Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 4461
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaro, Axel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Konsumtion i den digitala sfären: En utredning av rättsläget efter UsedSoft och Allposters2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Abdi, Joseph
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Moms på elektroniska tjänster2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.

    Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.

    Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.

    Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls. Vid omsättning eller förvärv av tjänster är det den som agerar som faktisk säljare eller den kund som faktiskt förvärvar och konsumerar tjänsten som avgör var omsättningen anses belägen. Bedömningen ska fokusera på de huvudsakliga momenten för tjänsten ifråga.

    Tillhandahållare av elektroniska tjänster är inte att betrakta som återförsäljare eftersom de inte uppfyller de kriterier som finns uppställda för begreppet återförsäljare. Därmed kan en analogi inte göras gällande.

  • 3.
    Abdula, Shada
    Högskolan i Jönköping. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Individens rätt till en rättvis rättegång inom skälig tid: Artikel 6.1 Europakonventionen om mänskliga fri och rättigheter ur ett svenskt perspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.

    Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.

    EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.

    Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.

  • 4. Abdulwahab Gaib, Fatin
    et al.
    Hassan, Lul
    Kvinnors ställning i kollisionerna mellan svensk rätt och sunnitisk sharia-rätt: Med fokus på den sunnitiska kvinnans arvsrättsliga förhållanden och mahr2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Det vi alla har gemensamt är bristen på kunskap.[1]

    Sverige betraktas i dagsläget vara ett mångkulturellt samhälle med förekomsten av många olika etniciteter, religioner och språk. Mångkulturalismen har lett till olika slags kollisioner, främst mellan sharia-rätten och svensk lagstiftning då många av de som på senare tid har invandrat till Sverige är muslimer. Sharia-rätten anses strida mot svensk lagstiftning på olika sätt och det har uppstått diskussioner kring hur sharia-rätten ska få tillämpas i Sverige, på vissa områden, eller inte.

    Det finns som ovan nämnts kollisioner mellan svensk lag och den sunnitiska sharia-rätten och vi har därför avgränsat vår uppsats till att undersöka kollisionerna som uppstår i samband med den sunnitiska kvinnans arvsrättsliga förhållanden och svensk arvsrätt samt mellan mahr (brudpengen)[2] och svenska grundläggande rättsprinciper. Vi har undersökt kollisionerna som uppstår i nämnda rättsområden ur ett kvinnoperspektiv och vårt syfte har varit att genom dessa kollisioner förklara att den sunnitiska sharia-rätten inte förtrycker kvinnan och att västerländsk medias bild av den sunnimuslimska kvinnan är felaktig och förvrängd. Om den som det verkligen berör, dvs. den sunnimuslimska kvinnan, inte själv ser sig som förtryckt och underordnad männen, varför ska då media ständigt sträva efter att förmedla den motsatta bilden? Vi är av den uppfattningen att det kan bero på okunskap om sharia-rätten och dess syften, för att återkoppla till det inledande citatet.

    Det som vi har kommit fram till är att om det svenska samhället förstår den sunnitiska sharia-rättens bakomliggande syften bör den också få tillämpas i Sverige. Vi anser att om personerna som det rör, dvs. t.ex. personer med medborgarskap i ett muslimskt land vill tillämpa sharia-rättens sunnitiska arvsrätt i Sverige, ska de få möjlighet att göra det. Görs inte detta riskerar samhället att försumma dessa personers vilja genom att förneka dessa personers rättsliga band till sitt hemland eller ett annat land som de är medborgare i.

    Vi har försökt att föra ett realistiskt resonemang och är medvetna om att en enda uppsats av detta slag inte kommer att ändra ett helt lands uppfattningar samt radera fördomar och förutfattade meningar för att istället ersätta dem med förståelse och acceptans. Dock är vi övertygade om att denna uppsats är ett steg i rätt riktning, om inte annat. Säkert är att det behövs fler akademiska verk av detta slag, inte minst avhandlingar, för att upplysa och förklara hur det verkligen ligger till.

    Om det som vi alla har gemensamt är bristen på kunskap bör det också vara så att vi även har det gemensamt att kunskap om saker och ting kan ändra våra uppfattningar.

    [1] Citat av Gustafsson, Kerstin, Profetens döttrar – Muslimska kvinnor i Sverige, s. 7.

    [2] Mahr (brudpengen) motsvarar det äldre svenska rättsinstitutet morgongåvan. Inom islam ger mannen en summa pengar till sin blivande hustru, oftast ges en del av summan innan äktenskapets ingående och den större delen av summan ges vid en eventuell skilsmässa. Summan utgör en ekonomisk säkerhet för kvinnan. Se kapitel fem för närmare beskrivning av mahr.

  • 5.
    Abrahamsson, Hillevi
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Schwerin, Maria
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Legalisering av sidotjänster: En studie av den nya Fastighetsmäklarlagen2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Achieng, Spance Joy
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    SOFTWARE PATENTS: A study on the patentability of software inventions2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The primary objective of the thesis will be to focus on patent protection of software under the European Patent Convention, by analyzing the different approaches that the European Patent Office has taken into consideration since the mid-1980s. These approaches are derived from the different decisions that emanate from the Technical Boards of Appeal of the European Patent Office. The thesis will examine the most relevant decisions illustrating the juridical tendencies and basis that have been utilized to decide over the patentability of computer programs. The analysis will conclude with the latest approach taken by the Technical Board of the European Patent Office. The study will examine the patentability requirements of inventions in general established within the European Patent Convention. Sources that will be utilized to carry out this research will include case law, legislation, specialized legal commentary; journals and books. The present study sustains that computer programs may be patented as long as they comply with all the general requirements of an invention prescribed under the European Patent Convention together with the condition established by case law called the technical character requirement. Nevertheless, due to the fact that the Technical Boards of Appeal are not bound by previous case law, the current position could keep evolving as it relies on the stance of  the European Patent Office on patentability of computer programs which is seems to be influenced by the changes in the technological world 

  • 7.
    Adbo, Rebecca
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Sexuellt vilseledande, gränsen för våldtäkt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8.
    Adlercreutz, Axel
    et al.
    Lunds universitet.
    Mulder, Bernard Johann
    Växjö universitet.
    Svensk arbetsrätt2007 (uppl. 13)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Adolfsson, Marcus
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Informationsgivningens tvetydighet och konsekvenser: Vid offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.

    Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning. Det har anförts att aktiemarknaden är en komplicerad marknad som kräver denna sortens flexibilitet som självreglering medför. Denna framställning har inte ambitionen att strikt väga, å ena sidan lagstiftning som är en oundgänglig del av den moderna ekonomiska infrastrukturen, å andra sidan självreglering som är väl förankrat på aktiemarknaden. Däremot krävs det enligt min mening högre ställda krav på självregleringen för att uppnå en balans bland de olika intressegrupper som finns representerade på aktiemarknaden och därmed upprätthålla förtroendet för marknaden.

    Informationsgivning är en central del av aktiemarknaden. Med tanke på självregleringen, krävs att rättvis och korrekt information finns tillgänglig till samtliga aktörer under ett och samma tillfälle. Allt i enlighet för att bevara förtroendet. Däremot är due diligence-processen ett vedertaget avsteg från likabehandlingsprincipen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det är brukligt att budgivaren företar en due diligence där denne har möjlighet att bilda sig en uppfattning huruvida målbolaget infriar de ställda förväntningarna och förhoppningarna med företagsförvärvet. Processen fungerar som ett verktyg för att allokera risker som är förknippade med detta stora åtagande samt avgör ofta om ett förvärv är för handen eller ej.

    Innan takeover-direktivet fanns inga särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. För Sveriges vidkommande implementerades direktivet med dels självreglering, dels lagstiftning. 2 kapitlet 1 § lag om offentliga uppköpserbjudanden stipulerar numera att aktiebolag skall ”följa de regler som börsen har fastställt för sådana erbjudanden”. Det innebär bland annat att alla noterade aktiebolag har underkastat sig att följa NBK:s takeover-regler. Däremot är reglerna idag utformade aningen egendomliga när det angår due diligence-processen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det föreligger enligt min mening oskäliga risker för budgivaren som är förknippade med ett offentligt uppköpserbjudande.

    Problematik uppstår då budgivaren väljer att inte lämna något bud på målbolaget efter en genomförd due diligence. Eftersom då bortfaller målbolagets skyldighet att informera marknaden om förhållandet som rimligen förväntas påverka värderingen av målbolagets aktie. Däremot kvarstår budgivarens skyldighet att varken avyttra eller förvärva aktier i målbolaget med anledning av att denne fått selektiv information som inte övriga marknaden tagit del av. Eftersom budgivaren numera innehar selektiv information, som skall offentliggöras om denne inte vill vara belastad med handelsförbud. Det innebär således att om budgivaren förvärvat aktier innan genomförd due diligence att denne inte kan avyttra aktierna. Det blir särskilt betungande i det fall att budgivaren genom en due diligence insett att dessa är övervärderade eller till och med värdelösa. Danmark och Storbritannien har däremot valt en annan implementering av direktivet. Enligt min åsikt borde Sverige blicka västerut och lära av det land som varit förfadern och utvecklaren av takeover-reglerna sedan 1960-talet, avseende offentliga uppköpserbjudanden. I min slutsats föreslår jag därmed en förändring till nuvarande takeover-regler.

  • 10.
    af Sandeberg, Edward
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Outsourcingavtal: Avtalsinnehåll utifrån praktiska och kommersiella överväganden2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehållet i den förhållandevis okända kontraktstypen outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag är en vanligt förekommande transaktion gör det både möjligt och angeläget att fånga de gemensamma dragen i outsourcingavtal. Undersökningar visar också att långt ifrån alla som begagnar sig av outsourcing är nöjda med det avtal som reglerar deras affär. Den rättsvetenskapliga ansatsen är därför att belysa denna avtalstyp på samma sätt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men också mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen.

  • 11.
    Agell, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Låt detta stanna mellan oss: Hemligt brev till Peter Lødrup om äktenskapslagstiftningen i Norge och Sverige2002Ingår i: Bonus Pater Familias: Festskrift til Peter Lødrup, Gyldendal Akademisk, Oslo , 2002, 1-14 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Agell, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen. Med en exkurs om rättsvetenskapen i Sverige2002Ingår i: Svensk Juristtidning, Vol. 87(2002), 243-260 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Agell, Anders
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Brattström, Margareta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Äktenskap Samboende Partnerskap2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Agnemyr, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Arbetstidsdireketivets påverkan av den svenska arbetstidslagen: I vilken utsträckning kan parterna på arbetsmarknaden stifta kollektivavtal?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Sweden became a member of the European Union in 1995. When Sweden entered the Union the government also agreed on implementing every law, regulation and directive the Union have and will have in force. One directive the Union wants every country to implement is the Directive (93/104/EG) concerning certain aspects of the organization of working time. This directive includes regulations concerning the relationship between employer and employees. The regulations in the directive must be in force before January 1 2007.

    One of the main points in the directive is the possibility for the parties on the labour market to reach agreements through collective agreements that deviate from the legislation concerning work hours. When the directive is a part of the Swedish law system the possibility for employer and employees to deviate from legislation concerning work hours in collective agreements will be limited through an EG-barrier. The EG-barrier sets a limit for the parties on the labour market to reach collective agreements if the agreement means worse conditions for the employees.

    The possibility for the parties on the labour market to abscond the legislation concerning work hours is regulated in the third paragraph in the legislation concerning work hours. This article describes what other articles the parties on the labour market can abscond from. If the collective agreement contains regulations which means worse conditions for the employees the agreement declared invalid and the employer will be liable for damages.

    The purpose of the essay is to examine in what extent the parties on the labour market can reach collective agreements after January 1, 2007.

  • 15.
    Agnemyr, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Tillämpning av 6 b § LAS vid sammanslagningar av företagshälsovårder: Anställningsavtalets skillnader vid pensionsbestämmelser2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    During year 2007 ClaraHälsan Ltd bought the company health service Solstahälsan in Karlstad. The wide merger of the two health services the problems arose around the employees’ employment agreements when certain parts of the agreement differ. At a transition of a company, in this case a health service, the rights and obligations for the employees will pass on to the new employer according to directive 2001/23/EG who came in force in the swedish legal system in year 1995. The former employer is only responsible vis-à-vis the employees ”for economic obligations related to the time before the transition, the code of protection of employment 6 b §. The new employer are committed to the old employment agreement vis-à-vis the employees during at least one year.

    At a transition the employment will automatically pass on to the new employer who will take over the rights and obligations in connections to the transition. It is not the collective agreement in whole that will pass on to the new employer, only the employment conditions in the collective agreement.

    The purpose of this essay is to examine what will happen to the employment conditions when two companies become one through a transition, especially pension benefits.

  • 16.
    Aherdan, Jasmin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vikten av mänskliga rättigheter i EU:s rättsordning: Särskilt om företagens rätt till en rättvis rättegång vid kommissionens verkställande av konkurrensrätten2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på.

    Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

  • 17.
    Ahl, Gustav
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gränsöverskridande förlustutjämning: Är Sveriges nya förhållningssätt förenligt med EG-rätten?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner från ett gemenskapsrättsligt perspektiv. Fokus ligger på utjämningsmöjligheter då förlusten i ett utländskt dotterbolag är slutlig. Det är osäkert vilka grunder som rättfärdigar avdrag. I uppsatsen analyseras därför fyra Regeringsrättsmål i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks & Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lämnade förslag på ändrade regler för avdragsrätt vid förlustutjämningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009. Förslaget jämförs med det tidigare lagförslaget om likvidationsavdrag, Regeringsrättsmålen och gemenskapsrätten. Syftet med uppsatsen är att utreda om Sveriges nya förhållningssätt är förenligt med gemen-skapsrätten.I det svenska regelverket regleras koncernbidrag i inkomstskattelagen kapitel 35 och fusioner i inkomstskattelagen kapitel 37. För att ett bolag ska beviljas av-dragsrätt för ett koncernbidrag ska bidraget vara skattepliktigt hos mottagaren och mottagaren ska vara skattskyldig i Sverige. För att en fusion ska vara kvalificerad ska det fusionerade bolaget direkt innan fusionen vara skattskyldig i Sverige. Des-sa förutsättningar är inte uppfyllda när det mottagande eller fusionerade bolaget har sin hemvist i en annan medlemsstat i gemenskapen.I fallet Marks & Spencer bedömer Europeiska gemenskapens domstol att kon-cernavdrag kan beviljas mellan moderbolag och dotterbolag i särskilda fall. För-lusten i dotterbolaget ska vara slutlig, vilket innebär att den omöjligen ska kunna utnyttjas av vare sig dotterbolaget självt eller någon utomstående person. Domen i Oy AA-målet innebär att regler som förhindrar avdrag för koncernbidrag kan vara proportionerliga om de vägrar avdrag för koncernbidrag till ett moderbolag och förlusten kan utnyttjas i framtiden. Lidl Belgium-fallet behandlar situationen när en förlust uppstår i en filial som är en del av huvudbolaget.Bestämmelser som inskränker den fria etableringsrätten kan rättfärdigas utifrån tvingande hänsyn till allmänintresset. Motiv för att tillämpa bestämmelser som in-skränker den fria etableringsrätten kan vara territorialitetsprincipen, bevarandet av skattesystemets inre sammanhang, neutralitetsprincipen, undvikande av risken för dubbelt beaktande av förluster och risk för skatteflykt. En kombination av flera motiv kan leda till att inskränkande bestämmelser kan rättfärdigas. Bestämmelser-na ska även vara legitima och proportionerliga för att de syften som eftersträvas uppnås.I fyra av de totalt tio rättsfallen som Regeringsrätten meddelade dom i avseende gränsöverskridande koncernbidrag har Skatterättsnämnden ansett förlusten vara slutlig, vilket berättigar till avdrag för koncernbidrag. Skatteverket, Skatterätts-nämnden och Regeringsrätten lägger olika innebörd i begreppet slutlig förlust. Oklarheterna utreds därför i ljuset av gemenskapsrätten. Regeringsrätten bedömer att en likvidation av det förlustbetingade dotterbolaget innebär att förlusten är slut-lig. Skatterättsnämnden anser att en förlust kan vara slutlig även då det förlustbe-tingade dotterbolaget upphör att bedriva verksamhet genom att det fusioneras med ett annat koncernbolag och om det finns regler i mottagarstaten som begränsar att en förlust rullas framåt. Skatteverket menar att en förlust är definitiv när dotterbo-laget självt eller en utomstående person annan än dotterbolaget inte kan utnyttja förlusten.Inom Europeiska Unionen har ett arbete med en gemensam skattebas påbörjats. En sådan skattebas skulle troligtvis undanröja en del av de problemen som gräns-överskridande förlustutjämningstransaktioner innebär. I avvaktan på att arbetet med den gemensamma skattebasen blir färdigställd kan gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner underlättas genom att medlemsstaterna enas om defi-nitionen av olika skatterättsliga begrepp.För att det svenska förhållningssättet ska vara förenligt med gemenskapsrätten måste, enligt min mening, ett förtydligande ske på tre punkter. Jag anser, för det första, att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag mellan systerbolag om deras gemensamma mo-derbolag har sin hemvist i Sverige. För det andra menar jag att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag till ett indirekt helägt dotterbolag med slutliga förluster om det totala ägandet är mer än 90 procent. Jag anser också att slutlig förlust, det vill säga att alla möjligheter att utnyttja förlusten i dotterbolagets hemstat har uttömts, ska innefatta för-luster på grund av likvidation, konkurs och fusion då all verksamhet i dotterbolagets hemstat upphör.

  • 18.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    A Story of a Failure – but Also of Success: The Social Dialogue on Temporary Agency Work and the Subsequent Negotiations between the Member States in the Council2008Ingår i: Transnational Labour Regulation: A Case Study of Temporary Agency Work, P.I.E. Peter Lang, Brussels , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    1999 återupptogs försöken att skapa en reglering på EU-nivå av villkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, först genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter ("social dialog"), och därefter genom den traditionella lagstiftningsproceduren med förhandlingar i ministerrådet utifrån ett direktivförslag utarbetat av kommissionen. Författaren rekonstruerar i detalj förloppen i den sociala dialogen och ministerrådet från 1999 till 2007, och analyserar varför båda misslyckades.

  • 19.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Arbetsmarknadens parter försöker sluta avtal om europeiska företagsråd?2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kommer Europafacket och de europeiska arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope, UEAPME och CEEP att förhandla fram ett avtal med ändringar till direktivet om europeiska företagsråd (94/45)? I varje fall gav arbetsgivarorganisationerna den 2 april ett positivt svar på Europeiska kommissionens förfrågan.

  • 20.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Arbetsmarknadens parter gör upp om europeiska företagsråd2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Efter en fnurra på tråden i våras då Europafacket sade nej till arbetsgivarorganisationerna BusinessEuropes, CEEP:s och Ueapmes inbjudan till förhandlingar (se EU & arbetsrätt nr 2/2008 sid 4) överraskade parterna omvärlden i slutet av augusti genom att gemensamt skriva till europeiska kommissionen om vilka ändringar som bör göras i direktivet om europeiska företagsråd (94/45). Det skedde sedan kommissionen lagt fram ett förslag till ändringsdirektiv.

  • 21.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Arbetsmarknadens parter kritiska till svenska Laval-utredningens förslag2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svenska fackföreningar ska även i fortsättningen kunna vidta stridsåtgärder mot företag från andra EES-stater för att dessa ska ge sina utstationerade arbetstagare villkor enligt svenska kollektivavtal. Det föreslår den svenska utredningen om åtgärder med anledning av Laval-domen som överlämnades den 12 december.

    Uppdraget till utredaren Claes Stråth var att komma med förslag som innebär så små inskränkningar som möjligt i rätten att vidta stridsåtgärder, samtidigt som de respekterar EG-rätten "fullt ut".

  • 22.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Arbetsmiljölagen med kommentarer2013 (uppl. 10)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Arbetstidsdirektivet ger offentliganställd brandman rätt till ersättning för alltför långa arbetsveckor2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, nr 4, 6- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det är inte tillåtet att tvångsomplacera en arbetstagare bara för att han begär att slippa arbeta mer än de 48 timmar i veckan som arbetstidsdirektivet (2003/88) föreskriver. Det konstaterade EU-domstolen i oktober i ett mål som rör brandmannen Günter Fuß. Några veckor senare kom den med ytterligare ett förhandsavgörande som rör samme Günter Fuß. Där slår den fast att denne, i egenskap av offentliganställd, kan åberopa unionsrätten för att kräva skadestånd eller kompensationsledighet av sin arbetsgivare.

  • 24.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Att kollegerna vann i AD var inte skäl ge SAS-pilot som förlorat resning2013Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 5- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nej, det gick inte att få resning i ett mål som avgjordes av tingsrätten 2009 bara för att senare praxis från Arbetsdomstolen och EU-domstolen tyder på att tingsrätten dömde fel. Det har en SAS-pilot fått erfara sedan Sveriges Högsta domstol, HD, avslagit hans resningsansökan.

  • 25.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Avtal om arbete till sjöss ska bli direktiv2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu ska avtalet mellan Europeiska Transportarbetarefederationen och Europeiska Redareföreningen om 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 6) göras bindande för EU:s medlemsstater genom ett direktiv, förslår europeiska kommissionen.

  • 26.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Byggnads får inte behandla löneuppgifter2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svenska Byggnadsarbetareförbundet får inte behandla löneuppgifter för arbetare som inte är medlemmar, om de inte själva har gett sitt samtycke. Det blev Datainspektionens besked efter en anmälan som kom in dagen efter att Byggnads och Sveriges Byggindustrier slutit ett nytt löneavtal i våras (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 1).

  • 27.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Danmark och Norge försvarar arbetsklausuler i offentliga kontrakt2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ILO:s konvention nr 94 är - tyvärr - lika relevant, lika giltig och lika behövlig idag som när den antogs 1949. Det sade den danska regeringens representant, som också talade för Norges regering, i ett formligt brandtal vid ILO:s arbetskonferens i slutet av maj 2008.

  • 28.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    DANMARK VARNAR EG-DOMSTOLEN:Förstör inte vårt pensionssystem med krav på upphandling2009Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 2, 2- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Offentliga arbetsgivare måste kunna sluta kollektivavtal om pensioner utan att vara tvungna att låta försäkringsbolag i hela Europa vara med och tävla om att förvalta pensionerna. Det menar Sveriges och Danmarks regeringar som har intervenerat på Tysklands sida i ett av de många mål där en medlemsstats arbetsmarknadsreglering ifrågasätts med hänvisning till EU:s ekonomiska reglering.

  • 29.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Dansk domstol frågar: Får man diskriminera dem som är feta?2013Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 3, 2- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Är det förbjudet enligt EU-rätten att diskriminera människor för att de är feta? Det är grundfrågan i ett mål som Retten i Kolding i Danmark har hänskjutit till EU-domstolen.

  • 30.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Dansk rådighedsløn omfattas av förbudet mot åldersdiskriminering, anser generaladvokat2013Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 7- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Erik Toftgaard och ett 40-tal andra tidigare statsamtmænd i Danmark kan nog hoppas på att få den beredskapslön (rådighedsløn) som de nekades enbart för att de fyllt 65 och hade rätt till pension när deras tjänster drogs in, i varje fall om EU-domstolen håller med generaladvokaten Juliane Kokott. För Glennie Kristensen, som klagar på företaget Experians tjänstepensionssystem där hon särbehandlas på grund av sin ungdom, är Kokotts förslag till dom inte lika uppmuntrande.

  • 31.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Danska deltidsanställda diskriminerasKommissionen kräver ändring2013Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 3, 4- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det strider mot deltidsdirektivet (97/81) att deltidsanställda som arbetar mindre än åtta timmar i veckan eller som är anställda kortare tid än en månad behandlas mindre förmånligt än heltidsanställda. Det skriver Europeiska kommissionen i ett s.k. motiverat yttrande där Danmarks regering uppmanas att vidta åtgärder för att rätta till detta.

  • 32.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Danska måleribranschen vill pröva allmängiltigförklarade kollektivavtal2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4, 1- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Parterna i den danska måleribranschen vill att det ska bli möjligt att allmängiltigförklara kollektivavtal i Danmark. Vid sin kongress i oktober beslöt Malerforbundet att uppmana politikerna att snarast undersöka möjligheterna och konsekvenserna av att allmängiltigförklara vissa kollektivavtal. Arbetsgivarorganisationen Danske Malermestre håller med, och organisationerna föreslår att man skulle kunna börja på försök med deras avtal.

  • 33.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Danskt fack för talaqn mot beslut om statsstöd till DIS-flaggade fartyg2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fackförbundet 3F, tidigare Specialarbejderforbundet i Danmark (SID), för sedan nära fem år en kamp i EG-domstolen mot de skattelättnader som danska staten beviljar alla anställda på fartyg registrerade i det danska internationella skeppsregistret.

  • 34.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Danskt mål om åldersdiskriminering till EG-domstolen2009Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 3- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Strider det mot förbudet mot åldersdiskriminering att personer som fyllt 60 år nekas avgångsvederlag (fratrædelsesgodtgørelse) för att de har möjlighet att få ålderspension från arbetsgivaren? Det är frågan i ett mål som den danska Vestre landsret har skickat till EG-domstolen.

     

  • 35.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Det blir inga förhandlingar om europeiska företagsråd2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nej, det blir inga förhandlingar mellan Europafacket (EFS) och de europeiska arbetsgivarorganisationerna om revidering av direktivet om europeiska företagsråd. Ett förhastat pressmeddelande från EFS förledde EU & arbetsrätt att dra förhastade slutsatser (se nr 1/2008 sid 5).

  • 36.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Din upphovsrätt och andras 4:e upplagan: Handbok för journalister2008Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    "Din upphovsrätt och andras" är en handbok för medarbetare i medierna som vill veta vilka rättigheter de själva har och vad de får göra med andras texter, bilder och inspelningar.

    Utöver upphovsrättslagen behandlar boken också de kollektivavtal som reglerar upphovsrättsfrågorna på journalistikens område.

  • 37.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Direktiv om arbete till sjöss antaget Norge först att ratificera konvention2009Ingår i: EU & Arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 6- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu är direktivet om arbete till sjöss antaget. De materiella bestämmelserna finns i det avtal som är fogat som en bilaga till direktivet och som har slutits mellan Europeiska transportarbetarefederationen och Europeiska Redareföreningen (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 6). Avtalet bygger på 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss.

  • 38.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Direktiv om europeiska företagsråd i praktiken klart2009Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 5- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett nytt direktiv med ändringar i direktivet om europeiska företagsråd (94/45) är i praktiken i hamn sedan Europaparlamentet den 16 december röstat för en kompromiss som förhandlats fram vid informella kontakter mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen. Det innebär att direktivet kan antas utan någon andra behandling i parlamentet.

  • 39.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    DOMEN I MÅLET RÜFFERT: EG-domstolen på kollisionskurs med ILO:s konvention 942008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den tyska delstaten Niedersachsen får inte kräva att företag som tilldelas offentliga kontrakt betalar sina anställda lön enligt kollektivavtalet på orten. Det har EG-domstolen nu slagit fast i domen i målet Rüffert, där domstolen befäster den ståndpunkt som den intog i det svenska Laval-målet. Indirekt underkänner den därmed också den princip som ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part bygger på.

  • 40.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Effekterna av Viking och Laval strider mot skyddet för organisationsrätten 2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3008, nr 1, 1- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De principer som uttrycks i domarna i Viking Line- och Lavalmålen är ägnade att begränsa användningen av strejkrätten på ett sätt som strider mot konvention 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten. Det har nu ILO:s expertkommitté slagit fast med anledning av det brittiska pilotfacket Balpas klagomål (se EU & arbetsrätt nr 2/2009 sid 5). Kommittén uppmanar därför den brittiska regeringen att ändra lagstiftningen så att rätten att vidta stridsåtgärder skyddas till fullo.

  • 41.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Efter Europadomstolens dom: Gransknings- och mätningsarvoden utrensade ur de flesta kollektivavtal2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den dom där Europadomstolen för mänskliga rättigheter underkände systemet med granskningsarvoden enligt byggnadsavtalet mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier (BI) ledde till ändringar i en rad kollektivavtal i 2007 års avtalsrörelse. I alla fanns regler om avgifter som skulle betalas till den fackliga organisationen, men de flesta var konstruerade på ett sätt som inte egentligen träffades av Europadomstolens dom. Parterna enades alltså om mer långtgående ändringar än vad domen gjorde nödvändigt.

  • 42.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    EG-domstolen kräver bevisning när medlemsstater åberopar ordre public2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För att en medlemsstat ska kunna åberopa utstationeringsdirektivets regel om ordre public för att inskränka den fria rörligheten för tjänster måste det finnas ett verkligt och tillräckligt allvarlig hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse. Medlemsstaten måste då också kunna lägga fram fakta som visar att den inskränkande åtgärden är lämplig för sitt syfte och att den inte går längre än nödvändigt. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den på punkt efter punkt underkänner de krav som Luxemburg ställer på utländska företag.

  • 43.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    EG-domstolen underkänner åtgärder som kan motverka deltidsarbete2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En medlemsstat får inte kräva att arbetsgivare ska skicka in kopior av alla avtal om deltidsanställning till myndigheterna. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den underkänner åtgärder som Italien hade infört för att motverka bedrägerier och svartarbete.

  • 44.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    ESA underkänner Islands tolkning av vad som ingår i minimilön2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4, 1- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Island får inte kräva att företag som utstationerar arbetstagare dit betalar sina arbetstagare lön när de är sjuka, eller har en arbetsolycksfallsförsäkring som ger arbetstagarna ersättning vid nedsättning av arbetsförmågan eller dödsfall. Det menar Eftas övervakningsorgan ESA som har väckt talan vid Efta-domstolen för brott mot EES-avtalet.

  • 45.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    EU ger riktlinjer för lönebildningen i medlemsstaterna "Oacceptabel inblandning i avtalsförhandlingarna"2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 2, 4- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu tar EU den ekonomiska krisen till intäkt för att ge rekommendationer om hur löneförhandlingarna ska gå till i medlemsstaterna. Enligt de riktlinjer för medlemsstaternas ekonomiska politik som stats- och regeringscheferna enades om vid toppmötet den 17 - 18 juni bör lönebildningen ta hänsyn bland annat till skillnader i kompetens, lokala arbetsmarknadsvillkor och de stora skillnaderna i ekonomiska resultat mellan regioner, sektorer och företag i samma land.

  • 46.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    EU standardisation of services worries trade unions2013Ingår i: Nordic Labour JournalArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Common EU standards are aiming to speed up cross-border trade in services. Just as long as this doesn’t mean introducing EU rules through the backdoor which would be in breach with member states’ labour law and collective agreements, say trade unions – whose concern is shared by the Swedish government.                      

  • 47.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Europeiska avtal tolkas utan att parterna hörs2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4, 6- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vem ska tolka de europeiska avtal som blir EU-direktiv? Det är arbetsmarknadens parter, anser de själva. I alla sådana avtal finns en passus där de uppmanar kommissionen att överlämna alla frågor om tolkningen till parterna. I ett mål som rörde föräldraledighetsdirektivet (96/34) ifrågasatte Tyskland om EU-domstolen var behörig att tolka detta eftersom parterna inte hade getts tillfälle att yttra sig. Domstolen frågade kommissionen varför, och fi ck svaret dels att tidsfristerna är för korta, dels att det ändå var meningslöst.

  • 48.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Europeiskt avtal om förlängd föräldraledighet men ingen enighet om särskild ledighet för mammor2009Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 2, 5- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Mammor och pappor ska få rätt till minst fyra månaders föräldraledighet, tycker den Europeiska fackliga samorganisationen EFS och de europeiska arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope, Ueapme och CEEP som har omförhandlat avtalet om föräldraledighet från 1996. Avtalet väntas bli slutligt antaget av organisationernas beslutande organ under juni månad. Därefter är det meningen att Europeiska kommissionen ska föreslå ett direktiv som ska göra avtalet bindande för medlemsstaterna.

  • 49.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    EU-rätten avgör vem som är arbetstagare i arbetstidsdirektivets mening2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3008, nr 4, 7- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det är inte nationell rätt som avgör vem som är arbetstagare i arbetstidsdirektivets (2003/88) mening och omfattas av detta. Det avgörs enligt EU-rätten. Det slår EU-domstolen fast i ett mål där den också uttalar sig om vad som kan räknas som "lämpligt skydd" för arbetstagare som inte får någon dygnsvila och inte heller någon kompensationsledighet.

  • 50.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EUs ombudsman kritiserar kommissionen Klagomål om arbetstider har legat i sex år2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kommissionen kan inte bara strunta i ett klagomål från en medborgare med hänvisning till att arbetstidsdirektivet kan komma att ändras någon gång i framtiden. Det skriver EUs ombudsman P. Nikiforos Diaman­douros i en skarp rapport, där han ber om Europaparlamentets stöd för att förmå kommissionen att fatta beslut.

1234567 1 - 50 av 4461
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf