men statistiskt säkerställt samband mellan bedömd "Utbildningskvalitet" och hur mycket utbildning ett lärosäte har i relativa tal i förhållande till forskning. Ju högre andel forskning, ju högre bedömd "Utbildningskvalitet". Något statistiskt säkerställt samband mellan den av HSV bedömda kvaliteten i utbildningen och antalet studenter, total ekonomisk omsättning eller graden av lärosätenas uppdragsutbildning återfanns inte.

    När lärosätena grupperades i de två kategorierna "Universitet" respektive "Högskolor" återfanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i bedömd "Utbildningskvalitet" mellan kategorierna. Vid en gruppering av lärosätena i de två kategorierna "Äldre universitet" (inrättade före 1999) respektive "Nya universitet och högskolor" erhölls en statistiskt säkerställd skillnad med högre bedömd "Utbildningskvalitet" för gruppen "Äldre universitet".

    Då studien enbart omfattar de första 19 av de av HSV planerade drygt hundra bedömda huvudområdena så kan studien rimligen inte anses som representativ och generaliserbar för hela högskolesektorns olika utbildningsområden. Denna studie måste därför betraktas som tentativ och av mer hypotesgenererande karaktär.

  • 31.
    Eriksson, Andrea
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Dellve, Lotta
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Samverkan i förbättringsarbete inom sjukvård2014In: Om samverkan: för utveckling av hälsa och välfärd / [ed] Runo Axelsson och Susanna Bihari Axelsson, Lund: Studentlitteratur, 2014, 1, p. 91-106Chapter in book (Other academic)
  • 32.
    Eriksson, Andrea
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Dellve, Lotta
    Strömgren, Marcus
    KTH.
    Emma, Edström Bard
    Utveckling av hållbart och hälsofrämjande ledarskap –  i vardag och förändring: Utvärdering av interaktiv metodik för företagshälsovårdsdrivna interventioner2016Report (Other academic)
  • 33.
    Eriksson, Andrea
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Lindencrona, Fredrik
    Olsson, Ingela
    Puskeppeleit, Monika
    Intersektoriell samverkan i utvecklingsprojekt: En jämförande analys2007In: Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer / [ed] Runo Axelsson och Susanna Bihari Axelsson, Studentlitteratur, 2007, p. 87-121Chapter in book (Other academic)
  • 34.
    Erlandsson, Björn-Erik
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Systems Safety and Management.
    Varför köper vi sämre alternativ då det finns billigare och bättre?2013Conference paper (Other academic)
  • 35.
    Erlandsson, Björn-Erik
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Systems Safety and Management.
    Brodin, Lars-Åke
    KTH, School of Technology and Health (STH), Medical Engineering.
    Medicinsk säkerhet2016In: Anestesi / [ed] Sten GE Lindahl, Ola Winsö, Jonas Åkeson, Stockholm: Liber AB , 2016, 3, p. 168-173Chapter in book (Other academic)
  • 36.
    Erlandsson, Björn-Erik
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Systems Safety and Management.
    et al.,
    Slutrapport RO 2013:02: Dödsfall på hjärtklinikens hjärtintensivavdelning N25 vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, den 17 oktober 20102013Report (Other academic)
  • 37.
    Frånberg, Oskar
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Gennser, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Oxygenandningsapparat med nitroxväxlingsmöjlighet.2010Report (Other academic)
  • 38.
    Gennser, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Jämförelse mellan två olika slussystem för djup FU från ubåt2011Report (Other academic)
  • 39.
    Gennser, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Kolmonoxidnivåer i ubåtsatmosfär2011Report (Other academic)
  • 40.
    Gennser, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Luftkvalitet för BIBS- och HIS-gas2011Report (Other academic)
  • 41.
    Gennser, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    PM angående Trimixdyk med IS-Mix vid Søværnets dykerskole, maj 20112011Report (Other academic)
  • 42.
    Gennser, Mikael
    KTH, School of Technology and Health (STH), Basic Science and Biomedicine, Environmental Physiology.
    PM avseende resultat av provdykningar med OMD10 (IS-MIX) vid DN under våren 2016.2016Report (Other academic)
  • 43.
    Gennser, Mikael
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Eiken, Ola
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Effekter av exponering för måttlig hypoxi vid vistelse i brandsäkrat arbetsutrymme.2011Report (Other academic)
  • 44.
    Gennser, Mikael
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Frånberg, Oskar
    KTH, School of Technology and Health (STH), Environmental Physiology.
    Maximala dyktider för direktuppstigning med FM återandningssystem2012Report (Other academic)
  • 45.
    Glimskär, Bo
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Utvecklad projektering och planering: Fallrapport (Åkerbyparken)1995Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    1990 initierades Åkerbyparken av Täby kommun för seniorbostäder. Projektet genomfördes av Besqab i samarbete med SIAB och berörde samtliga verksamma på arbetsplatsen och i projekteringen. Projektets målsättning har varit att genom en utvecklad projektering och planering förebygga att arbetssituationer som kan leda till förslitningsskador uppkommer. Genom att särskilt beakta dessa frågor i alla skeden av ett byggobjekts genomförande kan man skapa förutsättningar för minskade förslitningsskador i branschen samt även skapa en bättre produktionsekonomi.

  • 46.
    Glimskär, Bo
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Utveckling av armeringsbollen: Etapp 11995Report (Other academic)
  • 47.
    Glimskär, Bo
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Utveckling av utrustning för utläggning av gjutasfalt1996Report (Other academic)
  • 48.
    Glimskär, Bo
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Forsberg, Johan
    Wernersson, Å
    Byggrobot för spackling och målning1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skriften beskriver ett autonomt mobilt robotsystem för sprutspackling och annan ytbehandling inomhus vid i första hand nybyggnation av större byggnader. I skriften jämförs de två prototyper som utvecklats vad avser sensorer, mekanisk konstruktion, styrsystem och datoralgoritmer för att extrahera information från omgivningen.

  • 49.
    Glimskär, Bo
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Graff, Daniel
    m.fl, m.fl
    Robotstöd till arbetsmässigt besvärliga byggarbeten: prototypuppbyggnad1995Book (Other academic)
  • 50.
    Glimskär, Bo
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
    Svedberg, B
    Utveckling av armeringsbollen: Etapp 21998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I etapp 1 av projektet har en inledande undersökning genomförts med avsikt att pröva "armeringsbolls-principen" för att förstärka betong. Syftet med denna etapp 2 har varit att vidareutveckla och utprova metoden med armeringsbollar. Försöken har inriktats mot tester av egenskaper vad gäller energiupptagande förmåga. I samband med dessa tester har även olika utformningar prövats. Resultaten visar att armeringsbollen har bättre egenskaper än traditionell armering för dessa tillämpningar.

    Innehåller tre bilagor:- Wireball reinforcement for seismic resistance- Quasi-static loading of spherically reinforced concrete columns- Potential of wireball reinforcement for seismic design

     

     

123 1 - 50 of 109
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf