Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Eklund, Jörgen
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Engkvist, Inga-Lill
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Karltun, Johan
    Jönköpings tekniska högskola.
    Vogel, Kjerstin
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Styckarnas arbetssituation: Ett interaktivt forskningprogram för branschstöd och utveckling av åtgärder (Star). dnr 0800142012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 2.
    Eklund, Jörgen
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Karltun, Johan
    Jönköpings Tekniska Högskola.
    Vogel, Kjerstin
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    ”Hälsa, produktivitet och kvalitet vid arbete med kniv – en interventionsstudie”, dnr 120158: Slutrapport till AFA Försäkring2014Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 3.
    Eklund, Jörgen
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Rolfö, Linda
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Slutrapport: Projektering och planering av nya arbetsmiljöer2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Favero, Federico
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Glimme, S
    Karolinska Institutet.
    Teär Fahnerhjelm, K
    Karolinska Institutet.
    Eklund, Jörgen
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Kunskapsöversikt: Syn och belysning för äldre i arbetslivet2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Nilsson, Birgitta
    et al.
    STFI-Packforsk.
    Rose, Linda M
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics.
    Förpackningsergonomi2005Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Nyman, Teresia
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Eklund, Jörgen
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Larsson, Ida
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Rose, Linda
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    "Utvärdering av BuildSafe": Ett digitalt system för säkerhetsarbete i byggbranschen2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7. Skjäveland, R.
    et al.
    van Rooij, L.
    Skines, A.E.
    Resell, J.
    Werenskiold, P.
    Lerheim, I.
    Linder, A.
    Kleiven, Svein
    KTH, School of Technology and Health (STH), Neuronic Engineering (Closed 20130701).
    Revised injury criteria and limits for the OLF LBP2 project2009Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Systems Safety and Management.
    Odla lokalt - påverka globalt: Introduktion till spillvärmedrivna växthus2013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling får en allt större betydelse i samhället och konsumtionen i Sverige har en stor påverkan på naturresurser både här hemma och i andra delar av världen. Vår livsstil spelar roll i ett globalt perspektiv - inte minst vad vi äter, var vår mat odlas och hur den odlas. Runt om i Sverige finns områden med en växthustradition som går långt tillbaka. Dessa områden försörjde under många år såväl landsbygd som de växande städerna med de viktigaste livsmedlen. I dag är en stor del av den verksamheten nedlagd och allt större andel av de växthusodlade produkter, både livsmedel och krukväxter som säljs i Sverige, är importerade från andra länder. Andelen svenskodlat bland frukt och grönt är idag bara omkring 30 %.De senaste åren har dock lokal odling fått ett kraftigt uppsving och intresset hos gemene man för trädgårdsnäringen växer stadigt. Gröna tak och nyetablering av koloniträdgårdar i kombination med ökande oljepriser och minskade sötvattentillgångar i världen pekar mot en fortsatt utveckling mot närodlad mat. Denna trend är viktig att stimulera och bygga vidare på. Men det räcker inte att ’odla nära’, för att det ska bli hållbart.Projektet ’Odla lokalt – påverka globalt’ syftar till att ge en nystart till växthustraditionen i Sverige. Denna gång med ett kretsloppsperspektiv som innefattar energieffektiva lösningar och tillvaratagande av vatten och näring. I kombination med t.ex. fiskodling (akvaponik), lokal landsbygdsturism, butik, restaurangverksamhet eller någon form av utbildnings- och kursutbud, kan ett koncept med affärsnytta skapas på olika platser runt om i Sverige. De lokala förutsättningarna på varje plats är självklart det som avgör detaljerna i konceptet. En noggrann inventering av områdets specifika egenskaper är därför viktig innan en etablering av konceptet kan ske. Platser med ett överskott av spillvärme är särskilt betydelsefulla. 

    Att bygga växthus med spillvärme är inte bara ekonomiskt utan också miljömässigt attraktivt. Spillvärmen är klimatneutral och ett prisvärt alternativ när energipriserna ökar och när energitillgången minskar. Det innebär också ett bättre tillvaratagande av insatt bränsle och bidrar till ökad verkningsgrad. Problemen med att använda spillvärme kan vara att som odlare riskerar man att bli beroende av en industri som inte har leverans av värme som huvudsaklig verksamhet. Om företaget energieffektiviserar sin produktion eller lägger ned verksamheten riskerar odlaren att stå utan värmeförsörjning.Detta ställer krav på långsiktiga avtal och ömsesidigt förtroende vid upphandling.

  • 9.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Systems Safety and Management.
    Planeten Vatten2013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 10.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH).
    Wahlberg, Anna
    Ekopiloter2013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    SammanfattningHaninge‐ och Tyresö kommuner har i samarbete med KTH genomfört ett projekt –Ekopiloterna ‐ med tio familjer och sju kommunala enheter. Projektet kompletterar andraliknande projekt i Sverige genom att även inkludera verksamheter/enheter inom kommunerna.Projektet, som pågick under ett år, syftade till att minska utsläppen av växthusgaser och övrigmiljöpåverkan. Resultaten visar tydligt att det går att göra miljö‐ och klimatframsteg utan attman upplever en försämring av livskvalitet eller innehåll i verksamheten.Ekopiloterna i projektet har upplevt att de själva fått stor vinning av att vara miljö‐ ochklimatsmarta. Ekopilotfamiljerna minskade sina totala utsläpp av klimatgaser med 16 % – ellercirka 20 ton ‐ vilket ungefär motsvarar utsläppen från sju genomsnittssvenskars bilresor per år.Den största minskningen skedde inom kategorierna shopping och återvinning därEkopilotfamiljerna totalt minskade sina utsläpp med 49 %.Ekopilotåret var indelat i sju olika teman: Resor, Konsumtion/Avfall/Återvinning, Semester,Mat, El & Energi, Vatten och Egen Utmaning. I slutet av året genomförde Ekopiloterna enranking av hur svårt det är att vara miljö‐ och klimatsmart inom respektive tema. Bådefamiljerna och enheterna ansåg att ”Avfall/återvinning” och ”Mat” var de områden som varlättast att förändra. Det svåraste området var, enligt familjerna, ”Semestern”, där man inteville göra avkall på spännande resmål eller på besök hos släkt och vänner långt bort. Det nästsvåraste området för familjerna var ”Resor” där vardagspusslet ofta inte höll för de mermiljövänliga, men mer tidskrävande, alternativen. Enheterna rankade ”Konsumtion” som denallra svåraste, då man på en arbetsplats inte alltid kan påverka vad som köps in.Ekopilotprojektet har jobbat med en framgångsrik kombination av Kunskap – Uppgifter –Coachning – Uppföljning. Inspiratörer har varit föreläsare som är experter inom respektiveämnesområde. Målet har varit att inspirera till att göra mer miljö‐ och klimatriktiga val undermottot; ”Det är bättre att göra 80 % rätt än 100 % fel.” Projektet har resulterat i en rad godaexempel som nu kan spridas i kommunerna för att inspirera andra. Ekopilotprojektet har ocksåidentifierat ett antal hinder för miljö‐ och klimatsmarta val. Enheterna upplevde att deschablonavtal för el och värme som tillämpas hämmade personalens motivation att varaenergismarta. Likaså upplevdes upphandlingsavtalen ibland hindrande för att köpa tillexempelbegagnad utrustning. I anslutning till varje tema har Ekopiloterna också gett tips till politikerhur de kan underlätta för medborgarna att bli mer miljö‐ och klimatsmarta. Tips finns även tillvänner och kollegor hur man kan leva mer miljö‐ och klimatsmart.Samtliga deltagare har varit nöjda, eller mycket nöjda, med projektet och de vill se någon typav fortsättning och uppföljning. Projektet rekommenderar att kommunerna går vidare medEkopiloterna och tar hand om och följer upp den entusiasm som har väckts. För enheternarekommenderas att starta nya Ekopilotgrupper enligt samma koncept. Potentialen för att göramiljö‐ och klimatförbättringar är stor, pengar kan på sikt sparas och – inte minst – ärkommunen en viktig förebild för medborgarna. Om kommunen inte visar att de arbetar aktivtmed frågorna, minskar engagemanget bland de som bor där. Projektet rekommenderar ocksåatt kommunen använder den kunskap de har fått in via familjerna att man visar upp ochanvänder Ekopilotfamiljerna i kommunikationen och att man bjuder in till återträffar ochföreläsningar.Till sist kan det vara värt att påpeka att trots att familjerna mätbart minskat sina utsläpp ochatt både enheter och familjer gjort många goda insatser under året, är de uppnådda nivåernafortfarande långt ifrån de nivåer som krävs för en globalt hållbar livsstil. Detta är en gigantiskutmaning som kräver politiska beslut. Men projektet visar att med kunskap och inspiration kanman komma en bra bit på vägen – och samtidigt få nöjda medborgare på köpet.

  • 11.
    Vogel, Kjerstin
    et al.
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Karltun, Johan
    Jönköpings Tekniska Högskola.
    Eklund, Jörgen
    KTH, School of Technology and Health (STH), Health Systems Engineering, Ergonomics.
    Skarp: Ett utbildningsmaterial i att hålla en kniv vass2014Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Detta är ett praktiskt verktyg för utbildning av knivanvändare inom industrin.

  • 12.
    Vänje, Annika
    KTH, School of Technology and Health (STH), Ergonomics. KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Industrial Economics and Management (Dept.), Industrial Work Science.
    Leda för kreativitet: En utredning om industriell arbetsvetenskap vid KTH2010Report (Other (popular science, discussion, etc.))
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf